Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, kyrkogården och gravkapellet utgör tillsammans med de olika generationernas skolbyggnader och den f d prästgården en kulturhistorisk intressant kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum. Skolbyggnaderna, som fortfarande är i bruk, bidrar starkt till en historisk kontinuitet.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Klockrike kyrka tillhör en av länets största landsbygdskyrkor. Den representerar på ett tydligt sätt de nya kyrkobyggnader som uppfördes på en ny kyrkplats på grund av bl a sammanslagning av församlingar och befolkningsökningen. Kyrkan präglas såväl exteriört som interiört av byggnadstidens ideal i en stram nyklassicism. Exteriören har tidstypiska ljusa spritputsade fasader med slätputsade omfattningar, stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och centralt placerad sydportal samt flack tornhuv med öppen lanternin. Interiören har bevarat sin ursprungliga prägel med kyrkorummet som genomströmmas av ljus genom de stora fönsteröppningarna och det höga tunnvalvet. Det äldre kalkstensgolvet och gravhällarna samt bevarad originalinredning, som bl a innerdörrar bidrar starkt till intrycket. Korväggen med sina rika och ovanliga väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade "rullgardiner" utgör ett ovanligt inslag och har stora regionala och konsthistoriska värden. Altarring, predikstol, nummertavlor, orgel och orgelläktare tillhör den ursprungliga inredningen och har mycket stora konst- och kyrkohistoriska värden. Även den senare tillkomna altaruppsatsen och altartavlan har stora konsthistoriska värden. Sakristians övervåning har bevarat sin ålderdomliga utformning med spår av de ovanliga herrskapsläktarna. Även tornet har behållit en ålderdomlig prägel med bl a trampmaskinen. Dessa utrymmen bär spår av ålder och patina, vilket i övrigt numer är ovanliga inslag i kyrkobyggnaderna. Värt att notera är även att läktarens norra sida har bevarat sina gradänger och originalbänkar.
Sammanfattning
" Kyrkans exteriör och interiör utgör ett välbevarat exempel på de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes under 1800-talets första hälft i en stram nyklassicism.
" Interiören präglas av byggnadstidens ideal med sitt stora och ljusa kyrkorum. Korväggens illusoriska väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade "rullgardiner" utgör ett ovanligt inslag i länets kyrkorum och har stora regionala och konsthistoriska värden.
" Trampmaskinen visar på den mekaniska utvecklingen under 1800-talet.
" Från den medeltida kyrkan, eventuellt från båda kyrkorna, kvarstår en del inventarier, däribland gravhällar och en altarskiva. Kyrkans äldre föremål visar på en lång historisk kontinuitet och samband med den nu riva medeltidskyrkan.
Inventeringsår (1993)
Byggnadsdel (1993): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
Exteriör beskrivning
Klockrike kyrka är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus som i öster inrymmer kor, sakristia och väntrum, samt ett torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel och de vita fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och dekorativa detaljer, som t ex en profilerad list i fönsteröppningarnas nederkant. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Tornets väggliv avslutas uppåt med en konsollist och kröns av en huv med en öppen trälanternin målad i gult. Det relativt flacka sadeltaket, som ursprungligen var spåntäckt, är sedan 1967 belagt med kopparplåt. Även tornhuven, ståndrännor, stuprör och fönsterbleck är av kopparplåt. De symmetriskt placerade fönsteröppningarna är rundbågiga med brunmålade gjutjärnsbågar med dekorativ spröjsning. Bågarna är inmurade direkt i väggen. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan av långhuset. Västportalen har en rakavslutad rusticerad omfattning med en låg stickbågig dörröppning. Den grönmålade dubbeldörren är sannolikt originaldörren med spegelindelning med en nedre räfflad fyllning. Över porten finns en minnestavla av kalksten med följande inskription: KYRKAN JOSEPHINA SAMMANBYGGD AF KLOCKRIKE OCH BRUNNBY FÖRSAMLINGAR UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS 8DE REGERINGSÅR 1826. Sydingången är placerad i en rusticerad mittrisalit. Den södra porten har i stort sett samma utformning som den västra, men är eventuellt en kopia från 1985 av den ursprungliga dörren. En äldre kalkstenhäll ligger som trappsten. Även mitt på långhusets norra sida finns en mittrisalit, men med ett fönster. På östra sidan finns en liknande port till sakristians förstuga och på tornets nordsida en ingång till en f d likbod med en rundbågig enkel plankdörr med äldre smide. Den f d likboden är inrymd under torntrappan och används som förråd.
Interiör beskrivning
Långhuset är rektangulärt. Mittgångens golv består av äldre räfflade kalkstenshällar, medan sidogångarnas släta kalkstensplattor tillkom vid renoveringen 1939-1940. Bänkkvarterens golv består sedan 1939-1940 av smala, obehandlade brädor. Väggarna och det relativt höga tunnvalvet är vitputsade och avdelas genom en profilerad taklist. Fönsteröppningarna försågs vid renoveringen 1939-1940 med innanfönster med gråmålade träbågar försedda med antikglas i blyspröjs. Sydportalens port har en gråmålad insida och i väster finns en dörröppning till vapenhuset med gråmålade dubbeldörrar med spegelindelning, som tillkom vid renoveringen 1939-1940. Bänkinredningen, som är indelad i fyra kvarter, är sluten mot mittgången och öppen mot sidogångarna. Färgställningen härstammar från 1998 med utgångspunkt från en äldre framskrapad färgsättning med bänkarnas insidor målade i ljusbrunt och de marmoreringsmålade luckorna i rödbrunt.
I väster bärs orgelläktaren upp av släta, gråmålade pelare. Läktarbarriären är rak med spegelindelning som avdelas med kannelerade pilastrar av samma typ som på altarringen. Barriären är gråmålad med förgyllning. Vid renoveringen 1998 tillkom läktarunderbyggnader av slät gråmålad panel innehållande toalett, pentry och kapprum. Läktaren nås via vapenhuset. Trägolvet är obehandlat. På norra sidan finns de ursprungliga gradängerna och läktarbänkarna bevarade, medan endast gradängerna kvarstår på södra sidan. Orgeln är byggd 1842 av orgelbyggaren Per Zacharias Strand. Fasaden är målad i grågrönt med rikliga förgyllningar.
Korets golv ligger ett steg högre än långhusets golv. Golvet består av äldre kalkstenhällar med ett flertal ilagda gravhällar. Koret utvidgades vid renoveringen 1998 och det nya golvet består av slätpolerade kalkstenplattor. Väggar och tak är en fortsättning av långhuset. I öster finns en halvrund korabsid som flankeras av illusionsmålade lisener. På ömse sidor finns dörrar till den bakomliggande sakristian och väntrummet. Dörrarna är originaldörrar, enkla med spegelindelning och arkitektoniskt uppbyggd omfattning. Över dörrarna finns målningar på duk föreställande "Hedarnas tillbedjan" och "Bebådelsen för Herdarna". Målningarna är utförda av Bengt Frökenberg och den ena är, enligt uppgift, signerad B Frökenberg 1829. Målningarna ingår i en komposition med draperier, burspråk och lisener målade i en teknik som kallas trompe l´Sil, d v s som bedrar ögat. I korabsiden finns en muralmålning från kyrkans byggnadstid föreställande den "Tomma graven". Framför muralmålningen finns en altaruppställning med kolonner som bär upp en strålsol, troligen ritad av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson 1856. Altartavlan föreställer "Kristus i Getsemane" och är målad av Fredrik Westin och är signerad WESTIN pinxt 1857. Altaret är av trä, gråmålat och med rundade hörn. Altarringen, som är från byggnadstiden, är halvrund och indelad i stora ljusa fält med räfflade lisener av samma typ som läktarbarriären. Predikstolen, som också är från kyrkans byggnadstid, är placerad på norra sidan med rund korg, draperimålat ryggtycke och ljudtak. Korgen är försedd med skulpterade och förgyllda ornament i relief som bl a visar lagens tavlor i Guds hand. Dopfunten är medeltida och av kalksten. Den härstammar sannolikt från Harstads rivna medeltidskyrka. Nummertavlorna är ovala med rikt skulpterade och förgyllda ramar krönta av en lyra samt med tillhörande nummerlådor.
Sakristian är belägen i nordöst bakom koret. Golvet är relativt sent inlagt och består av smala obehandlade brädor. Väggar och tak är putsade i bruten vit. Fönsteröppningen i norr är försedd med brunmålade luckor med äldre smide. Utmed den rundande väggen i väster finns en äldre gråmålad skåpsinredning. Mot den östra väggen tillkom nya textilskåp vid renoveringen 1998. Från sakristian finns en dörr i sydöst till en förstuga eller vindfång. Från förstugan leder en dörr till ett litet trapphus med ytterligare en dörr till rummet på andra sidan korabsiden, som sedan 1998 är inrett till väntrum. Från trapphuset leder en trappa av obehandlat trä till sakristians övervåning. Övervåningen är indelad i två rum med en smal passage emellan. I den västra väggen finns smala nischer efter de igensatta öppningarna till herrskapsläktarna. I det norra rummet förvaras även det ursprungliga förgyllda korset.
Vapenhuset har ett äldre kalkstensgolv. I söder och norr finns inbyggda trappor till tornet och orgelläktaren. Taket består av ett flackt trätunnvalv av vitmålade, breda brädor. Väggarna är klädda med slät panel som är stänkmålad i grått och försedda med väggfasta bänkar. Under trappan i söder finns ett toalettutrymme.
Tornet nås via trappor från vapenhuset. Första våningen har ett golv av breda, obehandlade brädor, vitputsade väggar och ett gråmålat brädtak. I öster finns en gråmålad dubbeldörr till orgelläktaren. I söder och norr finns runda fönsteröppningar. Mot väster finns en enkel inhägnad med ett spjälstaket. Därinnanför finns en trampmaskin för klockringningen samt en enkel trätrappa till tornets övre våningar. Andra våningen har i stort sett samma ytskikt. I väster finns ett lunettfönster. I kammaren förvaras träformar till gjutjärnfönstren. Även våning tre och fyra har en liknande utformning. På fjärde våningen finns i öster en plåtdörr till långhusvinden samt runda fönsteröppningar i söder och norr. Däröver finns klockvåningen. Kyrkan har två klockor, storklockan gjuten 1818 av klockgjutaren Lars Öhman i Norrköping och lillklockan, även den omgjuten 1818.
Fasadkulör (2005): Vit
Inventeringsår 2013
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:
KYRKOBYGGNADEN
Den äldsta kända kyrkan i Klockrike socken var uppförd av sten under medeltiden. Dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Man vet dock att den hade blivit tillbyggd i norr och söder och hade på 1820-talet formen av en korskyrka. Kyrkan var tornlös och klockorna hängde i en klockstapel. Klockstapeln, som allmänt kallades Helge Björns torn, förstördes vid ett blixtnedslag 1818. Detta bidrog till att sätta fart på beslutet att bygga en ny gemensam kyrka för Klockrike och Brunneby församlingar. Den nya kyrkan uppfördes på Gislorps ägor en knapp kilometer norr om den medeltida kyrkplatsen. Kyrkan uppfördes mellan åren 1821-1830 efter ritningar utförda av arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Enander (1788-1843) ritade ett stort antal kyrkor i en enkel och saklig stil som genom Överintendentsämbetet spreds över hela landet. Kyrkan, som fick namnet Josephina efter landets kronprinsessa, fick ett stramt nyklassicistiskt formspråk med rena vitputsade fasader, stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och ett relativt flackt sadeltak. Planformen är rektangulär och i den östra delen avdelades utrymmen för bl a sakristior och herrskapsläktare. Kyrkan hade ursprungligen två sakristior för både komminister och kyrkoherde. På den ursprungliga ritningen från 1821 har Enander ritat in en altarpredikstol. Altarpredikstolen var ett uttryck för en strävan att koncentrera prästens hela insats till koret och hade sin storhetsperiod runt skelskiftet 1800. Redan på 1830-talet avråddes dock församlingarna från att uppföra altarpredikstolar. Korabsiden försågs istället med en stor muralmålning föreställande Jesus uppståndelse ur graven. Altaret var försett med ett förgyllt kors med svepning. Kyrkan hade även herrskapsläktare, vilka ovanligt nog placerades i öster med öppningar över sakristiedörrarna. Öppningarna försågs med rullgardiner, som var målade av Bengt Frökenberg. Målaren Bengt Frökenberg (1776-1845) var bosatt i Vadstena och Linköping och var inspirerad av Pehr Hörbergs måleri och efterbildade ofta dennes målningar. Sannolikt har han även utfört korabsidens målning samt övrig dekormålning. Kyrkan försågs med en ny orgel byggd 1842 av orgelbyggaren Per Zacharias Strand i Stockholm. Strand (1797-1844) var en ofta anlitad orgelbyggare som har byggt ett 70-tal orglar till kyrkor runt om i landet.
I mitten av 1800-talet bekostade en privatperson en ny altartavla. Den är målad av Fredrik Westin (1772-1862), som bl a var professor vid Konstakademien i Stockholm. Altaruppsatsen ritades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. Under 1800-talet övermålades en del av korväggens målningar och fönsteröppningarna försågs med gjutjärnsfönster.
En större renovering utfördes 1939-1940 under ledning av arkitekt Karl Martin Westerberg. En del av korväggens övermålade dekorationer togs åter fram, bänkarna moderniserades och interiören försågs med en ny färgsättning. Före renoveringen hade kyrkan 660 sittplatser samt 84 på läktaren. K M Westerberg (1892-1963) beskrivs som en konservativ klassicist som under 1920-1950-talen ritade ett antal kyrkor och kapell runt om i Sverige. Under såväl 1960-, 1970- och 1980-talen var byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping ansvarig för en del förändring både exteriört och interiört, varav det mest genomgripande var att ersätta långhusets spåntak med kopparplåt 1967. Kyrkans nuvarande utformning och färgsättning härrör från den senaste renoveringen, som utfördes 1998 under ledning av arkitekt Magnus Ahrén. Kyrkorummet försågs då med läktarunderbyggnader och bl a bänkinredningen återfick en äldre färgsättning i en rödbrun marmorering.
År 1100-1529 Nybyggnad
Långhusets spåntäckning ersattes med kopparplåt. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping.
År 1757 Arkitekturbunden utsmyckning
Inre målningsarbeten av målarmästare Sven Gustavsson Stoltz, Vadstena.
Hantverkare - Målare: Sven Gustavsson Stoltz
År 1818 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts hos klockgjutaren Lars Öhman, Norrköping.
Klockgjutare: Lars Öhman
År 1825-1826 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning, predikstol.
År 1825-1826 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Ny kyrka av sten uppfördes på ny plats med rektangulärt långhus, som invändigt avdelas i öster i ett segmentsformat korutsprång, innehållande bl a sakristia, torn i väster. Arkitekt Samuel Enander, byggmästare Johan Holmberg.
Byggmästare: Johan Holmberg
Arkitekt: Samuel Enander
År 1825 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Byggmästare: Johan Holmberg
Arkitekt: Samuel Enander
År 1825-1826 Fast inredning - predikstol
Bänkinredning, predikstol.
År 1826 Arkitekturbunden utsmyckning
Muralmålning "Den tomma graven" på korets östvägg, utförd av fabrikör Vulcan, Vadstena eller Bengt Frökenberg.
År 1830 Invigning
Invigning av Josephina kyrka.
År 1842 Fast inredning - orgel
Orgel, byggd av Per Zacharias Strand, Stockholm, renoverad 1926, 1940, 1972 och 1987.
Orgelbyggare: Pehr Zacharias Strand
År 1850-1899 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av trä, sannolikt tillverkad av hantverkaren Carl Gustaf Westell, Lönsås.
År 1856 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppställning, troligen ritad av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, Överintedentsämbetet
Arkitekt: Carl Gustaf Blom-Carlsson
År 1857 Fast inredning - altare
Altaret flyttades fram ett par meter.
År 1857 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla "Kristus i Getsemane", målad av Fredrik Westin, skänkt av fröken A E Stjernberg på Hassla.
Konstnär: Fredric Westin
År 1880-1899 Teknisk installation - värme
Kaminer i hörnen söder och norr om sakristiedörrarna.
År 1926 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1842 renoverades av C A Lund, Linköping, även 1940, 1972 och 1987.
Orgelbyggare: C A Lund
År 1939-1940 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Delvis nytt kalkstensgolv och nytt trägolv i bänkkvarteren, innanfönster, nischerna till korväggens herrskapsläktare försågs åter med Frökenbergs målningar, hörnlisenerna återställdes, bänkinredningen moderniserades och målades i mossgrönt, bänkarna under läktaren borttogs, predikstolen renoverades. Ny dörr och portal mot vapenhuset. Golvet isolerades. Ommålning av interiören. Altaruppsatsen målades i bruna toner, predikstolen i vitt med blåa fält. Arkitekt Karl Martin Westerberg, Konservator Sven Sundbaum, Linköping.
Konstnär: Bengt Frökenberg
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
Konservator: Sven Sundbaum
År 1939-1940 Arkitekturbunden utsmyckning
Korväggens målningar framtogs. Konservator Sven Sundbaum, Linköping.
Konservator: Sven Sundbaum
År 1939-1940 Teknisk installation - el
Elektriskt ljus och värmeinstallation.
År 1939-1940 Teknisk installation - värme
Elektriskt ljus och värmeinstallation.
År 1939-1940 Konservatorsarbeten
Konservering -specifika inventarier, medeltida inventarier konserverades och återuppsattes i kyrkan. Konservator Sven Sundbaum, Linköping.
År 1940 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1842 renoverades av orgelfirman Hammarberg, Göteborg, även 1926, 1972 och 1987.
År 1965 Specifika inventarier - dopfunt
En medeltida dopfunt med osäker proveniens, eventuellt från den rivna kyrka i Harstad, skänktes till kyrkan av ägarna till Valstad gård, där dopfunten stått ute i parken.
År 1968 Underhåll - exteriör
Omputsning samt ommålning av snickerierna.
År 1969 Teknisk installation - VA
WC under trappan i vapenhuset. Ingenjör Ture Jangvik, K-Konsult, Linköping.
Arkitekt: Ture Jangvik
År 1970 Teknisk installation
Automatisk klockringning och lucköppning.
År 1972 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1842 reparerades av Reinhard Kohlus, Vadstena, även 1926, 1940 och 1987.
Orgelbyggare: Reinard Kohlus
År 1975-1976 Underhåll - interiör
Putslagning av tak och väggar, sannolikt uppsattes nu mikrolitväv i tunnvalvet, ommålning av interiör och inredning. Altaruppsats, predikstol och orgelfasad endast rengjorda. På korväggen framtogs den ursprungliga altartavlan, som flankerats av målade kolonner och draperimålningar. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping.
Arkitekt: Ture Jangvik
År 1985 Underhåll - exteriör
Tornets puts knackades ner, omputsning och avfärgning, ommålning av snickerier. Dörrarna på södra sidan utbyttes mot nygjorda kopior eller endast lagades. Ingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping.
Arkitekt: Ture Jangvik
År 1987 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1842 reparerades av Bröderna Moberg, Sandviken, även 1926, 1940 och 1972.
År 1998 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt skrudskåp placerades i sakristian.
År 1998 Teknisk installation - el
Ny el-central i väntrummet.
År 1998 Underhåll - exteriör
Lagning av putsskador på tornet, avfärgning av samtliga fasader, rötskadat virke på ex lanternin utbyttes mot nytt, lanternin, fönster och dörrar målades med linoljefärg. Arkitekt Magnus Ahrén, Ahréns Arkitektkontor AB, Linköping. Byggentreprenör AB Lars Samuelssons Byggnadsfirma, Torpa.
År 1998 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Läktarunderbyggnader innehållande handikapps-WC, pentry och förråd, koret utökades och den främre bänkraden togs bort, tak och väggar ommålades, golvet i bänkkvarteren slipades och oljades, bänkluckor, altarring och läktarbröstning ommålades enligt äldre färgsättning, ommålning av vapenhuset med en stänkmålning som skrapades fram, konserveringsåtgärder på altartavlan, korets väggmålning samt predikstol, den s k komministerns sakristia på södra sidan omgjordes till väntrum, långhusvinden isolerades med mineralull. Arkitekt Magnus Ahrén, Ahréns Arkitektkontor AB, Linköping. Olle Gustavsson Måleri AB, Askeby, Konservator Sten Peterson.
Konservator: Sten Peterson
KLOCKRIKE KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Klockrike församling Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.. ISBN: ?
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Mörkfors, Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum. Utvecklingen i Östergötland 1760-1860. Ingår
i Kyrka i bruk, Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-N,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1948
Åström, Gunnar, Klockrike kyrka, 1966.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin