Motivering (skydd): VÄRDEBEDÖMNING
Björkhällakyrkan har ett kulturhistoriskt värde då den genom sitt formspråk samt den omfattande verksamhet som bedrivs där, är en representant för en tidstypisk modernistisk kyrka.
Kyrkobyggnadens exteriör har ett diskret, symmetriskt och enkelt formspråk som bildar en sammanhållen miljö med det rika trädbeståndet som omger den. Pyramidtaket som kröns av en kyrktupp ger byggnaden karaktär och bidrar också till ett kontrasterande formspråk i förhållande till de lägre längorna med flacka tak.
Kyrksalen präglas av ljus och rymd, genom att inredningen är flyttbar kan kyrksalen användas på flera olika sätt utifrån olika verksamheters behov. Det gör att verksamheten och det moderna ”vardagliga” formspråket bildar en sammanhållen enhet. Flera av kyrksalens inventarier har skapats av regionalt verkande konstnärer, detta bidrar till det konstnärliga och regionala värdet.
Klockstapeln från 1958, som byggdes då disponentvillan togs i bruk som kyrksal och församlingslokal har ett kulturhistoriskt värde då den åskådliggör kyrkomiljöns historia.
Sammanfattning
• Tillgängligheten. Ett av de ursprungliga önskemålen parallellt med en kyrksal var att få lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Idag bedrivs en stor verksamhet gentemot barn och unga men också mot andra grupper i samhället. Man arbetar för att skapa mötesplatser och en plats för gemenskap. Björkhällakyrkan är exempel på tanken att bygga samman kyrkobyggnaden med lokaler för församlingsverksamhet och på så sätt förena gudstjänstlivet med vardagsverksamhet.
• Kyrkobyggnaden har ett symmetriskt uttryck och en tidstypisk exteriör med det sandstensfärgade mexiteglet.
• Kyrksalens formspråk. Kyrksalen har ett enhetliga formspråk med ljusa träslag, vita och ljusblå väggar samt textilier och altartavla.
• Klockstapeln från 1958 har ett kulturhistoriskt värde då den åskådliggör kyrkomiljöns historia.
MÅL OCH REKOMMENDATIONER
• Kyrkobyggnadens symmetriska och enkla exteriöra uttryck ska beaktas i samband med diskussioner om eventuella förändringar, som t.ex. tillbyggnader.
• Kyrksalens enhetliga formspråk ska bevaras.
• Klockstapeln ska bevaras, då den åskådliggör kyrkomiljöns historia.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2012)
Kyrkan består av ett markplan och ett suterrängplan. Byggnaden inrymmer en kyrksal, pastorsexpedition, toaletter, kapprum, personalutrymmen, kök, samlingslokaler, förskola samt lokaler för övrig barn- och ungdomsverksamhet.
Kyrkobyggnaden har formen av ett ”V”, med fasader i sandstensfärgat mexitegel som vilar på en slät, grå sockel. Fasaderna saknar utsmyckning bortsett från ett kors som är mönstermurat på byggnadens sydöstra gavel. Där är också soptunnor placerade och det finns en dörr som leder in till garage/förråd i suterrängplanet. Kyrksalens pyramidtak dominerar det exteriöra uttrycket i kontrast mot ”längornas” tak som har ett lägre, flackt valmat tak belagt med tjärpapp. Pyramidtaket är belagt med rött betongtegel och kröns av en kyrktupp. Kyrktuppen är ritad av Göran Henriksson i Hanorp i Klockrike, och tillverkad och skänkt av smeden i Klockrike, Lars Johnson. På byggnadens baksida är de lägre längorna indragna, de är inte placerade i liv med kyrksalens kvadratiska form, som på så vis markeras. Hängrännor och stuprör på byggnaden är målade i samma mörkröda kulör som fönstren.
På framsidan bidrar fönster- och dörrsättningen till ett symmetriskt uttryck där huvudentrén är det centrala och utgörs av en dubbeldörr i massivt trä, med glasade sidoljus. På båda sidor om huvudentrén finns enluftsfönster av stående rektangulärform, samt entréer till församlingslokal och kök, samt till pastorsexpeditionen. Entréerna utgörs av dörrar i massivt trä med glasade sidoljus. Fönstren i anslutning till dessa entréer är kvadratiska enluftsfönster. Samtliga dörrar på framsidan är förstärkta med kopparplåt. I anslutning till entréerna finns klotformade armaturer av genomskinligt glas.
På byggnadens baksida består kyrksalens fönster av stående rektangulära fönster i trä med tvärpost. I kyrksalens suterrängplan, där förskolan inryms består fönstren av mindre rektangulära fönster utan tvärpost. På den södra väggen finns också en altandörr ut mot gården.
Fönstren på de låga sidolängorna, är enluftsfönster i två rader. På den västra sidan finns en brandtrappa från markplanet. Utrymmet under trappan används som förråd. På den södra sidan finns likadan fönstersättning samt en entré till förskolan. Dörren är en enkeldörr som
flankeras av två glasade sidoljus. Samtliga av kyrkobyggnadens fönsterkarmar är målade i en mörkröd kulör.
På markplanet finns, förutom kyrksalen, en församlingssal, kök, pastorsexpedition med arbetsrum för personalen och sakristia. I suterrängplanet finns barn- och ungdomslokaler, personalutrymmen, studierum och där finns också förskolan Stjärnan. På varje plan är ytan 566 kvm.
På markplanet har kyrksalen en central placering mellan avdelningen med
pastorsexpeditionen och avdelningen med församlingslokal och kök. Från hallen vid kyrkobyggnadens huvudentré ligger kyrkorummet i direkt anslutning. Hallen har ett stengolv med plattor av kolmårdsmarmor. Väggarna har vitmålad glasfiberväv. Där finns träbänkar samt hyllor med informationsfoldrar av olika slag.
Genom pardörren till kyrksalen möts man av altargången och i fonden altaret. I altargången finns en blå matta. Altaret står i det sydvästra hörnet, vilket bidrar till att det kvadratiska rummet får ett mjukare uttryck. Altaret som står fritt på golvet, domineras av altartavlan av Borensbergskonstnären Anders Gustafsson. Den återger en för bygden karaktäristisk naturmiljö. Vattendraget för tankarna till Göta kanal och cykelvägen mellan Borensberg och Berg. Altarkorset och ljusstakarna i bergskristall är en gåva från kyrkliga syföreningen. Kormattan framför altaret är gjord av textilkonstnärinnan Ammi Frisk från Bjärka Säby. Altarringen är borttagen. Stolarna är av ljust träslag och har dynor i ljusblått tyg. Kyrksalens väggar med glasfiberväv, är målade i vitt och ljusblått, som skapar ett ljust kyrkorum. Golvet är ett parkettgolv. Tak- och golvlister samt de profilerade dörrkarmarna är till största del genomgående vitlaserade i kyrkobyggnaden. Dock är taklisten i kyrksalen laserad i ljusblått.
Pyramidtakets höjd och limträbågarna bidrar till att rummet präglas av rymd. Detta förstärks också av stående rektangulära fönster med tvärpost som bidrar till det sakrala intrycket. Taket består av träpanel, laserad i vitt och ljusblått. Centralt i kyrksalen hänger en cirkelformad ljuskrona i mässing, med 60 ljuspunkter. Ljuskronan är levererad av AB Eric Wärnå som också levererat lampetterna.
Orgeln är byggd av Ålems orgelverkstad och ritad av företagets chef Sune Fondell – den invigdes söndagen efter Trettondagen 1990. Orgeln har ett antikinspirerat formspråk, målad i ljus kulör, med förgyllda och blåmålade detaljer. Dopfunten är målad i ljusgrå kulör och har ett enkelt formspråk.
I anslutning till kyrkorummet finns sakristian som också används som samtalsrum. Där finns även förråd och personaltoalett. Sakristian har väggar med vitmålad glasfiberväv och golvet är ett beigebrunt spräckligt linoleumgolv.
I den lägre längan mot sydöst inryms kök och församlingssal. Köket används både av personal samt vid olika verksamheter, som t.ex. vid soppluncherna.
Lokalerna upplevs som ljusa med väggar med vitmålad glasfiberväv. Dörrar i massivt trä. Mellan köket och församlingssalen finns en serveringslucka. I församlingssalen finns såväl längor med matsalsbord som soffgrupp. Stolarna är i samma utförande som de i kyrksalen. En vikvägg finns för att dela lokalen. Det finns också en vikvägg som angränsar mot kyrksalen. I anslutning till köket och församlingssalen finns kapprum och toaletter, med vitmålad glasfiberväv. Där finns också en trappa som leder till suterrängplanet.
De flesta av innertaken i kyrkobyggnaden är täckta av ljudabsorberande skivor. Övervägande delen av kyrkobyggnadens rum har linoleummatta.
I den lägre längan mot nordväst inryms pastorsexpeditionen, med tjänsterum och personalutrymmen. Samtliga väggar har ett ytskikt av vitmålad glasfiberväv och samtliga golv är täckta med linoleummatta.
I anslutning till pastorsexpeditionen finns en trappa som leder ner till kopieringsrummet i suterrängplanet. Därifrån tar man sig till lokaler som används för såväl förskoleverksamhet som övrig barn- och ungdomsverksamhet. Där finns bl.a. en ”gymnastiksal”, en lokal för skapande, där har också ”öppna förskolan” sina träffar.
Flera av lokalerna i suterrängplanet används av förskolan Stjärnan som startade 1991 och har ca 20 barn inskrivna. Förskolans utrymme består av ett kapprum, flera lekrum och samlingsrum samt kök. På suterrängplanet finns också tjänsterum och andra
personalutrymmen. I lokalerna är väggarna tapetserade med glasfiberväv, de flesta är vitmålade men några av rummen är målade i andra kulörer. Samtliga golv i suterrängplanet är täckta med linoleummatta.
Fasadkulör (2012): Beige
Inventeringsår 2016
På en centralt belägen tomt i Borensberg är Björkhällakyrkan uppförd. På tomten som förvärvades av den kyrkliga syföreningen i början av 1950-talet, stod då en disponentvilla som användes som kyrksal och församlingshem från början av 1950-talet till 1987 då villan revs.
Det första spadtaget till den nya kyrkan togs den 4 maj 1987. Kyrkan ritades och byggdes av Nordiska trähus, Vrigstad. Byggmästare var Bror Davidsson, Motala. På påskdagen 1988 inviger dåvarande biskop Martin Lönnebo Björkhällakyrkan.
År 1988 Invigning
År 1988 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Nybyggnad – kyrkan i sin helhet. Under påskhelgen invigs Björkhällakyrkan
av dåvarande biskop Martin Lönnebo. (ÖM)
År 1988 Nybyggnad
BJÖRKHÄLLAKYRKAN Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport april 2012.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin