Motivering (skydd): Björkhällakyrkan har ett kulturhistoriskt värde då den genom sitt formspråk samt den omfattande verksamhet som bedrivs där, är en representant för en tidstypisk modernistisk kyrka.
Kyrkobyggnadens exteriör har ett diskret, symmetriskt och enkelt formspråk som bildar en sammanhållen miljö med det rika trädbeståndet som omger den. Pyramidtaket som kröns av en kyrktupp ger byggnaden karaktär och bidrar också till ett kontrasterande formspråk i förhållande till de lägre längorna med flacka tak.
Kyrksalen präglas av ljus och rymd, genom att inredningen är flyttbar kan kyrksalen användas på flera olika sätt utifrån olika verksamheters behov. Det gör att verksamheten och det moderna ”vardagliga” formspråket bildar en sammanhållen enhet. Flera av kyrksalens inventarier har skapats av regionalt verkande konstnärer, detta bidrar till det konstnärliga och regionala värdet.
Klockstapeln från 1958, som byggdes då disponentvillan togs i bruk som kyrksal och församlingslokal har ett kulturhistoriskt värde då den åskådliggör kyrkomiljöns historia.
Sammanfattning
• Tillgängligheten. Ett av de ursprungliga önskemålen parallellt med en kyrksal var att få lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Idag bedrivs en stor verksamhet gentemot barn och unga men också mot andra grupper i samhället. Man arbetar för att skapa mötesplatser och en plats för gemenskap. Björkhällakyrkan är exempel på tanken att bygga samman kyrkobyggnaden med lokaler för församlingsverksamhet och på så sätt förena gudstjänstlivet med vardagsverksamhet.
• Kyrkobyggnaden har ett symmetriskt uttryck och en tidstypisk exteriör med det sandstensfärgade mexiteglet.
• Kyrksalens formspråk. Kyrksalen har ett enhetliga formspråk med ljusa träslag, vita och ljusblå väggar samt textilier och altartavla.
• Klockstapeln från 1958 har ett kulturhistoriskt värde då den åskådliggör kyrkomiljöns historia.
MÅL OCH REKOMMENDATIONER
• Kyrkobyggnadens symmetriska och enkla exteriöra uttryck ska beaktas i samband med diskussioner om eventuella förändringar, som t.ex. tillbyggnader.
• Kyrksalens enhetliga formspråk ska bevaras.
• Klockstapeln ska bevaras, då den åskådliggör kyrkomiljöns historia.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2012)
Kyrkotomten är ett större område som dels består av en inhägnad del där bl.a. kyrkobyggnaden, minneslunden, klockstapeln och förskolans gård finns. Men kyrkotomten består också av ett område som ligger utanför den ingärdade tomten. Det är ett område som ägs av församlingen, där finns önskan om att anlägga en asklund. Kyrkotomten är rik på träd, och beståndet utgörs av flera olika trädsorter, såväl löv- som barrträd.
Från den asfalterade vägen som går från parkeringen vid Husbyvägen upp mot kyrktorget, går en plattlagd gång till minneslunden. I anslutning till minneslunden finns klockstapeln. Den asfalterade vägen fortsätter förbi kyrktorget och vidare förbi kyrkobyggnadens södra sida ner mot baksidan av kyrktomten. Även där finns parkering. Vid kyrktorget finns även en handikapparkering.
Tomten som Björkhällakyrkan är uppförd på, förvärvades av den kyrkliga
syföreningen i början av 1950-talet. På tomten stod då en disponentvilla som användes som kyrksal och församlingshem. Till slut togs beslut om att riva villan samt att bygga en ny kyrka på samma tomt. Det första spadtaget togs den 4 maj 1987. På påskdagen 1988 invigde dåvarande biskop Martin Lönnebo kyrkan. Björkhällakyrkan har formen av ett ”V”, med fasader i sandstensfärgat mexitegel som vilar på en slät/grå sockel. De låga längorna har ett flackt tak täckt med tjärpapp och det spetsiga pyramidtaket är belagt med rött betongtegel.
Övriga byggnader
Minneslunden är anlagd i anslutning till klockstapeln, där finns ställningar för blombuketter samt bronsplattor med namn på de som vilar där. (Endast avlidna vars anhöriga givit sitt medgivande).
Klockstapeln, som uppfördes 1958 är placerade på en mindre höjd. Inskriptionen på klockorna lyder, ”Hör Gud, sin nåd Dig ännu bjuder.” Klockstapeln har ett traditionellt formspråk, som en klockbocksmodell med stödben. Den är inklädd nertill med kopparplåt samt klockhus i kopparplåt.
En friggebod på baksidan i anslutning till förskoleverksamheten, den byggdes 2009. Fasad av beigemålad träpanel och sadeltak täckt med röda betongpannor.
Inventeringsår 2016
Samhället Borensberg har vuxit fram på marker som hör till Kungs Norrby. Det äldre namnet på platsen var Husbyfjöl som betyder husabyn vid fjölen, det vill säga vid brokonstruktionen över Motala ström, eller möjligen husabyn vid fjorden eller fjärden. Tillkomsten av Göta kanal 1832 innebär ett uppsving för samhället Husbyfjöl, men det är först när kraftverksbygget vid Näs slutförts som man tycks tala om en nydaning av samhället. När samhället växte till sig på 1930-40-talen kom sockenkyrkan i Klockrike att geografiskt sett ligga relativt långt från ortsborna. Med en växande församlingsverksamhet fanns det redan på 1940-talet allvarliga planer på att bygga kyrka och församlingshem i tätorten. Till församlingen hade det då skänkts mark av en enskild donator, men kostnaderna avskräckte och byggplanerna sköts på framtiden. Några entusiaster med kyrkliga syföreningen i spetsen lyckades dock under början av 1950-talet förvärva Björkhälla som var till salu. Byggnaden på fastigheten var en disponentvilla som uppförts 1928 och som fram till 1942 hette Björkliden. Villan byggdes i en tid då Borensberg blomstrade, och samhället fick sin första riktiga industri, AB Ånghärdad Gasbetong. Direktören hette Vennström och han lät bygga disponentvillan, han anlade dessutom en tennisbana på tomten. I denna fastighet inrättas alltså, i början av 1950-talet, en kyrksal och församlingslokaler. Arbetet med barn- och ungdomsverksamhet blev alltmer omfattande och behovet av fler och mer ändamålsenliga lokaler växte. I början av 1970-talet tar kyrkofullmäktige och kyrkonämnden initiativ till en lösning av lokalfrågan, men de olika förslagen förkastades. Slutligen kommer man fram till, med arkitekter och kommunens byggnadsnämnd i spetsen, att disponentvillan ska rivas och 1986 tar kyrkofullmäktige ett beslut om att uppföra nya kyrkliga lokaler. I en artikel i Östgöta Correspondenten 16 december 1986, går att läsa att länsmuseet och länsantikvarien i samråd anser att villan inte bör rivas då den har ett kulturhistoriskt värde. Man menar att det istället kan göras en tillbyggnad, åt nordväst, i form av en kyrksal. Men disponentvillan rivs i april 1987 och den 4 maj samma år tas det första spadtaget till den nya kyrkan.
Den äldre fastigheten gav namn åt den nya kyrkan som fick heta Björkhällakyrkan.
År 1988 Invigning
Nybyggnad – kyrkan i sin helhet. Under påskhelgen invigs Björkhällakyrkan
av dåvarande biskop Martin Lönnebo. (ÖM)
År 2009 Nybyggnad
Nybyggnad - Friggeboden byggdes. (ÖM)
BJÖRKHÄLLAKYRKAN Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport april 2012.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin