Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Lerbo kyrka ligger i en kuperad och omväxlande jordbruksbygd med skog och tidigare betesmarker på bergs- och moränhöjderna och åkrar på de lägre liggande lerjordspartierna. Väster om kyrkan finns ekhagar med stora ekar. I socknen finns ca 1040 fornlämningar. Huvuddelen av dessa är järnåldersgravar på 36 gravfält men det finns även ett stort antal stensättningar av bronsålderstyp. Nära kyrkan ligger Klockargården, en tvåvånings rödfärgad träbyggnad som bl a inrymt skolsalar och lärarbostäder.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges i norr, öster och en kortare sträckning i nordväst av en naturstensmur. Södra sidan av kyrkogården samt huvuddelen av västra sidan inramas av en häck. En trädkrans i huvudsak bestående av lönnar står innanför muren respektive häcken förutom i södra delen av östra sidan där träd saknas. Utmed södra sidan och södra delen av västra sidan står träd även utanför häcken.
Kyrkogården nås via två grindar på södra respektive västra sidan. Grindarna är enkla smidesgrindar mellan smala stenstolpar krönta av stenklot. Den västra grinden står i stenmuren mitt för kyrkans västentré medan grusgången som leder till kyrkans sydentré startar vid grinden i häcken i söder. Grusgångar löper i övrigt utmed den västra, södra och östra kyrkogårdsmuren samt från västra till östra sidan mellan kyrkan och klocktornet. Kyrkogården är gräsbevuxen.Gravarna är i huvudsak strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning i kvarteren söder och sydöst om kyrkan. Utmed kyrkogårdens kanter ligger gravarna ordnade längs med muren respektive häcken. Utmed östra och västra sidan finns flera högre stenar med stenramar, smides räcken eller häckomfattningar. I nordöstra hörnet av kyrkogården står en grupp gravstenar som utgör familjen Langlets gravplats.
Klocktornet i kyrkogårdens sydvästra hörn uppfördes 1776 efter ritningar av F W Hoppe. Det är uppfört i formen av ett runt medeltida försvarstorn, murat och grovt spritputsat samt avfärgat i gul kulör med grå sockel. Klockvåningen är något utkragad på konsoler med fasad av stående svartmålad brädpanel. Taket är ett kägeltak täckt av kopparplåt i skivformat. Taket kröns av en flöjel med årtalet 1767. Klocktornet har tre klockor, varav den höga smala mellanklockan sannolikt är länets äldsta bevarade kyrkklocka. Storklockan göts 1501 och lillklockan göts år 1773 av klockgjutaren J J Mårtensson i Stockholm.
KYRKAN - Lerbo kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som ej markeras i fasad. Byggnaden avslutas i öster av en lägre och smalare sakrista med avrundade hörn. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och avfärgad i gul respektive vit kulör. Kyrkan har ett mansardtak med avvalmad gavelspets mot öster och takryttare i väster. Sakristians tak är valmat åt sidorna. Takfallen är täckta med enkupigt lertegel och takryttaren är täckt med kopparplåt. Kyrkan uppfördes under medeltiden men revs och nyuppfördes under åren 1765-69 med undantag för delar av den medeltida norra långhusmuren som fick ingå i den nya kyrkan. Kyrkan är relativt välbevarad från byggtiden med undantag för de förändringar som utfördes vid en restaurering år 1893. Utvändigt tillkom då kyrkans takryttare och prynadsgavel och invändigt tillverkades ny bänkinredning och altarring och orgelläktaren byggdes om. Väggar och valv blev också dekorerade med målade kvadrar och fältindelningar vilka dock överkalkades 1927. 1943 anordnades dopaltaret vid norra väggen.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Lerbo kyrka är ett typiskt exempel på 1700-talets kyrkobyggande med sitt valmade mansardtak, sin rena ljusa interiör med tunnvalv och sakristian som ligger öster om koret och nås via dörrar på ömse sidor om altaret. Det som bryter av mot denna karaktär är tillskotten från 1893-års restaurering, utvändigt i form av västgavelns svängda praktgavel och fönsteromfattning i huggen sten samt invändigt i form av bänkinredning, altarring och läktarbarriär. Dopaltaret vid norrväggen med sin altartavla ger en liten årsring från 1940-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i del av norra långhusväggen, dopfunten från 1100-talet samt mellanklockan från 1200-talet är omistliga historiska dokument.
- Kyrkan kan visa upp en av länets få välbevarade nyklassicistiska interiörer. - Kyrkobygget får ett regionalt intresse i och med att Pehr Sundling (1703-85), självlärd arkitekt/byggmästare, som ritade nybyggnaden, även var involverad i byggnadsarbeten vid flera andra kyrkor i Södermanland, bland annat ombyggnad av Råby Rekarne kyrka (1762) samt nybyggnad av Östra Vingåkers kyrka (1749-53). Sundling var möjligen även involverad i den genomgripande ombyggnaden av Västra Vingåkers kyrka (1783), som till planformen påminner om Östra Vingåker. Samtliga dessa kyrkor försågs som Lerbo kyrka med sakristia i öster.
- Dopstället från år 1642 är ett ovanligt föremål och ett exempel på högklassigt hantverk. - Lerbo kompanifana från år 1710 är länets enda bevarade.
- Klocktornet ritat av F W Hoppe är unikt i sitt slag.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Takryttare
Inventeringsår (2006)
Lerbo kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som ej markeras i fasad. Byggnaden avslutas i öster av en lägre och smalare sakrista med avrundade hörn.
TAK - Taket på långhuset är ett mansardtak med avvalmad gavelspets mot öster och sakristian har ett valmat tak. Takfallen är täckta av enkupigt lertegel med nockås och takryggar avtäckta med kopparplåt. Kopparplåtsavtäckning finns även mellan långhusets takfall och i ett parti av takfallet ovanför den uppskjutande gaveln över sydportalen. Längst i väster på långhustaket står en takryttare med tornspira krönt av vindflöjel och förgyllda kulor. Såväl takryttarens sidor som tornspiran är täckta med kopparplåt i skivformat. En svängd kopparplåtklädd prydnadsgavel löper från takryttarens båda sidor och ned på takkanten av mansardtakets övre takfall.Långhusets takfall är försedda med hängrännor och stuprör med rundade knän i vit kulör.
FASAD - Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn- och fönsteromfattningar. Spritputsen är grovt slagen och mjukt grängad med spritsten till stor del bestående av mjukt rundad tegelkross. Västra gaveln avslutas mot takryttaren med svängda prydnadsgavlar. Fasaden har två slätputsade kors utsparade i spritputsen samt en slätputsad rundbågig nisch över fönstret där fönsteromfattningens stenkors är inpassat. Sakristians svängda hör har spritputsade fält med rundade hörn. Mot norra långsidan är tre gravhällar från 1700-talet fastkramlade.
FÖNSTER - fönsteröppningarna på södra och norra sidorna av långhus och kor är stickbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av svartmålad järnplåt i småformat. Fönstren består av fyrluftsfönster med korspost och stickbågformig överdel. De enkla ytterbågarna har åtta rutor i de nedre lufterna och fyra rutor i de övre. Bågar och karmar är målade i svart kulör. Västgavelns breda stickbågiga fönsteröppning inramas av en i sten huggen omfattning med pilastrar på sidorna och svängt överstycke krönt av ett kors infällt i en nisch i muren. I bottenstycket sitter en inskriptionstavla med texten "BYGD 1765-1767 RESTAURERAD 1893". Fönstret är ett tvåluftsfönster med 12 rutor per båge. På var sida om nischen med korset finns en rund muröppning igensatt med skiva. Kyrkans östgavel har ett runt fönster med cirkulär spröjsning med triangel i mitten och färgade glas. Sakristians fönster är kopplade tvåluftsfönster med tresidig överdel inpassade i stickbågiga muröppningar. Vardera bågen är indelad med spröjs i åtta rutor. Takryttaren har ett runt fönster i varje väderstreck.
PORTAR - Kyrkans västentré har en portal med putsad kvaderrustik och korgbågig öppning med utåtgående pardörrar samt ett fast korgbågigt överstycke.Dörrarna är bräddörrar där såväl dörrblad som överstycke har rombisk profilerad panel målade i gul kulör. Över portalen ansluter den i sten huggna fönsteromfattningen. Sydentréns portal och portar är lika västentrén men över portalen sitter en inskriptionstavla huggen i sten med texten från Matteus 11:28. Tavlan har uppåt en segmentbågformig avslutning som bryter igenom takfoten.Sakristian har en stickbågig portöppning i vilken det sitter en mindre rektangulär dörr, över och på sidan omgiven av fasta partier. Både dörrblad och fasta partier är klädda med vinklad panel på förvandring.
Lerbo kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor och längst i öster en sakristia. LÅNGHUS - Golvet i mittgången består av gravhällar med kalkstensplattor på sidorna. Även tvärgången mellan sydentrén och dopaltaret är belagd med kalkstensplattor. Över stengolvet ligger gröna gångmattor. Bänkkvarteren har upphöjda brädgolv.
Väggarna är slätputsade och vitkalkade förutom västra väggen som består av kilsågade brädor av varierande bredd. Dörrarna mot vindfånget i söder respektive vapenhuset i väster är pardörrar med ramverk och tre fyllningar per dörrblad. Över dörrarna sitter fasta överstycken med listverk i cirkulär form. Dörrpartierna är stöpplade i grön kulör med förgyllda lister samt har gråmarmorerade foder.
Kyrkorummets fönster har stickbågiga smygar där fönsterbänkarna är försedda med kondensrännor samt uppsamlingskoppar i plåt. Innanfönstren består av fyra lufter, är ospröjsade, målade i ljust grå kulör och satta på gångjärn. Kyrkorummet täcks av ett putsat, vitkalkat trätunnvalv som skiljs från väggen genom en liten utkragning utan profilering.
KOR - Koret är förhöjt två steg i förhållande till långhuset. Golvet är ett brädgolv täckt med en grå heltäckningsmatta. Innanför altarringen finns en liten plattform framför altaret, också den klädd med grå heltäckningsmatta.
Väggarna är putsade och avfärgade lika långhuset med enkla putstavlor över dörrarna in till sakristian i öster. I putstavlorna sitter ljusarmar monterade.På vardera sidan om altaret leder enkeldörrar in till sakristian i öster. Dörrarna är plankdörrar med bandgångjärn, mot koret klädda med profilerad fiskbensmönstrad panel målad i grön kulör. Fodren har båda kanterna profilerade och är marmorerade i grå kulör.
Norra och södra väggarna har vardera ett fönster lika långhuset. Under valvet i östra fönstret sitter ett runt fönster. Glasen är färgade i grön, röd, blå och gul kulör samt har en triangel med ett öga i mitten.Långhusets valv fortsätter över koret.
VAPENHUS/VINDFÅNG I VÄSTER - I söder leder en trappa upp till orgelläktaren och i norr leder en enkeldörr in till ett städutrymme.Golvet är belagt med kalkstensplattor ovanpå vilket ligger en torkmatta.Den västra väggen är putsad och vitkalkad medan de norra och västra väggarna är klädda med breda kilsågade brädor.Kyrkans ingång är försedd med ytter- och innerportar där ytterportarna består av bräddörrar och innerportarnas dörrblad har ramverk med tre enkla fyllningar.Taket är ett brädtak med brädor av varierande bredd.
VINDFÅNG I SÖDER - Vindfånget inryms i murverkets tjocklek vars begränsningsytor är putsade och vitkalkade. På golvet ligger kalkstensplattor. Ytterportens dörrblad är bräddörrar, på utsidan klädda med rombisk panel.
SAKRISTIA - Sakristian ligger öster om koret och nås via dörrar på vardera sidan om altaret. I nordöstra hörnet finns en inbyggnad av grålaserad stående panel med två dörrar där den ena leder till vindfånget innan ytterdörren och den andra till ett förråd med kassaskåp och hängande kåpor.Sakristian har ett golv av lackerade brädor, delvis med breda kilsågade brädor och delvis lagat med smalare brädor av enhetlig bredd.De putsade väggarna har täckts med glasfiberväv och målats med vit färg. I de stickbågiga fönstersmygarna sitter kopplade grönmålade fönster med tresidig överdel. Innertaket är plant och täckt med väv och målat lika väggarna.
FAST INREDNING
ALTARE - mot korets östra vägg står ett murat och putsat altare med en altarskiva av kalksten. BÄNKINREDNING - kyrkan har en öppen bänkinredning i fyra kvarter som tillkom vid 1893-års restaurering. Bänkarna är stöpplade i grön kulör med förgyllda kanter. Samma typ av bänkar står utställda utmed södra och norra väggarna i koret. Korta bänkar lika de övriga står också på orgelläktaren på båda sidor om orgeln.
PREDIKSTOL - Predikstolen tillverkades år 1783 vid Stäringe. Korgen är fyrsidig med fasade hörn ORGEL - Orgeln har kvar sin fasad från 1855, ritad av arkitekten Ludwig Hawerman, men orgelverket ersattes 1927 och byggdes om 1947. Fasaden har synliga fasadpipor och är indelad av pilastrar i tre sektioner. Mittsektionen är förhöjd och avslutas av ett överstycke med rundbågig form som kröns av en förgylld ängel. Sidosektionerna är rakavslutade och kröns av förgyllda voluter med lyror. Fasaden är målad i ljust grå kulör med förgyllda detaljer.
LÄKTARE - Orgelläktaren tillkom i slutet av 1760-talet men byggdes om 1855 efter ritningar av arkitekten Ludwig Hawerman. Den nuvarande läktarbarriären tillkom vid 1893-års restaurering. Läktaren bärs upp av åtta fyrkantiga pelare. Undertaket består av kilsågade brädor av varierande bredd. Läktarbarriären är rak och består av smala balusterdockor åtskilda av plintar under en överliggare. I barriärens nedre del finns en rad med karnissvängda konsoler. Läktaren är målad i ljust grå kulör med förgyllda profilerade lister.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Stor oljemålning med motivet Kristi uppståndelse utförd av G A Engman 1840. Altartavlans förgyllda ram försågs med ett skulpterat överstycke vid restaureringen 1893.
DOPALTARTAVLA - Dopaltartavlan målades 1943 av konstnären Ernst Söderberg som bodde i socknen. ALTARRING - Altarringen som tillverkades 1893 är halvrund och har en barriär med balusterdockor åtskilda av plintar. Altarringen är målad i ljust grå kulör med förgyllda lister och har knäfall och överliggare klädda med tyg i beige kulör.
DOPSKÅLSTÄLL - I koret står ett sexkantigt dopskålsställ i trä med karnissvängt lock. Dopstället har skurna detaljer, bl a pilastrar, bågar och bladformer samt är målat i klara färger. Det tillverkades 1642, sannolikt av domkyrkosnickaren Michael Rechner som vid samma tid arbetade med föregångaren till kyrkans nuvarande predikstol.
DOPFUNT - dopfunten från 1100-talet är av Mälardalstyp och har en cuppa av granit samt fot med repstavsvulst i sandsten.
NUMMERTAVLA - I koret står två nummertavlor på sexkantiga stolpar med förgyllda kannelyrer stående på tre fötter. Tavlorna är svarta med förgyllda ramar och svängda överstycken målade i blå bottenton med blomstermotiv.
MINNESTAVLOR - På sydväggen i koret sitter en minnestavla över fältmarskalken Gotthard Marcks von Würtemberg till Gotthardsberg i Lerbo socken, död 1778. Den stora tavlan är utförd i grön marmor med förgyllda bronsdekorationer.
TAVLOR - På södra väggen hänger en oljemålning föreställande Gustaf II Adolf. På västra respektive norra väggen i det nordvästra hörnet hänger två kopparstick föreställande korsfästelsen utförda under 1600-talet.
LJUSREDSKAP - fyra malmkronor från 1600- och 1700-talet hänger över mittgången och en mindre krona hänger över orgelläktaren. Över sakristiedörrarna sitter två ljusarmar i mässing från slutet av 1600-talet. Mässingskuporna med elektriskt ljus tillkom 1964.
KOMPANIFANA - I en monter på läktarbarriären hänger Lerbo sockens kompanifana med Karl XII:s namnchiffer och årtalet 1710.
Fasadkulör (2006): Gul, Vit
Antal våningar (2006): 01
Byggnadsdel (2006): Sakristia - Öster, Takryttare
År 1150-1199 Specifika inventarier - dopfunt
Medeltida dopfunt från den äldre kyrkan. Skål av granit och fot av sandsten.
År 1200-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklockan göts
År 1501 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts
År 1576 Underhåll - exteriör
Taket tjärades efter ekonomiskt bistånd från hertig Karl, men kyrkan beskrevs vara i svåt förfall med stora sprickor och sättningar i murverk och valv
År 1642 Fast inredning - predikstol
Predikstol tillverkades
Hantverkare - Snickare: Michael Rechner
År 1642 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt/dopskålsställ av trä med lock. Skänkt av kyrkoherde Knut Pettersson Ström. Troligtvis även denna utförd av mäster Michael Rechner
Hantverkare - Snickare: Michael Rechner
År 1694 Åsknedslag
Blixtnedslag i kyrkan då spåntäckningen på tornets södra sida förstördes och blixten gick ned genom valvet och ut genom östra gavelfönstret.
År 1765-1769 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning
Byggmästare: Johan Walmstedt
Arkitekt: Pehr Sundling
År 1765-1769 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
En tornlös salkyrka uppfördes med sakristia öster om koret, stickbågiga fönsteröppningar och putsat trätunnvalv. Ritning av Pehr Sundling. Bygget leddes av arkitekt Johan H Walmstedt
Byggmästare: Johan Walmstedt
Arkitekt: Pehr Sundling
År 1765-1769 Fast inredning - läktare
Ny läktare
Byggmästare: Johan Walmstedt
Arkitekt: Pehr Sundling
År 1783 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol. Bekostad av landshövdning Gabriel Falkenberg på Stäringe
År 1840 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla med Kristi uppståndelse. Målad av G A Engman efter förebild av Fredrik Westins altartavla i Kungsholmens kyrka i Stockholm
Konstnär: Gustaf Adolf Engman
År 1855 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel byggdes
Arkitekt: Ludwig Hawerman
År 1855 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren förutom läktarbarriären byggdes nu
Arkitekt: Ludwig Hawerman
År 1893 Fast inredning - altarring
Ny altarring
Arkitekt: Gustaf Lindgren
År 1893 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning
Arkitekt: Gustaf Lindgren
År 1893 Fast inredning - läktare
Ny läktarbarriär
Arkitekt: Gustaf Lindgren
År 1893 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan försågs med ett skulpterat överstycke
Arkitekt: Gustaf Lindgren
År 1928-1929 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk med 10 stämmor insattes bakom den gamla fasaden
Orgelbyggare: Alfred Fehrling
År 1942 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna målades gröna och försågs med detaljer i brons
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1943 Fast inredning - altare
Dopaltera anlades vid norra väggen
År 1943 Specifika inventarier - dopfunt
1100-talsdopfunten flyttades till dopaltaret vid norra väggen
År 1943 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar togs bort
År 1943 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla uppsattes
Konstnär: Ernst Söderberg
År 1947 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket byggdes om
År 1977 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Tillstånd gav att ersätta orgelverket
År 1979 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering. Torntaket och klocktornets tak täcktes med kopparplåt. Ny galvaniserad plåt lades över dörröverstycke och under nedersta raden av takpannor. Sakristians fönster fick nya bleck av galvaniserad plåt. Plåtsolbänkarna målades i svart kulör. Fönstersnickerierna målades i svart kulör. Fasaderna på kyrka och klocktorn avfärgades i svagt gul kulör med vita omfattningar. Socklar målades grå, troligen med syntetisk färg, färg och sockelputs hade lossnat redan vid besiktningstillfället.
År 1994 Fast inredning - bänkinredning
De två bakre bänkarna på södra sidan togs bort i samband med uppsättning av klädhylla längst bak i kyrkorummet.
Beskrivning av kyrkan av Eva Vikström.
Bohrn, Erik. (1945). Lerbo kyrka, Södermanlands Kyrkor 63.
Schnell, Ivar. (1969). Lerbo kyrka, Södermanlands Kyrkor 63.
Schnell, Ivar. (1982). Lerbo kyrka, Södermanlands Kyrkor 63. Reviderad av Mats Bergman.
Bergman, M. Lerbo kyrka. Sörmländska kyrkor 63. 1982.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin