Motivering (skydd): Lidhults kyrka är uppförd under åren 1877-78 som en nyklassicistisk kyrka med ett rektangulärt långhus med torn i väster och halvrund sakristia i öster. Entréernas kraftiga utskjutande porthus liksom tornets smäckra lanternin och de högresta fönsteröppningarna är några utmärkande drag för de nyklassicistiska kyrkorna liksom de dekorativa högresta fönsterbågarna med sirligt spröjsverk.
Exteriört är Lidhults kyrka näst intill oförändrad i sin nyklassicistiska karaktär. Den mest påtagliga exteriöra förändringen är bytet av det tidigare plåttaket mot dagens koppartak. Man bör därför vid framtida hantering av kyrkans exteriör sträva efter ett bibehållande av kyrkans rådande karaktär.
Interiört präglas kyrkorummet starkt av 1930- och 90-talets renoveringar. 1930-talets renovering innebar stora förändringar av framförallt kyrkans korparti. Ursprungligen avgränsades sakristian bakom altaret av ett rikt utsmyckat korskrank. Vid den renovering som utfördes 1929-30 utifrån ett förslag av Paul Boberg murades den stora triumfbågen igen och kom på så vis att skilja långhuset från absiden. Sigurd Curman vid Kungliga byggnadsstyrelsen påpekade i en skrivelse 1929 att ”Detta innebär en väsentlig förändring av korpartiets ursprungliga karaktär”. Trots detta kom förslaget till genomförande. Vid jämförelsen av två interiöra fotografier, det ena taget före 30-talets renovering och det andra efter, kan man konstatera att det tidigare ger bilden av ett ljust och högrest nästan katedrallikt kyrkorum med en väldig känsla av rymd. Det senare fotografiet ger bilden av en kyrka av mer sluten och avskalad karaktär.
Vid 1993 års renovering lät man inrymma nya funktioner under orgelläktaren. Åtgärder vilka har inneburit en bättre anpassad kyrka för församlingen men som ur ett kulturhistoriskt perspektiv ytterligare förvanskat kyrkans ursprungliga karaktär.
Under årens lopp har Lidhults interiör således varit föremål för ett flertal förändringar med utgångspunkt i förändrad liturgi och estetiska ideal. Förändringar vilka har inneburit en kraftig omdaning av kyrkans interiör. Av den fasta inredningen är det mesta ursprungligt och bänkkvarteren, predikstolen, läktarbarriären och orgelfasaden samt den ljusa färgsättningen det som kraftfullast bidrar till att vidmakthålla kyrkans nyklassicistiska karaktär. Lidhult kyrka får därför idag beskrivas som en kyrka i historiserande blandstil i vilken man tydligt kan avläsa flera decenniers syn på renoveringar något som bör vägas in i besluten kring kyrkans fortsatta bevarande.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med halvrund absid i öster och kvadratiskt torn i väster. Ovan fönstret på tornets västfasad finns en inmurad naturstenshäll med förgylld inskription som lyder ”UPPFÖRD UNDER OSCAR II Rge ÅREN 1877-78 ÄRER GUD”.
Kyrkans entréparti markeras av ett lätt utskjutande porthus vilket kröns av ett putsat listverk avtäckt med kopparplåt. På porthusgavelns krön sitter ett kopparklätt klöverbladskors. Porten är utförd med dubbla kraftiga spegeldörrar målade i en mörkbrun kulör där vardera port har sex dörrspeglar. Direkt ovanför porten sitter ett fönster i trä vars spröjsning för tankarna till ett sirligt masverk. Från parkeringen, belägen sydväst om kyrkan, leder en svagt sluttande ramp upp till entrén. Rampen är belagd med sjöstensplattor och tillkom i samband med att kyrkan handikappanpassades, 1985.
Utvändigt är kyrkan spritputsad och vitkalkad med slätputsade fönster och dörromfattningar. Sockeln är utförd i huggen granit. Sidoentréerna markeras av utskjutande porthus krönta med ett kraftigt listverk utav trä målat i en ljusgrå kulör. I putsen ovan sidoentréns portar finns en slätputsad cirkel försedd med en sexuddig stjärna i relief. Trapporna framför porthusen är av huggen natursten.
Långhuset har fyra fönsteraxlar med högresta, rundbågade fönsteröppningar vilka är indragna en aning i fasaden. I varje öppning sitter två välvda, spröjsade fönsterbågar utav trä målade i en mörkbrun kulör vilka på senare tid försetts med vitmålade innanfönster. I ytterbågens topp i mötet mellan de båda valvbågarna övergår spröjsen i en cirkel. I innerbågen är cirkeln försedd med ett kors. Solbänkarna är utförda i krysshamrad natursten. Långhusets fyra hörn markeras av utskjutande spritputsade risaliter vilka löper upp genom takfoten och avslutas med ett sadeltak strax ovan långhusets takfot. Varje risalit kröns med en kopparklädd takryttare.
På tornets norra och södra fasad i höjd med vapenhuset och andra avsatsen sitter smala valvbågade fönster. Tornet avslutas med en gracil oktagonal glasad lanternin. Det spetsiga taket ovan lanterninens smala bågformade fönster är försett med åtta skarpuddiga gavlar och kröns av ett smideskors. Tornet är försett med tornur och urtavlor i samtliga väderstreck. Urtavlorna är placerade i lätt utskjutande runda takkupor. Tornets västra fasad är kraftigt angripen av rödalger.
Kyrkans tak liksom taket på tornet och absiden är belagt med kopparplåt. Hängrännor och stuprör är utförda i koppar. Stuprören mynnar ovan mark och ansluter här till vita plaströr vilka försetts med bruna uppsamlare utav plast. Utmed långhusets och absidens takfot löper ett kraftigt listverk av trä. I putsen under listverket löper en bågfris.
Absiden har fem bågformade fönsteröppningar, till utformningen lika långhusets. På sydöstra sidan har man i nedre delen av ett fönstervalv placerat en dörr till sakristian. Ingången är försedd med en enkelt utformad brunmålad port samt naturstenstrappa.
På golvet i vapenhuset ligger ett slipat kalkstensgolv. Taket utav breda spontade bräder är struket med en grå linoljefärg. Utmed vapenhusets norra sida löper trappan vilken leder upp i tornet. Utrymmet under trappan har klätts in med panel och rymmer kyrkans el-central. I vapenhusets sydöstra hörn står en äldre träkista.
På första avsatsen i tornet finns ett fönster i väster och i öster en dörr som leder in till orgelläktaren. I norr finns en inbyggd trappa vilken leder vidare upp i tornet. Utmed den södra väggen står en rad förvaringsskåp. På andra avsatsen finns delar av en äldre dopfunt utförd i sten samt en vindflöjel och några smidesspiror. Här finns även ett större träkors med törnekrona vilket troligen härrör från det skrank vilket tidigare skiljde koret från sakristian. På tredje avsatsen ligger skrankets resterande delar liksom delar av den avlägsnade bänkinredningen samt bitar som blivit över då altarringen kortades av.
Ingången till långhuset från vapenhuset liksom kyrkans sidoentréer har försetts med vindfång. Direkt innanför dörren i norr leder en trappa upp till läktaren. I hörnet mellan dörren och trappan står en klotformad ljusbärare och på södra sidan ett bokbord. Läktaren är försedd med underbyggnader såväl i söder som i norr. Den södra rymmer ett litet kapell med altare och den norra en sakristia, ett kapprum och en handikapptoalett.
Läktaren bärs upp av åtta rödmålade pelare försedda med kannelyrer. Basen och krönet är gråmarmorerade. Läktarbarriärens mittparti skjuter fram över mittgången. På läktarens norra sida finns fyra sittbänkar och på den södra sex. Bredvid dörren som leder in till tornets första avsats har man på väggen fäst upp en gammal järnbeslagen dörr vilken härrör från kyrkan som uppfördes i Lidhult 1721. Dörren uppges dock ha sitt ursprung i en kyrka från 1600-talet.
Långhustaket är tunnvälvt av breda spontade tiljor målade i en ljusgrå kulör. I mötet mellan tak och långhusvägg löper ett kraftigt, rikt profilerat listverk överst kantat av en förgylld list. Golvet i långhus och kor är utav lackad fur. Golvet i sidoingångarnas vindfång är belagt med slipad kalksten.
Kyrkans bänkinredning delas genom mitt- och tvärgång in i fyra kvarter med vardera åtta bänkrader. Gångarna täcks av en heltäckningsmatta i svagt grågrön kulör. Bänkinredningens färgställning, med ramverk i rött, överliggare i ljusgrått och sockel i mörkgrå kulör med gråmarmorerade speglar och förgylld inramning, går igen även i läktarbarriärens och predikstolens färgsättning. Predikstolen är placerad på långhusets norra sida vid första fönsteraxeln från öster med trappuppgång från koret. Det sirliga ljudtaket kröns av ett förgyllt kors. Nedanför predikstolen står kyrkans dopfunt.
I den bågformade korväggens nisch står altaret vilket pryds av ett stort träkrucifix med Kristusfigur. På kanten av den bågformiga nischen löper en målad bladslinga och på bågens krön står det skrivet: ”ÄRA VARE GUD I HÖJDEN”. Den halvcirkelformade altarringen är klädd i ett ljust rosa tyg och målad i grått med grönlaserade speglar och förgylld ram. I korets nordöstra, respektive sydöstra hörn står en korbänk. I södra delen av koret står även ett piano samt en kororgel. På väggen ovanför den södra korbänken hänger en träskulptur, föreställande en basunerande ängel.
Utrymmet bakom korväggen vilket tidigare utgjorde kyrkans sakristia används idag som förrådsutrymme där man bland annat förvarar kyrkans katafalk, ljusstakar och mässhakar. Man har även inrett ett mindre kök samt ordnat med en liten städskrubb. I den nya sakristian under läktaren står ett litet altare i ek, ett arbetsbord samt ett förvaringsskåp.
1929-30 utfördes en renovering av Lidhults kyrka utifrån ett förslag upprättat av arkitekten Paul Boberg. Förslaget innebar mycket långtgående förändringar av huvudsakligen kyrkans absid och korparti. Den tidigare öppna triumfbågen murades igen och en ny mindre korabsid murades upp och försågs med målningar av Yngve Lundström. Vidare så avlägsnades altarskranket och ett medeltida triumfkrucifix fick ta platsen som altarprydnad. Korplanet utökades och altarringen kortades av. Dessutom elektrifierades kyrkan och kaminerna vilka tidigare utgjort kyrkans enda värmekälla avlägsnades och ersattes med el-radiatorer. Bänkinredningen i långhuset och på läktaren ändrades och bänkkvarteren försågs med nytt golv och dörrarna utrustades med vindfång.
Nästa omvandling skedde 1959 enligt ett förslag utformat av arkitekten Sture Langö och innefattade bland annat en värmeisolering av kyrkans innertak. Vidare byttes golvet i vapenhuset ut mot slipad kalksten. Triumfbågen och korabsiden målades om och kyrkans belysning kompletterades med två stora ringkronor med vardera 240 lampor. Dessutom förändrades kyrkans bänkkvarter och man satte in nya fönsterbänkar. Orgeln genomgick en renovering vilken utfördes av Fredriksborgs orgelbyggeri i Hilleröd, Danmark.
Den senaste interiöra omgestaltningen skedde 1993 och utarbetades av arkitektgruppen J Ellfors AB. I samband med detta arbete tillkom kyrkans läktarunderbyggnader vilka skulle inrymma ett mindre gudstjänstkapell, wc, sakristia samt kapprum. För uppförandet av dessa utrymmen krävdes det att man avlägsnade sju bänkrader under läktaren. Valvet framme i koret utsmyckades med text och bladrankor av konstnären Jörgen Frey, Unnaryd. Den ursprungliga sakristian gjordes om till förvaringsutrymme för vaktmästaren.
Inventarier
Till kyrkans viktigare inventarier räknas en mässhake med medeltida broderier (Mässhaken är så unik och värdefull att den numera förvaras på Historiska museet i Stockholm), tre sanctusklockor, ett medeltida triumfkrucifix och en S:t Olofsbild, foten och skaftet till en medeltida dopfunt, en nattvardskalk från 1707, sockenbudstyg från ca 1720, en brudkrona från 1700-talet, ljuskronor från 1683, 1767 och 1777, en vinkanna från 1811 samt en dopskål av tenn från 1821.
Fasadkulör: Vit
Byggnadsdel: Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Lidhults församling omnämns i skriftliga källor redan på 1300-talet och sockennamnet skrevs då ”Lygtholt”. Lidhults nuvarande kyrka uppfördes mellan åren 1877-78 efter ritningar upprättade av byggmästaren Malmberg vilka modifierades av arkitekten J A Hawerman på ÖIÄ. Kyrkan är belägen på en höjd i utkanten av byn strax öster om den gamla kyrkplatsen med församlingshemmet nära inpå. Invigningen av Lidhults nuvarande kyrka ägde rum midsommardagen 1880 och förrättades av biskop Johan Andersson. År 1879, när den nuvarande kyrkan stod färdig, såldes den äldre kyrkan, uppförd 1721, på auktion. Kyrkan vilken var uppförd av timmer nedmonterades och byggdes om till bostadshus i byn Prosteköp. Drygt 70 år senare återskapades kyrkan som S:t Olofs kapell i Tylösand, mycket tack vare landsantikvarien Erik Salvéns enträgna arbete.
Exteriört har Lidhults kyrka inte varit föremål för några mer omfattande förändringar. År 1922 lät man ta upp en dörröppning i ett av korabsidens fönster. Diskussionen kring en dörr in till sakristian fördes redan på kyrkans planeringsstadie men då lyckades man inte enas i frågan. År 1970 skedde en utvändig renovering där väggarna putsades om och kalkavfärgades och de utvändiga snickerierna målades om. År 1981 byttes taktäckningsmaterialet ut från den tidigare järnplåten till dagens täckning med kopparplåt
År 1877-1878 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Johan Adolf Hawerman
År 1879-1997 Ändring
Ändring - För händelser, se pdf.
Arkitekt: Paul Boberg
Arkitekt: Sture Langö
Konstnär: Yngve Lundström
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Hammarskiöld, H. (2001). Minnets stigar.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin