Motivering (skydd): De medeltida kyrkorna utgör inget allmänt inslag i det sydsmåländska landskapet. Nöttja kyrka är mycket intressant genom att ett stort antal väggplankor från den stavkyrka som uppfördes här strax före 1100-talets mitt. Nöttja kyrka har genomgått en rad förändringar vilket är det karakteristiska och kulturhistoriskt intressanta med kyrkan.
Kyrkobyggnaden är i stort sett oförändrad i exteriören frånsett de förstorade fönsteröppningarna och avsaknaden av nord- och sydportalen. Det är dock viktigt att inristningarna i muren efter dessa bevaras. Invändigt finns grunden till det ursprungliga sidoaltaret bevarat.
De rika målningsutsmyckningarna från 1300-, 1500-, 1600 och 1700-talen håller mycket hög klass. Framförallt 1700-talets mustiga draperimålningar tillsammans med den enhetliga barockinredningen är det som karakteriserar kyrkorummet.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Nöttja kyrka har formen av en medeltida korkyrka med rakslutet kor.
Kyrkan är byggd i granit och in- och utvändigt putsad och vitkalkad. Grunden består av stora flata hällar och taket är täckt med tvåkupigt tegel. Väggarna i sakristian består dock av trä, putsad ut- och invändigt. Det har tidigare varit separata ingångar för män och kvinnor. Dessa är nu igensatta och märken efter dessa igensatta dörrar kan tydligt ses på kyrkans ytterväggar. Numer möter kyrkobesökaren kyrkan från väster där det återfinns en mindre port i trä. En mindre dörr finns även in till sakristian. De enda utsmyckningarna som finns är fem stora blyspröjsade, rundbågiga fönster som släpper in ljus i kyrkorummet samt ett mindre fönster in till sakristian.
Kyrkan består som tidigare nämnts av skepp och kor, vilka skilts åt av en murad triumfbåge. Den är invändigt putsad och vitkalkad och samtliga golv och innertak består av trä. Kyrkorummet nås via ett mindre vindfång vid inbyggnaden av läktartrappen intill västväggen eftersom ett egentligt vapenhus saknas. Dominerande inslag i kyrkorummet är förutom draperimålningarna i mustiga färger runt fönster och dörrar den enhetliga barockinredningen med sluten bänkinredning, predikstol, läktare och altaruppsats. I långhusets norra del ovanför det sidoaltare som funnits där, har en senmedeltida s.k. Nådastolsframställning med Gud Fader hållande den korsfäste sonen uppsats. Predikstolen har målningar av de fyra evangelisterna.
På korets norra vägg finns målningar vilka kan dateras till 1300-talet och som bör ha tillkommit strax efter det den gamla stavkyrkan rivits ner. Inom gotiska arkader står några fint utförda helgonfigurer som framträder med smala men tydliga röda konturlinjer mot den vita kalkväggen. Invid den gamla ingången på norra sidan är ett lejon målat som kanske hade till uppgift att bevaka kyrkan mot de onda makterna vilka ju enligt hednisk tradition tros bo i norr. Dess ålder är relativt svårbestämd men tros ha målats någon gång på 1500-talet. Från 1600-talet är en hel del rank- och blommålningar i triumfbåge och kor, hållna i rött och svart och en takfris runt långhuset i grått, brunrött och svart. Till samma århundrade kan man också på grund av färger och detaljer i dräkten datera en ryttare med dragen sabel på en galopperande svart häst. Den är målad strax inunder taklisten strax ovanför lejonet, och platsen tyder på att båda dessa figurer haft samma ideologiska funktion.
Trots rikedomen på dessa tidiga ornament är det dock 1700-talet som främst satt sin prägel på Nöttja kyrka. Från denna tid är den vackra altaruppsatsen som bär Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas initialer. Altaruppsatsen flankeras av två fristående änglafigurer med trons, kunskapens och hoppets tecken, och är vackert dekorerad i guld, blått vitt, rött och brunt.. Omkring denna altaruppsats, dörren till sakristian, triumfbågen och fönstren har målats baldakiner i blått, gult och rött. Dessa baldakiner är möjligtvis samtida med altaruppsatsen. Under 1700-talet har också läktarbröstet med sina snäckornament i speglarna målats och likaså de marmorerade bänkarna, vars dörrspeglar dekorerats var och en med olika blommor på svart botten samt är numrerade.
De viktigare inventarierna består av en medeltida dopfunt, triumkrucifix från 1300-talets mitt, senmedeltida Nådastolsbild, sanctusklocka i koret, dopskål, nattvardskärl och ljusredskap från 1700-talet. Ett av de sällsynta enkla begravningsvapnen från tidigt 1600-tal finns också i kyrkan med renässansens ursprungliga röda, svarta, silver- och guldfärger med målningarna av de fyra evangelisterna. I sakristian finns en gammal offerkista, kistan har tre lås som samtliga måste vara upplåsta för att kistan ska vara möjlig att öppnas.
Fasadkulör: Vit
Byggnadsdel: Kor - Rakt
Inventeringsår 2015
Nöttja socken omnämns första gången 1337 i skriftliga källor, Parochia nothöija”. Kyrkan är en medeltida korkyrka med rakslutet kor.
År 1950 sattes arbetena igång och en av de förta åtgärderna var att riva upp kyrkans golv. Då upptäcktes att det fanns inte mer än tre golv under varandra. Det understa utgjordes av ekplank och på en av plankorna fann man en konstrik slinga med runmotiv. Detta visade sig vara resterna av en tidig medeltida stavkyrka, dendrokronologiskt daterade till 1146. Dessa finns nu bevarade i Smålands museum. Tidigare fanns det bara en stavkyrka bevarad i vårt land nämligen Hedareds kyrka i Västergötland. Vid denna restaurering började man att syna väggarna i kyrkan och fann olika lager av gamla målningar. Vid undersökning av predikstolen som är från 1600-talet fann man att några släta ytor med några påmålade bibelspråk blott utgjordes av påspikade plattor. Då man tagit bort dem blottades målningar av de fyra evangelisterna. Draperimålningarna är utförda 1767 av häradsmålaren Anders Hellgren Vid 1947 års renovering under ledning av arkitekt Paul Boberg skedde en stor förändring av kyrkans interiör och exteriör. Altarringen ändrades från sin tidigare halvrunda form till sitt nuvarande utseende, korbänkarna avlägsnades och korfönstret förminskades. Sittbänkarna ändrades och bänkraden mot västväggen kompletterades med bänkdörrar och mittgången breddades. Vidare anordnades ett nytt vindfång i väster, läktartrappan flyttades från den södra sidan till den norra och predikstolen sänktes. Exteriört tillkom tegeltaket och sakristian putsades. Taket var tidigare lagt med plåt och sakristian klädd med träpanel.
År 1100-1349 Nybyggnad
Långhus och kor. Föregångaren, en stavkyrka, är dendrokronologiskt daterad till 1146, varför den nuvarande kyrkan tillkommit senare än detta årtal
År 1300-1993 Ändring
Ändring - För händelser, se pdf.
Konstnär - Dekormålare: Anders Hellgren
Orgelbyggare: Johan Blomqvist
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
Arkitekt: Paul Boberg
Konstnär - Bildhuggare: Sven Segerwall
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Kulturmiljöbild. URL: http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/kont-6e226f182e4d7906482411826e730b8062213670
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin