Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, kyrkogården, gravkapellet och kyrkstallet utgör tillsammans med den f d skolan, f d prästgården och Kristbergs rusthåll en intressant kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden representerar de medeltida kyrkor som kontinuerligt till- och ombyggts under århundradena. Exteriören karakteriseras av det medeltida breda västtornet, det branta spåntaket och 1700-talets omgestaltning med bl a tornhuven och det för tiden typiska tresidiga koret. 1800-talet har präglat exteriören bl a genom gjutjärnsfönstren.
Interiören bär, trots ett flertal sentida förändringar, framför allt prägel av 1700-talets omgestaltning. Kyrkorummet har bevarat sin barockkaraktär genom Anders Wikströms mycket välbevarade takmålningar samt altaret, altaruppsatsen, predikstolen och dopfunten. Byggmästarna Nyströms tillägg från 1800-talet har präglat kyrkorummet genom bl a altarring, orgelfasad och orgelläktare samt nummertavlor. Tillskotten från 1900-talet ansvarar arkitekt Erik Lundberg i högsta grad för. Tilläggen från dessa olika perioder har underordnat sig 1700-talsrummet och samverkar trots deras skilda tillkomstår till att ge kyrkorummet en sammanhållen karaktär.
Stora delar av murverket härstammar från kyrkans medeltida byggnadsperiod och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Västverket, d v s det ovanligt påkostade medeltida tornet, tyder på världsliga eller andliga stormäns påverkan. Det är en viktig källa till empiriska, d v s jämförande studier med andra bevarade västverk. Kalkmålningarna har stora konsthistoriska värden och det kan även finnas fler överkalkade målningar. Socknens adliga familjer har genom frikostiga gåvor satt sin prägel på kyrkan.
Sammanfattning
" Tornet är ett ovanligt välbevarat byggnadsverk från medeltiden. Att bevara tornet med sina medeltida spår och den information det bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. Tornets medeltida murverk, sakristians kalkmålningar, den järnplåtsbeklädda dörren till sakristian och de bevarade medeltida inventarierna utgör värdefulla historiska dokument.
" Kyrkorummet präglas fortfarande i hög grad av ombyggnaden under 1700-talets början. Målaren Anders Wikströms mycket välbevarade takmålningar utgör ett för Östergötlands kyrkor ovanligt inslag. Även altarbordet med dess Nattvardsscen, altaruppsatsen, predikstolen och dopfunten bidrar starkt till kyrkorummets barockkaraktär och har samtliga mycket stora konsthistoriska värden.
" Kyrkans historia är intimt förknippad med adelsläkterna på socknens större gårdar, som t ex Olivehult, Kvarn och Karlström. De har genom frikostiga gåvor satt sin prägel på kyrkan.
" Byggmästaresläkten Nyströms renovering av kyrkan har stora regionala och lokala värden. De bodde på den i socknen belägna gården Hållingstorp och ligger begravda på kyrkogården.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
Exteriör beskrivning
Kristbergs kyrka består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, ett f d vapenhus, nu "lillkyrka", i söder, en ovanligt långsmal sakristia vid långhusets norra sida samt västtorn. Korets murliv är något indraget mot långhuset. I hörnet mellan sakristians östra mur och skarven mellan långhus och kor finns sedan 1879 ett tillbyggt "trapptorn", som bildar en passage med trappa till predikstolen. Kyrkan är uppförd av gråsten. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och avfärgade i brutet vitt. Sockeln är putsad och gråmålad. Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat över koret och bildar dubbla takfall. "Lillkyrkan" och sakristian täcks också av sadeltak, det senare är valmat mot norr. Trapphusets tak är belagt med svart falsad skivtäckt plåt. Övriga tak är spåntäckta. Över koret sitter en vindflöjel med initialerna G B S C. Tornhuven är spåntäckt, lanterninen består av vitmålad slät panel med brunmålade luckor och däröver en spåntäckt klockformad spira i tre avsatser. Tornets östra sida är spåntäckt. Tornet har några små muröppningar i söder och norr.
Kyrkans fönsteröppningar är rundbågiga och försedda med gråmålade småspröjsade gjutjärnsbågar, som är infästa direkt i muren. Gjutjärnsbågarna tillkom vid renoveringen 1879. Fönsterblecken är av svart, skivtäckt och falsad plåt. På långhusets västra gavel finns från vinden två lunettfönster, varav det norra är ett målat blindfönster. Huvudingången är sedan 1733 förlagd till tornets västra sida. Den omges av en rundbågig rusticerad och slätputsad omfattning. Trappstenen utgörs av en äldre kalkstenshäll.
Dörrbladen är klädda med en blåmålad profilerad panel i stjärnmönster. Över porten finns ett ovalt fönster med spröjsad träbåge. En ingång finns även på sakristians västra sida med en enkeldörr klädd med profilerad panel i fiskbensmönster och äldre smide. På det f d vapenhusets södra gavelröste finns en rund blindering med årtalet 1829.
Interiör beskrivning
Långhuset är rektangulärt med ett kalkstensgolv, sannolikt tillkommet vid renoveringen 1950. I mittgången finns en gravhäll. Väggarna är vitputsade och i väster finns rester av avfasade hörnpelare, som sannolikt burit upp valv. Taket är ett högt trävalv med rik bemålning med figurscener i kartuscher inramde av akantusrankor. Bildframställningarna som hämtats ur Gamla och Nya testamentet är målade med oljefärg med omgivande dekorativa partier målade i limfärg. Målningarna är utförda av målaren Anders Wikström på 1720- och 1730-talen. I söder finns en vid rundbågig öppning mot det f d vapenhuset, nuvarande lillkyrkan. I väster finns sedan renoveringen 1950 en mellanvägg mot ett då skapat vindfång mellan långhuset och vapenhuset. Väggarna består av en kraftig stående vitmålad panel och dörrarna till vindfånget är glasade svängdörrar. I norr finns en dörr med nitade järnplåtar till sakristian. Innanfönster saknas. Bänkinredningen, som ombyggdes 1950, är sluten i fyra kvarter. Golvet i bänkkvarteren består av breda lackade brädor. Bänkarnas insidor är målade i brunröd marmorering. Luckorna är blåmålade med fantasifullt utformade speglar, som är dekorativt bemålade mot beige bakgrund.
Orgelläktaren i väster bärs upp av kvadratiska gråmålade pelare med markerad bas och kapitäl. Läktarbarriären, som har ett utskjutande mittparti, är försedd med speglar och är enhetligt målad i gråvitt. I vindfångets norra del går sedan renoveringen 1950 en lackad trappa till orgelläktaren. Mot den västra väggen framträder den äldre rundbågiga öppningen mellan tornets bottenvåning och långhuset. Läktargolvet är bitvis täckt med heltäckningsmatta och bitvis med plastmatta. Endast en fast bänk finns bevarad. På läktarens nordvästra sida finns en dörr till tornet. Under trappan finns en äldre bänklucka med samma spegelindelning, som de som nytillverkades vid Erik Lundbergs renovering 1950. Orgeln är tillverkad 1879 av Åkerman & Co och fasaden, som är tillverkad av byggmästarna Nyström, är målad i grått med sparsam förgyllning.
Lillkyrkan, f d vapenhuset, har samma typ av golv som långhuset. Väggarna är vitputsade och spår efter de medeltida kryssvalven framträder med stor tydlighet. Det höga trävalvet är liksom långhusets tak bemålat av målaren Anders Wikström 1733. I söder finns ett altarbord av furu med kalkstenskiva.
Korets golv ligger ett trappsteg högre än långhusgolvet. Golvet och väggarna har samma typ av ytskikt som långhuset. Taket är ett högt trävalv, som är avdelat mot långhuset. Det avslutas neråt av en profilerad list. I söder finns en latinsk text: Gratia De: Orientalis hac templ: Pars extüicta et picta est sumptibus Gabrielis Bergenstråhle Ao 1725+ Pastore Magno Svensson. Vilket fritt översatt lyder; att kyrkans östra del uppbyggdes och målades till Guds ära på Gabriel Bergenstråhles bekostnad år 1725. Altaret är av trä med sidorna målade i en kraftig stenimitation. Fronten med orgelbundna utskjutande sidor är målad av Anders Wikström och framställer Nattvarden. Altaruppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med pilastrar som håller upp ett välvt krön med vitmålade skulpturer. Altarringen är halvrund, öppen mot öster, genombruten med balusterdockor och målad i vitt och guld. Den är tillverkad av byggmästare Abraham Nyström på 1830-talet. En liknande finns undanställd i Tjällmo kyrka. Predikstolen är belägen på norra sidan med uppgång via sakristian. Korgen är liten och sexkantig med skulpterade kolonner och änglahuvud. Ljudtaket är tillverkat 1732 och har skulpturer från ett medeltida altarskåp uppställda på taket. Dopfunten är tillverkad 1678 och utgörs av en skulptur bärande cuppan på huvudet med påskrift M.A.R.P. På korväggen är två nummertavlor placerade. De har en rikt utskuren och förgylld ram samt tillhörande nummerlådor. De är ritade och sannolikt tillverkade av byggmästarna Nyström i samband med renoveringen 1879-1880.
Sakristian är belägen vid långhuset nordöstra sida med en dörr av nitade järnplåtar. Golvet ligger ett steg högre än långhusets golv och består av samma typ av kalkstensplattor. Väggarna och takets tunnvalv är vitputsade. På den södra, östra och västra muren finns fragment av medeltida kalkmålningar. Dessa framställer bl a S:t Erasmus´ martyrium. Mot väster finns en direktutgång och på östra väggen finns en enkeldörr som leder till passagen till predikstolen. Mot norr finns en fönsteröppning med ett gråmålat järngaller. Under sakristian påträffades vid grävning för åskledare 1985 ett gravvalv med kistor.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med äldre kalkstensplattor. Väggar och takets tunnvalv är vitputsade. Mot långhuset gjordes vid renoveringen 1950 ett vindfång med liggande profilerad panel, nu målad i gråvitt. Dörren till vindfånget utgörs av svängdörrar av brunbetsad furu. Mot söder finns en handikapptoalett inrymd.
Tornet nås via en trappa från orgelläktaren. Trappan leder till långhusvinden med en muröppning till tornet. Första våningen har ett sekundärt golvträbjälklag i olika etager. Rummet täcks av ett tunnvalv. I söder leder en trappa i muren till de övre våningarna. I kammaren förvaras delar till predikstolen, bl a det äldre ljudtaket. Nästa våningsplan består av en smal kammare med små rektangulära muröppningar i söder och norr. I utrymmet finns olika ålderdomliga träkonstruktioner. En enkel trästege leder upp till klockvåningen. Kyrkan har två klockor; storklockan gjuten 1694 av Michael Bader i Stockholm och lillkockan gjuten 1667 av klockgjutarna Jonas Jonsson och Jöns Ersson i Jönköping.
Fasadkulör (2005): Vit
Inventeringsår 2013
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:
KYRKOBYGGNADEN
Den äldsta kända kyrkan i socknen uppfördes av sten sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets början. Omkring år 1200 uppfördes det nuvarande tornet vid långhusets västra gavel. Tornet har en för Östergötland ovanlig utformning med en rektangulär grundplan med två tunnvälvda kammare över varandra. Tornet hade före en förändring på 1690-talet två tornhuvar bredvid varandra. Konsthistorikern Åke Nisbeth har satt det breda västtornet i samband med att Kristberg uppfördes på biskopens initiativ och jämför det med Rydaholms kyrka i Värnamo kommun. Rydaholms kyrka, som under medeltiden tillhörde Linköpings stift, har bevarat det breda västtornet med två tornspiror.
Under 1400-talet revs långhuset och ett nytt långhus med ett för senmedeltiden typiskt jämnbrett kor uppfördes. En sakristia byggdes vid korets norra sida och kyrkan valvslogs.
Kyrkorummet och sakristian försågs med kalkmålningar. Fragment av kalkmålningar påträffades i sakristian i samband med en större renovering 1950. De närmaste motsvarigheterna till dessa kalkmålningar finns i de närbelägna kyrkorna i Brunneby och Tjällmo. Målningarna i Tjällmo lär, enligt anteckningar från 1600-talet, vara utförda 1470 av socknens kyrkoherde Anders Persson. Under senmedeltiden uppfördes även tillbyggnaden på södra sidan som idag fungerar som lillkyrka. Sannolikt uppfördes den ursprungligen som vapenhus, även om placering är ovanlig långt mot öster för den traditionella medeltida sydportalen.
I slutet av 1600-talet ansågs kyrkobyggnaden vara i mycket bristfälligt skick. Den reparerades i början av 1700-talet och försågs med nya läktare för att bereda fler sittplatser. År 1722 erbjöd sig brukspatron Bergenstråhle på Karlströms bruk att bekosta ett nytt korparti. Socknens övriga adel som hade bekostat den nya läktaren ansåg att Bergenstråhle endast gjorde det för egen vinnings skull. Han bedyrade dock att det var "endast till Guds namns ära". En viss fördel av korbygget åtnjöt han dock eftersom han fick ett gravvalv under själva altaret. Kyrkan ombyggdes under 1720- och 1730-talen och fick en för tiden typisk utformning med karakteristiskt tresidigt kor och västportal. Sakristian förlängdes åt norr och vapenhuset integrerades med kyrkorummet likt en korsarm och fick funktion som "lillkyrka". De medeltida valven revs i kyrkorummet och vapenhuset och såväl kor, kyrkorum som korsarm försågs med höga trävalv, som målades med figurscener från Gamla och Nya testamentet och akantusslingor av målaren Anders Wikström. Wikström målade sannolikt även Nattvardsscenen på altarets framsida samt även läktare och predikstol. Anders Wikström (ca 1680-1752) var bosatt i trakten runt Söderköping och har utfört arbeten i bl a Ringarums, Börrums och Tingstads kyrkor och eventuellt i det s k Burensköldska bönekapellet vid Fyllingarums herrgård. Kyrkan försågs även med en ny altaruppsats i barock, skänkt av brukspatronen på Kvarn. Altaruppsatsen är av hög kvalitet och konsthistorikern Åke Nisbeth har pekat ut skulptören Caspar Schröder eller Gottlob Rosenberg som tänkbara mästare.
Tornet ombyggdes två gånger under 1740- och 1750-talen. Andra gången p g a ett blixtnedslag 1758, då tornbyggaren Jonas Månsson från Östra Husby socken på Vikbolandet ansvarade för återuppbyggandet. Även under 1800-talet skedde ett flertal förändringar. Samtliga arbeten utfördes av de i socknen boende byggmästarna Nyström. Bröderna August och Johan Robert Nyström fick i uppdrag att renovera kyrkan 1879-1880. Det innebar att den slutna bänkinredningen från kyrkans ombyggnad på 1720-talet utbyttes mot för tiden typiska öppna bänkar. Predikstolen flyttades från västra sidan om ingången till sakristian till den östra. Ett speciellt trapphus med passage mellan sakristian och predikstolen uppfördes för att möjliggöra uppgång direkt från sakristian. Det framgår av ritningar bevarade i Nyströmsarkivet på Östergötlands länsmuseum att bröderna Nyström även ritade orgelfasaden och nummertavlorna. I samband med att nya golv lades in igenmurades samtliga gravvalv. Under altaret fanns den Bergenstråhlska graven med 18 kistor, den Victorinska graven innehöll 22 kistor och den Tigercloo´ska graven innehöll 15 kistor.
På 1930-talet var det åter dags för en större renovering av kyrkan. Arkitekt Johannes Dahl i Tranås uppgjorde 1939 ett förslag. Andra världskriget utbröt och renoveringen utfördes först 1949-1950 och då efter ett förslag utfört av arkitekt Erik Lundberg. Lundberg (1895-1969) var arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han var en av förgrundsgestalterna inom kyrkorestaureringskonsten under några decennier innan och runt 1950-talet. De öppna bänkarna från 1879 byggdes efter tidens ideal åter om till slutna bänkkvarter och fick en för Erik Lundberg typisk målningsbehandling med tunn lasyr. Luckornas utseende baserades på en återfunnen lucka från ombyggnaden på 1700-talet. Ett vindfång byggdes mellan vapenhus och långhus och golven lades om med kvadratiska kalkstenplattor. På 1990-talet var det åter dags för en renovering, denna gång under ledning av arkitekt Magnus Ahrén. Lundbergs färgsättning av bänkarna ersattes med en täckande oljemålning, som inspirerats från skrapprov från de bevarade 1700-talsbänkluckorna.
År 1400-1475 Valvslagning
Valvslagning, valven revs 1717.
År 1400-1499 Nybyggnad
Långhus och sakristia. Delar av den ursprungliga kyrkan kvarstår i långhusets västmur.
Klockgjutare: Jöns Ersson
År 1400-1475 Nybyggnad
Nytt långhus med salsformad plan och jämnbrett kor vid det bevarade tornet.
År 1450-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i kyrkorum och sakristia, finns bevarade i sakristian.
År 1450-1499 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp av nordtysk tillverkning, några skulpturer återanvändes till ljudtaket 1732.
År 1635-1645 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar, ersattes av nya på 1720-talet.
År 1663 Fast inredning - predikstol
Predikstol, flyttades 1730 och försågs med nytt ljudtak 1732.
År 1667 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts i Kristberg av klockgjutarna Jonas Jonsson och Jöns Ersson, Jönköping.
Klockgjutare: Jonas Jonsson
År 1674 Nybyggnad
Klockstapel, byggmästare Magnus Persson, Älgsjö, Bjälbo församling.
Byggmästare: Magnus Persson
År 1678 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt tillverkad av bildhuggaren Johan Larsson Wimmer och skänkt av kyrkoherden Magnus Axelius.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Larsson Wimmer
År 1689 Underhåll - exteriör
Sakristietaket omspånades.
År 1694 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts av Mikael Bader, Stockholm.
Klockgjutare: Michael Bader
År 1725-1728 Arkitekturbunden utsmyckning
Innertaket, först koret och sedan långhuset, försågs med figurmåleri och akantusornamentik i olje- och limfärgsteknik, utförda av målaren Anders Wikström. Även predikstolen och läktaren målades.
Hantverkare - Målare: Anders Wikström
År 1728 Fast inredning - orgel
Orgel, ersattes av en ny 1766.
År 1731 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats, skänkt av brukspatronen Johan Viktorin på Kvarn.
År 1732 Fast inredning - predikstol
Predikstolen från 1663 försågs med nytt ljudtak, delvis försett med apostlar från ett senmedeltida altarskåp.
År 1733 Arkitekturbunden utsmyckning
Korsarmen eller det f d vapenhuset tak målades i likhet med kyrkorummets målning. Sannolikt målaren Anders Wikström.
Hantverkare - Målare: Anders Wikström
År 1744 Underhåll - exteriör
Kyrkan rappades och vitmenades samt tornet tjärades.
År 1759 Underhåll
Kyrkan vitkalkades in- och utvändigt och en dörr togs upp till sakristian. Murmästaren Anders i Adenbo, Ekebyborna socken.
År 1766 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1728 ersattes av en ny orgel, byggd av organisten Gustaf Lagergren, Kristberg, ersattes av ett nytt verk 1879.
Orgelbyggare: Gustaf Lagergren
År 1803 Underhåll
Kyrkan och tornet "rappades" och vitkalkades. Byggmästare Nyström, Hållingstorp, Kristbergs socken.
Byggmästare: Abraham Nyström
År 1824 Underhåll - exteriör
Södra takfallet försågs med nytt spån.
År 1831 Fast inredning - altarring
Tillverkad av byggmästarna August och Johan Robert Nyström och bekostad av fadern Abraham Nyström, Hållingstorp, Kristbergs socken, ersattes av en ny 1950 och togs åter i bruk 1993.
Byggmästare: August Nyström
Byggmästare: Johan Robert Nyström
År 1879 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1766 ersattes av en ny orgel byggd av Åkerman & Co, Lund med fasad ritad av bröderna Nyström, ombyggd 1924 och 1968.
År 1879 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln från 1766 ersattes av en ny orgel byggd av Åkerman & Co, Lund med fasad ritad av bröderna Nyström, ombyggd 1924 och 1968.
Byggmästare: August Nyström
Byggmästare: Johan Robert Nyström
År 1889 Teknisk installation - värme
Varmluftsapparat, tillverkad vid Ebbes Bruk, varmluftskammare i sakristians sydöstra del.
År 1910 Underhåll - interiör
Väggarna avfärgades och orgelläktaren vitmålades.
År 1910 Underhåll - exteriör
Takspånen tjärades, fasaderna avfärgades.
År 1916 Underhåll - interiör
Väggarna avfärgades.
År 1920 Underhåll - exteriör
Nytt spån lades på södra sidan.
År 1921 Underhåll - interiör
Väggarna avfärgades.
År 1921 Underhåll - exteriör
Fasaderna avfärgades, sakristians östra takfall belades med nytt spån.
År 1921 Teknisk installation - värme
Utökade returkanaler till varmluften.
År 1924 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1879 ombyggdes av Setterqvist & Son, även 1968.
År 1950 Teknisk installation - el
Elvärme och elektrisk klockringning
År 1950 Teknisk installation - värme
Elvärme och elektrisk klockringning.
År 1950 Underhåll - exteriör
Fasaderna avfärgades.
År 1950 Arkitekturbunden utsmyckning
Takmålningarna i kyrkorummet och koret retuscherades. Medeltida kalkmålningar i sakristian frilades. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping.
Konservator: Bertil Bengtsson
År 1950 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning med återanvändning av sitsar och bänkstöd samt nya luckor med utgångspunkt från påträffade bänkluckor från 1700-talet, bänkarnas inre målades i en mild rödbrun nyans med fantasifull marmorering i marinblått och syrabetsade utsidor, ny altarring. Kyrkvinden isolerades med mineralullmattor. Arkitekt Erik Lundberg
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1964 Underhåll - exteriör
Omläggning av spåntaket på tornet och kyrkans sydsidan.
År 1968 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln från 1879 försågs med nytt orgelverk byggt av Reihard Kohlus, Vadstena.
Orgelbyggare: Reinard Kohlus
År 1983 Underhåll - exteriör
Omläggning av spåntaket på nordsidan samt sakristian. Sakristians takvalv isolerades.
År 1990 Underhåll - exteriör
Omputsning av södra fasaden och koret, lagning av övriga fasader samt tornet, avfärgning av fasaderna, målning av fönster mm, översyn och tjärning av yttertak samt omläggning av plåtarbeten, ny skoning av kalksten vid sidan av västportalen. L-E Jansson Byggkonsult AB, Linköping. (ATA)
År 1993-1994 Teknisk installation - el
Utbyte av elinstallationer och elradiatorer samt ny belysningsinstallation.
År 1993-1994 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Omändringar i vindfånget, nya träsocklar i kyrkorummet, rengöring och bättringsmålning av väggar, ommålning av bänkinredning med utgångspunkt från en äldre färgsättning på en bevarad 1700-talsbänklucka, orgelläktare och fönster samt konservering av takmålningarna. Ahrén Boo Ark AB, Västra Harg, Östergötlands länsmuseums konserveringsateljé, Olof Gustafssons Måleri AB, Askeby.
År 1993 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk dokumentation i samband med renoveringen. Östergötlands länsmuseum.
År 1993-1994 Fast inredning - altarring
Altarringen från 1950-talet ersattes av den äldre från 1830-talet.
År 1997 Underhåll - exteriör
Förslag - tjärning av spåntaken.
KRISTBERGS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Kristbergs församling Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Kristbergs kyrka. Nisbeth, Å: Kristbergs kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 2003. . ISBN: ?
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Kristbergs Församling 1953, Motala 1954
Nisbeth, Åke, Kristbergs kyrka. Linköpings stifts kyrkor 2003.
Nyström, Georg, Herrgårdarnas byggmästare och deras släktled under trehundra år, Värnamo 2002.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1948.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Ahréns Arkitektkontor AB:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin