Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Den lilla socknen ligger på den Sörmländska sjöplatåns södra del. Halla kyrka ligger lågt i landskapet på ett näs mellan Yngaren och Hallbosjön. Eggardsnäs sätesgård, som låg på näset ca 0.5 mil från kyrkan, var under 1300-talet bebodd av den heliga Katarina och hennes man riddaren Eggard van Kyren. Av sätesgården finns idag bara husgrunderna kvar.
Sjöarna sänktes 1858 och den sanka marken utmed stränderna, som använts för bete och slåtter odlades upp till åker. I socknen finns lämningar från hela järnåldern, samt bronsåldern.
Nordväst om kyrkan har kyrkan sin f d prästgård och mangårdsbyggnad från 1747. I sydost ligger den tidigare skolan. Halla kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D51).
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmur som delvis fungerar som stödmur. Innanför muren löper en trädkrans av ädellövträd där några träd är borttagna. Ingångar till kyrkogården i form av murade grindstolpar finns i väst och öst. Kyrkogården är gräsbevuxen, med få grusgångar som löper utefter kyrkobyggnaden. Gravarna är i huvudsak placerade öster och norr om kyrkan.
Den öppna klockbocken är byggd på en bergknalle nordväst om kyrkan, strax utanför kyrkogårdsmuren. Klockbocken bär en klocka, som göts år 1730. Klockstapeln renoverades grundligt år 2005. I samband med renoveringen kunde mittstolparnas avverkning dateras till åren 1491 – 1521. Stolparna är klädda med äldre näbbspån, medan syllarnas spåninklädnad är från 2005.
KYRKAN – Halla kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat smalare kor i öster. Byggnaden avslutas i öster av en lägre sakristia. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn- och fönsteromfattningar. Putsen slutar en bit ovanför mark, där naturstensmurverket är synligt. Yttertaken på långhuset och koret är sadeltak. Sakristian har ett pulpettak. Takfallen är täckta av enkupigt lertegel. Vindskivor och takfotsbräder är trätjärade. Fönsteröppningarna i långhus och koret är stickbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av kopparplåt. Fönstren består av fyrluftsfönster med korspost och rak överdel. Ytterbågarna är indelade med blyspröjs i små rutor. Bågar och karmar är målade i en grå kulör. Kyrkans västentré har en portal med en utåtgående pardörr. Dörrarna är bräddörrar där dörrbladen har snedställd profilerad panel målade i svart kulör.
Halla kyrka uppfördes som en romansk kyrka, troligtvis under 1100- eller tidigt 1200- tal, med rektangulärt långhus, lägre smalare kor i öster med halvrund absid. Senare under medeltiden förändrades koret genom att absiden revs och en rak östvägg med fönster uppfördes.
Troligtvis började man bygga ett torn tidigt 1400-tal, den tvåmeterstjocka muren väster om gamla kyrkan talar för detta, men tornet kom aldrig att fullbordas. Sakristian, förmodligen från 1400-talet, placerades ovanligt nog i öster. Möjligtvis byggdes även ett vapenhus vid samma tillfälle med ytterport mot öster.
I början av 1500-talet försågs kyrkan med valv över långhus, kor och sakristia.
Korvalvet dekorationsmålades sannolikt de första åren in på 1600-talet och i slutet på 1630-talet fick långhusvalvets ribbor och gubbar sin utsmyckning. Kalkmålningar från början av 1600-talet är typiska just för Södermanland.
1672 uppsattes ett röste av tegel krönt med en spira på det ofullbordade tornets västgavel. Ett fönster på norra väggen togs upp. 1695 köptes en ny predikstol från Björkviks kyrka, ”tillverkad” 1653. 1696 vitlimmades kyrkan in- och utvändigt. Invändigt utfördes en draperimålning runt kyrkorummets väggar.
Ny altaruppsats tillverkades 1705. 1795 revs vapenhuset varvid gamla sydportalen gjordes om till fönster och det befintliga fönstret flyttades mot öster. Två motsvarande fönster öppnades i norra väggen. Kyrkans ingång förlades i västra gaveln.
1870 anskaffades en ny orgel från E.A. Zetterquist & son. 1886 genomfördes en yttre- och inre renovering, då bl. a. en ny öppen bänkinredning och nytt trägolv tillkom.
1944 genomgick kyrkan en genomgripande renovering. Invändiga kalkmålningar togs fram, altaruppsats, predikstol, nummertavlor och timglas fick tillbaka sin ursprungliga färgsättning. Ny sluten bänkinredning, samt ny orgelläktare sattes in, då också orgeln byggdes om.
1992 gjordes en invändig rengöring av väggar och tak. 1999-2000 utfördes utvändiga renoveringsarbeten såsom omläggning och komplettering av tegeltak, samt målning av fönstersnickerier.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans romanska karaktär och konstruktion är välbevarad trots 1400-talets utvidgning åt väster, samt den i öster vidbyggda sakristian. Ovanlig är den medeltida sakristians placering öster om koret. Främmande för kyrkans medeltida karaktär är fasadernas grova spritputs.
Interiören har en senmedeltida prägel med sina rikt utformade kryss- och stjärnvalv, triumfbåge och lägre smalare kor. Kyrkorummets valv får karaktär av de i tegel skulpterade gubbarna med bemålning, liknande de i grannkyrkan Vrena. Karaktärsskapande är interiörens kalkmålningar som tillkom vid början av 1600-talet och som är typiska för Södermanland. I ögonfallande är predikstolen och altaruppsatsen i barockstil.
Den fasta bänkinredningen och läktarbarriären från 1944 års renovering vittnar om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i kyrkor.
Bänkinredningen med kvartersindelning längs hela södra och norra långhusväggen är viktiga för upplevelsen av kyrkorummet.
I kyrkomiljön märks den ålderdomliga öppna klockbocken, som är en av länets få klockbockar byggda för endast en klocka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott från 1500- och 1600-talet och är synnerligen ömtålig för förändringar.
- Samtliga kyrkobyggnadens murar är medeltida murverk, vilket i sig utgör ett omistligt historiskt dokument. - De skulpterade och bemålade gubbarna i valven förekommer endast i ett fåtal av landets kyrkor och är av högt kulturhistoriskt värde.
- Kalkmålningarna från tidigt 1600-tal är representativa för Södermanland och Närke och torde höra samman med Hertig Karls byggnadsverksamhet på Gripsholms slott, Nyköpingshus samt Örebro slott. Landet i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna period.
- Altaruppsats och predikstol är utförda i den för tiden provinsiella barockstilen. - Ålderdomlig är predikstolens placering på långhusets södra sida.
Inventeringsår (2010)
Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmur som delvis fungerar som stödmur. Innanför muren löper en trädkrans av ädellövträd där några träd är borttagna. Ingångar till kyrkogården finns i väst och öst med murade grindstolpar som avslutas med trähuv krönta av små träurnor, grindar av smide.
Kyrkogården är gräsbevuxen, med få raka grusgångar utefter kyrkobyggnaden. Gravarna är i huvudsak placerade öster och norr om kyrkan.
Den öppna klockbocken är byggd på en bergknalle nordväst om kyrkan, strax utanför kyrkogårdsmuren. Klockbocken bär en klocka, som göts år 1730 av M. Hultman i Norrköping. Klockstapeln renoverades grundligt år 2005, då syllar och snedsträvor byttes ut. I samband med renoveringen kunde mittstolparnas avverkning dateras till åren 1491 – 1521. Stolparna är klädda med äldre näbbspån, medan syllarnas spåninklädnad är från 2005. Klockhuven består av ett sadeltak, där takfallen är klädda med svartmålad plåt, medan gavlarna är klädda med spån.
Eva Wockatz, inventeringstillfället.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - HALLA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 240, år 1900: 327, år 1995: 65
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Den lilla socknen ligger på sörmländska sjöplatåns södra del. Kyrkan ligger lågt i landskapet på ett näs mellan Yngaren och Hallbosjön. Sjöarna sänktes 1858 och den sanka marken utmed stränderna, som använts för bete och slåtter odlades upp till åker. I socknen finns lämningar från hela järnåldern. Nordväst om kyrkan ligger den före detta prästgården med mangårdsbyggnad från 1747 och i sydost den tidigare skolan. Området är av riksintresse för kulturminnesvården.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus, rakt avslutat kor och sakristia i öster, den senare av samma bredd som koret. Långhusets västra del har påtagligt tjocka murar och utgör troligen basen till ett påbörjat men aldrig fullföljt torn. Korkyrkan är sannolikt tillkommen under 1100- eller tidigt 1200-tal. Senare under medeltiden, ovisst när, raserades en ursprunglig absid och koret fick rak avslutning. Sakristian, förmodligen från 1400-talet, placerades ovanligt nog i öster. Av allt att döma påbörjades ett torn under samma århundrade, men kom aldrig att fullbordas enligt de ursprungliga intentionerna. En ombyggnad av Halla kyrka omtalas i biskopsbrev från år 1434. Ett senmedeltida vapenhus av sten med ingång i öster, raserades 1795.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt. Långhus och kor täcks av sadeltak, sakristian av ett pulpettak. I samband med förändringarna 1795 försågs kyrkan med större, stickbågiga fönsteröppningar liksom den befintliga ingången i väster. Långhus och kor domineras av de högt slagna, senmedeltida stjärnvalven, så kallade gubbvalv, med målningar i koret, möjligen utförda av Habbor 1605 och över triumfbågen från 1600-talets mitt. Målningarna blev överkalkade 1696 men togs åter fram 1944. Predikstolen från 1635 köptes 1695 från Björkviks kyrka. Bottenvåningen i väster rymmer orgelläktaren.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
År 1986 Ändring - Inhägnad, mur
Kyrkogårdsmuren reparerades.
År 1995 Ändring
Grindstolparna revs och nya återuppfördes.
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Andersson, Aron. (1943). Halla kyrka, Sörmländska kyrkor 22.
Schnell, Ivar. (1993). Halla kyrka, Sörmländska kyrkor 22. rev. upplaga.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin