Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Kattnäs kyrkomiljö ligger på en höjd invid sjöarna Klemmingen och Frösjön. Kullen var under bronsåldern en ö invid den vattenled som ända in på tidig medeltid förband Mälaren med Östersjön. I trakten finns talrika lämningar från både bronsålder och järnålder. Kattnäs som utvecklats till en by under medeltiden avhystes då sätesgården Södertuna (Vad) bildades.
I sluttningen strax sydväst om kyrkogården ligger en parstuga med rödmålad locklistpanel. Huset är troligen från början av 1800-talet men flyttades till sin nuvarande plats 1874 för att användas som fattighus och som klockarbostad. I närheten av kyrkan ligger även fattigstugan och skolan från den tidigare kyrkbyn, båda numera i privat ägo
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkoanläggningen omges av en naturstensmur. Delar av bogårdsmuren är uppförd som en skalmur vilket kan tyda på hög ålder. I väster och söder övergår bogårdsmuren till att vara en terrassmur. Endast enstaka träd från en äldre trädkrans är bevarade, bland annat i norr och väster.
Kyrkan är placerad på kyrkogårdens norra del, då den södra och västra delen sluttar starkt. Ingången till kyrkogården ligger i sydväst och flankeras av putsade, vitkalkade grindstolpar med plåtavtäckning och kulkors. Kyrkogården är gräsplanterad med grusgångar. Det finns få gravvårdar, buskar och träd på kyrkogården.
KYRKAN – Kattnäs kyrka består av ett långhus, ett torn i väster, ett smalare, rakt avslutat kor i öster och en sakristia i norr. Kyrkan saknar markerad sockel, fasadputsen går ned i mark. Fasaderna avslutas upptill av en enkel taklist. Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattning samt listverk. Fasaderna är avfärgade i brutet vitt.
Kyrkan har sex rundbågiga fönsteröppningar, fyra i söder och två i norr. På korets östra gavel finns en oregelbundet formad fönsteröppning. Sakristian har en rakt avslutad fönsteröppning i den östra fasaden. Karmar och fönsterbågar är utförda i trä. Fönsterbågarna i långhuset och koret är uppdelade i sex lufter. I samtliga fönsterbågar sitter blyinfattat, olikfärgat fönsterglas. Fönstersnickerierna är grönmålade. Solbänkarna är avtäckta med svartmålad plåt.
Huvudingången är placerad i tornets västra fasad i en rundbågig dörröppning. I öppningen sitter en inåtgående pardörr av trä. Dörrbladen består av ramverk och fyra släta fyllningar. Porten är tjärad. Till ingången leder en trappa som är utförd av gamla gravstenar.
Kyrkans långhus, kor och sakristia täcks av sadeltak. Sadeltaken är täckta med enkupigt, rött lertegel. Tornet täcks av en hög och smal pyramidformad huv med spira från år 1874. Tornspiran har skivtäckning av plåt, lagda med förskjutna hakfalsar. På spiran finns ljudöppningar utformade som kupor i samtliga väderstreck i två nivåer. Spiran avslutas upptill av ett kors. Plåttaket är svartmålat.
De äldsta delarna av Kattnäs kyrka uppfördes troligen i slutet av 1100-talet. Det nuvarande koret kan då ha utgjort ett mindre kapell. I början av 1200-talet uppfördes sakristian vid kapellets norra sida. I mitten av 1200-talet uppfördes kyrkans långhus och i slutet av 1200-talet uppfördes troligen tornets nedre delar. Under senare delen av medeltiden uppfördes ett vapenhus vid långhusets sydportal, tornet byggdes på och kyrkorummet valvslogs.
I mitten av 1600-talet försågs tornet med en hög tornspira som förstördes vid ett blixtnedslag år 1856. Den nuvarande tornspiran restes 1874. Under 1800-talet spritputsades och vitkalkades kyrkans fasader. Under samma århundrade ersattes även takets spåntäckning med tegel. År 1864 revs det medeltida vapenhuset och något senare murades sydportalen igen. Sydportalen ersattes med ingången i tornets västra fasad. Eventuellt upptogs fönstren till sin nuvarande storlek vid samma tidpunkt.
Under 1700-talet försågs kyrkan med en sluten bänkinredning, en ny altaruppsats och en ny predikstol. År 1951 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Bernhard Schill. Vid denna restaurering återfanns ett romanskt fönster i korets norra mur. I fönsteröppningen fanns en delvis bevarad ekkarm. Kyrkan fick en ny altarring och bänkinredningen förnyades.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kattnäs kyrkas romanska konstruktion och karaktär är välbevarad med rektangulärt långhus, smalt långsträckt kor och torn i väster. Fasadernas spritputs, takens tegeltäckning och den plåtklädda tornspiran är ett resultat av 1800-talets restaureringar.
Interiören har en ålderdomlig prägel med höga spetsbågiga valv, kraftig triumfbåge, korets sakramentsnischer och en sammanhållen inredning från 1700-talet. På korets norra sida finns ett litet romanskt fönster med delvis bevarad ekkarm. Något motsvarande fönster på nordsidan är inte känt från Södermanland.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har en välbevarad romansk konstruktion och karaktär med bevarat ursprungligt murverk som i sig är ett omistligt historiskt dokument.
- 1700-talets välbevarade och sammanhållna inredning i form av bänkkvarter, predikstol och altaruppsats. - Bevarat romanskt fönster i korets norra vägg är det enda kända i Södermanland. - Bevarade mer eller mindre orörda triumfbågar är relativt ovanliga i länet. - Bevarade kyrkklockor från 1200-talet är mycket ovanligt.
- Den tunnvälvda 1200-talssakristian är mycket känslig för förändringar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2008)
ÖVERSIKT – Kattnäs kyrka består av ett långhus, ett torn i väster, ett smalare, rakt avslutat kor i öster och en sakristia i norr. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i brutet vitt. Sadeltaken täcks av rött enkupigt tegel. Tornspiran täcks av svartmålad plåt.
FASADER – Kyrkan saknar markerad sockel, fasadputsen går ned i mark. Fasaderna avslutas upptill av en enkel taklist. Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar samt listverk. Fasaderna är avfärgade i brutet vitt.
FÖNSTER – Kyrkan har sex rundbågiga fönsteröppningar, fyra i söder och två i norr. På korets östra gavel finns en oregelbundet formad fönsteröppning. Sakristian har en rakt avslutad fönsteröppning i den östra fasaden. Karmar och fönsterbågar är utförda i trä. Fönsterbågarna i långhuset och koret är uppdelade i sex lufter av en mittpost och två tvärposter. I samtliga fönsterbågar sitter blyinfattat, olikfärgat fönsterglas. Fönstersnickerierna är grönmålade. Solbänkarna är avtäckta med svartmålad plåt.
PORTALER OCH INGÅNGAR – Huvudingången är placerad i tornets västra fasad i en rundbågig dörröppning. I öppningen sitter en inåtgående pardörr av trä. Dörrbladen består av ramverk och fyra släta fyllningar. I varje fyllning finns en kvadratisk platta i mitten. Porten är tjärad. Till ingången leder en trappa som är utförd av gamla gravstenar och en enkel träramp.
ÖVRIGA ÖPPNINGAR – Tornet har tre stickbågiga ljudöppningar, smala i norr och söder och något bredare i väster. I öppningarna sitter tjärade brädluckor.
TAKLAG OCH YTTERTAK – Kyrkans långhus, kor och sakristia täcks av sadeltak. Sadeltaken är täckta med enkupigt, rött lertegel. Tornet täcks av en hög och smal pyramidformad huv med spira från år 1874. Tornspiran har skivtäckning av plåt, lagda med förskjutna hakfalsar. På spiran finns ljudöppningar utformade som kupor i samtliga väderstreck i två nivåer. Spiran avslutas upptill av ett kors. Plåttaket är svartmålat.
Tornet och koret har hängrännor och stuprör av svart, fabrikslackerad plåt. Sakristian har hängrännor i samma material.
ÖVERSIKT – Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus med ett långsmalt, rektangulärt kor i öster. Mellan långhuset och tornrummet i tornets bottenvåning är ett vindfång inrett.
LÅNGHUS – Långhuset har ett lackerat brädgolv. Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Långhuset har rundbågiga, slätputsade fönsternischer, två i söder och två i norr. Fönstren är försedda med innerbågar av trä med samma indelning som ytterbågarna. Nischerna är avfärgade i brutet vitt. Fönstersnickerierna är målade i en grågrön kulör.
Orgelläktaren i långhusets västra travé bärs upp av sammanlagt åtta pelare. Pelarna under läktarbarriären är kvadratiska medan övriga har avfasade hörn. Läktarens undersida består av breda plankor. Orgelläktaren når man via en trappa i långhusets sydvästra hörn. Läktaren har ett lackerat brädgolv. Läktarbarriären består av ramverk med släta fyllningarna. Orgelläktaren är marmorerad i gröna och grå kulörer. Barriärens överliggare är bronserad.
I väster leder en pardörr till vindfånget mellan långhuset och tornets bottenvåning. Dörrbladen består av ramverk och tre fyllningar. Under trappan till orgelläktaren finns ett mindre förråd. I dörröppningen sitter en enkeldörr bestående av ramverk och fyra fyllningar. Dörrsnickerierna är marmorerade i gröna och grå kulörer.
Långhuset är välvt med ett ribbkryssvalv över den västra travén och ett stjärnvalv över den östra travén. Stjärnvalvet är av en typ som brukar benämnas Vadstenastjärna. Namnet härrör från valven i Vadstena klosterkyrka, slagna omkring år 1420. Valvribborna har en femsidig profil. Gördel- och sköldbågar samt valvribbor utgår från konsoler i långhusets hörn och mitt på långsidorna. Valven är putsade och avfärgade i brutet vitt.
KOR – Koret har ett golv av kvadratiskt, handslaget rött tegel. Golvet ligger ett steg högre än i långhuset. Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. I korets väggar finns två rektangulära nischer, en i söder och en i norr. Koret har två rundbågiga, slätputsade fönsternischer i söder. Fönstren är försedda med innerbågar av trä med samma indelning som ytterbågarna. Nischerna är avfärgade i brutet vitt. Fönstersnickerierna är målade i en grågrön kulör.
I den norra väggen leder en svagt spetsbågig dörrnisch till sakristian. Portalen är tvåsprångig. Över portalen finns ett igenmurat romanskt fönster med bevarad fönsterbåge av ek.
Koret är välvt med två ribbkryssvalv. Gördel- och sköldbågar samt valvribbor utgår från konsoler i korets hörn och mitt på långsidorna. Valven är putsade och avfärgade i brutet vitt.
SAKRISTIA – Sakristian har ett golv av rektangulärt, handslaget rött tegel. Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. I den östra väggen finns en djup fönsternisch. Nischen är putsad och avfärgad i brutet vitt. Fönsterkarmen är målad i grågrönt. I nischen sitter ett kraftigt, smitt järngaller.
I dörröppningen till koret i söder sitter en kraftig port. Dörrbladet består av fyra kraftiga plankor som hålls samman av bandjärn på utsidan med kraftiga nithuvuden på insidan.
Längs sakristians västra vägg står förvaringsskåp. Vid den norra väggen är inrett med ett altare. I sakristians sydöstra hörn står ett skåp för liggande förvaring av kyrkans textilier.
Sakristian täcks av ett tunnvalv med bevarade avtryck efter formbrädorna. Valvet är putsat och avfärgat i brutet vitt.
TORN – Tornets bottenvåning har ett golv av rött, handslaget tegel. Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt. I rummets östra del har en brädvägg byggts i tornbågen i samband med inredandet av ett vindfång mellan tornet och kyrkorummet.
Rummet i tornets bottenvåning täcks av ett brunfärgat brädtak. I öster leder en pardörr till vindfånget. Dörrbladen består av ramverk och tre fyllningar. I väster leder en port ut till kyrkogården. Dörrbladet består av ramverk och släta, utanpåliggande fyllningar. Dörrsnickerierna är marmorerade i gröna och grå kulörer.
Tornets övre våningsplan nås via en ingång från orgelläktaren. Från ingången leder en gjuten trappa till plan 1. Taket utgörs av bjälklaget för ovanliggande våningsplan. En trätrappa leder upp till plan 2, klockstolsvåningen. Båda planen har brädgolv och gråstensväggar. Klockstolsvåningen har stickbågiga ljudöppningar murade i rött tegel i norr, väster och söder.
I tornets östra mur leder en liten öppning in till kyrkans vind.
FAST INREDNING
ALTARE – Väggfast murat och putsat altare.
ALTARTAVLA – Altartavlan består av en oljemålning föreställande Kristus på korset flankerad av Maria och Johannes och Maria Magdalena vid korsets fot, innefattad i snidad altaruppsats.
ALTARUPPSATS – Altaruppsatsen med skulpterat ramverk i gustaviansk stil är tillverkad 1785. Altartavlan i mitten flankeras av doriska pilastrar krönta med förgyllda urnor. Tavlan omges av en snidad, gröngrå målad ram med förgyllda detaljer. Pilastrarnas baser pryds av förgylld dekor i löpande hund.
ALTARRING – Den femsidiga altarringen från 1950-talet ansluter mot korets östvägg precis utanför altaruppsatsen. Framsidan upptas av en större och två mindre fyllningar, medan de andra sidorna endast har en fyllning vardera. Knäfallet är stoppat och klätt med ett ylletyg.
I tornet förvaras en del av en altarring från 1600-talets slut.
BÄNKINREDNING – Bänkinredningen består av slutna bänkkvarter på var sida av mittgången. Bänkarna är målade i grå kulörer med gulmarmorerade fyllningar på dörrarna och röda lister. Bänkarna ombyggdes vid restaureringen 1950-51 då de gjordes mer sittvänliga och glesades ut. Tidigare var det 12 bänkar på var sida, idag endast 11 bänkar i norr och 10 bänkar i söder. De äldre bänkgavlarna och dörrarna från 1700-talet återanvändes.
I koret finns utmed södra tre bänkrum, en för Norrtuna säteri, en för komministerbostället och en för klockaren. Norrtunabänken har ryggstöd med svarvade knoppar.
PREDIKSTOL – Predikstolen är placerad på triumfbågens norra sida mot långhuset. Korgen är femsidig med släta fyllningar. Varje fyllning har förgylld dekor som efterliknar den snidade utsmyckning som var vanlig under 1700-talets första hälft. Nederst på korgen finns årtalet 1705 som bör vara tillkomståret. Korgen vilar på en smalare fot och nås via en trappa från öster. Trappans barriär är helt slät. Det åttasidiga ljudtaket är platt och kröns av en förgylld urna.
ORGEL – Kyrkans orgel tillverkades av E A Setterqvist i Örebro och skänktes till kyrkan av löjtnant A Grewesmühl på Norrtuna 1875. Verket ombyggdes av Åkerman & Lund 1965.
Orgelfasaden har synliga pipor grupperade i 3 delar omgivna av träpilastrar med förgyllda spegellister och utstickande krön- och baslister. De bredare piporna står i mitten och är krönta av hjärtformat runda lister, lök, dekorativa band, trumpeter, lyra och stjärnor. På sidorna är piporna försedda med överstycken med förgyllda oljelampor och band. Orgelfasaden är ådringsmålad i ljust grågrönt utom orgelspelbord och bänk som är av lackerad ek.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT – Kyrkan har två dopfuntar, en medeltida från 1100-talets slut och en från 1667. Den romanska dopfunten är huggen i sandsten och är försedd med repstavsvulst mellan cuppa och fot. Den är placerad invid korets norra vägg, öster om ingången till sakristian.
Dopfunten från 1667 är utförd i brunröd polerad Ölandskalksten. Cuppan är försedd med växtdekor på matt botten samt årtalet 1667 och initialerna H R C A D. Initialerna står för donatorn Hans Runswijk och hans hustru Carin Aronsdotter Swan. Cuppan bärs upp av ett kvadratiskt skaft vilande på en fot utformad som ett klassiskt postament. Den är placerad mellan predikstolen och långhusets norra bänkkvarter.
KYRKKLOCKOR – Kyrkans kyrkklocka är upphängd i tornet. Klockan i Kattnäs kyrka är daterad till 1200-talet och är därmed en av de äldsta kyrkklockorna i Södermanlands län.
NUMMERTAVLA – Oval nummertavla med förgylld ram krönt av festongliknande dekor. Tavlan är fastsatt på korets främsta bänk med ett platt skaft med doriskt kapitäl och förgyllda kannelyrer.
TAVLOR – Oljemålning föreställande Jesu döda kropp efter nedtagandet från korset som anges vara målad av Domenico Theotocopuli (1547–1614). Den skänktes till kyrkan år 1913 av Rihkard Lundgren, Norrtuna.
TRIUMFKRUCIFIX – Triumfkrucifix av bemålat trä från 1400-talets senare del.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1200-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkans storklocka göts
År 1225-1274 Nybyggnad
Ett långhus uppfördes väster om kapellet och sakristian.
År 1230-1269 Nybyggnad
Långhus
År 1400-1525 Valvslagning
Kyrkorummet valvslogs
År 1625-1674 Nybyggnad
En hög tornspira uppfördes
Byggmästare: . Anders Larsson, Jäders bruk
År 1705 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades i ”marmorfärg”.
År 1785 Fast inredning - altaruppsats
Kyrkan fick en ny altaruppsats.
År 1830-1839 Underhåll - takomläggning
Takens spåntäckning ersattes med täckning av tegel.
År 1841 Underhåll - golv
Golvet i koret lades om med sten.
År 1844 Underhåll - takomläggning
Tornspiran angavs vara spånklädd.
År 1856 Åsknedslag
Tornspiran förstördes vid ett blixtnedslag. Den ersattes provisoriskt av en låg, pyramidformad huv.
År 1874 Nybyggnad
En ny plåtklädd tornspira uppfördes.
Arkitekt: A. R. Pettersson
År 1875 Fast inredning - orgel
En orgel installerades på läktaren.
Donerad av Axel Gréwesmühl, Norrtuna
År 1875-1899 Underhåll - exteriör
Kyrkans fasader spritputsades och försågs med slätputsade omfattningar.
År 1964 Fast inredning - orgel
Orgeln om- och tillbyggdes. Befintlig orgelfasad behölls men flyttades ca 1 m bakåt (åt väster).
År 1982 Underhåll
Tornets plåttak lades om. Tornet fick nya hängrännor och stuprör.
År 1990-1999 Teknisk installation - el
En elektrisk klockringnings-anläggning installerades.
År 1997-2000 Teknisk installation - larm
Larm installerades i kyrkan.
År 2006 Underhåll
Kyrkans hängrännor och stuprör byttes ut och kompletterades.
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Redelius, Gunnar. (1968). Fornvännen : tidskrift för svensk antikvarisk forskning. Artikel Sörmländska kyrkor med långt kor.
Bohrn, Erik. (1945). Kattnäs kyrka, Sörmländska kyrkor 68.
Schnell, Ivar. (1962). Kattnäs kyrka, Sörmländska kyrkor 68.
Bergman, Mats. (1984). Kattnäs kyrka. Sörmländska kyrkor 68.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin