Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, kyrkogården, gravkapellet och kyrkstallet utgör tillsammans med den f d skolan, f d prästgården och Kristbergs rusthåll en intressant kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden representerar de medeltida kyrkor som kontinuerligt till- och ombyggts under århundradena. Exteriören karakteriseras av det medeltida breda västtornet, det branta spåntaket och 1700-talets omgestaltning med bl a tornhuven och det för tiden typiska tresidiga koret. 1800-talet har präglat exteriören bl a genom gjutjärnsfönstren.
Interiören bär, trots ett flertal sentida förändringar, framför allt prägel av 1700-talets omgestaltning. Kyrkorummet har bevarat sin barockkaraktär genom Anders Wikströms mycket välbevarade takmålningar samt altaret, altaruppsatsen, predikstolen och dopfunten. Byggmästarna Nyströms tillägg från 1800-talet har präglat kyrkorummet genom bl a altarring, orgelfasad och orgelläktare samt nummertavlor. Tillskotten från 1900-talet ansvarar arkitekt Erik Lundberg i högsta grad för. Tilläggen från dessa olika perioder har underordnat sig 1700-talsrummet och samverkar trots deras skilda tillkomstår till att ge kyrkorummet en sammanhållen karaktär.
Stora delar av murverket härstammar från kyrkans medeltida byggnadsperiod och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Västverket, d v s det ovanligt påkostade medeltida tornet, tyder på världsliga eller andliga stormäns påverkan. Det är en viktig källa till empiriska, d v s jämförande studier med andra bevarade västverk. Kalkmålningarna har stora konsthistoriska värden och det kan även finnas fler överkalkade målningar. Socknens adliga familjer har genom frikostiga gåvor satt sin prägel på kyrkan.
Sammanfattning
" Tornet är ett ovanligt välbevarat byggnadsverk från medeltiden. Att bevara tornet med sina medeltida spår och den information det bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. Tornets medeltida murverk, sakristians kalkmålningar, den järnplåtsbeklädda dörren till sakristian och de bevarade medeltida inventarierna utgör värdefulla historiska dokument.
" Kyrkorummet präglas fortfarande i hög grad av ombyggnaden under 1700-talets början. Målaren Anders Wikströms mycket välbevarade takmålningar utgör ett för Östergötlands kyrkor ovanligt inslag. Även altarbordet med dess Nattvardsscen, altaruppsatsen, predikstolen och dopfunten bidrar starkt till kyrkorummets barockkaraktär och har samtliga mycket stora konsthistoriska värden.
" Kyrkans historia är intimt förknippad med adelsläkterna på socknens större gårdar, som t ex Olivehult, Kvarn och Karlström. De har genom frikostiga gåvor satt sin prägel på kyrkan.
" Byggmästaresläkten Nyströms renovering av kyrkan har stora regionala och lokala värden. De bodde på den i socknen belägna gården Hållingstorp och ligger begravda på kyrkogården.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Kristberg är en medeltida socken och den äldsta kända kyrkan uppfördes av sten sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets början. Omkring år 1200 uppfördes det nuvarande tornet vid långhusets västra gavel. Tornet har en för Östergötland ovanlig utformning med en rektangulär grundplan och hade före en ombyggnad på 1600-talet två tornhuvar bredvid varandra. På norra sidan finns en sakristia och i söder en korsarm eller lillkyrka. Kyrkan fick sin nuvarande utformning med tresidigt kor och västportal vid en omfattande ombyggnad under 1720- och 1730-talen. De vita fasaderna är spritputsade och taken är belagda med spån. Fönsteröppningarna är rundbågiga och försågs på 1870-talet med gjutjärnsbågar. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även till sakristian. Även interiören präglas av ombyggnaden i början av 1700-talet då taken försågs med figurscener från Gamla och Nya testamentet och akantusslingor av målaren Anders Wikström.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkan omgärdas av en stenmur med ingång i väster och norr. Grindarna, som härrör från 1800-talet, är av svartmålat järnsmide. En ny kyrkogård anlades 1916 på andra sidan vägen. Grindarna till den nya kyrkogården tillverkades 1917 av smidesfabrikören P A Lindkvist på Lund under Hälla med förebild från grindarna vid gamla kyrkogården. På den nya kyrkogården uppfördes samtidigt ett gravkapell. Gravkapellet har en åttkantig planform, spåntäckt topptak, vita spritputsade fasader och små rundbågiga fönster. Ingången är förlagd mot söder och består av en dubbeldörr klädd med smal diagonalställd panel. Såväl fönsterbågar som dörrblad är blåmålade. I interiören finns originalgolvet bevarat som består av ett svartvitrutigt klinkergolv omgiven av en meanderbård.
Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Inventeringsår (2005)
Gamla kyrkogården
Kyrkan med omgivande kyrkogård är belägen på ett krönläge på en bergsklack norr om Boren. Kyrkogården har en oregelbunden planform. Kyrkan ligger centralt på den gamla kyrkogården och kyrkans långhus är orienterat i östvästlig riktning.
Kristbergs kyrka
Kristberg är en medeltida socken och den äldsta kända kyrkan uppfördes av sten sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets början. Omkring år 1200 uppfördes det nuvarande tornet vid långhusets västra gavel. Tornet har en för Östergötland ovanlig utformning med en rektangulär grundplan och hade före en ombyggnad på 1600-talet två tornhuvar bredvid varandra. På norra sidan finns en sakristia och i söder en korsarm eller lillkyrka. Kyrkan fick sin nuvarande utformning med tresidigt kor och västportal vid en omfattande ombyggnad under 1720- och 1730-talen. De vita fasaderna är spritputsade och taken är belagda med spån. Fönsteröppningarna är rundbågiga och försågs på 1870-talet med gjutjärnsbågar. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även till sakristian. Även interiören präglas av ombyggnaden i början av 1700-talet då taken försågs med figurscener från Gamla och Nya testamentet och akantusslingor av målaren Anders Wikström.
Beskrivning av kyrkogården
Kyrkogården består av en gammal del och en nyare del. Den gamla delen består av ett kvarter och den nya delen av åtta kvarter, A-H.
Allmän karaktär
Gamla kyrkogården
Den gamla kyrkogården är högt belägen och har en mycket sparsam vegetation och stora delar av kyrkogården är glest belagd. Det finns ett stort antal äldre vårdar som blandats med fåtalet yngre.
Nya kyrkogården
Den nya kyrkogårdens har en relativt strikt parkkaraktär med häckar och träd i rader.
Omgärdning
Gamla kyrkogården
Kyrkogårdsmuren är en stödmur i gråsten som är lagd i bruk, ca 1,2 m hög och på vissa ställen är muren ca 3 m hög pga höjdskillnad. Lätt tuktad. Stenarna är ca 0,2-0,6 m stora och lagda i 2-4 varv.
Nya kyrkogården
I väster granhäck, ca 1-1,7 m hög. I norr växlande häckar, från väster först spirea ca 1,1 m hög, oxbär ca 1,3 m hög, nyponros ca 1 m hög, en nysatt aronia samt en lind och fyra lönnar i trädkransen. I öster granhäck upp till 2,5 m och sju lindar i trädkrans. I söder hagtornshäck ca 1,1 m hög och åtta lindar.
Ingångar
Gamla kyrkogården
Ingångar i norr och i väster. Den norra ingången är försedd med smidesgrindar hängda i kraftiga stolpar med anslutande bogårdsmur. Smidesgrindarna är från 1800-talet.
Nya kyrkogården
Huvudgrinden är centralt placerad på södra sidan. Dubbel smidesjärns grind med cirkeloch blomornament mellan enkla fyrsidiga granitstolpar. Det finns en likadan grind i sydväst samt en enklare öppning i häcken mot avfallshanteringen i väster.
Vegetation
Gamla kyrkogården
Trädkransen som omgärdar kyrkogården består av lönnar, lindar och almar. På kyrkogården växer mindre idegranar och tujor samt syren.
Nya kyrkogården
Kvarteren omgärdas av följande vegetation:
Väster:
En granhäck ca 1,7 m hög.
Norr:
En lind växer i det nordvästra hörnet. En spireahäck ca 1,1 m hög, fyra lönnar, en oxbärshäck ca 1,3 m hög, en nyponros ca 1 m hög samt en nysatt aronia växer vid kyrkogårdens norra sträckning.
Öster:
Längs kyrkogårdens östra sträckning växer sex lindar och en granhäck ca 2,5 m hög. Söder:
Det växer en hagtornshäck ca 1,6 m hög (öster om ingången) och en hagtornshäck ca 0,8 m hög (väster om ingången), sju lindar, två syrenbuskar och ett antal mindre spireahäckar om varsin sida om ingången samt vid den södra sträckningens västra del. Vegetationen i varje enskilt kvarter är följande:
Kvarter A
I kvarteret finns fem rygghäckar i nordsydlig riktning, två tujor en ca 1,8 m hög och en ca 1,2 m hög, en perenn, en spirea ca 0,8 m hög samt en ölandstok ca 1,1 m hög. Det växer en aronia i östvästlig riktning ca 1 m hög. Tre lindar växer i kvarteret och en buske av tuja.
Kvarter B
I kvarter B finns fyra rygghäckar i nordsydlig riktning, två tujor ca 1,2 m höga, en ölandstok ca 1 m hög samt en spirea ca 1,2 m hög. Det växer en aronia i östvästlig riktning ca 1 m hög.
Kvarter C
I kvarter C finns fem rygghäckar i nordsydlig riktning, två perenner, en ölandstok ca 1 m hög, en tuja 1,3 m hög och en oxbär ca 1,2 m hög. Det växer också fyra lindar i kvarteret.
Kvarter D
I kvarter D finns fyra rygghäckar i nordsydlig riktning, två oxbär ca 1,2 m höga och två tujor ca 1,2-1,3 m höga. I kvarteret växer också ca 25 st runda oxbärsbuskar ca 0,6 m höga.
Kvarter E
I kvarter E finns sju rygghäckar i östvästlig riktning, två spirea ca 1,1-1,2 m höga, en oxbär ca 1,3 m hög, en perenn, en tuja ca 1,4 m hög och en idegran ca 1,2 m hög samt en aronia ca 1 m hög.
Kvarter F
I kvarter F finns fem rygghäckar i nordsydlig riktning, en oxbär ca 1,5 m hög, två idegranar ca 1,2 och 1,4 m höga och två perenner. Det finns också en rabatt i kvarteret Kvarter G
I kvarter G finns två rygghäckar av perenner i nordsydlig riktning samt ett antal buskar av tuja, ca 1,1 m höga. Det finns två rosenrabatter i kvarteret.
Kvarter H
I kvarter H finns fyra rygghäckar i nordsydlig riktning, en perenn, en idegran ca 1,4 m hög, en rosenrabatt och en oxbär ca 1,6 m hög.
Gångsystem
Gamla kyrkogården
Grusgångar samt asfalterade gångar.
Nya kyrkogården
Grusgångar samt asfalterade gångar.
Gravvårdstyper
Gamla kyrkogården
På den gamla kyrkogården finns gravvårdar från 1680-tal – 2004-tal. Det finns en gravvård från 1600-talet med lång intressant text, två stycken från 1700-talet och 24 stycken från 1800-talet som är jämt utspridda, bland dessa flera brukspatroner. På den gamla kyrkogården finns nio stenramsgravar varav flera av dessa omgärdas av järnstaket, fem sarkofager och flera höga bautastenar. Titlar säger mycket om traktens näringsliv. I Kristberg har huvudnäringarna varit bergsbruk, skogs- och jordbruk. Binäringar var fiske, kolning och det fanns kvarnar och tegelbruk i trakten. På gamla kyrkogården finns det flest lantbrukare, men andra titlar som förekommer är brukspatron, riksgeografen, målarmästare, jägarmästare, kusken och ryttaren. Titlar som hänvisar till kyrkliga yrken är också vanligt förekommande som t ex kontraktsprost och kyrkoherde.
Jöns Anderson föddes på Olivehult och kom att bli ryttare vid Östiötha cawallerie. Han var med Karl XII i slagen vid Narva och Poltava. Liksom kungen fängslades han i Turkiet och där var han fånge i elva år. Nu ligger han begravd på Kristbergs gamla kyrkogård tillsammans med hustrun Maria Stafansdoter.
På gamla kyrkogården finns gravvårdarna efter familjen Linnerhielm. Gustaf Fredrik Linnerhielm sägs vara Sveriges förste och även siste riksgeograf. Sonen Pehr Gustaf föddes på Olivehult och blev kammarjunkare 1826 och kammarherre drygt tio år senare. Pehr Gustaf Linnerhielm var ogift och på gravstenen finns inskriptionen ”Den siste af sin ätt”.
Nya kyrkogården
Från 1910-tal till helt moderna. I A-D kvarteren finns rester av en allmän linje, med fem träkors och två järnkors. Flera stenramsgravar har funnits vid utkanterna av kvarteren, men endast en återstår.
Kristbergs anknytning till vattendrag som Motala ström och Göta kanal avspeglar sig på några av de titlar som förekommer på Kristbergs nya kyrkogård, t ex skepparen och kanaldirektören. Vanligaste titlarna är dock lantbrukare och hemmansägare. Kvinnliga titlar som bl a förekommer är lärarinnan, kokerskan och hemsystern. Exempel på andra titlar på kyrkogården är följande: apotekaren, stationsmästare, åkeriägare, urmakarmästare, trafikbiträdet, skogsvaktaren, musiklärare, väghyvelförare och postiljon.
Kvarter A
Gravvårdar från 1913-1999, med inslag av linjevårdar (5 st). Det finns ett fåtal vårdar med titlar (4 st) och kvarteret är relativt glest belagt.
Kvarter B
Gravvårdar från 1919-2004 med inslag av linjevårdar (12 st), tre i trä och ett smideskors. Kvarteret är relativt glest belagt, exempel på titlar som förekommer är stationsmästare, pastor och sadelmakare.
Kvarter C
I kvarteret finns linje gravar (19 st) från 1941-1944 och 13 vårdar med titlar från åren 1940-2003.
Kvarter D
Det finns 20 linjegravar i kvarteret från åren 1932-1937. Det finns en stenramsgrav med grus, ett träkors och sammanlagt 13 titlar från åren 1931-2003.
Kvarter E
I kvarteret finns gravvårdar från 1953-2003 och nio av dessa har titlar. Kvarteret domineras av moderna gravvårdstyper.
Kvarter F
Kvarteret domineras av moderna gravvårdar från 1969 och framåt, ett fåtal av dessa har titlar.
Kvarter G
Kvarteret domineras av moderna gravvårdar från 1969 och framåt, ett fåtal av dessa har titlar. I mitten finns ett kors framför ca 1 m höga formklippta tujor.
Kvarter H
Kvarteret domineras av moderna gravvårdar från 1963 och framåt, bland dessa finns ett träkors. Ett fåtal av vårdarna har titlar.
Minneslund
På den gamla kyrkogården i det sydöstra hörnet.
Byggnader
Gamla kyrkogården
I nordöstra hörnet, utanför muren finns en redskapsbod. Vitkalkad med bruna portar och fönster samt ett rött tegeltak.
Nya kyrkogården
Åttkantigt vitrappat kapell med tjärat spåntak och gråblå port.
Övrigt
Ett solur är placerat på den gamla kyrkogården. Det är tillverkat av ek och har stått på kyrkogården i över 300 år.
Inventeringsår 2013
FÖRSAMLING 1995 - KRISTBERG
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1540, 1900: 2265, 1995: 952
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger fem km nordost om Motala strax norr om sjön Boren utefter riksväg 36 och väl synlig på en mycket markerad höjd i övergångslandskapet mellan slätt och skog. Närmast ligger en f.d. skola, nu församlingshem.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan betår av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti och en korsarm i söder, en långsmal sakristia i norr och ett torn i väster. I: Av den äldsta stenkyrkan, uppförd sannolikt under 1100-talet, återstår endast partier i den befintliga kyrkans västgavel. Kyrkans planform är inte känd. Det nuvarande tornet tillbyggdes omkring 1200. Tornets utformning, bl.a. med tvärrektangulär plan och tunnvalv i två våningar, är unik för Östergötland. Riven, förutom delar av långhusets västgavel och tornet. II: Någon gång under medeltidens senare del, troligen på 1400-talet, har ny kyrka uppförts intill föregångarens kvarstående torn. Kyrkan uppfördes med salformad plan och en samtida sakristia. Något senare tillbyggdes ett vapenhus på långhusets sydsida. 1729 förlängdes sakristian åt norr. Skiljeväggen mellan långhus och vapenhus revs till största delen 1733, när vapenhuset öppnades upp mot kyrkorummet. Det då tillkomna utrymmet kallas i arkivalierna för lillkyrkan eller torparkyrkan. Kyrkans nuvarande korparti tillkom 1725, på bekostnad av Gabriel Bergenstråhle på Karlströms bruk.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har vitputsade murar under spåntäckta takfall, varav långhusets och sakristians valmats över gavlarna. Det breda tornet i väster täcktes ursprungligen av två huvar. Tornresningen har därefter förändrats i flera etapper. Byggmästare Gabriel Bragner lade 1748 fram ett förslag till ny tornhuv, vilken också kom att utföras. Efter ett blixtnedslag 1758 gick uppdraget att laga tornet och tornhuven till tornbyggaren Jonas Månsson från Orrevalla i Östtra Husby, som alltså givit överbyggnaden sitt nuvarande kraftfulla utseende med huv, vitmålad lanternin och en knubbig spira i tre klockformade avsatser. Huvudingången förlades 1733 i väster, via tornets bottenvåning. Kyrkorummet har alltjämt medeltidskyrkans bredd. Valvstöd i långhusets västra hörn visar att medeltidskyrkan varit välvd. I samband med ombyggnaden 1717-25 revs de medeltida valven och ett nytt innertak av trä byggdes. Innertaket försågs med ett rikt figurmåleri i kartuscher, inramat av kraftig akantusornamentik, utförda av målaren Anders Wikström. Predikstolskorgen med sin skulpterade ornamentik och med bilder av Kristus och fyra apostlar inköptes 1663. 1732 fick predikstolen sitt nuvarande tak, delvis med återanvända apostlar från ett senmedeltida altarskåp. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1731 av brukspatronen Johan Viktorin på Kvarn. Vid Erik Lundbergs restaurering 1950 fick kyrkan ny sluten bänkinredning, samtidigt anordnades det lilla förrummet mellan torn och långhus.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I sakristians medeltida del har bevarats rester av kalkmålningar från 1400-talets senare del, bl.a. föreställande S:t Erasmus martyrium. Av medeltida träskulptur återstår en bl.a. en S:t Olov från 1200-talets senare del och ett triumfkrucifix från 1300-talets mitt. Dopfunten är skänkt 1678 av den dåvarande kyrkoherden Magnus Axelius och hans hustru, och har tillverkats av bildhuggaren Johan Larsson Wimmer.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Inventeringsår 2016
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida.
Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan.
I en sockenbeskrivning från 1760 omnämns en klockstapel på Kristbergs kyrkogård. 1914 köptes ett område på två tunnland från Bråta gård till en ny kyrkogård, den invigdes och togs i bruk i augusti 1916. Samma år uppfördes ett gravkapell som invigdes samtidigt som den nya kyrkogården. 1916 revs också den gamla boden från 1741 som fanns på den gamla kyrkogården och samma år restaurerades
kyrkogårdsmuren.
1917 lät man tillverka två järnportar till den nya kyrkogården som gick i stil med de befintliga på den gamla kyrkogården. De tillverkades av smidesfabrikören P.A. Lindkvist på Lund under Hälla.
En tidningsartikel från 1933 vittnar om att Kristbergs kyrkogård haft besök av en tjuv. Det var en luffare som häktade av en 25 kg tung järnlänk i ett gravstaket i tron att den var av brons. Luffaren släpade på den tunga länken ända till Tjällmo, för att där få upplysningen att materialet var tackjärn som målats med bronsliknande färg! I maj 1960 invigdes en ny utvidgning av kyrkogården, den anlades i omedelbar anslutning till den äldre delen. Dessförinnan skedde en utvidgning 1948 men som vid 1960-talets början var belagd. Det gick åt 2500 kubikmeter jord för att få det nya området i höjd med förutvarande kyrkogård.
I november 1993 ansöktes om tillstånd att anlägga en minneslund, länsstyrelsen beviljar ansökan och föreslår att den lokaliseras till kyrkogårdens sydöstligaste del. I januari 2003 skickas en ansökan till länsstyrelsen om att få bredda den norra grindöppningen för att eventuella räddningsfordon ska kunna komma in på
kyrkogården. Länsstyrelsen beviljar ansökan.
KRISTBERGS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Kristbergs församling Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Kristbergs kyrka. Nisbeth, Å: Kristbergs kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 2003. . ISBN: ?
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Kristbergs Församling 1953, Motala 1954
Nisbeth, Åke, Kristbergs kyrka. Linköpings stifts kyrkor 2003.
Nyström, Georg, Herrgårdarnas byggmästare och deras släktled under trehundra år, Värnamo 2002.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1948.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin