Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Gåsinge-Dillnäs socken består i sydöstra delen av öppen, bruten odlingsbygd på näsen mellan Storsjön och Klämmingen, i nordväst av smala dalgångsbygder i skogsmark. Socknen är rik på fornlämningar, bl a gravrösen och hällristningar från bronsåldern, gravfält från järnåldern, fornborgar och runstenar.
Dillnäs kyrka är uppförd på en höjd omgiven av odlingslandskap. Höjden ligger på en udde vid sjön Klämmingens västra strand. Kyrkan är belägen norr om Dillnäs by med ålderdomlig bebyggelsestruktur och omgivande odlingslandskap. Vägen upp till kyrkan ringlar genom byn och slutet av vägen kantas av ett äldre vägräcke med stenstolpar. Kyrkoanläggningens läge på höjden, med kyrkbyn i söder, utgör ett historiskt landmärke. Den tidigare fattigstugan belägen i sydväst och det tidigare kommunalhuset i sydost berättar om kyrkans sociala roll i samhället och är viktig för kyrkomiljön.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur med huvudingång på södra sidan. Kyrkogården är gräsbevuxen med en trädkrans löpande på insidan av muren. I kyrkogårdens nordöstra hörn står en bod med ljust gråmålad panel och sadeltak täckt med lertegel. Boden användes tidigare som bårhus, idag används boden till förråd och toalett. Kyrkoanläggningen karakteriseras av sitt lugna och avskiljda läge på en höjd omgiven av åkrar och skogsdungar. Kyrkobyggnadens avsaknad av tillbyggnader, de slätputsade fasaderna och det spåntäckta taket gör tillsammans med den outvidgade kyrkogården att anläggningen präglas av ett enkelt formspråk. Viktig för kyrkoanläggningen är den omgivande bogårdsmuren med anslutande trädkrans.
KYRKAN – Dillnäs kyrka består av ett enskeppigt långhus med kor i öster. En sakristia med halvcirkelformig plan ligger öster om koret. Fasaderna är slätputsade och sedan 1998 åter avfärgade i en ljust gul nyans. Sadeltaket med valmad spets i öster är täckt med kluvet spån och i väster finns en takryttare. Ingången till kyrkan är belägen i västmuren. I långhusets sydfasad finns tre stickbågiga fönster och på norra sidan dito två. Kyrkorummet är täckt av ett tryck trätunnvalv.
Dillnäs romanska stenkyrka uppfördes med rektangulärt långhus och smalare rakt avslutat kor i öster under 1100-talets senare del eller 1200-talets början. Sakristian låg norr om koret och kan ha uppförts samtidigt med kyrkan eller något senare under medeltiden.
Under 1400- eller 1500-talet förlängdes kyrkan åt väster och ett vapenhus byggdes framför sydportalen. En takryttare uppfördes i väster. Eventuellt slogs tegelvalv över kyrkorummet samtidigt.
1676 träffades kyrkans torn av blixten, då det västra valvet förstördes, västra kyrkomuren skadades och samtliga fönster slogs sönder. 1757 byggdes en ny takryttare med plats för klockorna.
1777-79 förändrades kyrkan avsevärt då man rev det gamla koret och sakristian i norr. Långhuset förlängdes åt öster och fick en halvrund avslutning med sakristian förlagd bakom koret. Kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv och nya fönster höggs upp. Vid ombyggnaden anskaffades även ny inredning, såsom predikstolen och de slutna bänkarna. 1780 skänktes altarskåpet, som hade tillverkats för Vårdinge kyrka omkring 1475 – 1525. 1795 kläddes kyrkans tak med spån. Dessförinnan var takfallen troligen brädtäckta. 1797 revs vapenhuset och sydportalen sattes igen, då en ny huvudingång togs upp i västra gaveln.
I början av 1800-talet byggdes en ny orgelläktare i väster, som ersatte en tidigare västläktare och 1849 införskaffades kyrkans första orgel.
En stor ut- och invändig restaurering utfördes 1947-49, under ledning av arkitekt K. M. Westerberg. Fasaderna putslagades, takets spåntäckning sågs över och tjärades. Fönsterbågarna justerades och målades. Invändigt så rengjordes, lagades och kalkavfärgades väggar och valv. Invändiga golv justerades och nya innanfönstren med blyinfattade svagt färgade rutor sattes in. Bänkarna byggdes om något. Skåp byggdes och sattes in i sakristian. Predikstolen, altarringen, orgelläktarens pelare, bänkar och altarskåpets fundament målades med grön marmorering och flera inventarier konserverades. Ett nytt uppvärmningssystem installerades 1956. Under 1980-talet renoverades sakristian och förråd inrättades under orgelläktaren.
1997-98 genomfördes en utvändig renovering, vid vilken den skadade spritputsen togs ned och kyrkan återfick sitt sena 1700-tals utseende med slätputs, ljust gul avfärgning och den återmonterade äldre västportalen.
2005 renoverades kyrkan invändigt, då ytskikten rengjordes och kalkades. Äldre målad väggbården och målning på altarring och fundamentet till altarskåpet togs fram och kompletteringsmålades.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Kyrkan som flera gånger har förlängts och förändrats har kvar sitt medeltida murverk i väster, medan östpartiet med rundad avslutning härrör från 1777-79. Kyrkan har en välbevarad nyklassicistisk exteriör med slätputsade fasader, stickbågiga fönster och port i kvardröjande rokoko.
Kyrkans medeltida ursprung ger sig till känna i det mycket smala kyrkorummet som i övrigt har en välbevarad 1700-tals karaktär med bevarad inredning i form av bänkinredning, predikstol, orgelläktare och altarring. Ett främmande inslag i det nyklassicistiska kyrkorummet utgör det medeltida altarskåpet både genom sin proveniens och tillkomstperiod. Kyrkan är en av länets få välbevarade i nyklassicistisk stil omgestaltade medeltida kyrkor.
Sakristians placering öster om koret är relativt ovanlig i länet. Kyrkorummet och sakristian har med de vitkalkade väggarna och det obehandlade trägolvet en tilltalande enkelhet i sitt utseende. Altaret, som även det är från restaureringen 1777-79, har en historiskt intressant murad sakramentsnisch med trälucka i dess norra sida. De äldre elinstallationerna, bland annat den i sakristian rundade radiatorn är på grund av sin ålder och utförande av teknikhistoriskt intresse.
Predikstolens, orgelläktaren och bänkarnas gröna marmorering tillkom vid restaureringen vid mitten av 1900-talet som leddes av arkitekt K. M. Westerberg, och utgör ytterligare spår från kyrkans långa historia.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan och kyrkogårdens omgivning med ålderdomlig bebyggelsestruktur är känslig för förändringar. - Det medeltida murverket i kyrkans mittersta och västra del utgör i sig ett omistligt historiskt dokument - Kyrkan är en av länets mest välbevarade i nyklassicistisk stil omgestaltade medeltida kyrkor. - Kyrkorummets bevarade 1700-tals inredning i form av bänkinredning, orgelläktare, predikstol och altaruppsats. - Altarskåpet från omkring år 1500 är av hög konstnärlig och hantverksmässig kvalitet. Skåpet är tillägnat jungfru Maria, vilket är mindre vanligt bland altarskåpen från denna tid.
- Dillnäs kyrka med omgivande kyrkogård är belägen i Dillnäs by som utgör en ålderdomlig bebyggelsemiljö av riksintresse för kulturmiljövården.
- Kyrkan har en välbevarad nyklassicistisk exteriör med slätputsade fasader, stickbågiga fönster och port i kvardröjande rokoko.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Takryttare
Inventeringsår (2008)
ÖVERSIKT – Dillnäs kyrka består av ett enskeppigt långhus med ett fullbrett rundat korparti med bakomliggande sakristia i öster och takryttare i väster. De slätputsade fasaderna är avfärgade i en ljust gul kulör och täcks av ett tjärat spåntak.
FASADER – Dillnäs kyrka har slätputsade fasader som är avfärgade i ljusgul kulör med vita dörr- och fönsteromfattningar. Putsen är neddragen till marknivå. I västra gavelröstet är ett vitt kors ursparat och målat.
FÖNSTER – Alla fönsternischerna är stickbågiga, slätputsade och avfärgade vita. Nedtill har nischerna solbänkar av svartmålad plåt.
Långhuset har tre fönsternischer åt söder och två åt norr. Sakristian har en fönsternisch åt öster.
Kyrkans fönsterbågar är stickbågiga och är målade med oljefärg i engelskt röd kulör och består av inner- och ytterbåge i trä med mittpost. Glasrutorna är blyinfattade.
Sakristians fönster består av en rundbågig fastspikad fönsterbåge som är målad med oljefärg i engelskt röd kulör. Övre bågen är indelad i små rutor med träspröjs. Innanför ytterbågen sitter ett gråmålat smidesgaller. Solbänken består av svartmålad plåt.
PORTALER OCH INGÅNGAR –
Kyrkans enda ingång omges av en stickbågig portal och är centrerad på västfasaden. Porten är en utåtgående pardörr, troligen från 1797 då västingången togs upp, med enkelt draghandtag av järn och fällbomslås. Dörrbladen utgörs av stående plank med liggande förvandringspanel på utsidan. Den nedersta panelbrädan har försetts med diagonal rutnätsdekor. Ovan dörrbladen i det fasta stickbågiga överstycket är ett igensatt lunettfönster med en uppåtgående sol som spröjsverk. Dörrbladen samt fönsterbågen är målade med oljefärg i kimröksgrå kulör. Framför ingången ligger en röd gravhäll av sandsten märkt ” N O S 1664”.
ÖVRIGA ÖPPNINGAR – Tornet har ljudluckor i norr och söder. De svarttjärade luckorna består av plankdörrar, med kraftiga gångjärn. Narorna är profilerade.
TAKLAG OCH YTTERTAK – Kyrkan har ett med kluvet spån täckt sadeltak som valmats över det rundade korpartiet i öster. I väster finns en spånklädd takryttare med karnissvängd tornhuv, som bär en spira med kulkors och en förgylld tupp.
Stuprör och hängrännor saknas.
ÖVERSIKT - Dillnäs kyrka består av ett enskeppigt långhus med kor i öster. En sakristia med halvcirkelformig plan ligger öster om koret. Ingång till kyrkorummet är belägen i västra långhusgaveln.
KYRKORUMMET, LÅNGHUS OCH KOR – Det vitkalkade kyrkorummet är högt och smalt med ett till formen tryckt trätunnvalv som putsats. I anslutningen mot väggen löper en enkel profilerad list. Listen är gråmålad, liksom en underliggande bård, som är dekorerad med svarta schablonmålningar. Ovan orgeln har ett extra bjälklag lagts in för att skapa plats för delar av orgelverket.
Kyrkorummets golv består av ett såpat trägolv. I gången ligger en röd gångmatta.
Väggarna är liksom taket putsade och avfärgade vita. I kant med orgelläktarens barriär finns spår av medeltidskyrkans västvägg som murpelare.
Läktaren i väster byggdes 1810 och ersatte då en äldre läktare från 1779. Läktaren vilar på åtta grönmarmorerade pelare. De två främsta och mittersta är runda doriska kolonner. Övriga är fyrkantiga. Den raka barriärens front är grönmarmorerad och har fyra rektangulära liggande fyllningar med förgyllda listverk. Över- och underliggare är brunmarmorerad. Läktarens undersida består av handhyvlade träplankor. Läktaren nås via en såpskurad trätrappa i långhusets nordvästra hörn. Väggarna är ljust grönmålade. Läktaren har ett äldre såpskurat trägolv. Taket är klätt med ljust gråmålad pärlspontspanel. Mot fönstret i söder är ett smäckert träräcke med ett spjälverk av korslagt virke. Västra delen av läktaren upptas av orgelmekaniken.
Under orgelläktarens norra del är ett litet förråd byggt, där städmaterial och brandredskap förvaras. Dörren är en ny spegeldörr med tre speglar. Väster om utrymmet är fasta hyllor avsedda för psalmböckerna. Förrådsutrymmet har trägolv och norra väggen består av den putsade kyrkomuren. Mot orgelläktarens trappa är grönmålad pärlspontspanel uppsatt. Taket består av läktarens undertak.
Ytterporten består av en pardörr av stående plank som klätts med förvandringspanel på utsidan. Dörröppningen och pardörren är stickbågig. Dörrbladen är målade i ljust grått. Låset är kraftigt och av äldre datum.
Norra väggen har två fönster och den södra tre. De stickbågiga fönsternischerna är putsade lika väggarna. Innerbågarna har mittpost och de svagt tonade antikglasen är blyspröjsade. Bågarna är ljust grönmålade.
Korpartiet i öster markeras genom ett två steg förhöjt golv av såpade trätiljor och går ända fram till bänkkvarterens skärmar. Innanför altarringen ligger ett trägolv, som är ytterligare förhöjt. Långhusets tryckta tunnvalv täcker även korpartiet som slutar i den raka muren i öster. I korväggens östra mur, norra delen, leder en gråmålad trädörr med två fyllningar och 1700-tals beslag in till den bakomliggande sakristian. I södra delen av koret är ett piano placerat, dopfunten och en fast korbänk. Även i norr är en kortare korbänk placerad.
SAKRISTIAN – Sakristian är placerad bakom korväggen i öster och har en halvcirkelformig plan. Väggarna är putsade och avfärgade vita, taket täcks av ett plant gråbetsat trätak och golvet är ett fernissat brädgolv. I östra muren finns en stickbågig fönsternisch. I nischen sitter en blyspröjsad innerbåge, lika långhusets. Mellan ytter- och innerbågen sitter ett kraftigt järngaller.
Mot långhuset är en kraftig trädörr, med stående plank, mot sakristian försedd med bandjärn lagda i ett rutnätsmönster och mot koret klädd med profilerade vinkelställda brädor.
Mot västra väggen står gråmålade textilförvaringsskåp som går ända upp till tak. I öster framför fönstret är ett mindre skrivbord med stol placerade, båda gråmålade. Mot södra väggen står ett litet altare och i nordost är en mindre kassakista placerad.
TORNET – Tornet / takryttaren nås via en dörr bak i orgelläktaren. Dörren är inbyggd i den pärlspontade väggpanelen.
På klockvåningen hänger kyrkans två klockor. Nedre delen av takryttarens väggar består av det bördade underlagstaket. På klockvåningen består ytterväggarna av stående brädinklädnad. Tornet har automatisk klockringning och lucköppning. Från klockvåningens våningsplan leder en lös trästege vidare upp i spiran.
FAST INREDNING
ALTARE – Kyrkan har ett väggfast, murat och vitputsat altare. Altarets norrsida är försedd med en sakramentsnisch med en vitmålad trälucka, som hänger på smidda bandgångjärn. Altarskivan är av rödgrå kalksten och har inhuggna invigningskors i hörnen.
I sakristian är ett mindre altare av trä placerat vid södra väggen.
ALTARRING – Altarringen är rektangulär med avrundade hörn och ansluter direkt mot altaret. Barriären är marmoreringsmålad i grått, med illusionsmålade balusterdockor. Överliggaren samt knäfallet är klätt med vinröd sammet. Altarringen tillkom troligen samtidigt med altaret vid den stora ombyggnaden 1777-79. Sockeln är svartmålad.
ALTARSKÅP - Altarprydnaden består av ett altarskåp placerad på en predella. Predellan är putsad och målad i granitmarmorering och tillverkad i samband med flytten till Dillnäs kyrka.
Kyrkans altarskåp tillverkades i Antwerpen kring år 1500 och inköptes från Vårdinge kyrka år 1780. Skåpet är tillägnat Jungfru Maria och i mittpartiet framställs i skulptur Heliga tre konungars tillbedjan, Marie dödsbädd och Marie himmelsfärd. Totalt framställs fem stora skulpterade scener (förutom de ovan nämnda Omskärelsen och Herdarnas Tillbedjan) samt ett antal mindre scener
bl a Getsemane, Judaskyssen och Korsfästelsen. Dörrarna till skåpet är försedda med sex dörrtavlor föreställande: Marie bebådelse, Maria och Elisabeths möte, Marias tempelgång, Marias trolovning, Simeon med Jesusbarnet och Jesus vid tolv års ålder i templet. Även dörrarnas baksidor, som syns när skåpet är stängt under fastan, är försedda med målningar av Maria, hennes mor S:ta Anna samt hennes två halvsystrar, båda med namnet Maria. Skåpet är förgyllt och har en svartmålad ram.
BÄNKINREDNING – Långhuset har slutna bänkkvarter på södra och norra sidan av mittgången med 16 bänkar på varje sida. Bänkarna härrör från kyrkans ombyggnad 1777-79 och har bevarade beslag som bandgångjärn och skjutreglar. Varje bänkdörr är försedd med en rektangulär slät fyllning med profilerat listverk. Bänkskärmarna är släta. Bänkarna har lösa grå sittdynor.
Dörrar och psalmbokshyllan är marmoreringsmålade i grönt med ljusare listverk kring dörrarnas fyllning. Insidan av bänkkvarteren samt själva bänken är ljust grönmålade. Överliggaren är brunmarmorerad. Varannan bänkgavel är försedd med en ljushållare i mässing.
I söder och norr är en korbänk, med samma utseende som långhusets bänkar. Norra bänken saknar sittrygg och är betydligt smalare.
I läktarens norra del finns en enkel gråmålad sittbänk.
PREDIKSTOL – Predikstolen med tillhörande ljudtak och trappa tillverkades 1778 av sergeanten Söderberg i Södertälje och är placerad på korväggens norra sida.
Korgen har tre sidor med vardera en rektangulär fyllning omgiven av en enkel förgylld list. Korgens bottenstycke samt överliggaren har givits en kraftig profilering som även följer trappens barriär. Hela predikstolen vilar på en sockel av trä som grönmarmorerats lika predikstolen.
Ljudtaket har givits samma form som predikstolens överstycke med motsvarande profilering i underkant. Det avslutas uppåt med en grönblåmålad himmelsglob krönt av en hopslagen bibel och en vit duva. Undersidan är blåmålad och under taket svävar en förgylld duva inom en strålkrans i relief.
Vid predikstolen sitter ett timglas av snidat och förgyllt trä, inköpt av församlingen vid slutet av 1700-talet.
ORGEL – Orgeln byggdes av bröderna Lindegren i Göteborg 1939 och är försedd med sju stämmor. Fasaden består huvudsakligen av pipor placerade i en konkav bågform. Fasaden är ritad av arkitekt K M Westerberg. Fasaden ligger mellanläktarens två doriska kolonner. Sidopartierna går ända upp till tak. Orgeln är målad i grön marmorering.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT – Dopfuntens vulstförsedda skaft i kalksten härrör från en medeltida dopfunt. 1950 kompletterades det med cuppa och en rund fot av kalksten. Cuppan är cylindrisk med tydligt knä. Till dopfunten hör ett dopfat av mässing.
BELYSNING - I koret hänger en ljuskrona av glas från 1700-talet.
KYRKKLOCKOR - I tornet hänger två klockor, som båda hänger på en träaxel. Den stora klockan är omgjuten 1708 och 1736. På klockan är en avbild av nunnan Dilla, som enligt en gammal sägen skulle ha grundlagt kyrkan och givit dess namn.
Den lilla klockan är omgjuten 1858 av F. M. Bergholtz.
NUMMERTAVLA – Nummertavlan är placerad i norra delen av långhuset, väster om predikstolen och är placerad på en grönmålad pelare. Den har en förgylld ram av snidat trä, som avslutas uppåt med ett krön av bladdekorationer. Tavlan är troligen en profan tavelram från 1700-talets första hälft. Tavlan är svart och vändbar. Siffrorna hänger på den södra korväggen.
OLJEMÅLNING - På långhusets södra vägg hänger en oljemålning föreställande Jesu dop. Målningen är skänkt av snickeriåldermannen Olof Martins på Hallsta och utförd av hans son konstnären Elias Martin omkring 1760. Tavlan omges med en förgylld ram med skulpterat överstycke med det allseende ögat. Tavlan har före 1947 hängt ovanför altarskåpet.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
År 1150-1199 Nybyggnad
Dillnäs kyrka uppfördes. Kyrkan bestod troligen av ett rektangulärt långhus, ett smalare rakt kor i öster och en sakristia i norr. Kyrkans ingång låg i sydväst. Lånhusets mått var ca 7 x 5,5 m och korets var 3 x 3 m.
År 1300-1399 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkades
År 1475-1525 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet tillverkades i Antwerpen, Holland för Vårdinge kyrka
År 1676 Åsknedslag
Takryttaren träffades av blixten och förstördes. Det underliggande valvet, västra sidans mur och fönstren skadades.
År 1700 Fast inredning - läktare
Läktaren flyttades tillbaka
År 1701 Underhåll
Kyrkan reparerades
År 1708 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts om
År 1736 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts om
Klockgjutare: Gerhard Meyer
År 1765 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts
Klockgjutare: Henrich Bohm
År 1769 Fast inredning - altarring
Altarringen tillverkades
År 1777-1779 Fast inredning - predikstol
En blåmarmorerad predikstol sattes upp i kyrkan, tillverkad av sergeant Söderberg, Södertälje
År 1777-1779 Fast inredning - altarring
En altarring sattes upp
År 1777-1779 Fast inredning - altare
Nytt altare av tegel byggdes
År 1777-1779 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning sattes in
År 1777-1779 Fast inredning - läktare
En läktare byggdes i väster
År 1777-1779 Underhåll
Kyrkan renoverades ut- och invändigt
År 1780 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet skänktes till kyrkan. Altarskåpet hade tidigare suttit i Vårdinge kyrka. Altarskåpet ersatte en altartavla med okänt utseende. Donator landshövding Sven Liljencrantz, Heby som hade köpt det från Vårdinge kyrka
År 1795 Underhåll - takomläggning
Yttertaken kläddes med spån. Tidigare var det troligen brädtäckt.
År 1810 Fast inredning - läktare
En ny orgelläktare byggdes i väster, som ersatte en tidigare västläktare.
År 1849 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel införskaffades. Orgeln hade sex stämmor. Byggd av en snickare Råckman, Åkers styckebruk
Orgelbyggare: Anders Råckman, snickare Åkers styckebruk
År 1858 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts om
År 1880 Teknisk installation - värme
Kaminer sattes in. Benämns "värmeapparaten". Gåva av riksdagsman A P Andersson, Helgesta
År 1907 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1849 såldes och ett orgelharmonium införskaffades
År 1923 Teknisk installation - värme
En större kamin köptes in
År 1923 Underhåll - interiör
Kyrkan restaurerades invändigt.
Invändiga ytor var kraftigt svärtade av kaminrök. Ytorna rengjordes och målades.
Hantverkare - Målare: - Nyström, målarmästare Gnesta
År 1937 Teknisk installation - el
Ett förslag till installation av elektrisk uppvärmning upprättades.
Konstruktör: W Granquist, ingenjör
År 1939-1940 Fast inredning - orgel
Nuvarande orgeln byggdes. Orgeln hade sju stämmor
Orgelbyggare: Harald Lindegren
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1947-1949 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Kyrkan restaurerades ut- och invändigt.
Fasaderna putslagades. Takets spåntäckning sågs över och tjärades. Fönsterbågar justerades och målades.
Väggar och valv rengjordes, lagades och kalkavfärgades. Invändiga golv justerades. Innanfönstren med blyinfattade svagt färgade rutor sattes in. Predikstolen, altarskåpet, timglaset, strålknippet och målningen föreställande Jesu dop konserverades.
Bänkarna byggdes om något. Skåp byggdes och sattes in i sakristian.
Predikstolen, altarringen, orgelläktarens pelare, bänkar och altarskåpets fundament målades med grön marmorering.
Predikstolen var tidigare målad i ljusgrått och guld och hade marmorerade sockelpartier i guldbrunt, altarringen hade illusionsmålade balusterdockor och hade marmorerade sockelpartier i guldbrunt. På läktaren fanns äldre bänkinredning i oljemålad furu.
En kamflänskamin stod tidigare i långhuset med ett tegelgolv omkring och hade ett gjutjärnsrör som rökkanal oljemålad i aluminiumbrons. Kaminen flyttades till norra långväggen, tegelgolvet och rökkanalen togs bort. Trägolv lades in.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
Konservator: Oscar Svensson
År 1950 Specifika inventarier - dopfunt
Den medeltida dopfuntens skaft kompletterades med ny cuppa och fot.
Dopfatet av koppar tillverkades.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
Konstnär: Ture Jerkeman
År 1950 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet resturerades
År 1956 Teknisk installation - el
Nya elinstallationer utfördes, såsom bänkelement, ny orgelfläktsmotor, belysning och elektrisk klockringning.
År 1956 Teknisk installation - värme
Ett nytt uppvärmningssystem installerades. Kaminen i kyrkorummet ersattes med en varmluftskamin med oljeeldningsaggregat. Radiatorer sattes in. Möjligen sattes en kamin för koks in
År 1981 Underhåll - interiör
Kyrkans sakristia renoverades invändigt.
Sakristians väggar vattrevs, lagades och färgades. Nytt trägolv lades in. Sakristians innertak tätades och målades. Ovanpå taket lades papp, mineralull och spån.
År 1988 Teknisk installation - el
Arbeten med klockorna utfördes. Ny automatik, nya elinstallationer och nytt montage.
Muntlig uppgift från Daga församling.
År 1990 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet konserverades
Konservator: Peter Tångeberg
År 1997-1998 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Kyrkan restaurerades ut- och invändigt.
Kyrkan återfick slätputs och en äldre ljust gul färgsättning.
Skadad spritputs togs ned, ny ytputs lades på och fasaderna avfärgades. Fönstren renoverades och nya solbänkar monterades. En äldre port monterades. Taket tjärades med trätjära.
En rötskada i korgolvet lagades.
Fasaderna putsades med Serpo 144 kalkbruk fin och avfärgades med kalkfärg våt, kulör 94/46:14, guldocker och obränd terra.
Portbladen och fönsterbågarna målades med linoljefärg Lasol.
Porten och fönsterbågarna målades i engelskt rött 1B-48A. Portens överstycke målades i grått ljusocker och svart 7C-92 och strålarna med gult ljusocker 4A-92.
Arkitekt: Birger Mejer
År 1999 Teknisk installation - högtalaranläggning
Ny ljudanläggning installerades
Muntlig uppgift från Daga församling
År 2000 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Taket tjärades
Muntlig uppgift från Daga församling
År 2000 Teknisk installation - larm
En larmanläggning installerades
Muntlig uppgift från Daga församling
År 2001 Teknisk installation - el
Belysning installerades i kyrkan
Muntlig uppgift från Daga församling
År 2003 Teknisk installation - el
Elledningarna sågs över
Muntlig uppgift från Daga församling
År 2004 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Taket tjärades. En ny takstege monterades
Muntlig uppgift från Daga församling
År 2005 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkan restaurerades invändigt.
Väggar, valv och fönsternischer rengjordes och kalkades. Den schablonmålade väggbården under takfotslisten togs fram och målades. Altarringen och fundamentet till altarskåpet målades om. Äldre färglager skrapades fram, retuscherades och kompletteringsmålades, d v s illusionsmålade balusterdockor på altarringen och granitmarmorering på fundamentet. Skador på bänkinredningen retuscherades.
Ett nytt konstverk, ”Livscykelns ros” sattes upp på norra långhusväggen.
Väggar och valv kalkades med "Kulturkalk"
Muntlig uppgift från Daga församling
Konservator: Ulf Krook
År 2006 Teknisk installation - larm
Nytt larmsystem installerades
Muntlig uppgift från Daga församling
År 2007 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Taket tjärades
Muntlig uppgift från Daga församling
Bohrn, Erik. (1948). Dillnäs kyrka, Sörmländska kyrkor 113.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin