Motivering (skydd): Kvarter A
Kvarter A har ett heterogent uttryck med gravvårdar från flera tidsåldrar vilket gör det mindre känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till kvarterets färgskala och till intilliggande befintliga gravvårdar. Genom sina konsthistoriska, lokalhistoriska och hantverksmässiga värden är en del av kvarterets gravstenar extra kulturhistoriskt intressanta och bör därför i möjligaste mån få stå kvar i kvarteret efter det att gravrätten gått ut. Ett alternativ är också att återanvända gravstenar för att bibehålla karaktären i kvarteret.
Den marmorvård som står i kvarteret bör, om så inte redan är fallet, föras in i församlingens inventarielista.
Kvarter B
Kvarter B har en heterogen karaktär med gravvårdar
från flera tidsåldrar vilket gör det mindre
känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till
kvarterets färgskala och till de intilliggande gravvårdarna.
Genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden är en del av kvarterets gravstenar extra kulturhistoriskt intressanta och bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret sedan det att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas. Den stora granithäll som ligger på kyrkogården samt gravvården från 1661 bör, om så inte redan är fallet, föras in på församlingens inventarielista. Det gräs som idag börjar växa över granithällen bör försiktigt tas bort för att göra gravvården mer synlig.
Kvarter C
Kvarteret har en heterogen karaktär och här finns många gravvårdar som har en sådan utformning eller historisk bakgrund att de var för sig har ett stort kulturhistoriskt värde. Dessa bör bevaras för framtiden. Nya gravvårdar i dessa delar bör harmoniera med de gravvårdar som är befintliga och inte skilja sig för mycket från dem i fråga om storlek, formspråk och material.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar liksom gravar där endast omgärdningen kvartstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick med grus.
Gravvårdar såsom gjutjärnskorset vilka blivit utsatta för rostangrepp bör borstas rena från detta med en stålborste. När detta är gjort grundar man järnet med blymönja och slutstryker sedan med linoljefärg. Gjutjärnskorset bör, om inte så redan är fallet, uppföras på församlingens inventarieförteckning. Detta gäller även kvarterets äldsta gravvård och övriga gravvårdar med inskriptioner som är från 1600-tal samt den vård från 1831 då de är extra kulturhistoriskt intressanta.
Kvarter D
Gravvårdarna i detta kvarter bör i möjligaste mån
få stå kvar i kvarteret tills det att gravrätten gått
ut alternativt återanvändas. Genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska
värden är en del av kvarterets gravstenar extra kulturhistoriskt
intressanta. Nytillskott som uppförs
bör harmoniera med de befintliga gravarna vad
gäller den lågt hållna karaktären och färgskalan.
Gravvården från 1645 är väldigt väl bevarad
och den enda i sitt slag på kyrkogården. Därför
bör den om så inte redan är fallet föras in i församlingens
inventarielista.
Kvarter E
Kvarteret har en heterogen karaktär med gravvårdar ifrån flera tidsåldrar vilket gör den mindre känslig för nytillskott. Nya gravvårdar bör dock harmoniera med de befintliga gravvårdarna och hänsyn bör tas till den svartgråa färgskalan. Genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är flera av kvarterets gravvårdar extra kulturhistoriskt intressanta. Dessa bör därför få stå kvar i kvarteret sedan dess att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar liksom gravar där endast omgärdningar kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick med grus. De minner om ett historiskt begravningssätt vilket var vanligt fram till 1950-talet. Den gravvård vilken är formad som en ram är unik i sitt slag och bör därför, om inte så redan är fallet och om gravrätten gått ut, föras in på församlingens inventarielista. Detta gäller även gravvården från 1790-talet.
Kvarter F
Kvarter F har ett heterogent uttryck med gravvårdar från många olika tidsåldrar vilket gör att det inte är så känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till kvarterets färgskala och de nya gravvårdarna bör harmoniera med de befintliga. Flera av kvarterets gravar är av extra kultur historiskt värde och bör därför i möjligaste mån få stå kvar i kvarteret sedan det att gravrätten gått ut. Ett alternativ till att uppföra nya gravvårdar kan också vara att återanvända äldre gravvårdar.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar liksom gravar där endast omgärdningar kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick med grus. Bruket med grusgravar var vanligt från mitten av 1800-talet och fram till 1950 och påminner oss om ett historiskt begravningssätt.
Kvarter G
Kvarteret har en heterogen karaktär med gravvårdar
som härrör från många olika tidsåldrar vilket gör det
mindre känsligt för nytillskott. Hänsyn bör dock tas till
kvarterets svartgråa skala. Genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska värden är en
del av kvarterets gravstenar av extra kulturhistoriskt
intresse. Dessa bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret
sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna
med sina omgärdningar liksom gravar där endast
omgärdningar kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet
återställas till sitt ursprungliga skick med grus. Bruket med grusgravar var vanligt från mitten av 1800- talet och fram till 1950 och påminner oss om ett historiskt begravningssätt. De marmorvårdar samt den diabasvård formad som en vapensköld vilka står i kvarteret bör om så inte redan är fallet föras in i församlingens inventarielista
Kvarter H och N
Kvarteren håller en homogen karaktär med gravvårdar uppförda i låg skala. Eventuella nytillskott i dessa kvarter bör harmoniera med de befintliga när det gäller färgskala och den låga karaktären. Ett alternativ till att uppföra nya gravvårdar är att återanvända de gamla i kvarteret sedan det att gravrätterna gått ut.
Kvarter I och J, L och M
Kvarteren har en heterogen karaktär med gravvårdar i låg skala. Trots det heterogena uttrycket finns gravvårdar med nya material och fria uttryck vilket gör att kvarteren inte är så känsliga vad gäller nytillskott. Den låga skalan är dock något man bör ta hänsyn. Några av gravstenarna är så kulturhistoriskt intressanta att de bör få står kvar i kvarteret sedan gravrätten gått ut. Ett alternativ till nya gravstenar är att återanvända de gamla.
Kvarter K
Kvarteret har ett relativt homogent uttryck vad gäller
dess lågt hållna skala. Då materialen och utformningen
av gravvårdarna i kvarteret är av lite större
variation är det dock inte så känsligt för nytillskott.
Hänsyn bör dock tas till kvarterets lågt hållna skala
och till dess ljusa färgskala.
Ett alternativ till uppförandet av nya gravvårdar
är att återanvända de gamla. Karaktären i kvarteret
blir då bibehållen.
Sammanfattande bedömning och karaktär
På Kånna kyrkogård har människor begravts sedan tidig medeltid fram till idag vilket gör att platsen har en lång tradition som religiöst centrum i bygden. Kyrkogården är relativt liten och omgärdas av en vällagd vallmur samt en trädkrans. Ingång till kyrkogården finns i öster. På kyrkogården finns förutom kyrkan även en klockstapel samt utanför muren i det sydvästra hörnet en enklare redskapsbod. Öster om kyrkogården ligger församlingshemmet. Kyrkogården inrymmer fjorton kvarter vilka skiljer sig ganska mycket ifrån varandra. Kyrkogården har utvidgats åt norr på 1940-talet.
En vandring på kyrkogården visar på ett varierande synsätt när det gäller begravningstraditioner. Gravvårdarna vittnar om skiftande ideal och många gånger om en stor hantverksskicklighet. De rymmer en mängd information om person- och lokalhistoria i form av personnamn, ortsnamn och titlar. På Kånna kyrkogård förekommer titlar såsom hemmansägaren, kyrkvaktmästaren, soldaten, gratialisten, folkskolläraren, nämndemannen och stationskarl. Dessa titlar vittnar alla om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten.
De äldsta kvarteren på kyrkogården, kvarter A-C, rymmer påkostade gravvårdar i diabas och granit liksom någon marmorvård och ett gjutjärnskors. Gjutjärnskorset är troligen producerat på något intilliggande bruk. Dessutom finns här flera gravvårdar från 1500-, 1600- och 1700-talet, vilket minner om riktigt gamla begravningstraditioner.
Det är viktigt att bevara de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar liksom gravar där endast omgärdningar kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till sitt ursprungliga skick med grus. Bruket med grusgravar var vanligt förekommande på våra kyrkogårdar fram till 1950-talet och utgör idag en viktig länk till kyrkogårdens historia.
Gravvårdarna på kyrkogården har inga större problem med lava-angrepp men i de fall där det förekommer i större utsträckning bör detta åtgärdas. Det gör man genom att försiktigt blöta upp lavorna med ljummet vatten och tvättas stenarna lätt med en nylonborste. Gravstenen kan i svårare fall packas in i cellstoff eller hushållspapper och vatten, samt ytterst ett lager hushållsplastfolie. Inpackningen får verka i ett dygn och rengörs sedan med nylonborste och vatten. Viktigt är att man inte använder verktyg och stålborstar för att ta bort lavar, då dessa gör mer skada på stenen och reporna blir en grogrund för mer lavor. Det är viktigt att tänka på vid alla skötselåtgärder på gravvårdar är att ingreppen inte får skada gravvården och att de skall förlänga gravvårdens livslängd.
Som på så många mindre landsortskyrkogårdar har omsättningen på gravvårdar varit stor vilket bidragit till den uppblandande karaktär vilken möter dagens besökare. Detta gör också kyrkogården mindre känslig för nytillskott. Dessa bör dock utformas och placeras med varsamhet och hänsyn till kvarterens inbördes olika karaktär.
Ett alternativ är att återanvända gravvårdar sedan det att gravrätten gått ut. Detta för att behålla karaktären i kvarteren samt bibehålla de stenar vars konsthistoriska och hantverksmässiga värden är av extra kulturhistoriskt betydelse. Innan omgravering ska gravvården dokumenteras genom anteckningar och fotografier. Även tidpunkt för omgravering ska noteras.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kyrkogården ger ett väldigt omslutet och avskilt uttryck med sin täta häck, vallmur och trädkrans. Denna känsla förstärks av den flankerande trädallén och stigluckan. Strax nordöst om kyrkan är klockstapeln uppförd. Kyrkogården är en relativt liten kyrkogård av rektangulär form. De gångar som löper genom kyrkogården är grusade. Det finns 14 kvarter i varierande storlek med ett stort utbud av gravvårdar. De äldsta bevarade vårdarna (från 1500-talets slut och framåt) går att finna i kvarter A, B och C. De mer monumentala gravvårdarna står främst i kvarter F och G. I kvarteren längst åt norr är gravvårdarna generellt mindre och av en enklare utformning.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en vallmur uppförd i kallmurad natursten. Då kyrkogården utvidgades på 1940-talet flyttades den norra muren från sin tidigare plats i gränsen mellan nya och gamla till den nya gränsen i norr. Kyrkogårdens gamla del omgärdas dessutom av en oxbärshäck vilken är relativt hög. Runt hela kyrkogården finns även en trädkrans av lönn och björk.
Pastoratet planerar ytterliggare en utvidgning åt norr då det börjar bli glest med gravrätter på kyrkogården. Kyrkogårdsmuren ska enligt uppgifter bibehållas intakt sånär som på en liten öppning i den norra muren som leder besökaren in på det nya området.
Ingångar
Kånna kyrkogård har enbart en ingång som ligger insprängd i den östra kyrkogårdsmuren och flankeras av en vacker stiglucka. Denna är delvis uppför i putsat tegel och delvis i trä. I stigluckan finns två brunbetsade trägrindar upphängda. När stigluckan är uppförd finns inga uppgifter om i arkivhandlingarna.
Vegetation
Runt kyrkogården växer en trädkrans som på den gamla delen består främst av lönn, men även lind ingår. Den nya delen i norr har en trädkrans av björk. Den gamla delen omgärdas dessutom av en hög häck av oxbär. Gravområdena är gräsbevuxna sånär som på det fåtal grusgravar som finns på kyrkogården. I kvarter C strax framför kyrkans port står ett sorgeträd av sorten hängask och i kvarter G växer en fristående lönn. I övrigt förekommer inga större planteringar på kyrkogården.
Från församlingshemmet i öster löper en trädallé fram till stigluckan på kyrkogården. Denna allé består av lönn.
Gångsystem
Kyrkogårdens gångar är grusade och leder besökaren från ingången i öster och runt hela kyrkan. I de äldsta delarna av kyrkogården (kvarter A – C) finns inga gångar kvar men i den norra delen av kyrkogården finns flera gångar. Enligt gravkartor och flygfotot kan man se att det tidigare funnits gångar mellan varje kvarter vilket inte var fallet under inventeringen.
Gravvårdstyper
Kyrkogårdens gravvårdar har en stor ålderspänning och i kvarter A-C kan man finna ett större antal gravvårdar från 1500- och 1600-talen. Av dessa är det flera som idag inte har några tydliga inskriptioner men förhållandevis många har ändå synliga årtal inhuggna. Det går även att hitta högresta och monumentala granit- och diabasvårdar från 1800-talets slut och 1900-talets början. I den norra delen av kyrkogården som tillkom efter utvidgningen på 1940-talet finner man flest låga rektangulära gravvårdar i främst grå och röd granit men det förekommer även material såsom diabas, hallandia och labrador. På kyrkogården finns också ett mindre antal gravvårdar med stenomramning vilka dels är grusade, dels gräsbevuxna. Det finns också en gravplats med pollare och kätting. Kyrkogårdens äldsta daterade vård är en stor grå granithäll, vilken ligger i kvarter B söder om kyrkan. Stenen härrör från 1566.
Byggnader
Förutom kyrkan finns på kyrkogården en klockstapel vilken uppfördes 1964. Under tidigt 1800-tal revs den tidigare klockstapeln som stod på kyrkogårdens västra del och ersattes av en takryttare på kyrkans tak. Under 1960-talet återställde man dock kyrkan till sin ursprungliga form utan takryttare och en klockstapel nyproducerades. Denna står direkt nordöst om kyrkan och är uppförd i öppen klockbockstyp. Tak och spira samt stävor är klädda med spån. Den nedre delen av stävorna som vilar på syllar har klätts med koppar. Detta för att förhindra snabb förmultning. Strax utanför kyrkogården finns i sydväst en enklare redskapsbod med slamfärgad träpanel och plåttak. Öster om kyrkogården ligger församlingshemmet i mexisten med brunt betongtegel på taket.
Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarteret ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn direkt till vänster innanför ingången. Kvarteret utgörs av ett rektangulärt område där gravstenarna är placerade i enkla linjer orienterade i nord- sydlig riktning. Gravvårdarna är från många olika tidsåldrar och håller en relativt låg skala. Gravområdet som är gräsbevuxet avgränsas i öster och i söder av kyrkogårdsmuren och häckomgärdningen. I kvarteret står två hagtornsträd.
Gravvårdstyper
Kvarter A innehåller gravvårdar vilka härrör från mitten av 1800-talet och fram till 1980-talet. Det material som använts främst vid uppförandet av gravvårdarna är diabas, därefter grå granit. Majoriteten av gravstenarna är låga rektangulära gravvårdar samt smala låga vårdar. Förutom någon enstaka högrest sten håller kvarteret en låg skala.
Några gravvårdar som utmärker sig lite extra är bland annat en marmorvård från 1870. Vården är högrest och har fått formen av en gotisk spetsbåge. Troligtvis har vården tidigare krönts av ett marmorkors vilket idag är borta. På vården finns också ett par händer i relief vilka håller varandra. En jugendinspirerad gravvård från 1923 finns också att hitta i kvarteret. Den är utförd i grå granit med ett bredare överstycke. Den släta gravstenen är upptill dekorerad med skulpterade blommor och blad. Tidigare har stenen haft en tillhörande stenram vilken ingått som en viktig del av gravvården. Av den finns idag bara de högre delarna alldeles kring fondstenen kvar.
Både titlar och ortsnamn på gravvårdarna är relativt vanligt i kvarteret. Bibelord och psalmhänvisningar förekommer i en liten skala. Bland de ortsnamn som omnämns finns Bäck, Linnebacken, Berghem, Trollestorp, Kvänjarp och Slätten. Förekommande titlar är skräddare, fjärdringsmannen, banvakt, hemmansägare, soldaten och syskonen. Kortare ord såsom ”Saliga äro de döda som i herren dö” och Herren lär oss betänka att vi dö måste” förekommer också.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B är placerat strax väster om kvarter A. Det finns inga gångar som skiljer kvarteren åt på denna del av kyrkogården bara antydningar i marken visar hur kvarteret delas in. Hela gravområdet är gräsbevuxet. I söder avgränsas området av kyrkogårdens häckomgärdning och kyrkogårdsmur. Gravstenarna har placerats i enkla gravlinjer, med undantag för en dubbel gravlinje, och står utsträckta i nordsydlig riktning. Även detta kvarter håller en relativt låg skala.
Gravvårdstyper
Kvarteret innehåller gravvårdar som härrör från 1560-talet och fram till 1960-talet vilket gör att de vittnar om många olika ideal och många gånger om stor hantverksskicklighet. Här finns högresta gravvårdar i diabas och granit bredvid låga rektangulära diabas- och granitvårdar. Kvarteret har ett större antal gravvårdar vilka är utförda i grå och röd granit vilka är grovt uthuggna med enkla inskriptioner och utsmyckningar. Inskriptionerna är i flera fall ifylld vilket gör att man kan tyda inskriptionerna. Dessa gravvårdar är från 1600-talet och fram till början på 1800-talet.
Färgskalan på kvarterets gravvårdar är gråsvart med inslag av röd granit.
Några gravvårdar som utmärker sig lite extra är bland annat en stor grå granithäll med ett inhugget kors vilket sträcker sig nästan från kortsida till kortsida. På hällen står inga tydliga inskriptioner på vilka man kan utläsa något årtal för när den är uppförd. Genom församlingens gravrättregister – WIGA går däremot att få uppgiften att hällen är rest över kyrkoherden Canutus, död 1566. Vården är den enda i sitt slag på kyrkogården. Graven är under inventeringen något överväxt av gräs.
Kvarterets äldsta sten med synliga inskriptioner är från 1661. Den är utförd i röd granit och har initialerna efter den döde samt årtal inhuggna. Dessutom har den smyckats med ett litet enkelt inhugget kors.
På en smal låg diabassten från 1892 går det att läsa texten ”Vår kärleksfulla moder - Hon hoppades, trodde och led”. Gravvården har ett tidstypiskt utseende och har fått formen av en liten låg obelisk.
Förekomsten av ortsnamn på kvarterets vårdar
är relativt vanlig, likaså titlar. Bibelord och
psalmhänvisningar förekommer däremot inte
i någon större utsträckning. De ortsnamn som
omnämns är Dragaryd, Slätten, Trollestorp,
Lunnarp, Kånna och Berghem. Exempel på förekommande
titlar är hemmansägaren, hustrun,
köpman, och kyrkvärden.
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C ligger i kyrkogårdens sydvästra hörn och angränsas av kyrkogårdsmur och häckomgärdning i söder och väster. Kvarteret är relativt litet och på gravområdet växer en hängask, ett s.k. sorgeträd. Kvarteret är något asymmetriskt och nästan triangulärt till formen. Gravområdet är gräsbevuxet och gravvårdarna står uppställda dels i nordsydlig riktning, dels längs med den intilliggande häcken, i enkla gravlinjer. Området är det äldsta på kyrkogården.
Gravvårdar
Gravvårdarna i kvarteret härrör från 1500- och
1600-talen och fram till 1930-talet. Det innehåller
bara ett mindre antal vårdar som har ett varierat
uttryck med dels några högresta diabasvårdar från
1900-talets första årtionden, dels låga rektangulära
familjegravar. De material man använt sig av vid
uppförandet av gravvårdarna är främst diabas och
grå granit.
Någon gravsten har tidigare haft tillhörande
stenram och en grusad gravplats. Av dessa finns under
inventeringen inget kvar.
I kvarteret finns flera äldre gravvårdar där den
äldsta med inskriptioner kvar är från 1640-talet.
Två av gravvårdarna är av sådan ålder att tidigare
inskriptioner helt försvunnit men det troliga är att de härrör från 1500- och 1600-talet. Alla de nämnda är grovt uthuggna och relativt små i sin storlek. En av dem är utförd i sandsten. En annan gravvård som utmärker sig lite extra är det gjutjärnskors som står uppställt i kvarteret. Det är från 1862 och har treklöverformade avslut på korsarmarna. Korset har en del rostangrepp. Väster om korset står en granitvård från 1831 där inskriptionerna tydligt går att läsa då de dels är djupt inhuggna, dels ifyllda med färg. Gravvården är grovt bearbetad med ett enkelt uttryck. Varken ortsnamn eller titlar förekommer i någon större utsträckning i kvarteret. De ortsnamn som omnämns är Bäck, Kånna och Dragaryd.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D ligger alldeles öster om kyrkan i anslutning
till absiden. Området är rektangulärt till formen
och de få gravvårdar som är uppförda på kvarteret är
placerade i nordvästlig riktning. Eftersom det enbart
finns fyra gravvårdar i området upplevs det som lite
tomt. Gravområdet är gräsbevuxet och längst i öster
står en större betongkruka med blommor i.
Gravvårdar
I kvarter D finns enbart fyra gravvårdar. Alla håller
en väldigt låg skala men är i uttrycket olika. Den
äldsta gravstenen är uppförd 1645 i röd granit och
har inskriptioner på både fram och baksida. På framsidan
av stenen finns några dekorationer som tyvärr
inte går riktigt att uttyda vad de är. I kvarteret finns
också en familjegrav utförd i diabas. Denna har tidigare
varit en grusgrav med tillhörande stenram,
vilket går att se på ett flygfoto från 1941 och på den
form som gravstenen har. Varken stenram eller grus
är bevarade.
Ortsnamn förekommer på två av gravvårdarna
i kvarteret och titeln makarna finns på en av stenarna.
Psalmhänvisningar och bibelord förekommer
inte alls.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E är det kvarter i vilket klockstapeln står och är placerat nordöst om kyrkan. Gravvårdarna står placerade runt stapeln i nordsydlig riktning men det finns även ett antal som uppförts i östvästlig riktning. Gravlinjerna är både enkla och dubbla. Området är gräsbevuxet sånär som på det fåtal grusgravar som finns i kvarteret. Runt om hela kvarteret går grusgångar vilket tydligt markerar avgränsningarna för området. Kvarteret gränsar i norr emot utvidgningen som gjordes under 1940-talet
Gravvårdar
Kvarter E har en stor variation av gravvårdar jämnt utspritt över tiden från 1900 till 1970-talet. Ett undantag är den äldsta gravvården i kvarteret vilken är från ca 1790. Gravvårdarna håller en relativt låg skala och de flesta gravvårdarna är utförda i diabas men även grå och röd granit finns representerad bland stenarna. I kvarteret finns en gravplats vilken är grusad.
Några gravvårdar som utmärker sig lite extra är bland annat en sten vilken ligger mot marken och som fått formen av en rektangulär ram i grå granit. Innanför ramen finns planterade växter. I ramens ena kortända står orden ”Vår Gerhard - Himlen är mitt hem”. Det är en unik grav och den enda i sitt slag på kyrkogården. Gravvården från 1790-talet har även den ett unikt uttryck. Det är en liten sten utförd i röd granit. Den har fått en rundad form och i stenen finns två runda hål vilka går rakt igenom stenen. Vad de två hålen har för betydelse eller använts för finns inga uppgifter om.
Vanligtvis när en gravsten delas av man och hustru står i nästan alla fall mannens titel och namn till vänster eller allra överst på gravstenen. I detta kvarter finns ett undantag där hustruns namn är placerat till vänster. Detta finns på en diabasgrav vilken är låg och rektangulär till formen. Stenen har fått ett tempelmotiv med en överliggande fronton.
Varken ortsnamn, bibel- eller psalmhänvisningar förekommer i någon större utsträckning i detta kvarter. Titlar ser man dock mer frekvent. Av de titlar som förekommer kan nämnas Lantbrukaren, Syskonen, Hemmansägaren, Snickaren, Köpmannen och Sjuksköterskan.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F ligger väster om kvarter E, nästan i mitten av kyrkogården, och utgörs av ett rektangulärt område. De enkla och dubbla gravlinjerna står placerade i nordsydlig riktning. Hela kvarteret är gräsbevuxet med gravstenar av heterogen karaktär med både högresta och låga gravvårdar. Kvarteret avgränsas åt alla håll av grusgångar.
Gravvårdar
Gravvårdarna i kvarter F har en blandad karaktär och härrör från 1800-talets slut och fram till våra dagar. Det finns en grovt huggen liten gravsten i området vilket troligtvis är från tiden innan 1800-talet. Då den saknar inskriptioner är den svår att datera. Här finns även ett antal monumentala gravvårdar från 1920- och 1940-talen utförda i diabas med tidstypiska blästrade utsmyckningar.
Kvarteret innehåller ett större antal familjegravar vilka främst är utförda i smala låga diabasgravar. Tre av dem är grusade gravplatser vilka minner om hur begravningstraditioner från 1850-talet och fram till 1950-talet. På några platser finns även stenramar vilka idag nästan är helt övervuxna med gräs. Gravvårdarna är främst utförda i diabas men även röd och grå granit förekommer. En marmorvård från 1980-talet går också att finna. Gravvårdarna i diabas har ofta blästrade motiv såsom kors i olika former.
I kvarteret förekommer ortsnamn och titlar i relativt stor utsträckning. Bibel- och psalmhänvisningar återfinns här mer frekvent än i de andra kvarteren på kyrkogården. Bland de omnämnda ortsnamnen finns Berghem, Dragaryd, Österljung, Bäck, Dalen och Fridhem. De titlar som förekommer är banvakten, smedmästaren, gratialisten, kyrkovaktmästaren och byggnadssnickaren. Kortare ord såsom ”Allt av nåd”, ”Vila i frid” och ”Älskad – Saknad”
Kvarter G
Allmän karaktär
Detta kvarter ligger placerat emot kyrkogårdens västra
mur, väster om kvarter F och norr om kvarter C.
Gravlinjerna står uppställda i nordsydlig riktning där
de räta linjerna ibland bryts av större familjegravar
med omgärdningar. I kvarterets nordöstra hörn växer
en större lönn. Gravområdet är gräsbevuxet sånär som
på ett fåtal grusgravar.
Gravvårdar
Merparten av kvarterets gravvårdar härrör ifrån 1910-
talet och fram till 1960-talet. Endast ett fåtal är resta
före och efter dessa tider. Kvarteret har ett stort utbud
av gravvårdar från olika ideal vilket ger det dess
heterogena karaktär. Här finns högresta och monumentala
gravvårdar från tidigt 1900-tal bredvid låga
rektangulära granitvårdar från 1950-talet samt äldre
marmorvårdar. Några av gravvårdarna har också kvar
sin stenomramning och av dem är ett mindre antal
fortfarande grusade.
Kvarterets äldsta gravsten är en kalkstensvård från
1844. Det är en högrest och relativt smal gravvård vilken
försetts med inskriptioner både på fram- och baksida.
Stenen har två lodräta sprickor som löper längs
med hela stenen.
Några andra gravvårdar i kvarteret som utmärker
sig lite extra är bland annat två marmorvårdar från
1870 respektive 1877. En av dessa är en liten barngrav
vilken står tillsammans med flera andra gravvårdar
i en familjegrav. Den består av liten sten vilken
på toppen har ett marmorkors. Stenen är rest 1877.
Till vänster om denna står en annan marmorvård vilken
har dekorerats med en krans i relief ovanför inskriptionerna.
Tidigare har även denna gravvård varit
försedd med ett marmorkors på toppen men detta har
med tiden gått av. Familjegraven de två vårdarna är
placerad i, har en omgärdning bestående av pollare
och kättingar och omfattar fem gravvårdar.
Förutom de två tidigare nämnda marmorgravarna
finns i kvarteret ännu en marmorvård rest 1888
över makarna Johansson vilka bara blev 26 år gamla.
Gravvården avslutas uppåt i en spets och dekoreras
av en krans i relief.
I kvarteret finns en gravvård i diabas, vilken är
formad som en vapensköld på en grovhuggen sockel.
Den är rest runt sekelskiftet 1900. Framsidan utgörs
av tidstypiskt blästrade och polerade ytor, medan formen
är ovanlig och den enda i sitt slag på kyrkogården.
I kvarteret förekommer titlar i relativt stor utsträckning.
De omnämnda titlarna är bland annat nämndemannen,
postmästaren, lantdbrukaren, smedsmästaren
och fastighetsägarinnan. Bara ett fåtal psalm- och bibelhänvisningar
förekommer. Ortsnamn finns inte i någon
större utsträckning på gravvårdarna. Ett urval av dem är
Berghem, Orberg, Hörsset, Grytåsa och Dragaryd. Kortare
ord såsom ”Över mörka djup, invid branta stup, går
din väg till himelens land” och ”Jag vet en dörr som
öppen står” går att läsa i kvarteret.
Kvarter H och N
Allmän karaktär
Dessa båda kvarter består vardera av enbart
en gravlinje och finns placerade i den nya delen
av kyrkogården längs med kyrkogårdens
norra och östra kyrkogårdsmur. De båda
kvarteren möts i kyrkogårdens nordöstra
hörn. Framför gravlinjerna går en grusgång.
Gravområdena är gräsbevuxna och i ryggen
på gravvårdarna växer trädkransen med sina
björkar.
Gravvårdar
Kvarter H och N har en homogen karaktär
med gravvårdar i låg skala. Gravlinjen i
kvarter H är placerad i nordsydlig riktning
och kvarter N har gravvårdarna uppställda i
östvästlig riktning. Gravvårdarna i kvarteren
härrör från 1940-talet och fram till 1990-talet.
Majoriteten av gravstenarna är uppförda
i grå och röd granit och låg rektangulära till
formen. Några få stenar är små hällar i diabas.
Förekomsten av titlar är relativt stor
trots det lilla antal gravvårdar som finns i
kvarteren. De titlar som finns omnämnda är
hemmansägaren, sjuksköterskan, lantbrukaren
och kyrkvaktmästaren. Även orter förekommer
i stor utsträckning. Här går bland
annat att läsa Berghem, Bäck, Lunnarp,
Kånna Knutsgård, Kvänjarp och Dragaryd.
Enbart ett fåtal psalmhänvisningar finns att
läsa på gravvårdarna. Ett kort ord med texten
”Såsom hjorten trängtar till vattenbäckar,
så trängtar min själ efter dig, O Gud” finner
man också i kvarteren.
Kvarter I och J, L och M
Allmän karaktär
De här fyra kvarteren ligger alla centrerat på den nya delen av kyrkogården och bildar tillsammans ett kvadratiskt område. De enskilda kvarteren och dess dubbla gravlinjer är utsträckta i nordsydlig riktning. Gravområdena är gräsbevuxna. Runt kvarteren går grusgångar. Kvarteren innehåller varken några större planteringar eller träd vilket ger dem ett ganska avskalat och kalt uttryck.
Gravvårdar
Kvarteren har en homogen karaktär med lågt hållen skala på gravvårdarna. Gravvårdarna härrör från 1940-talet och fram till våra dagar. Majoriteten är låga rektangulära gravstenar uppförda i grå och röd granit, men även gravstenar av mer fri form förekommer. Det finns inslag av diabas och nya material såsom hallandia och labrador går att hitta.
Bland de gravvårdar som utmärker sig lite extra kan nämnas en sten utförd i röd granit med en bottenplatta på vilken en lite större rund sten ligger där inskriptionerna över den avlidne har huggits in. Bredvid den runda stenen står två svampar, även de uthuggna i röd granit. Stenen är uppförd 1996. Det finns även en låg rektangulär diabasgrav vilken försetts med dekorerade kolonner som ger ett kraftfullt uttryck. Vården är rest över hemmansägaren O. M Karlsson och hans fru Alvida 1943. Varken titlar, ortsnamn, psalmhänvisningar eller bibelord förekommer i någon större utsträckning. De titlar som nämns är hemmansägaren, lantbrukaren och kyrkovärden. Bland de ortsnamn man kan se inhuggna i gravvårdarna finns Kånna, Bäck, Ekelund, Högarne och Dalbotorpet. Något kort ord såsom ”Tack för allt”, ”Älskade – Saknade” och ”Tack O Gud för allt som varit” förekommer också.
Kvarter K
Allmän karaktär
Kvarter K ligger i det nordvästra hörnet av kyrkogården längs med den västra vallmuren. Söder om kvarteret ligger kvarter G vilket det avgränsas emot med en grusgång. Gravområdet är gräsbevuxet. Kvarteret är rektangulärt till formen och ligger utsträckt i nordsydlig riktning liksom gravlinjerna.
Gravvårdar
Gravvårdarna i kvarteret karaktäriseras av sin låga skala och härrör ifrån 1940-talet och fram till våra dagar. De material som används främst till gravstenarna är grå och röd granit, men här förekommer även diabas, hallandia och labrador. Ett fåtal gravvårdar har fått en mer fri utformning. De flesta gravvårdarna är uppförda under 1980- och 1990-talen.
I kvarteret förekommer ortsnamn relativt ofta medan varken titlar, psalmhänvisningar och bibelord syns i någon utsträckning. Den enda titel som förekommer är hemmansägare. Ortsnamn som går att finna är Kvänjarp, Berghem, Haghult, Kånna, Bäck
och Arvidgård.
Kortare ord såsom ”Av litet gav du mycket, av
mycket gav du allt, Av kärlek gav du mer” samt
”Sov i ro” går att hitta på gravstenarna.
Inventeringsår 2002
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2015
Kyrkogården har anor från medeltiden och omsättningen på gravvårdarna har varit stor, vilket ger ett varierat utbud av gravvårdar på kyrkogården. De äldsta gravvårdarna på kyrkogården härrör från 1500- 1600-talet.
På ett flygfoto från 1941 syns det hur kyrkogården såg ut innan utvidgningen åt norr på 1940-talet. Under tiden för fotot innehöll kyrkogården flest grusgravar. De flesta av dessa har stenomramning och någon enstaka har häckomgärdning. Någon gravvård med tillhörande gjutjärnsstaket går inte att se. Kyrkan har vid tillfället för kortet fortfarande sin takryttare vilken senare togs bort och ersattes med en fristående klockstapel.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin