Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Den lilla socknen ligger på den Sörmländska sjöplatåns södra del. Halla kyrka ligger lågt i landskapet på ett näs mellan Yngaren och Hallbosjön. Eggardsnäs sätesgård, som låg på näset ca 0.5 mil från kyrkan, var under 1300-talet bebodd av den heliga Katarina och hennes man riddaren Eggard van Kyren. Av sätesgården finns idag bara husgrunderna kvar.
Sjöarna sänktes 1858 och den sanka marken utmed stränderna, som använts för bete och slåtter odlades upp till åker. I socknen finns lämningar från hela järnåldern, samt bronsåldern.
Nordväst om kyrkan har kyrkan sin f d prästgård och mangårdsbyggnad från 1747. I sydost ligger den tidigare skolan. Halla kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D51).
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmur som delvis fungerar som stödmur. Innanför muren löper en trädkrans av ädellövträd där några träd är borttagna. Ingångar till kyrkogården i form av murade grindstolpar finns i väst och öst. Kyrkogården är gräsbevuxen, med få grusgångar som löper utefter kyrkobyggnaden. Gravarna är i huvudsak placerade öster och norr om kyrkan.
Den öppna klockbocken är byggd på en bergknalle nordväst om kyrkan, strax utanför kyrkogårdsmuren. Klockbocken bär en klocka, som göts år 1730. Klockstapeln renoverades grundligt år 2005. I samband med renoveringen kunde mittstolparnas avverkning dateras till åren 1491 – 1521. Stolparna är klädda med äldre näbbspån, medan syllarnas spåninklädnad är från 2005.
KYRKAN – Halla kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat smalare kor i öster. Byggnaden avslutas i öster av en lägre sakristia. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn- och fönsteromfattningar. Putsen slutar en bit ovanför mark, där naturstensmurverket är synligt. Yttertaken på långhuset och koret är sadeltak. Sakristian har ett pulpettak. Takfallen är täckta av enkupigt lertegel. Vindskivor och takfotsbräder är trätjärade. Fönsteröppningarna i långhus och koret är stickbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av kopparplåt. Fönstren består av fyrluftsfönster med korspost och rak överdel. Ytterbågarna är indelade med blyspröjs i små rutor. Bågar och karmar är målade i en grå kulör. Kyrkans västentré har en portal med en utåtgående pardörr. Dörrarna är bräddörrar där dörrbladen har snedställd profilerad panel målade i svart kulör.
Halla kyrka uppfördes som en romansk kyrka, troligtvis under 1100- eller tidigt 1200- tal, med rektangulärt långhus, lägre smalare kor i öster med halvrund absid. Senare under medeltiden förändrades koret genom att absiden revs och en rak östvägg med fönster uppfördes.
Troligtvis började man bygga ett torn tidigt 1400-tal, den tvåmeterstjocka muren väster om gamla kyrkan talar för detta, men tornet kom aldrig att fullbordas. Sakristian, förmodligen från 1400-talet, placerades ovanligt nog i öster. Möjligtvis byggdes även ett vapenhus vid samma tillfälle med ytterport mot öster.
I början av 1500-talet försågs kyrkan med valv över långhus, kor och sakristia.
Korvalvet dekorationsmålades sannolikt de första åren in på 1600-talet och i slutet på 1630-talet fick långhusvalvets ribbor och gubbar sin utsmyckning. Kalkmålningar från början av 1600-talet är typiska just för Södermanland.
1672 uppsattes ett röste av tegel krönt med en spira på det ofullbordade tornets västgavel. Ett fönster på norra väggen togs upp. 1695 köptes en ny predikstol från Björkviks kyrka, ”tillverkad” 1653. 1696 vitlimmades kyrkan in- och utvändigt. Invändigt utfördes en draperimålning runt kyrkorummets väggar.
Ny altaruppsats tillverkades 1705. 1795 revs vapenhuset varvid gamla sydportalen gjordes om till fönster och det befintliga fönstret flyttades mot öster. Två motsvarande fönster öppnades i norra väggen. Kyrkans ingång förlades i västra gaveln.
1870 anskaffades en ny orgel från E.A. Zetterquist & son. 1886 genomfördes en yttre- och inre renovering, då bl. a. en ny öppen bänkinredning och nytt trägolv tillkom.
1944 genomgick kyrkan en genomgripande renovering. Invändiga kalkmålningar togs fram, altaruppsats, predikstol, nummertavlor och timglas fick tillbaka sin ursprungliga färgsättning. Ny sluten bänkinredning, samt ny orgelläktare sattes in, då också orgeln byggdes om.
1992 gjordes en invändig rengöring av väggar och tak. 1999-2000 utfördes utvändiga renoveringsarbeten såsom omläggning och komplettering av tegeltak, samt målning av fönstersnickerier.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans romanska karaktär och konstruktion är välbevarad trots 1400-talets utvidgning åt väster, samt den i öster vidbyggda sakristian. Ovanlig är den medeltida sakristians placering öster om koret. Främmande för kyrkans medeltida karaktär är fasadernas grova spritputs.
Interiören har en senmedeltida prägel med sina rikt utformade kryss- och stjärnvalv, triumfbåge och lägre smalare kor. Kyrkorummets valv får karaktär av de i tegel skulpterade gubbarna med bemålning, liknande de i grannkyrkan Vrena. Karaktärsskapande är interiörens kalkmålningar som tillkom vid början av 1600-talet och som är typiska för Södermanland. I ögonfallande är predikstolen och altaruppsatsen i barockstil.
Den fasta bänkinredningen och läktarbarriären från 1944 års renovering vittnar om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i kyrkor.
Bänkinredningen med kvartersindelning längs hela södra och norra långhusväggen är viktiga för upplevelsen av kyrkorummet.
I kyrkomiljön märks den ålderdomliga öppna klockbocken, som är en av länets få klockbockar byggda för endast en klocka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott från 1500- och 1600-talet och är synnerligen ömtålig för förändringar.
- Samtliga kyrkobyggnadens murar är medeltida murverk, vilket i sig utgör ett omistligt historiskt dokument. - De skulpterade och bemålade gubbarna i valven förekommer endast i ett fåtal av landets kyrkor och är av högt kulturhistoriskt värde.
- Kalkmålningarna från tidigt 1600-tal är representativa för Södermanland och Närke och torde höra samman med Hertig Karls byggnadsverksamhet på Gripsholms slott, Nyköpingshus samt Örebro slott. Landet i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna period.
- Altaruppsats och predikstol är utförda i den för tiden provinsiella barockstilen. - Ålderdomlig är predikstolens placering på långhusets södra sida.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster
Inventeringsår (2010)
ÖVERSIKT – Halla kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat smalare kor i öster. Byggnaden avslutas i öster av en lägre sakristia.
FASAD – Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn- och fönsteromfattningar. Putsen slutar en bit ovanför mark, där naturstensmurverket är synligt. En livskillnad i den södra muren visar var den tidigmedeltida muren möter den senmedeltida muren.
FÖNSTER – Fönsteröppningarna på södra, norra och västra sidorna av långhus och kor är stickbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av kopparplåt. Långhussidornas fönster består av fyrluftsfönster med korspost och rak överdel. De enkla ytterbågarna är indelade med blyspröjs i små rutor. Bågar och karmar är målade i en grå kulör. Sakristians och västra gavelns fönster är tvåluftsfönster med rak överdel inpassade i stickbågiga muröppningar. Vardera bågen är indelad med träspröjs i små rutor.
PORTAR – Kyrkans västentré har en portal med stickbågig öppning med en utåtgående pardörr. Dörrarna är bräddörrar där dörrblad har snedställd profilerad panel målade i svart kulör. Över portalen ansluter det västra gavelfönstret.
TAK – Taket på långhuset och koret är ett sadeltak. Sakristian har ett pulpettak. Takfallen är täckta av enkupigt lertegel. Längst i väster på långhustaket står en vindflöjel krönt med en kula. Vindskivor och takfotsbrädor är trätjärade. Långhusets takfall är försedda med hängrännor och stuprör i svart kulör.
ÖVERSIKT – Halla kyrka är en enskeppig salkyrka och består av ett kyrkorum som är uppdelat i två valvtravéer med ett rakt avslutat smalare kor i öster. Sakristian är uppförd öster om koret.
LÅNGHUSETS ÖSTRA DEL – Långhuset är täckt av ett högt stjärnvalv med markerade valvribbor och uthuggna människofigurer i vardera valvkappan, ett så kallat gubbvalv. Valvet slogs i början av 1500-talet. Valvet är inte murat i förband med yttermuren utan vilar på murpelare. Valv och väggar är slätputsade och kalkavfärgade i vitt med bemålade valvribbor och skulpterade målade människofigurer, gördelbågen mot koret har vegetativa ornament i mörkt rött. Målningarna tros vara utförda 1639. En putsad bröstningslist löper utmed norra och södra långhusväggen. Listen täcks av en gråmålad bräda. Golvet är belagt med grå kvadratiska kalkstensplattor i mittgången och under bänkkvarteren ligger ett något förhöjt brungråmålat trägolv. Dörren ut i väster utgörs av en pardörr. Dörrbladen består av ramverk och fyllningar och är målade i gröngrå kulör. Norra och södra väggen har vardera två stickbågiga fönsteröppningar. Fönsterbågarna i trä har i ytterbågen spröjs av bly och i innerbågen spröjs av trä. Fönsterbågarna är raka och gråmålade. Innerbågarna är fastskruvade.
KOR – Korpartiet är lägre än långhuset och skiljs från detta av en kraftig triumfbåge. Korets åttadelade strålvalv är försett med kalkmålningar i renässansstil från 1605. I valvkapporna har åtta av apostlarna målats. Väggarna är nedtill dekorerade med draperimålningar. Ovanför är renässans målningar, blekta och delvis förstörda, samt medeltida invigningskors. Golvet är belagt med grå kalkstensplattor samt två äldre gravhällar. Innanför altarringen ligger ett förhöjt trägolv. I södra muren finns ett högt sittande gråmålat fönster med rakt överstycke, fönsterbåge och spröjs av trä. Även innerbågen är spröjsad. Söder om altaret leder en grå kalkstenstrappa och en dörr av trä till sakristian. Dörren är stickbågig.
LÅNGHUSETS VÄSTRA DEL – I långhusets västra del finns orgelläktaren och orgeln. Golvet är ett grått kalkstensgolv, i norr och söder är golvet delvis gjutet med betong. Utrymmet täcks av ett lågt kryssribbvalv. Innanför porten i väster är ett vindfång. Här ligger en grå kalkstenshäll som golv. En trappa i nordvästra hörnet leder upp till orgelläktaren. I utrymmet finns förvaringsskåp, ljusbärare och bänkar placerade utefter väggarna.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen öster om koret och nås direkt från detta. Sakristian ligger tre steg lägre än koret och långhuset. Taket täcks av två ribbkryssvalv som putsats vita lika väggarna. Golvet är belagt med grön heltäckningsmatta. Sakristian har ett fönster i södra muren med rakt överstycke, båge och spröjs av trä. I den stickbågiga djupa muröppningen sitter en gråmålad bräddörr som är klädd med profilerad panel.
FAST INREDNING
ALTARE – Mot korets östra vägg står ett grönmålat altare av trä.
BÄNKINREDNING – Kyrkan har en sluten bänkinredning i två kvarter som tillkom vid 1944-års restaurering. Bänkskärmarna är utformade med rektangulära speglar. Bänkarna är brunlaserade, med speglarna målade i ljust grå marmorering. Listverk och överliggare är grönmålade. Varje bänkrad är numrerad.
PREDIKSTOL – Predikstolen sitter på södra väggen och är gjord av en okänd konstnär. Den vägghängda korgen har en trappa som ansluter till östra sidan utmed norrväggen. Korgen är utförd med dekorativa träsniderier och sidorna pryds med evangelisterna. Trappbarriären har rektangulära fyllningar. I en av fyllningarna sitter evangelisten Johannes, som tidigare var placerad på predikstolskorgen. Ljudtaket kröns av Kristus bärande korset. Till predikstolen hör ett timglas. Predikstolen tillverkades år 1653 för Björkviks kyrka, men köptes in år 1695 till Halla kyrka, då Björkviks kyrka hade fått en ny predikstol.
ORGEL – Orgeln byggdes av E. A. Zetterquist & Son år 1870, men orgelverket kompletterades med fler stämmor år 1944. Orgelns placering långt bak på läktaren gör att den knappt är synlig i kyrkorummet. Fasaden har synliga fasadpipor och är indelad av pilastrar i tre sektioner. Mittsektionen är förhöjd och avslutas upptill med rundbågig form. Sidosektionerna är rakt avslutade. Fasaden är målad i ljust grön kulör med förgyllda listverk och stjärndekorationer.
LÄKTARE – Orgelläktaren tillkom vid restaureringen 1944. Läktaren bärs upp av tolv runda pelare. Pelarna är marmoreringsmålade i grönt. Två ljushållare, utformade som förgyllda änglar, är placerade på de två östra pelarna, som flankerar mittgången. Undertaket består av släta gråmålade brädor. Läktarbarriären är rak och utförd med rektangulära speglar. Läktaren är laserad i bruna, röda, gula och gröna kulörer. Speglarna är marmorerade i grönblått. Orgelläktarens golv är ett obehandlat trägolv, uppbyggt så att det sluttar ned mot läktarbarriären.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Stor tavla med Kristus på korset utförd av en okänd mästare år 1705. Altartavlans ram är utskuren i trä och består av utsirade pelare som bär upp ett entablement, krönt av ett överstycke som avslutas med en pelikan, som symboliserar Kristus offrande.
ALTARRING – Den runda altarringen ansluter rakt mot väggen i norr, men har en öppning i söder. Altarringen har en barriär av runda marmoreringsmålade balusterdockor. Sockeln och överliggaren är gråmålade. Knäfallet och överliggaren är klädda med grönt tyg.
DOPFUNT – Dopfunten från 1955 har en rund cuppa samt en kvadratisk fot. Dopfunten är dekorerad med en ranka, som är kopierad efter valvens målningar.
En medeltida dopfuntsfot finns också i församlingens ägo.
NUMMERTAVLA – I långhusets östra del sitter en rektangulär nummertavla på norra sidan av triumfbågen. Tavlan är svart med förgylld ram.
TAVLOR – På sakristians östra vägg hänger ett pästporträtt.
LJUSREDSKAP – I långhuset över mittgången hänger en malmkrona från 1961. I koret hänger en kristallkrona.
Fasadkulör (2010): Vit
Byggnadsdel (2010): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster
Inventeringsår 2013
Halla kyrka uppfördes som en romansk kyrka, troligtvis under 1100- eller tidigt 1200- tal, med rektangulärt långhus, lägre smalare kor i öster med halvrund absid. Senare under medeltiden förändrades koret genom att absiden revs och en rak östvägg med fönster uppfördes.
Troligtvis började man bygga ett torn tidigt 1400-tal, den tvåmeterstjocka muren väster om gamla kyrka talar för detta men tornet kom aldrig att fullbordas. Sakristian, förmodligen från 1400-talet, placerades ovanligt nog i öster. Möjligtvis byggdes även ett vapenhus vid samma tillfälle med ytterport mot öster.
I början av 1500-talet försågs kyrkan med valv över långhus, kor och sakristia.
Troligtvis dekorationsmålades korvalvet de första åren in på 1600-talet och i slutet på 1630-talet fick de övriga valven/valvets ribbor sin utsmyckning. Kalkmålningar från början av 1600-talet är typiska just för Södermanland.
1672 uppsattes ett röste av tegel krönt med en spira på det ofullbordade tornets västgavel. Ett fönster på norra väggen togs upp. 1695 inköptes en ny predikstol från Björkviks kyrka, ”tillverkad” 1653. 1696 vitlimmades kyrkan in- och utvändigt. Invändigt utfördes en draperingsmålning runt kyrkorummets väggar.
Ny altaruppsats 1705. 1795 revs vapenhuset varvid gamla sydportalen gjordes om till fönster och det befintliga fönstret flyttades mot öster. Två motsvarande fönster öppnades i norra väggen. Kyrkans ingång förlades i västra gaveln.
1870 anskaffades en ny orgel från E.A. Zetterquist & son. 1886 genomfördes en yttre- och inre renovering med bl. a. ny öppen bänkinredning och nytt trägolv.
1944 genomgick kyrkan en genomgripande renovering. Invändiga kalkmålningar togs fram, altaruppsats, predikstol, nummertavlor och timglas fick tillbaka sin ursprungliga färgsättning. Ny sluten bänkinredning samt ny orgelläktare utfördes. Orgeln byggdes om.
1992 gjordes en invändig rengöring av väggar och tak. 1999-2000 utfördes utvändiga renoveringsarbeten så som omläggning och komplettering av tegeltak, samt målning av fönstersnickerier.
År 1100-1250 Nybyggnad
Kyrkan byggdes med rektangulärt långhus, kor i öster med halvrund absid
År 1500-1699 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Väggdekorationer tillkom.
År 1500-1550 Valvslagning
Kyrkan försågs med valv över långhus, kor och sakristia, s k gubbvalv.
År 1600-1605 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Troligtvis målades korvalvet.
Konstnär - Dekormålare: Habbor .
År 1639 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Troligtvis bemålades valvribborna och gubbarna i långhuset.
År 1695 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol köptes från Björkviks kyrka, tillverkad 1653.
År 1696 Underhåll - målningsarbete
Man vitlimmade kyrkan in- och utvändigt. Invändigt målades en drapering runt kyrkans väggar.
År 1705 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats tillverkades och sattes in.
År 1850 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen restaurerades.
År 1852 Fast inredning - predikstol
Predikstolen renoverades.
År 1870 Fast inredning - orgel
Ny orgel införskaffades.
År 1879 Teknisk installation - värme
En ”gurneisk ugn” sattes in.
År 1886 Fast inredning - bänkinredning
De gamla bänkarna ersattes med öppna bänkar
År 1910 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna reparerades och målades i sin ursprungliga färg.
År 1910 Underhåll - interiör
Invändigt målades väggar och valv i sin ursprungliga färg. Ovanpå cementgolvet lades ett nytt trägolv
År 1944-1945 Konservatorsarbeten
Invändiga kalkmålningar togs fram. En väggmålning i koret var dock svårt skadad av en tidigare kamin.
Underliggande färglager togs fram på altaruppsats, predikstol, nummertavlor och timglas.
Konservator: Ivar Nestius
År 1944-1945 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installerades. Elektrisk värmeledning installerades.
År 1944-1945 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren byggdes om, med ny barriär och med en flytt mot väster, samt en ändring av läktartrappan.
År 1944-1945 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om
År 1944-1945 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning sattes in, enligt förslaget så skulle befintliga bänkar byggas om.
År 1955 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt tillverkades. Skänkt av komminister Ivar Hugsén
År 1964 Specifika inventarier - textilskåp
Ett textilskåp för antependier byggdes. Skåpet skulle placeras under läktaren.
År 1990 Specifika inventarier - dopfunt
Foten till en medeltida dopfunt hittades i f d prästgården Björklundas trädgård. Foten placerades sedan som underrede till ett fågelbad på kyrkogården.
År 1992 Underhåll - interiör
Invändigt rengjordes väggar och tak.
Arkitekt: Uno Söderberg
År 1999-2000 Underhåll - takomläggning
Tegeltaket lades om
År 1999-2000 Underhåll - fönster
Fönstersnickerier målades.
År 2000 Fast inredning - bänkinredning
Bänkvärmarna byttes ut.
År 2001 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Andersson, Aron. (1943). Halla kyrka, Sörmländska kyrkor 22.
Schnell, Ivar. (1993). Halla kyrka, Sörmländska kyrkor 22. rev. upplaga.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin