Motivering (skydd): Kånna sockenkyrka är från tidig medeltid, byggd i romansk stil och bland de äldsta i stiftet. Den är dessutom den enda bevarade absidkyrkan i Sunnerbo härad. Detta karakteriseras genom murverk i sten, rundbågiga fönster och portar samt rum med tunnvalv. Att slå valv var en byggstil som ofta användes under 1000-1250. Absiden som är klädd med bly är det enda i sitt slag i Småland och en av ett fåtal i ett nationellt perspektiv. Det är alltså av största vikt att detta bibehålls. Blytakens glansperiod var just under medeltiden och då var det vanligt att hela takt belades med blyplattor. Det är därför troligt att hela kyrkan tidigare varit täckt av ett blytak.
Även om kyrkans interiör har genomgått en rad förändringar främst genom 1940-talets brand är karaktären av en medeltida kyrka bevarad. Det lilla kyrkorummet där triumfbågen skiljer av koret från långhuset. De fragmentariskt bevarade kalkmålningarna på triumfbågen från 1200-talet är av både mycket konstnärligt, religiöst och vetenskapligt värde.Triumfkrucifixet och dopfunten är båda inventarier sim härstammar från medeltiden. Övriga intressanta inventarier är kyrkklockan från 1618.
Kyrkogårdens stiglucka är mycket speciell och man bör vara extra varsam om denna då den har ett högt kulturhistiriskt värde.
Kånna kyrka och kyrkogård med klockstapel karakteriseras av en helhet där varje del är viktig för helhetens kulturhistoriska värde
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Kånna kyrka är en romansk stenkyrka med smalare kor och absid åt öster. Vid västra gaveln finns ett vapenhus och norr om koret en sakristia. Kyrkans, vapenhusets och sakristians murar är uppförda av gråsten samt putsade med kalkbruk, långhus och vapenhus är slätputsade medan sakristian är spritputsad. Vapenhusets gavleröste är utfört i trä samt utvändigt beklätt med tjärat spån.
Taket på långhus och sakristia är klätt med spån medan absiden har ett blytak. På långhusets och vapenhusets respektive takkrön sitter tre äldre smideskors.
Kyrkans invändiga murar är putsade med kalkbruk. Alla öppna golvytor har belagts med munkategel och i bänkkvarteren finns trägolv. En rundbågig triumfbåge avskiljer koret från långhuset. Triumfbågen är dekorerad med fragmentariskt bevarade medeltida målningar. Målningarna som återstår är av unggotisk karaktär, troligen från 1200-talet. De utgörs av konturteckningar i färg föreställande änglabilder och djurmotiv.
Den öppna bänkinredningen är liksom orgel, läktare, predikstol och altarring färgsatt i grått, blått och rött. Predikstolen, som är från 1600-talet och är dekorerade med de fyra evangelisterna, harmonierar väl med övrig inredning. Altartavlan i utskuret trä är från 1783 och den medeltida dopfunten hör även de till de äldre inventarierna. Altartavlan föreställer nattvardens instiftande. Ovanför tronar lammet med segerfanan vilken symboliserar den segrande kristus. Under tavlan står skrivet: ”Så ofta som I det gören, gören det till min åminnelse.” På vardera sida om altartavlan står två människofigurer vilka genom att hålla korset och ett ankare symboliserar tron och hoppet. I koret finns en romansk dopfuntscuppa av granit vilken är kompletterad med ny fot, kyrkklocka från 1618. På norra väggen hänger ett triumfkrucifix från 1200-talet, originalet är dock deponerat i Statens Historiska Museum, Sthlm och i kyrkan återfinns en kopia.
Byggnadsdel: Absid - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår 2015
Kånna medeltida kyrka är den enda bevarade absidkyrkan i Sunnerbo härad. Den uppfördes troligen omkring 1180 vilket grunder sig på den dendrokronologiska som gjorts på takstolen och omnämns första gången 1388 i skriftliga källor. Absidtaket är klätt med klätt med bly vilket troligen hela kyrkan ursprungligen varit. Blytaket är ett av de få bevarade blytaken i Sverige och det enda i Småland.
I början på 1800-talet uppfördes en tornbyggnad i trä, i samband med denna ombyggnad revs den gamla klockstapeln som var placerad på kyrkogården väster om kyrkan. År 1964 tas dock tornet ner och en ny klockstapel ersätter den gamla.
Den 18 februari 1947 upptäcktes att rök trängde ut genom kyrkans takbeläggning. De två små vedkaminerna, vars rökgångar var anslutna till korväggen, hade eldats hårt. Sprickor i systemet hade uppstått och gnistglöd hade under natten legat och pyrt i det kraftigt dimensionerade bjälklaget på vinden. Det finns arkivuppgifter om en omfattande interiör restaurering efter branden men ingenting om några exteriöra arbeten. På ett fotografi från 1948 ser det dock ut som om de håller på att arbeta med absidtaket. Vid denna restaurering tillkom kyrkans nuvarande inredning. I samband med att innertaket skulle knackas bort efter eldsvådan blottades unika målningar från medeltiden. Predikstolen är dock från 1600-talets senare del och altartavlan från 1783.
Nuvarande orgel är byggd 1985 av Västbo orgelbygggeri Långaryd. Den föregående orgeln om 11 stämmor byggdes 1956 av Wilhelm Hemmersam, Köpenhamn. Den ersatte orgeln från 1890 byggd av Carl Elfström, Ljungby, om fyra stämmor. En drastisk förändring av exteriören genomfördes 1964 då klocktornet togs bort och ersattes av en klockstapel.
År 1174 Dendrokronologisk undersökning
Dendrokronologisk datering av takstolen i koret.
År 1181 Dendrokronologisk undersökning
Dendrokronologisk datering av långhusets takstol.
År 1181 Nybyggnad
Långhus. Sakristians tillkomstår är okänt.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin