Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Björkviks socken består av slättbygd vid Yngarens stränder i öster och av dalbygder och skogsbygd på Kolmården i väster. Sockennamnet är belagt första gången 1314, Birkiuik. Björkviks kyrka ligger i ett område med höga kulturhistoriska värden. I närområdet vid sjön Yngarens östra strand ligger bland annat gårdarna Hovsta, Marieberg, Hagbyberga och Danbyholm.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Björkviks kyrka omges av en kyrkogård som har utvidgats i flera etapper. Den äldre delen, närmast omkring kyrkan, begränsas av en kallmurad terrassmur och äldre trädrader längs vägen i öster. Utvidgningen söder om terrassmuren begränsas av en kallmurad bogårdsmur i öster, söder och väster, vilken ansluter till den äldre delens terrassmur i norr. Stentrappor och grusade gångar förbinder kyrkogårdens olika delar. Kyrkogårdens gräsbevuxna kvarter avdelas av låga häckar.
KYRKAN – Björkviks kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan har latinsk korsplan med kor med tresidigt utsprång i söder och torn i norr. Sakristian är inredd i vinkeln mellan den västra och södra korsarmen.
Kyrkan har en sockel av grå, rödgrå och röd granit med snedfasad överkant. Fasaderna är murade, slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans fasader avslutas av profilerade huvudgesimser som är dekorerad med bland annat fyrpassblinderingar och dekorativa blommor i relief. Långhusets och korsarmarnas gavelpartier samt tornet är utförda med hörnlisener som nedtill övergår i strävpelare.
Kyrkan har spetsbågiga fönsteröppningar med putsade smygar och solbänkar av grå kalksten. Fönsteröppningarna markeras i fasaderna av en enkelt utformad list över fönstrens valvbågar. I öppningarna sitter gråmålade järnfönster.
Kyrkans huvudingång är placerad i tornets norra fasad. Huvudingången är utförd med en spetsbågig, fyrsprångig portal. Portalens tympanon har förgylld dekor i form av bland annat en triangel samt en sol med solstrålar. Portalens gavelfält är utsmyckat med en treklöverblindering och avslutas upptill av en profilerad, plåtavtäckt huvudgesims. Gavelfältet kröns av ett kors. Vid huvudingången sitter en inåtgående, lackerad pardörr.
Kyrkan har sadeltak över långhus, korsarmar och kor, medan det tresidigt avslutade korutsprånget täcks av ett tresidigt pulpettak och sakristian av ett pulpettak. Yttertaket har skivtäckning av svartmålad plåt. Tornhuven har skivtäckning av ståndfalsad koppar.
Björkviks gamla kyrka förstördes vid en brand år 1869. Den nya kyrkan uppfördes på 1870-talet på nuvarande plats. År 1900 förstördes den nyuppförda kyrkan vid en brand. Kyrkan återuppfördes år 1902. Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1964-65 då interiören omdanades kraftigt, bland annat byggdes bänkinredningen om kraftigt och vävtäckningen av innertaket förnyades. Väven hade satts upp några år tidigare. Under perioden 2005-2007 har kyrkan renoverats varigenom mycket av kyrkans interiör har återskapats. Bänkinredningen har återställts, innertaket har tagits fram och hela inredningen har målats om.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans exteriör är välbevarad sedan återuppbyggnaden efter branden i början av 1900-talet och är en god representant för den nygotiska arkitekturen. Kyrkan är en av få nygotiska kyrkor i Södermanlands län. Exteriören får sin prägel av de vitputsade fasaderna med stora, spetsbågiga fönster, dekorativt utformade huvudgesimser och dekorerade gavelpartier. Byggnadens dekorativa arkitekturelement framträder tydligt trots fasadernas enhetliga kulör.
Kyrkans interiör präglas av den volym som det dekorativt utformade innertaket ger kyrkorummet. Den senaste restaureringens genomarbetade, ljusa färgsättning bidrar till upplevelsen av kyrkorummet som högt och ljust.
Samspelet mellan kyrkans nyrestaurerade, nygotiska interiör och välbevarade exteriör gör kyrkan till en god representant för den nygotiska kyrkobyggnadsperioden i slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Det är framför allt detta samspel som ger kyrkan dess karaktär och prägel.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Bevarad originalinredning, t ex altare, glasmålningar, predikstol och orgelfasad - Bevarade originaldörrar, bl a mellan koret och den gamla sakristian
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Kyrkogården vid Björkviks kyrka har utvidgats i flera etapper. Den äldre delen, närmast omkring kyrkan, begränsas av en kallmurad terrassmur och äldre trädrader längs vägen i öster. Utvidgningen åt söder begränsas av en kallmurad bogårdsmur i öster, söder och väster, vilken ansluter till den äldre delens terrassmur i norr. Stentrappor och grusade gångar förbinder kyrkogårdens olika delar.
Ingång till kyrkogården sker från öster, söder och norr via muröppningar med svartmålade grindar. Från ingångarna leder grusgångar in mot och runt kyrkan samt in i enstaka gravkvarter. Från den södra ingången i öster är gången utförd med trädgårdsplattor med ingjuten natursten. Kyrkogårdens gräsbevuxna kvarter avdelas av låga häckar.
Omedelbart söder om kyrkan står ett bårhus som är samtida med kyrkan. Minneslunden är anordnad i kyrkogårdens sydvästra del.
Topografiska arkivet, Sörmlands museum.
Sörmländska kyrkor 87, 1973.
Dag Forssblad, inventeringstillfället 2006.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - BJÖRKVIK
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2676, år 1900: 3609, år 1995: 162
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i den sydvästra delen av sörmländska sjöplatån. Björkviks gamla kyrka, nu ruin, ligger vid Yngarens strand. Ny kyrka påbörjades 1872 vid Vedeby, som låg mera centralt i bygden. Kyrkan ligger söder om Björkviks tätort på ett impediment i odlad mark som ansluter till en skogklädd höjd.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Björkviks gamla kyrka uppfördes sannolikt under 1100-talet. Dess ursprungliga planform är inte känd. Kyrkan om- och tillbyggdes redan under 1200-talet och erhöll då ett rakslutet korparti och korsarmar i norr och söder. I norra korsarmen finns spår av valv, av allt att döma samtida med korskyrkan. Västtorn, murat av natursten och tegel, tillkom under senmedeltiden. Kyrkoruinen röjer spår av ytterligare en tillbyggnad i öster, möjligen en sakristia av obekant ålder. Troligtvis under 1500-talets slut förlängdes korsarmarna västerut till västgavelns nuvarande läge. Omkring 1600 tillkom vapenhuset vid tornets södra sida. 1685 förstorades kyrkan genom att koret och sakristian införlivades i långhuset. Den väsentligt rymligare salkyrkan fick ett tresidigt avslutat korparti och ny sakristia tillbyggdes i norr. Valven bars upp av fyra pelare. Sista tillskottet till byggnaden var det Meijerhjelmska gravkoret längst i öster, uppfört på 1740-talet. Kyrkan står efter en brand 1869 som ruin, men murarna är ännu tämligen välbehållna. Spår efter draperimålningar på västväggen, troligtvis från tidigt 1600-tal. Torn, gravkor och vapenhus som sedan 1948 används som bisättningsrum har taktäckning.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Björkviks nya kyrka uppfördes 1872-75 efter ritningar av arkitekt Per Ulrik Stenhammar. 1900 brann denna kyrka, endast murarna återstod. Under ledning av arkitekt Fritz Eckert nyinreddes kyrkan och stod färdig för återinvigning 1902. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning, med altaret i söder. Kyrkan har latinsk korsplan med tresidigt avslutat korutsprång i söder samt korta, breda korsarmar i öster och väster. Sakristia i vinkeln mellan koret och den västra korsarmen. Torn i norr.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Stor korskyrka med lika delar klassicism och nygotik. Ingångar via tornets bottenvåning samt i de västra och östra korsarmsgavlarna. Kyrkorummet arkitektoniskt bevarat men kraftigt förändrat i färgsättningen i samband med en renovering 1964-65, ledd av arkitekt Ragnar Jonsson. Predikstolen är från 1902 medan altartavlan, som är ett arbete från 1707 av Gabriel Beutin, skänktes till kyrkan 1918.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Westlund, Per-Olof. (1946). Björkviks kyrka och kyrkoruin, Sörmländska kyrkor 87.
Schnell, Ivar. (1973). Björkviks gamla och nya kyrka, Sörmländska kyrkor 87.
Hansson, Per. (1977). Sörmlandsbygden : Södermanlands hembygdsförbunds årsbok 53-54. Artikeln Björkviks brunna medeltidskyrka, en rättelse.
Hansson, Per. (1970). Sörmlandsbygdens hembygdsförbunds årsbok. Artikeln Björkviks brunna medeltidskyrka.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin