Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Björkviks socken består av slättbygd vid Yngarens stränder i öster och av dalbygder och skogsbygd på Kolmården i väster. Sockennamnet är belagt första gången 1314, Birkiuik. Björkviks kyrka ligger i ett område med höga kulturhistoriska värden. I närområdet vid sjön Yngarens östra strand ligger bland annat gårdarna Hovsta, Marieberg, Hagbyberga och Danbyholm.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Björkviks kyrka omges av en kyrkogård som har utvidgats i flera etapper. Den äldre delen, närmast omkring kyrkan, begränsas av en kallmurad terrassmur och äldre trädrader längs vägen i öster. Utvidgningen söder om terrassmuren begränsas av en kallmurad bogårdsmur i öster, söder och väster, vilken ansluter till den äldre delens terrassmur i norr. Stentrappor och grusade gångar förbinder kyrkogårdens olika delar. Kyrkogårdens gräsbevuxna kvarter avdelas av låga häckar.
KYRKAN – Björkviks kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan har latinsk korsplan med kor med tresidigt utsprång i söder och torn i norr. Sakristian är inredd i vinkeln mellan den västra och södra korsarmen.
Kyrkan har en sockel av grå, rödgrå och röd granit med snedfasad överkant. Fasaderna är murade, slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans fasader avslutas av profilerade huvudgesimser som är dekorerad med bland annat fyrpassblinderingar och dekorativa blommor i relief. Långhusets och korsarmarnas gavelpartier samt tornet är utförda med hörnlisener som nedtill övergår i strävpelare.
Kyrkan har spetsbågiga fönsteröppningar med putsade smygar och solbänkar av grå kalksten. Fönsteröppningarna markeras i fasaderna av en enkelt utformad list över fönstrens valvbågar. I öppningarna sitter gråmålade järnfönster.
Kyrkans huvudingång är placerad i tornets norra fasad. Huvudingången är utförd med en spetsbågig, fyrsprångig portal. Portalens tympanon har förgylld dekor i form av bland annat en triangel samt en sol med solstrålar. Portalens gavelfält är utsmyckat med en treklöverblindering och avslutas upptill av en profilerad, plåtavtäckt huvudgesims. Gavelfältet kröns av ett kors. Vid huvudingången sitter en inåtgående, lackerad pardörr.
Kyrkan har sadeltak över långhus, korsarmar och kor, medan det tresidigt avslutade korutsprånget täcks av ett tresidigt pulpettak och sakristian av ett pulpettak. Yttertaket har skivtäckning av svartmålad plåt. Tornhuven har skivtäckning av ståndfalsad koppar.
Björkviks gamla kyrka förstördes vid en brand år 1869. Den nya kyrkan uppfördes på 1870-talet på nuvarande plats. År 1900 förstördes den nyuppförda kyrkan vid en brand. Kyrkan återuppfördes år 1902. Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1964-65 då interiören omdanades kraftigt, bland annat byggdes bänkinredningen om kraftigt och vävtäckningen av innertaket förnyades. Väven hade satts upp några år tidigare. Under perioden 2005-2007 har kyrkan renoverats varigenom mycket av kyrkans interiör har återskapats. Bänkinredningen har återställts, innertaket har tagits fram och hela inredningen har målats om.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans exteriör är välbevarad sedan återuppbyggnaden efter branden i början av 1900-talet och är en god representant för den nygotiska arkitekturen. Kyrkan är en av få nygotiska kyrkor i Södermanlands län. Exteriören får sin prägel av de vitputsade fasaderna med stora, spetsbågiga fönster, dekorativt utformade huvudgesimser och dekorerade gavelpartier. Byggnadens dekorativa arkitekturelement framträder tydligt trots fasadernas enhetliga kulör.
Kyrkans interiör präglas av den volym som det dekorativt utformade innertaket ger kyrkorummet. Den senaste restaureringens genomarbetade, ljusa färgsättning bidrar till upplevelsen av kyrkorummet som högt och ljust.
Samspelet mellan kyrkans nyrestaurerade, nygotiska interiör och välbevarade exteriör gör kyrkan till en god representant för den nygotiska kyrkobyggnadsperioden i slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Det är framför allt detta samspel som ger kyrkan dess karaktär och prägel.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Bevarad originalinredning, t ex altare, glasmålningar, predikstol och orgelfasad - Bevarade originaldörrar, bl a mellan koret och den gamla sakristian
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt korutsprång, Korsarm, Kor - Söder, Sakristia - Norr, Torn - Norr
Inventeringsår (2007)
ÖVERSIKT – Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan har latinsk korsplan och har kor med tresidigt utsprång för själva altaret i söder. Sakristian är inredd i vinkeln mellan den västra och södra korsarmen. Torn i norr. Ingångar finns vid vapenhuset i tornets bottenvåning samt vid de västra och östra korsarmsgavlarna.
FASADER – Kyrkan har en sockel av grå, rödgrå och röd granit med snedfasad överkant. I sockeln finns ventilationsöppningar, vilka är försedda med svartmålade järngaller. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt.
Långhusets och korsarmarnas långsidor avslutas av en profilerad huvudgesims som är dekorerad med bland annat fyrpassblinderingar. Gavelpartierna avslutas upptill av en profilerad huvudgesims utförd med en spetsbågfris nederst.
Kyrkans södra gavel är dekorerad med fyrpassblinderingar mellan murkrönet och korutsprångets tak. Tornets fasader avslutas upptill av en profilerad huvudgesims med dekorativa blommor i relief. Långhusets och korsarmarnas gavelpartier samt tornet är utförda med hörnlisener som nedtill övergår i strävpelare.
FÖNSTER – Kyrkans spetsbågiga, tvåsprångiga fönsteröppningar har putsade smygar och sluttande solbänkar av grå kalksten. Fönsteröppningarna markeras i fasaderna av en enkelt utformad list över fönstrens valvbågar. I fönstersmygarna sitter fasta, spröjsade fönster av gjutjärn. Fönstren är gråmålade.
I tornets runda fönsteröppningar sitter vertikala och horisontella järn inmurade direkt i smygen. I järnen är blyinfattade fönsterpartier fästade med kvadratiska, klara glasrutor i rombiskt mönster. I tornets rektangulära fönster sitter blyinfattade glaspartier i samma utförande inmurade direkt mot smygen.
PORTALER – Kyrkans huvudingång är placerad i tornets norra fasad. Huvudingången är utförd med en spetsbågig, fyrsprångig portal. Portalens tympanon har förgylld dekor i form av bland annat en triangel samt en sol med solstrålar. Portalens gavelfält är utsmyckat med en treklöverblindering och avslutas upptill av en profilerad, plåtavtäckt huvudgesims. Gavelfältet kröns av ett kors. Pardörren är inåtgående och dörrbladen består av ramverk och dekorativt utformade fyllningar i form av bland annat kors. Till porten leder tre trappsteg av granit.
Korsarmarnas ingångar flankeras av strävpelare med kalkstenstäckta avsatser. De kröns av gavelfönstrens solbänkar av kalksten. På den västra korsarmen är kalksten avtäckt med plåt. Dörromfattningarna är tvåsprångiga och utförda som spetsiga korgbågar. I öppningarna sitter utåtgående pardörrar. Dörrbladen består av ramverk och fyllningar i liknande utförande som vid huvudingången . Vid den västra ingången leder fyra trappsteg upp till porten, vid den östra sju trappsteg.
Ingången till kyrkans sakristia är placerad i ett utskjutande gavelparti. Ingången sker genom en spetsbågig, tvåsprångig öppning. I öppningen sitter en utåtgående enkeldörr, vilken består av ramverk och fyra stående, rektangulära fyllningar.
Vid den spetsbågiga ingången till källaren sitter en utåtgående dörr i samma utförande som vid sakristian. Över dörren sitter ett spetsbågigt överljusfönster med blyinfattade, rombiska glasrutor samt en bård av ljust gult glas. Vid ingången leder sju trappsteg upp till porten.
ÖVRIGA MURÖPPNINGAR – Tornet har två spetsbågiga ljudöppningar i vardera väderstrecket. I öppningarna sitter brädluckor, vilka på utsidan är klädda med svartmålad, liggande panel.
YTTERTAK – Kyrkan har sadeltak över långhus, korsarmar och kor, medan det tresidigt avslutade korutsprånget täcks av ett tresidigt pulpettak och sakristian av ett pulpettak.
Kyrkans yttertak har skivtäckning av ståndfalsad, svartmålad plåt. Tornhuven har skivtäckning av ståndfalsad koppar. Strävpelarnas avsatser är avtäckta med svartmålad plåt. Takfallen har fotrännor och stuprör av svartmålad plåt. Tornet har stuprör av koppar.
LÅNGHUS OCH TVÄRSKEPP – Långhuset och tvärskeppen har i gångarna golv av rektangulära, röda och grå kalkstensplattor, lagt med fris mot väggar och bänkkvarter. Nedanför trappan till koret är golvet lagt med kvadratiska, rödgrå till grå kalkstensplattor, lagda på diagonalen. Bänkkvarteren har oljade brädgolv. I det östra tvärskeppets södra del är golvet två steg högre än i övriga delar av långhuset och tvärskeppen. Den upphöjde delen är inredd till dopkapell.
Väggarna är slätputsade och målade i gula kulörer. Väggarnas bröstning avgränsas mot de övre ytorna av en röd mittelbandslist. Över listen är väggarna målade i ljusare gul kulör. Väggarna avslutas upptill av en rödmålad taklist i form av en spetsbågfris.
Vid passagen till läktarunderbyggnaden och korsarmarnas vindfång sitter ljust ådringsmålade pendeldörrar. Kyrkorummets spetsbågiga fönster har putsade, målade smygar. Där kyrkans ursprungliga, blyinfattade fönster har återställts är dessa monterade i innerbågar upphängda på gångjärn.
Kyrkorummet täcks av ett tredelat innertak med synliga bärstolar, vilka är utformade som spetsbågiga strävbågar. Innertaket är utfört med ramverk och fyllningar av diagonalställd, profilerad panel. Fyllningarna är målade ljust gula medan ramverk och bärstolar är målade i mörkare gult med röda detaljer.
Läktarunderbyggnaden från restaureringen 1964-65 har i passagen till kyrkorummet, kyrkans tidigare mittgång, ett golv av grå och röda, rektangulära kalkstensplattor. Väggarna har nedtill en profilerad golvlist. Väggarna är skivklädda och stänkmålade. Utrymmet täcks av ett bjälktak med fyllningar av profilerad panel mellan bjälkarna. Taket är målat i gula kulörer.
I läktarunderbyggnadens västra del är inrett kapprum med målat brädgolv, WC samt städ- och förvaringsutrymmen.
KOR – Koret ligger fyra trappsteg högre än långhuset. Trappans plan- och sättsteg är utförda av kalksten. Korets golv är belagt med grå och rödgrå, kvadratiska kalkstensplattor lagda i rombiskt mönster med fris mot väggarna. Korets väggar har nedtill en enkelt utformad, målad golvsockel. I övrigt har väggarna samma utförande som i långhus och tvärskepp.
I väster leder en raksluten dörröppning in till sakristian. Öppningen är utförd med ett profilerat, målat foder. I dörröppningen sitter kyrkans enda bevarade originalenkeldörr.
Koret har sammanlagt fyra spetsbågiga fönsteröppningar i samma utförande som i långhuset, varav tre i det tresidigt avslutade utsprånget. Samtliga fönster är utförda med innerbågar av järn, i vilka kyrkans ursprungliga blyinfattade, färgade glas är monterade, undantaget fönstret bakom altaruppsatsen.
Det tresidiga utsprånget täcks av ett trekappigt ribbvalv som vilar på vederlagsmurarna. Valvkapporna är avfärgad ljust gråa medan ribbor, följskift och hjässa är dekorationsmålade.
VAPENHUS – Vapenhuset i tornets bottenvåning har ett golv av kvadratiska, grå kalkstensplattor lagda i rombiskt mönster med fris längs väggarna. Väggarna har nedtill en enkel golvsockel av trä. Väggarna är putsade och målade i ljust gult med stänkmålad bröstning och rödbrun mittelbandslist. Rummet täcks av det ursprungliga bjälktaket med fyllningar av profilerad panel mellan bjälkarna. Taket är målat i gula kulörer.
I öster och väster har vapenhuset ett fönster med samma utformning som i långhus och korsarmar. I vapenhusets nordöstra hörn leder en trappa upp till tornets övre plan.
I norr leder huvudingångens inåtgående pardörr ut till kyrkogården. I söder leder pendeldörrar in till läktarunderbyggnaden. Vid ingången till underbyggnaden sitter även en utåtgående, slät pardörr av plåt. I öster leder en inåtgående enkeldörr till kyrkans el-central.
SAKRISTIA – Sakristian i läktarunderbyggnadens östra del har ett gulmålat parkettgolv med gråmålad fris mot väggarna. Väggarna är putsade i norr och öster och skivklädda i söder och väster. Nedre delen av väggarna är målade som en bröstpanel. Över denna är väggarna målade i brutet vitt. Mot taket avslutas väggarna med en rödmålad list. I öster leder en ådringsmålad enkeldörr till passagen mellan vapenhuset och kyrkorummet. Sakristian har orgelläktarens gråmålade undersida som tak.
I sakristians nordöstra hörn finns ett altare med en altarskiva av röd kalksten. Längs den södra väggen står ett grönmålat förvaringsskåp.
GAMLA SAKRISTIAN – Den ursprungliga sakristian på korets norra sida har ett oljat parkettgolv. Väggarna i norr och öster är murade i rött tegel medan övriga väggar är putsade och målade i ljust gult. Sakristian täcks av ett innertak med profilerad panel mellan träbjälkar. Taket är målat i gula kulörer.
Sakristian har två fönster med putsade smygar i väster. Innerfönstrens bågar och karmar är gråmålade. I öster leder en ådringsmålad dörr till koret och i söder leder en dörr i samma utförande till passagen innanför porten till kyrkogården. I passagens östra del är ett toalettutrymme inrett.
TORN – Tornets första plan når man via en trappa som löper längs tornets östra yttervägg. Rummet har ett parkettgolv och en enkel, grönmålad golvsockel av trä. Väggarna är putsade och vitmålade. Väggarna avslutas upptill av en enkel taklist. Taket är skivklätt och vitmålat. I norr leder två inåtgående, släta dörrar till ett förråd respektive till trappan till tornets övre våningar. I söder leder en inåtgående, plåtklädd pardörr in till orgelläktaren. Dörrbladen är släta och vitmålade. De östra och västra väggarna upptas till stor del av de övre delarna av tornets spetsbågiga fönster.
Tornets övre plan når man via en tvåloppstrappa med vilplan, vilken löper utmed tornets norra och östra ytterväggar. Vid vilplanet finns ett lågt förvaringsutrymme med brädgolv. I utrymmet förvaras resterna av kyrkans ursprungliga färgade, blyinfattade fönsterglas samt ett fönsterbågar av trä.
Tornets andra plan har ett obehandlat brädgolv. Väggarna är putsade och vitmålade. Utrymmet täcks av bjälklaget för kyrkans klockstol. På den västra väggen finns garderobsutrymmen.
I öster, norr och väster finns runda fönsteröppningar med putsade, inåt skrånande smygar. Under de runda fönstren finns två rektangulära fönsteröppningar med putsade, inåt skrånande smygar och raka fönsterbänkar.
Tornets klockstol når man via en tvåloppstrappa med vilplanet, vilken löper längs de södra och västra väggarna. Från det första trapploppet når man kyrkans vind via en plåtlucka i utrymmets södra vägg.
FAST INREDNING
ALTARE – Fristående altare av trä från restaureringen 2004–07. Altaret är marmorerat i övervägande röda och bruna nyanser.
BÄNKINREDNING – Kyrkans öppna bänkinredning härrör från 1902 års ombyggnad efter branden. I samband med den senaste restaureringen 2004–07 försågs bänkarna med nytillverkade gavlar, vilka är kopior av ursprungliga gavlar. Bänkinredningen är målad i ljus ekådring med ljust rödbruna detaljer.
PREDIKSTOL – Predikstolen består av en fyrsidig korg som vilar på en sexsidig pelare. Predikstolen har ett femsidigt ljudtak och en trappa med barriär och är målad i rödbrunt med förgyllda detaljer.
ORGEL – Orgeln byggdes 1902 av E A Setterquist & Son, Örebro. Orgelfasaden i nygotik har synliga pipor och är uppdelad i tre sektioner, varav sidosektionerna är något lägre än mittsektionen. Sidosektionerna avskiljs från mittsektionen av godronnerade pelare som kröns av höga fialer. Orgelfasaden är målad i ljus marmorering med förgyllda detaljer.
LÄKTARE – Orgelläktaren i långhusets norra del har ett brädgolv med fem gradänger ned mot läktarbarriären. Läktarbarriären har ett utskjutande mittparti och är utförd med en genombruten arkad i form av kolonner mellan spetsiga valvbågar. Barriärens överliggare är utförda av en rundstav i metall.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS – Altaruppsatsen tillverkades år 1707 för Hjälsta kyrka av bildhuggaren Gabriel Beutin, Stockholm. Den inköptes av en antikhandlare i Uppsala som 1918 sålde den vidare till grevinnan Ulla von Arnold på Hofsta. Hon skänkte den till kyrkan. Statyerna av Petrus och Pauli samt de två små putti är utförda i Tyskland 1929.
Kyrkans ursprungliga altartavla från 1902 är sedan den senaste restaureringen placerad på ett nybyggt altare i det västra tvärskeppet. Framför denna är den ursprungliga altarringen placerad.
DOPFUNT – Dopfunt av gotländsk kalksten som tillverkades 1949 av bildhuggaren Aron Svensson efter arkitekten Erik Fants ritningar. Dopfunten målades i rött och blått vid restaureringen 2004–07.
NUMMERTAVLA – Två vägghängda nummertavlor med ekådrade träramar och svarta marmortavlor.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Kor - Polygonalt korutsprång, Korsarm, Kor - Söder, Sakristia - Väster, Torn - Norr
År 1872-1875 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, polygonalt korutsprång, sakristia, korsarmar och torn
Arkitekt: Per Ulrik Stenhammar
År 1902 Återinvigning
År 1918 Specifika inventarier - altartavla
Ny altaruppsats sattes upp, men var ej nytillverkad.
Skänkt av grevinna Ulla von Arnold f. Mörner, Hovsta
År 1929 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen kompletterades skulpturer, Petrus och Paulus samt två putti.Skänkta av grevinnan von Arnold
År 1964-1965 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkan genomgick en omfattande invändig restaurering.
Golvet lades om. Gångarna och den östra korsarmen försågs med kalkstensgolv på undergolv av betong.
Den östra korsarmen inreddes till dopkapell. I kapellet utfördes ett förhöjt podium för uppställande av dopfunten.
Vid ommålning av väggarna togs befintlig panelmålning bort.
Väven på innertakets panel förnyades. Vinden isolerades med mineralullsmattor.
Kyrkans målade fönsterglas ersattes med nyantikt glas och fönstrens indelning ändrades. Inre fönsterbågar sattes in.
Antalet bänkar reducerades. Kvarvarande bänkar byggdes om för bättre komfort.
Nytt altare i tegel med altarskiva av Ölandskalksten murades.
Elektriska och värmetekniska installationer förnyades.
Konservator: Erik Bengtsson
Byggmästare: Gustav Nilsson
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1985 Ändring - restaurering, exteriör
Ändring - restaurering, exteriör - Kyrkans exteriör restaurerades.
Större delen av kyrkans takbeklädnad ersattes med ny.
Rötskadat timmer i tornet reparerades.
Målningsskador orsakade av läckage från taket reparerades invändigt.
Glasfiberväv sattes upp i sakristian.
Handikappramp i lättmetall installerades vid huvudingången.
Tornluckorna reparerades.
Fasaderna restaurerades, bland annat målades de med inblandat strukturmedel i färgen.
Arkitekt: Ture Jangvik
År 2005-2007 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkan genomgick en omfattande inre restaurering.
Brädgolven slipades och oljades.
Bänkarnas gavlar återställdes.
Nya dörrar och dörrfoder tillverkas efter bevarade originalsnickerier.
Ett nytt fristående altare byggdes.
Den gamla altaruppsatsen sattes upp i den västra korsarmen.
Toalett anpassad för funktionshindrade inreddes i läktarunderbyggnadens västra del.
Vapenhusets tak av masonitskivor togs bort.
Kyrkorummets tak och väggar målades.
Ursprungliga blyinfattade färgade fönster återinsattes i kyrkans södra del.
El-installationerna förnyades.
Ny isolering lades in på vinden.
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Westlund, Per-Olof. (1946). Björkviks kyrka och kyrkoruin, Sörmländska kyrkor 87.
Schnell, Ivar. (1973). Björkviks gamla och nya kyrka, Sörmländska kyrkor 87.
Hansson, Per. (1977). Sörmlandsbygden : Södermanlands hembygdsförbunds årsbok 53-54. Artikeln Björkviks brunna medeltidskyrka, en rättelse.
Hansson, Per. (1970). Sörmlandsbygdens hembygdsförbunds årsbok. Artikeln Björkviks brunna medeltidskyrka.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Stenhammar,Per Ulrik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin