Motivering (skydd): Karakteristiskt för Växjö stift är de stora vita nyklassicistiska kyrkornafrån slutet av 1700- talet och början av 1800-talet. Nyklassicismen innebar en total brytning med den traditionella kyrkoarkitekturen. Förebilderna för den nya arkitekturens stildrag hämtades från antikens byggnadsverk med harmoniska proportioner, formernas renhet, symmetri och enkelhet. Det var upplysningstid vilket också speglar tidens kyrkoarkitektur, fönstren skulle öppnas upp för att få in ljus utifrån vilket var en stor kontrast till den medeltida traditionen där yttervärlden stängdes ute. Södra Ljunga kyrka är dock en ombyggd romask kyrka som fått en nyklassicistisk dräkt. Detta gör att kyrkan har ett något mer kompakt utseende, i synnerhet tornet som känns aningen klumpigt och saknar lanternin. I övrigt är den ett mycket gott exempel på en nyklassicistisk kyrka med de relativt höga murarna, stora symmetriskt placerade fönster och det låga sadeltaket.
Även interiören präglas starkt av 1700-talets ideal med sitt öppna, ljusa kyrkorum och stora ljusinsläpp. I den avskalade interiören är de dominerande komponenterna det betonande altarpartiet, predikstolen och den stora västläktaren med sin orgel. Färgskalan är reducerad till vitt och gråblått och inga onödiga utsmyckningar förvillar. Från den medeltida kyrkan återstår endast en huggen omfattningssten med ett skulpterat människohuvud vilken visar på kyrkans tidiga historia..
Kyrkans placering är historisk då socknens religiösa centrum legat här sen medeltiden. Kyrkogården har genomgått en rad förändringar men håller ihop som en helhet. Med dess trädkrans, omgärdande mur och tydliga avgränsning till 1930-talets utvidgning utgör den ett viktig komponent för kyrkans helhet. Kyrka och kyrkogård tillsammans med de närliggande prästgårdarna utgör en värdefull kulturmiljö.
Sammanfattningsvis kan sägas att kyrkan utgör i sin helhet ett gott exempel på en välbevarad landsortskyrka från slutet av 1700-talet. Kyrkans bevarade inredning och byggnadsdetaljer utgör värdefulla historiska dokument som ännu är i bruk. Tillsammans med närliggande bebyggelse skapar kyrkan och kyrkogården en värdefull kulturmiljö.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Södra Lunga kyrka består av ett rektangulärt långhus med koret i öster och det låga, breda tornet med tornhuv i två avsatser i väster. Långhuset avslutas i öster med den halvcirkelformade sakristian. Kyrkorummet har endast en ingång från väster genom vapenhuset men även sakristian har en direkt förbindelse utifrån. Kyrkans murar är uppförda av gråsten samt ut- och invändigt putsade med kalkbruk och avfärgade i vitt. Taket på långhuset är täckt med tegel, på tornet med kopparplåt och sakristian med galvaniserad plåt.. Östra gavelspetsen på långhuset är täckt med spån.
Kyrkans exteriör har en tydlig nyklassicistisk prägel med den vita putsade fasaden samt de stora rundbågiga fönstren.
Kyrkan som består av vapenhus och långhus är förbunden med genom en dörr bakom altaret med sakristian. Under sakristian finns ett mindre källarutrymme med tillträde genom en lucka i sakristians golv. Kyrkans invändiga väggar är mycket ojämna i synnerhet norra väggen som är kvar från den gamla kyrkan. Ovanför valvet i kyrkans mitt står skrivet ”Salige äro de som höra Guds ord och gömma det”.
Golvet i kyrkans gång är av breda ospåntade plankor. I bänkar och kor är på senare tid inlagt tunnare spåntat golvträ ovanpå det befintliga. Kyrkorummet och korets innertak är utfört i tunnvalvsform och av hyvlade och spåntade bräder i 15 till 40 cm bredder. Det välvda innertaket är oljemålat i gråvit färgton och accentureas av en dekorativ taklist. De stora rundbågiga fönstren är försedda med vanligt vitt fönsterglas med undantag av glasrutorna närmast mursmygarna, vilka är av mattslipat glas.
Liksom exteriören präglas interiören av nyklassicismen med de stora fönstrens ljusinsläpp och sin ljusa färgskala i grågrönt med marmorering i blått. Bänkkvarteren är slutna med bänkdörrar åt gången och utförda med smala sitsar och upprättstående ryggstöd. Den skulpterande altarprydnaden av trä med snidade akantusblad, krönt av Carl XII:s namnchiffer är placerad fristående framför dörren till sakristian. På södra sidan finns en fristående figur vilken föreställer Moses med lagens tavlor, på norra sidan står Frälsaren med globen tillsammans med två änglar. Övre delens mittfält är en pannå föreställande Kristi korsfästelse, nedre delen en oljemålning på duk föreställer Kristi nedtagande från korset. På tavlans baksida står skrivet: ”År 1711 blef denna Altare Taflan förfärdigad, nedtogs tillika med gamla kyrkan år 1792. Jag vill gå in i Titt hus på Tin stora barmhärtighet och tillbedja mot Titt helga tempel och Tin frucktan. Ps. 5 v 8.” Altartavlan hade tidigare sin plats i socknens äldre kyrka. Altaret omslutes av en altarring med konturskurna bräder. Altarringens knäfall och överkant är klädda med röd plysch. Den första orgeln byggdes 1865 av orgelbyggare Carl Elfström, Ljungby och fasaden från denna är bevarad.
Predikstolen är utförd 1637 samt övermålad flera gånger. Den är nu målad i en blågrön färgton med lister av guld, i speglarna syns de fyra evangelisterna. Ljudtaket är utfört 1717. Trappan till predikstolen är utförd senare, troligen i samband med predikstolens uppsättande i den nuvarande kyrkan år 1791. På bokbrädet på predikstolen läses å ena sidan:PBSL. Och å andra sidan 1657.
De viktigare inventarierna består av: En huggen omfattningssten med ett skulpterat människohuvud från den medeltida kyrkan vilken återfinns i vapenhuset. I tornet hänger två ringkockor som sattes dit i samband med att tornet uppfördes och kyrkklockan från 1634 med inskriptionen ”homo dum clangor meus ad sacra limina templi te vocat hic summi quaerito verba Dei 1634 J.H.S.Benedictus Magni P.L” har ett högt kulturhistoriskt värde liksom ljusredskap från 1600- och 1700-talen samt ett golvur från 1700-talet.
Fasadkulör: Vit
Byggnadsdel: Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Södra Ljunga kyrka byggdes på medeltiden som en romansk kyrka med långhus och rakslutet kor. Genom en murverksdokumentation som företogs år 1979 drogs slutsatser utifrån de spår som upptäcktes i murarna. På norra långhusmuren finns en igensatt rundbågig portal. Mittfönstret på södra långhusväggen utgör övre delen av en igensatt portal denna vägg är uppförd 1790-91. I samband med kyrkans ombyggnad 1790-91 ska även östra kormuren samt en stor del av norra sträckmuren ha behövt muras om. Detta kan förklara att inga murskarvar framträder i norra långhusmuren. Ovannämnda igensatta portal med omgivande murparti torde vara ursprunglig.
Under åren 1790-91 byggdes kyrkan om kraftigt och fick nyklassicistisk karaktär, de vitigaste inventarierna från 1600- och 1700- talet bibehölls.. Långhuset förlängdes då mot väster och breddades åt söder. Även östra kormuren och en stor del av den norra muren murades om. Till koret fogades en halvrund sakristia i öster. 1792 byggdes ett lågt brett torn i väster efter ritningar av Gustaf af Sillén. I samband med kyrkans utvidgning moderniserades altaruppsatsen från 1711 och predikstolen från 1657 med ljudtak från 1717.
Samma år som tornets uppförande återinvigdes kyrkan och är nu en av de mest typiska 1700-tals kyrkorna i södra Småland, den är visserligen inte stor men gör ett ljust och luftigt intryck samt är väl hållen.
År 1100-1249 Nybyggnad
Långhus och kor
År 1790-1996 Ändring
Ändring - För händelser, se pdf.
Hantverkare - Målare: Anders Hellgren
Konservator: Bertil Bengtsson
Orgelbyggare: Carl Elfström
Hantverkare - Målare: Sven Niclas Berg
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin