Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Gåsinge-Dillnäs socken består i sydöstra delen av öppen, bruten odlingsbygd på näsen mellan Storsjön och Klämmingen, i nordväst av smala dalgångsbygder i skogsmark. Socknen är rik på fornlämningar, bl a gravrösen och hällristningar från bronsåldern, gravfält från järnåldern, fornborgar och runstenar.
Gåsinge kyrka är uppförd på en långsträckt höjd omgiven av odlingslandskap i norr och Storsjön i söder. I anslutning till kyrkan finns gamla institutionsbyggnader som har inrymt funktioner med nära anknytning till kyrkan och dess administration, bl a kyrkskolan, lärarbostäder och klockarbostaden.
På kyrkbacken omedelbart sydost om kyrkogården ligger det tidigare tingshuset i Daga härad. Tingsplatsen flyttades till Gåsinge år 1591. Tingshuset i Gåsinge uppfördes under 1800-talet och användes av tinget fram till 1908.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården vid Gåsinge kyrka begränsas av en i huvudsak kallmurad bogårdsmur av natursten i söder, öster och väster. Vid gränsen mellan den gamla kyrkogården och den utvidgning som gjordes i norr år 1927 övergår bogårdsmuren i en gräsbevuxen sluttning. Utvidgningen begränsas av en låg, klippt häck. Innanför bogårdsmuren växer en trädkrans av lind, lönn och kastanj. Trappor av betong med svartmålade järnräcken leder mellan den gamla delen av kyrkogården och utvidgningen från 1927.
Kyrkogården är gräsbevuxen och indelad i kvarter med grusade gångar. Delar av gravkvarteren avdelas av låga häckar. Kyrkogården har ett för sörmländska mått rikt trädmaterial. Asklunden i kyrkogårdens norra del markeras av låga björkar, en låg häck och ett högt träkors.
I muren kring den gamla delen av kyrkgården finns tre ingångar, i söder, öster och väster. Grindstolparna vid ingångarna är uppförda av rött tegel på en sockel av natursten. Grindstolparna är avtäckta av ett tälttak med skivtäckning av kopparplåt. I öppningarna sitter svartmålade gallergrindar av järn.
Väster om kyrkan finns ett putsat bårhus, vilket uppfördes år 1927 efter ritningar av arkitekten Arre Essén. Omedelbart öster om bogårdsmuren står en timrad, rödfärgad förrådsbyggnad, ålder okänd. I kyrkogårdens nordöstra del finns ytterligare en förrådsbyggnad, uppförd på 1970-talet.
KYRKAN – Gåsinge kyrka består av ett enskeppigt långhus med ett tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och en sakristia i norr. Fasaderna framstår med oputsat naturstensmurverk. Yttertaket har skivtäckning av kopparplåt.
Kyrkan har ingen sockel. Kyrkans murverk är i huvudsak uppfört av natursten med rött tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna framstår med fogat naturstensmurverk med putsade fönster- och dörromfattningar.
Långhuset har tre stickbågiga fönsteröppningar i söder och två i norr. Fönstren är uppdelade i sex lufter, avdelade med mitt- och tvärposter. Karmar och bågar är utförda av trä. Koret har två fönsteröppningar i samma utförande som i långhuset. I tornets södra fasad finns en låg, korgbågig fönsteröppning.
Kyrkans huvudportal i tornets västra fasad är utförd med putsad rustik. Portalen har en korgbågig dörröppning med en gjutjärnsgravhäll som insteg. I öppningen sitter en inåtgående, rakt avslutad pardörr med ett korgbågigt överljusfönster ovanför. Ingången i långhusets södra sida är placerad i en stickbågig, putsad nisch. Vid ingången sitter en utåtgående pardörr. Tornet har en korgbågig ljudöppning i varje väderstreck. På sakristians norra gavel finns en korgbågig dörröppning som leder in till sakristians vind.
Långhuset, koret och sakristian täcks av sadeltak med skivtäckning av kopparplåt med förskjutna tvärfalser. Tornet har en karnisformad huv med lanternin och spira. Huven och spiran har med skivtäckning av kopparplåt med förskjutna tvärfalser. Lanterninen är klädd med kopparplåt och har vitmålade brädluckor vid öppningarna. Spiran avslutas av ett kors med förgyllda klot på korsarmarna och en förgylld tupp överst.
Gåsinge romanska stenkyrka uppfördes troligen under 1100-talets andra hälft. Kyrkan bestod sannolikt av ett långhus, ett smalare, rakt avslutat kor i öster och ett torn i väster. Under 1200-talet förlängdes koret åt öster och en sakristia uppfördes invid korets norra mur. Under 1400-talets andra hälft valvslogs kyrkorummet. Under samma period uppfördes troligen ett vapenhus vid kyrkans sydportal.
I slutet av 1600-talet förnyades kyrkans interiör. Predikstol och altarprydnad skänktes till kyrkan år 1672. Samma år utvidgades läktaren. Troligen fick kyrkan även ny bänkinredning vid samma tillfälle.
Åren 1779–82 genomgick kyrkan en omfattande om- och nybyggnad. Koret, sakristian och vapenhuset revs. Långhuset förlängdes i öster till mer än sin dubbla längd och försågs med ett tresidigt avslutat kor i öster och en sakristia i norr. Kyrkans huvudentré placerades i en nyupptagen ingång i tornets västra fasad. Fönstren i det medeltida långhusets södra mur förstorades och fick samma form som fönstren i den nyuppförda delen av kyrkan.
I början av 1800-talet ersattes kyrkans spåntäckning med tegeltäckning, undantaget tornet. Ytterligare ett fönster togs upp i långhusets norra fasad. I mitten av 1890-talet renoverades kyrkan invändigt. Bänkinredningen och altaruppsatsen ritades av arkitekten Fredrik Liljekvist, Stockholm. Vid denna restaurering ersattes tegeltäckning med rödmålad plåttäckning.
År 1946 renoverades kyrkans interiör och elektrisk uppvärmning installerades i kyrkan. Förrådsutrymmen på vardera sidan om vapenhusets mittgång revs och vapenhuset renoverades. Kyrkans bänkar omflyttades så att en fri entréplats skapades under orgelläktaren. Sakristian renoverades i sin helhet.
År 1957 restaurerades kyrkans exteriör. All puts på kyrkans fasader avlägsnades. Fasaderna sandblästrades och utlagades med kalkcementbruk. Trävirket konserverades. År 1959 ersattes yttertakets järnplåttäckning med kopparplåttäckning. År 2006–2007 installerades ett nytt uppvärmningssystem baserat på bergvärme i kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkans exteriör karakteriseras sedan 1950-talet i första hand av fasadernas oputsade naturstensmurverk med vitputsade dörr- och fönsteromfattningar. Bortom denna idag dominerande prägel framträder kyrkans tidigare helhetsgestaltade, nyklassicistiska utformning som den hade från ombyggnaden 1779–82 till 1950-talet. Denna period karakteriseras av det tresidigt avslutade koret, de stickbågiga fönsteröppningarna, tornets rusticerade västportal och tornets svängda huv.
Kyrkorummet får sin prägel av mötet mellan 1400-talets valv i väster och 1700-talets gipsade tunnvalv i öster. Kyrkorummets inredning härrör i huvudsak från restaureringen 1895–96 efter arkitekten Fredrik Liljekvists ritningar, vilken därmed utgör ett tydligt avtryck i kyrkans byggnadshistoria. Vid denna restaurering tillkom bland annat bänkar och altarprydnad. Medeltida skulpturer samt predikstolen och den äldre altaruppsatsens ramverk, båda från 1670-talet, utgör ytterligare spår från kyrkans långa historia.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Det medeltida murverket i kyrkans torn och långhusets västra del samt den möjligen medeltida takstolen över samma del av långhuset utgör i sig omistliga historiska dokument.
- Kyrkans huvudsakliga 1700-tals prägel med tresidigt kor, stickbågiga fönster och rusticerade västportal. - Inredningen från 1890-talets vilken är mycket ovanlig i länet.
- Bänkarna på orgelläktaren.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2008)
ÖVERSIKT – Gåsinge kyrka består av ett enskeppigt långhus med ett tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och en sakristia i norr. Fasaderna har synligt naturstensmurverk. Yttertaket har skivtäckning av kopparplåt.
FASADER – Kyrkan har ingen sockel. På tornet är grundstenar synliga i de sydvästra och nordvästra hörnen. Kyrkans murverk är i huvudsak uppfört av natursten med rött tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna framstår med fogat naturstensmurverk med putsade fönster- och dörromfattningar.
På korets östra fasad finns en slätputsad, vitkalkad nisch med en solbänk av kopparplåt. Nischen är troligen spår efter ett tidigare fönster. På fotografier från 1940-talen är nischen målad som ett blindfönster.
FÖNSTER – Långhuset har tre stickbågiga fönsteröppningar i söder och två i norr. Fönstren är uppdelade i sex lufter, avdelade med mitt- och tvärposter. Karmar och bågar är utförda av trä. I bågarna sitter olikfärgat, blyspröjsat fönsterglas. Fönstren är förstärkta med horisontella stormjärn. I de två östra fönstren på den södra siden har en båge per fönster varit öppningsbar. Koret har två fönsteröppningar i samma utförande som i långhuset, en i sydost och en i nordost. I korets sydöstra fönster har det funnits en öppningsbar båge. Fönstrens solbänkar är avtäckta med kopparplåt. Snickerierna är målade i ljust gulgrått.
Sakristian har ett fyrluftsfönster avdelat av mitt- och tvärpost. De nedre lufternas bågar är öppningsbara. Karm och bågar är utförda av trä. I bågarna sitter olikfärgat, blyspröjsat fönsterglas. Fönstren är förstärkta med horisontella stormjärn. Fönstret har dropp- och fönsterbleck av kopparplåt. Snickerierna är målade i ljust gulgrått.
I tornets södra fasad finns en låg, korgbågig fönsteröppning. Tillhörande fönsterbåge är nedplockad och öppningen täcks av ett nät. Solbänken är avtäckt med kopparplåt.
PORTALER OCH INGÅNGAR – Kyrkans huvudportal i tornets västra fasad är utförd med putsad rustik. Upptill avslutas portalen med en profilerad list som är avtäckt med kopparplåt. Portalen har en korgbågig dörröppning med en gjutjärnsgravhäll som insteg. I öppningen sitter en inåtgående, rakt avslutad pardörr med ett överljusfönster ovanför. Dörrbladen består av ramverk med tre speglar. Fönstret består av två bågar avdelat av en mittpost. Fönsterbågarna är förstärkta med horisontella stormjärn. Snickerierna är målade i ljust gulgrått.
Ingången i korets södra sida är placerad i en stickbågig, putsad nisch. Vid ingången sitter en utåtgående pardörr. Dörrbladen består av ramverk som på utsidan är klätt med stående panel. Dörrbladen är utsmyckade med dekorativa nithuvuden och svartmålade, dekorativt utformade bandgångjärn och beslag. Över dörren sitter ett fyrluftsfönster i samma utförande som långhusets övriga fönster. Fönstret har ett fönsterbleck av kopparplåt. Snickerierna är målade i ljust gulgrått.
ÖVRIGA ÖPPNINGAR – Tornet har en korgbågig ljudöppning i varje väderstreck. I ljudöppningarna sitter ljudluckor utförda av stående brädor, vilka är upphängda på smidda bandgångjärn. Ljudöppningarnas solbänkar är avtäckta med kopparplåt.
På sakristians norra gavel finns en korgbågig dörröppning som leder in till sakristians vind. Vid öppningen sitter en brädlucka som är klädd med svartmålad järnplåt på utsidan.
TAKLAG OCH YTTERTAK – Långhuset, koret och sakristian täcks av sadeltak med skivtäckning av kopparplåt med förskjutna hakfalser. Tornet har en karnisformad huv med lanternin och spira. Huven och spiran har med skivtäckning av kopparplåt med förskjutna hakfalser. Lanterninen är klädd med kopparplåt och har vitmålade brädluckor vid öppningarna. Spiran avslutas av ett kors med förgyllda klot på korsarmarna och en förgylld tupp överst.
Långhuset, koret och sakristian har fotrännor och stuprör av kopparplåt. Stuprören är inte utförda med skarpa vinklar utan med böjd form.
KYRKORUMMET, LÅNGHUS OCH KOR – Långhuset har golv av kvadratiska tegelplattor, lagda i bruk. I mittgången täcks golvet av en rödmönstrad gångmatta. Bänkkvarteren har brädgolv. Koret har ett golv av diagonalt lagda, röda och grå kalkstensplattor. I korets östra del utgörs golvet av en förhöjd plattform av trä. Innanför altarringen är golvet ytterligare ett steg högre, belagt med en röd matta. Kyrkorummets väggar är slätputsade och avfärgade vita. I den östra delen av långhuset avslutas väggarna upptill av en profilerad list.
Orgelläktaren i långhusets västra travé vilar på 12 pelare och på avfasade fyrkantsbjälkar vid väggarna. Samtliga pelare är runda och avsmalnande uppåt. Pelarna längst i öster samt två av pelarna mot mittgången är kannelerade. Övriga är släta. De kannelerade pelarna avslutas med kapitäl. Läktarens undersida är utförd av handhyvlade, obehandlade brädor. Trappan upp till orgelläktaren är utförd av obehandlade brädor och läktarens golv är ett obehandlat, spikat brädgolv. Läktarbarriären består av ramverk och rektangulära, liggande speglar med profilerade över- och underliggare. Den mittersta spegeln pryds av två korslagda basuner och en lagerkrans.
Vid ingången i korets södra sida sitter en innerdörr i form av en inåtgående pardörr. Dörrbladen består av ramverk och fyra speglar. Dörren inramas av delar av kyrkans tidigare altaruppsats. Mot långhuset är snickerierna brunlaserade med ljusröd inramning av speglarna. Mot ytterdörren är snickerierna gråmålade.
Vid ingången till vapenhuset i tornets bottenvåning sitter en pardörr med pendelfunktion. Dörrbladen har samma utförande som dörren vid ingången i kyrkans södra sida, undantaget att de övre speglarna är glasade. Snickerierna är brunlaserade, undantaget en gråmålad sockel.
Vid uppgången till orgelläktaren sitter en inåtgående enkeldörr. Dörrbladet består av ramverk och tre släta fyllningar. Snickerierna är målade i två grå nyanser. Vid ingången till förrådet under orgelläktaren sitter en inåtgående enkeldörr. Dörren har samma utförande som dörren till orgelläktaren, dock något smalare.
Kyrkorummet har stickbågiga, slätputsade fönsternischer. Nischerna har sluttande fönsterbänk av betong som är utförda med kondensrännor vilka leder till uppsamlingskärl av plåt, infogade i väggen nedanför. Nischerna är avfärgade i brutet vitt. Fönstren är försedda med innerfönster i form av fastskruvade fönsterbågar av trä med samma indelning som ytterfönstren.
Kyrkorummets västra del, två travéer, täcks av ett kryssvalv och ett stjärnvalv. Gördel-, sköldbågar samt valvribbor utgår från murpelare ställda mot yttermurarna. Kyrkorummets östra del täcks av ett tunnvalv. Valven är slätputsade och vitkalkade.
Under orgelläktaren är ett förråd inrättat i det norra bänkkvarteret. Det södra bänkkvarteret är inrett med kapphängare samt med bord och stolar. I utrymmet står även ett skåp med tekniska installationer i form av ljudanläggningens styrsystem.
PASSAGE MELLAN KOR OCH SAKRISTIA – I korets norra sida leder en passage in till sakristian. Passagen har ett gjutet betonggolv, slätputsade, vitkalkade väggar och ett tak av handhyvlade, rödlackerade brädor. I passagens östra vägg leder en inåtgående, vitmålad enkeldörr till ett förråd som är inrett i utrymme i korets norra mur. Dörrbladet består av ramverk och tre fyllningar.
SAKRISTIAN – Sakristian har ett spikat, lackerat plankgolv som är utfört av breda plankor. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. De avslutas upptill av en profilerad taklist. På den västra väggen är en piscina installerad. Vid samma vägg finns också ett textilskåp av trä för liggande förvaring. Vid den östra väggen finns förvaringsskåp, bl a för hängande förvaring av textiler.
Vid utgången till koret sitter en inåtgående enkeldörr. Dörrbladet består av ramverk med två fyllningar. Runt öppningen sitter ett slätt dörrfoder. Dörren är försedd med en äldre, svartmålad dörrklinka. På insidan sitter en svartmålad låskista. Vid utgången till predikstolen sitter en inåtgående enkeldörr i samma utförande som vid utgången till koret. Dörrkarmen utgör ett enkelt dörrfoder. Dörrsnickerierna är rödlaserade. Trappan till predikstolen är murad av tegel och har ett svartmålat smidesräcke. I passagen mellan koret och predikstolen finns det en nisch i den västra väggen.
Sakristians fönster i den norra väggen har innerfönster med samma indelning som ytterbågarna. Mellan inner- och ytterfönstren sitter ett galler av smidesjärn. Innanför innerfönstren sitter brädluckor som är klädda med nitade plåtar. Luckorna är upphängda på bandgångjärn. Fönsterbänken är utförd av trä med en nyare fönsterbänk av marmor på insidan. Snickerierna är gråmålade och smidesgallret är svartmålat. Brädluckorna är svartmålade utvändigt och gråmålade invändigt.
Sakristians tak är slätputsat och vitkalkat.
TORNET – Vapenhuset i tornets bottenvåning har ett golv av äldre, kvadratiska, grå kalkstensplattor. Vid huvudentrén i väster ligger en röd sandstensplatta, ca 1 dm högre än övriga golvet. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Den östra väggen har en gråmålad golvsockel. Rummet täcks av ett slätputsat, vitkalkat kryssvalv.
VINDAR – Tornets övre våningar nås via en trappa bakom orgeln. Från ingången leder en trätrappa upp till tornets första våning. Ovanpå tornets valv och på trappans vilplan förvaras en del äldre inventarier.
Tornets våningsplan har brädgolv och väggar med synligt naturstensmurverk. Taken utgörs av ovanförliggande plans bjälklag och golv. På klockvåningen hänger kyrkans två klockor bredvid varandra i en kraftig klockstol, vilken troligen är tillverkad av delar av den tidigare klockstapeln. Från våningsplanet över klockvåningen leder en trästege vidare upp i lanterninen och spiran.
Takstolen över långhusets två valvtravéer i väster består av 11 takstolar från långhusets västra gavel fram till tunnvalvet över långhusets östra del. Takstolarna nr 2–10 från väster är numrerade 1–9. Takstolarna består av dubbla murremmar, tassar, snedsträvor, sparrar och en hanbjälke. Timmersammanfogningarna är i huvudsak gjorda med tappar och dymlingar.
Takstolen över den östra delen av långhuset och koret är från utbyggnaden av kyrkan 1779–82. Taktstolarna består av dubbla murremmar, tassar, sparrar, sparrsax och en hanbjälke. Timmersammanfogningarna är gjorda med tapp och dymling eller med smidd spik.
På takstolarna ligger ett bördat underlagstak av horisontellt lagt, ramsågat virke. Ovanpå detta ligger ett underlagstak av vertikalt lagda, smalare brädor, möjligen råspontade.
Den västra delen av långhusets takstol bör ha tillkommit i samband med eller efter valvslagningen i kyrkan, men före utvidgningen av kyrkan 1779–82. I genomgånget material förekommer uppgifter om att kyrkan vid något tillfälle har skadats av en brand. Om så är fallet förefaller det troligt att det skedde före valvslagningen, då valven inte uppvisar några spår efter en brand. Den östra delen långhusets takstol samt takstolen över koret tillkom vid utvidgningen av kyrkan 1779–82.
På sakristians vind förvaras en del av kyrkans äldre inventarier och inredning, bl a en kollekthåv, ett förgyllt kors, tre gavlar till bänkinredning (1700-tal) med dörrblad, ett träkors till en grav, ett dopfuntsställ av trä, delar till en äldre orgel. På takstolarnas hanbjälkar finns en del inskriptioner, bl a 1780 är denna kyrka byggd. Anders Jansson i Gåsinge by.
FAST INREDNING
ALTARUPPSATS – Kyrkans altaruppsats från 1895–96 är troligen ritad av arkitekt Fredrik Liljekvist. Altaruppsatsen består av två höga kolonner, vilka uppbär ett överstycke i form av en överliggare och ett trekantigt gavelfält. Uppsatsen kröns av snidade, förgyllda strålar vilka flankeras av urnor. Uppställningen omramar en blåmålad fond. Utsmyckningen utgörs av ett triumfkrucifix.
ALTARRING – Altarringen med tre sidor består av ramverk med speglar och profilerad överliggare. Knäfallsbänk och överliggare är klädda med gulgrönt tyg. Altarringen är marmorerad i grönt, grått och rött med röda lister och förgyllningar på speglarna.
BÄNKINREDNING – Kyrkans bänkinredning från 1895–96 är ritad av arkitekt Fredrik Liljekvist. Den består av två öppna kvarter med ingång från mittgången. Bänkgavlarna är kannelerade och utsmyckade med snidade detaljer. Bänkinredningen är marmorerad i övervägande blå, gröna och röda nyanser. På korets södra sida står en korbänk i samma utförande som bänkkvarteren.
PREDIKSTOL – Predikstolen består av en vägghängd femsidig korg och ett femsidigt ljudtak. Den skänktes till kyrkan år 1672 av Wilhelm Momma, ägare till bruken Skeppsta, Hulta och Hyttan. Ursprungligen var predikstolen placerad i det gamla långhusets nordöstra hörn och hade då endast tre sidor. År 1782 flyttades den till nuvarande plats och kompletterades med två sidor. Predikstolens timglas är från 1770-talet.
ORGEL – Orgelfasaden härrör från 1850-års orgel som byggdes av Johan Lund, Stockholm. Orgeln ombyggdes helt år 1938 av firman Setterqvist & Son och innehåller 12 stämmor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DELAR TILL ÄLDRE ALTARUPPSATS – Den altaruppsats som skänktes till kyrkan år 1672 är idag delvis bevarad och uppsatt kring portalen i kyrkans södra sida. Av uppsatsen återstår krön, sidopartier samt två vapensköldar som minner om donatorn, fru Gunilla Rosenstierna, änka efter landshövdingen Frans Crusebjörn till Närlunda i Gåsinge socken.
DOPFUNT – Dopfunten är tillverkad i Mälardalen omkring år 1200. Den är utförd i kalksten. Foten är utförd med en stor repstavsvulst närmast cuppan. Cuppan är halvrund och odekorerad.
FATTIGBÖSSA – Under orgelläktaren hänger en fattigbössa med tillhörande inskriftstavla, vilken troligen härrör från 1600-talets slut.
GRAVMINNEN – I vapenhuset förvaras en gravhäll av gjutjärn med initialerna AIS och AOD samt årtalet 1690. På långhusets södra sida hänger ett epitafium över kyrkoherde Ericus Jonae Humblaeus (död 1665), som avbildas tillsammans med åtta söner och fyra döttrar. På norra väggen är uppsatt ett begravningsvapen för assessorn vid Svea Hovrätt Samuel Schillers, adlad Schillerfelt (1618–1665), till Bond-Ekeby i Gåsinge socken.
NUMMERTAVLA – Kyrkans två nummertavlor består av en svartmålad tavla och en förgylld ram. Nummertavlorna är upphängda på korets norra och södra vägg.
TRÄSKULPTURER – På korets sydvägg hänger ett triumfkrucifix från 1200-talets första hälft. Korsarmarna och stammen är dock nygjorda. På korets norra vägg hänger korset till ett medeltida processionskrucifix. På södra sidan i bågen mellan kyrkans medeltida del och tillbyggnaden från 1700-talet hänger en framställning av S:t Olof trampande på trollet Skalle, utförd efter franska förebilder omkring år 1300. På bågens norra sida hänger ett till stora delar nygjort helgonskåp med en bild av Johannes Döparen, utförd under 1400-talets sista fjärdedel. Vid korets norra vägg finns ett Mariaskåp, ett svenskt arbete från 1400-talets andra hälft.
Byggnadsdel (2008): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1150-1199 Specifika inventarier - dopfunt
Kyrkans dopfunt tillverkades
År 1400-1525 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkans storklocka göts
År 1450-1499 Valvslagning
Kyrkorummet valvslogs, bland annat med ett stjärnvalv i form av en så kallad Vadstenastjärna i långhuset
År 1600-1693 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkans storklocka göts i Hulta i Gåsinge socken
År 1672 Specifika inventarier - altartavla
En altarprydnad uppsattes.
Altarprydnaden skänktes av Gunilla Rosenstierna, Närlunda, änka efter landshövding Frans Crusebjörn.
År 1672 Fast inredning - läktare
Läktaren tillbyggdes
År 1672 Fast inredning - predikstol
Predikstolen uppsattes i kyrkan. Den placerades i det nordöstra hörnet av långhusets östra valvtravé.
Predikstolen skänktes av brukspatron Willhelm Momma, Skeppsta bruk.
År 1696 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkans lillklocka göts.
Skänkt av Henrich och Maria Heedhjelm, Skeppsta bruk
År 1779-1782 Valvslagning
Tillbyggnaden täcktes av ett gipsat tunnvalv
Byggmästare: Anders Sundström, länsbyggmästare Nyköping
År 1779-1782 Underhåll - takomläggning
Yttertaket täcktes av tjärat spån.
Byggmästare: Anders Sundström, länsbyggmästare Nyköping
År 1779-1782 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades till den nybyggda delen av långhuset och korgen kompletterades med två bildlösa sidor.
Byggmästare: Anders Sundström, länsbyggmästare Nyköping
År 1779-1782 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkan fick ny, pärlfärgad bänkinredning, sammanlagt 66 bänkar.
Byggmästare: Anders Sundström, länsbyggmästare Nyköping
År 1800-1849 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockstapeln revs och kyrkklockorna hängdes upp i tornet
År 1815 Underhåll - takomläggning
Yttertakets spåntäckning ersattes med taktegel. Tornet behöll spåntäckning.
År 1816-1820 Fast inredning - läktare
Läktaren utvidgades. Bekostades av inspektor C M Runström, Skeppsta bruk
År 1825 Fast inredning - predikstol
Predikstolen ommålades med förgyllda listverk mot ljust pärlgrå fält.
År 1825 Specifika inventarier - altartavla
Den gamla altartavlan sattes upp på långhusets södra vägg under orgelläktaren.
En ny altarprydnad uppsattes. Den bestod av ett förgyllt träkors i en nisch med en förgylld sol omgiven av stjärnor ovanför.
År 1850 Fast inredning - orgel
En orgel med 10 stämmor byggdes på läktaren
Orgelbyggare: J Lund
År 1893 Underhåll - exteriör
Kyrkans fasader rappades och vitkalkades
Byggmästare: . Carlsson, byggmästare i Järna
År 1896 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkan restaurerades invändigt.
Kyrkorummet erhöll en ny öppen bänkinredning. En ny altarprydnad uppsattes.
Tornkammaren i tornets bottenvåning avskildes från långhuset av en tunn vägg med dubbeldörrar.
Församlingen fick tillstånd att ta upp ett nytt fönster i koret. Eventuellt gjordes inte detta utan ett blindfönster målades i en nisch på korets östra vägg.
Yttertakets tegeltäckning ersattes med järnplåt. Plåttaket rödmålades.
Ett kors av smitt järn sattes upp över korets gavel
Henrik Hallström upprättade ett förslag 1893
Byggmästare August Ramqvist, Mariefred, upprättade ett förslag 1894
Arkitekt August Lindegren, Stockholm, upprättade förslag till kors och nya fönster, gillat av Kungl. Maj:t år 1893
Arkitekt Fredrik Liljekvist, Stockholm, upprättade förslag till bänkar och altaranordning, gillade av Kungl. Maj:t år 1895
Byggmästare: Anders Gustaf Åkerström
Byggmästare: Axel Adolf Åkerström
Hantverkare - Målare: G Wallin, målarmästare Björnlunda
År 1921 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten var placerad i kyrkans nordvästra hörn.
År 1928 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkans interiör kalkströks. Vid arbetena iakttogs spår av dekorationer på valven. Valvens dekorationsmålningar togs fram och konserverades. Tunnvalvets taklist marmorerades.
Kyrkans medeltida träskulpturer och vissa andra träinventarier lyftes ned från sakristians vind och från tornet och konserverades. Träskulpturer sattes sedan upp i kyrkan.
Konstnär - Bildhuggare: . Carlsson, bildhuggare, Gnesta
Konstnär: Edwin Almgren
År 1935 Fast inredning - predikstol
Predikstolen restaurerades och dess ursprungliga färgsättning återställdes. Predikstolen var före restaureringen målad i beige.
Konstnär: Edwin Almgren
År 1935 Fast inredning - altarring
Altarringen och altaruppsatsen ommålades.
Konstnär: Edwin Almgren
År 1936 Underhåll - exteriör
Plåttaket ommålades med svart färg. Taket var före arbetena rödmålat, men uppgifter förekom om att det tidigare varit svart. Fasaderna vitkalkades. Byggnadsstyrelsen föreslog att den vita färgen skulle brytas svagt med grön umbra.
År 1937 Fast inredning - orgel
Orgeln ombyggdes och utökades till 12 stämmor. Det gamla orgelhuset behölls, men fasaden flyttades 1,2 m bakåt, åt väster.
År 1938 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installerades i kyrkan. Elkabeln drogs in via ett av kyrkans fönster, infälldes i kalkputsen och överputsades.
Konstruktör: W Granquist, ingenjör
År 1946 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkans interiör renoverades och elektrisk uppvärmning installerades i kyrkan.
Förrådsutrymmen på vardera sidan om vapenhusets mittgång revs och vapenhuset renoverades. El-central anordnades i ett skåp i rummets sydvästra hörn.
Putsen på sockelpartierna på kyrkorummets väggar höggs ned varefter ny puts av kalkbruk slogs på. Väggarnas nedre delar målades med Kåbecit el dyl.
Kyrkans tidigare värmekälla, en kamflenskamin, togs bort. Tillhörande cementgolv och putsad tegelvägg som skydd mot bänkarna togs bort. Bänkkvarterens furugolv kompletterades.
Kyrkans bänkar omflyttades så att en fri entréplats skapades under orgelläktaren.
Sakristian renoverades i sin helhet. Den murade, putsade och limbestrukna rörspisen i rummets nordvästra hörn revs. Golv och väggar lagades. Utmed rummets östra vägg uppfördes ett nytt textilskåp i furu. Mitt på västra väggen uppfördes ett mindre andaktsaltare i furu.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
Konstruktör: W Granquist, ingenjör
År 1959 Underhåll - takomläggning
Yttertakets järnplåttäckning ersattes med kopparplåttäckning.
År 1984 Fast inredning - bänkinredning
Den västra bänken i det södra bänkkvarteret togs bort för att bereda större plats för bland annat väntutrymme.
År 1988 Underhåll - interiör
Kyrkans interiör rengjordes och kalkmålades.
År 1989 Konservatorsarbeten
Konserverings- och restaureringsarbeten utfördes på bemålade träinventarier i kyrkan. Arbetet omfattade följande inventarier: Bevarade delar av omfattningen till 1672-års altartavla, Mariasskåp, skåp med Johannes Döparen. Medeltida träskulpturer, krucifix och manligt helgon. Altaruppsatsen från 1800-talet sågs över.
Omfattning:
Lösa ytbehandlingsskikt fästades med Acronal 300 D
Ytorna rengjordes med aceton.
Ytorna beströks med en tunn lösning av Paraloid B 72, vissa särskilt matta ytor behandlades även med dammarlösning. Intoning av skadeställen utfördes med akvarell-täckfärger
Konservator: Peter Tångeberg
År 1990 Underhåll - exteriör
Dräneringsarbeten utfördes utmed kyrkans norra och södra fasader. I samband med den arkeologiska undersökningen inför dräneringsarbetet dokumenterades en grundmur som tolkades som det nordvästra hörnet av kyrkans medeltida sakristia.
Befintliga stuprör anslöts till ledningar som avslutades i nya stenkistor. Stenkistor och ledningar placerades i befintliga grusgångar och omgärdades med fiberduk. Dränering på kyrkans långsida anslöts till ledning vid stuprör. Sakristian fick nya ståndrännor och stuprör av kopparplåt.
Hantverkare - Målare: Stig Larsson, målarmästare, Gnesta
År 1990 Underhåll - golv
Golvet i kyrkans södra bänkkvarter var kraftigt rötskadat och angripet av hussvamp. Det angripna golvet bröts upp och allt uppstickande virke togs bort. Pallning utfördes med ej kapilärsugande material. På detta lades ett 50mm tjockt lager av tvättad ärtsingel. Nya bärlinor och nytt spontat brädgolv lades in. En ny luftad golvsockel uppsattes.
År 1990 Fast inredning - läktare
Två läktarpelare, en rund, slät och en med kannelyrer ersattes med nya, men med bevarade kapitäl. Den nedre delen av en tredje, fristående pelare samt två stöd utmed väggarna ersattes också.
År 1990 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk undersökning inför dräneringsarbetet
Vid en arkeologisk undersökning i samband med detta arbete dokumenterades den östra delen av det medeltida korets södra grundmur. Mellan den dokumenterade grundmuren och det romanska
långhuset var det en lucka på ca 4 m. I kyrkans västra del påträffades rester av äldre golv. I golvet fanns spår som tolkades som avtryck efter en murad sittbänk
År 1991 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Församlingen erhöll tillstånd till en ny förvaringsmöbel för kyrkans mässhakar för placering i sakristians nordvästra hörn
År 1992 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Församlingen erhöll tillstånd till nya överskåp till befintliga förvaringsskåp i sakristian.
År 1999 Teknisk installation - högtalaranläggning
En ny ljudanläggning installerades.
År 2000 Teknisk installation - larm
En larmanläggning installerades.
År 2003 Underhåll
Vapenhus och entré renoverades. Dränering utfördes runt tornet. El-anläggningen upprustades efter revision
År 2005 Teknisk installation - värme
Installation av radiatorer och byte av ledningar. Borrning och installation av värmepump för bergvärme
År 2006-2007 Underhåll - exteriör
Nya stuprör av koppar sattes upp efter stöld
År 2006-2007 Teknisk installation - larm
Nytt larmsystem med brandlarm installerades
År 2006-2007 Teknisk installation - värme
Inkoppling ett nytt uppvärmningssystem baserat på bergvärme installerades i kyrkan. El-vektorerna under bänkarna ersattes med vattenvektorer.
Redelius, Gunnar. (1968). Fornvännen : tidskrift för svensk antikvarisk forskning. Artikel Sörmländska kyrkor med långt kor.
Berthelson, Bertil. (1942). Gåsinge kyrka, Sörmländska kyrkor 7.
Schnell, Ivar. (1960). Gåsinge kyrka, Sörmländska kyrkor 7.
Bergman, Mats. (1979). Gåsinge kyrka, Sörmländska kyrkor 7.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin