Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, kyrkogården och gravkapellet utgör tillsammans med de olika generationernas skolbyggnader och den f d prästgården en kulturhistorisk intressant kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum. Skolbyggnaderna, som fortfarande är i bruk, bidrar starkt till en historisk kontinuitet.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Klockrike kyrka tillhör en av länets största landsbygdskyrkor. Den representerar på ett tydligt sätt de nya kyrkobyggnader som uppfördes på en ny kyrkplats på grund av bl a sammanslagning av församlingar och befolkningsökningen. Kyrkan präglas såväl exteriört som interiört av byggnadstidens ideal i en stram nyklassicism. Exteriören har tidstypiska ljusa spritputsade fasader med slätputsade omfattningar, stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och centralt placerad sydportal samt flack tornhuv med öppen lanternin. Interiören har bevarat sin ursprungliga prägel med kyrkorummet som genomströmmas av ljus genom de stora fönsteröppningarna och det höga tunnvalvet. Det äldre kalkstensgolvet och gravhällarna samt bevarad originalinredning, som bl a innerdörrar bidrar starkt till intrycket. Korväggen med sina rika och ovanliga väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade "rullgardiner" utgör ett ovanligt inslag och har stora regionala och konsthistoriska värden. Altarring, predikstol, nummertavlor, orgel och orgelläktare tillhör den ursprungliga inredningen och har mycket stora konst- och kyrkohistoriska värden. Även den senare tillkomna altaruppsatsen och altartavlan har stora konsthistoriska värden. Sakristians övervåning har bevarat sin ålderdomliga utformning med spår av de ovanliga herrskapsläktarna. Även tornet har behållit en ålderdomlig prägel med bl a trampmaskinen. Dessa utrymmen bär spår av ålder och patina, vilket i övrigt numer är ovanliga inslag i kyrkobyggnaderna. Värt att notera är även att läktarens norra sida har bevarat sina gradänger och originalbänkar.
Sammanfattning
" Kyrkans exteriör och interiör utgör ett välbevarat exempel på de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes under 1800-talets första hälft i en stram nyklassicism.
" Interiören präglas av byggnadstidens ideal med sitt stora och ljusa kyrkorum. Korväggens illusoriska väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade "rullgardiner" utgör ett ovanligt inslag i länets kyrkorum och har stora regionala och konsthistoriska värden.
" Trampmaskinen visar på den mekaniska utvecklingen under 1800-talet.
" Från den medeltida kyrkan, eventuellt från båda kyrkorna, kvarstår en del inventarier, däribland gravhällar och en altarskiva. Kyrkans äldre föremål visar på en lång historisk kontinuitet och samband med den nu riva medeltidskyrkan.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Klockrike och Brunneby församlingar uppförde 1826 en gemensam kyrka på en ny kyrkplats ca en kilometer norr om Klockrike medeltida kyrka. Den nya kyrkan uppfördes 1826-1830 efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den tillhör en av länets största landsbygdskyrkor. Den uppfördes av sten med rektangulärt långhus med raksluten östvägg, ursprungligen inrymmande två sakristior samt herrskapsläktare samt torn i väster. Exteriören präglas av en stram nyklassicism. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt och sadeltaket är belagt med kopparplåt. Huvudingången är via tornet i väster, men ingångar finns även centralt placerade på sydfasaden samt i öster. Interiören har bevarat sin ursprungliga prägel med kyrkorummet som genomströmmas av ljus genom de stora fönsteröppningarna och det höga tunnvalvet. Korväggen med sina rika och ovanliga väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade "rullgardiner" utgör ett ovanligt inslag i länets kyrkobyggnader.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkan omgärdas av en stenmur med äldre ingångar i söder och väster. På kyrkogårdens norra del uppfördes 1939 ett gravkapell. Det kan eventuellt vara ritat av arkitekt Karl Martin Westerberg som vid den tidpunkten var ansvarig för en renovering av kyrkan. Gravkapellet renoverades 1965 under ledning av ingenjör Allan Jakobsson vid Byggnadstekniska byrån i Motala. Kapellet försågs då bl a invändigt med nytt golv av kalkstensplattor. Gravkapellet har en kvadratisk grundplan med en utbyggnad mot öster med nedgång till källaren. De vita fasaderna är spritputsade och topptaket belagt med kopparplåt. Ingången är förlagd åt väster med en kopparklädd dubbeldörr. I norr och söder finns rektangulära fönsteröppningar med överhängda vita bågar med gröntonat antikglas i blyspröjs. I gravkapellet finns en dopfunt av trä, sannolikt tillverkad i slutet av 1800-talet av den dövstumme hantverkaren Carl Gustaf Westell i Lönsås.
Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Inventeringsår (2005)
Klockrike kyrka
Klockrike och Brunneby församlingar uppförde 1826 en gemensam kyrka på en ny kyrkplats ca en kilometer norr om Klockrike medeltida kyrka. Den nya kyrkan uppfördes 1826-1830 efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den är en av länets största landsbygdskyrkor. Kyrkan uppfördes av sten med rektangulärt långhus med raksluten östvägg, ursprungligen inrymmande två sakristior samt herrskapsläktare och torn i väster. Exteriören präglas av en stram nyklassicism. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt och sadeltaket är belagt med kopparplåt. Huvudingången är via tornet i väster, men ingångar finns även centralt placerade på sydfasaden samt i öster. Interiören har bevarat sin ursprungliga prägel med kyrkorummet som genomströmmas av ljus genom de stora fönsteröppningarna och det höga tunnvalvet. Korväggen med sina rika och ovanliga väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade ”rullgardiner” utgör ett ovanligt inslag bland länets kyrkobyggnader.
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av tre kvarter: A-C.
Allmän karaktär
Stor landsbygdskyrkogård som även betjänar tätorten Borensberg. A-kvarteret bär nyklassicistisk prägel med häckar och trädkrans. Större delen av kyrkogården är utbyggd och merparten av den äldre strukturen är förändrad. Intill minneslunden står åtta borttagna vårdar, varav fem är linjevårdar från 1900-1907. Där står även två bautastenar med medaljong samt en kalkstensvård, ett avbrutet livsträd och en uppslagen bok (oläslig).
Omgärdning
Muren som omgärdar kyrkogården är en kallmurad halvmur som består av sprängd gråsten. Muren är ca 1,5 m hög och består av tre varv, den är släntad på insidan till ca 0,7-1 m höjd.
Ingångar
Huvudingången är i väster mittemot skolan. Norr om ingången, i kvarter B, finns en mindre ingång. Två utgångar mot avfallshanteringen och arbetsboden i öster samt en utgång mot parkeringen i sydväst.
Vegetation
Trädkransen består av lind, alm, kastanj, lönn, oxel och hängbjörk, och går runt hela kyrkogården.
Kvarter A
En rygghäck av aronia, ca 1,5 m hög, i östvästlig riktning. Två rygghäckar av en perenn i nordsydlig riktning. En rygghäck av spirea i nordsydlig riktning, ca 1 m hög. Två rygghäckar av idegran i nordsydlig riktning, ca 1 m hög. Tre rygghäckar i nordsydlig riktning, en tuja ca 0,7 m hög och två ölandstok ca 0,6 m höga. Det växer också två oxlar i kvarterets norra del. I öst växer en häck av liguster, i nordsydlig riktning. Kvarter B
En mindre rygghäck av tuja i östvästlig riktning, ca 1 m hög. En rygghäck av en perenn i nordsydlig riktning. Två rygghäckar av spirea i nordsydlig riktning, ca 1 m höga. Fyra rygghäckar av ölandstok i nordsydlig riktning, ca 1 m höga. Tre rygghäckar av idegran, en i östvästlig riktning ca 1 m hög och två i nordsydlig riktning, ca 1,2 m höga. Nio rygghäckar av oxbär i nordsydlig riktning, ca 1,2 m höga. Buskar av tujor och sockertoppar är planterade i kvarteret och vid trädkransen i öster växer tujor bakom varje gravvård. En bågformad häck av tuja växer vid kvarterets västra ingång. En häck av idegran växer i kvarter B och ramar in minneslunden i det nordöstra hörnet, där växer också tujabuskar.
Kvarter C
Två rygghäckar av tuja, ca 1 m höga i östvästlig riktning. Det växer även tre bågformade häckar av tuja, ca 1 m höga, i kvarterets norra, sydvästra och sydöstra del. Fem rygghäckar av ölandstok i nordsydlig riktning, ca 0,5-0,6 m höga. Tre rygghäckar i nordsydlig riktning av en aronia ca 0,6 m hög, en spirea 1,4 m hög och en liguster 1,4 m hög.
Gångsystem
Gångarna som omgärdar kyrkan är grusgångar.
Kvarter A
Övervägande grusgångar, men en asfalterad gång finns i kvarteret och den sträcker sig i nordsydlig riktning vid kyrkans entré.
Kvarter B
Kvarter B utgörs av såväl grusgångar som asfalterade gångar.
Kvarter C
En asfalterad gång i nordsydlig riktning från huvudingången i väster till den södra ingången. Även grusgångar i kvarteret.
Gravvårdstyper
Titlar säger mycket om traktens näringsliv. Klockrike är beläget i ett av Östergötlands bördigare områden och jordbruk har således varit huvudnäringen. Titeln lantbrukare dominerar på Klockrike kyrkogård och det finns flera hemmansägare och godsägare. I slutet av 1800-talet öppnades järnvägssträckningen mellan Linköping och Vadstena med station i Klockrike. Järnvägen är numera nedlagd men några titlar på kyrkogården bevarar dess minne, t ex banvakt och stationsinspektör. Några titlar visar på traktens anknytning till vattendrag, t ex slussvakt och slussinspektör. Andra titlar som förekommer är följande: glasblåsare, missionärer, elektriker, skogsvaktare, bankkamrer, taxiägare, konstnären, konditor, åkeriåkaren och stenhuggaren. Yrken inom kyrkan är följande: kantor, kyrkvaktmästare och kyrkoherde. Kvinnliga titlar som trotjänarinna och prostinna förekommer, och två titlar härleder till kvinnans civilstånd: enkefru och fru.
Kvarter A
(Kvarter A består av tre delar.)
En del ligger i väster samt längs med gamla utkanten (gränsen mot kvarter B). Där finns en del äldre höga och smala vårdar bevarade från främst 1890 – 1920-talen. Flera av dessa har titlar. De äldre vårdarna är blandade med yngre, låga och breda. Två grusgravar har såtts igen med gräs och det finns en hög bautasten (Lindén 1891-2005). Mittenpartiet med raka rader som är separerade av rygghäckar är den allmänna linjen. Här finns enstaka linjevårdar och träkors kvar. Det är glest belagt och i öster är flera av rygghäckarna borttagna. De yngre, breda vårdarna dominerar dock, främst från 1930- 2004. En stor liggande kalkvård över en trotjänarinna finns i området.
Öster om koret finns ett reservat med nästan enbart äldre vårdar, från 1830-2003. Det finns en grusgrav med stenram och försilvrat staket. En mindre stenramsgrav med grus, tre äldre kalkstensvårdar, en obelisk och två bautastenar finns på området. Det finns också tre borttagna stenramar varav en har kedjan kvar. Flera kyrkoherdar vilar på området.
Kvarter B
Nästan uteslutande yngre, breda vårdar utan titlar, vanligast förekommande från 1930- 2005. Längst i öster finns ett tiotal äldre vårdar kvar, bland dem två metallkors från slutet av 1930-talet. I övrigt är allt utbytt under de senaste 30 åren.
Kvarter C består av tre delar.
Utmed muren i väster finns fyra rader med gravar, varav flera är från 1800-talet, vanligast förekommande från 1840-2005. Det finns ett högt gjutjärnskors, grusgravarna är borttagna och en grav har stenram med gräs och en omgärdas av kedjor. Äldre vårdar är blandade med yngre vårdar.
Vid områdets utkant finns höga, smala vårdar över hemmansägare, en hel del är dock utbytta. Det finns tre stenramsgravar, varav en är med grus. Vanligast förekommande är gravar från 1900-2000.
Inre delen av området består av raka rader med rygghäckar. Längst i norr finns äldre från 1920-talet bevarade. Vanligast förekommande är dock gravar från 1940 fram till idag. Längst i öster finns rester av linjevårdar med träkors och mindre vårdar.
Minneslund
Minneslunden är anlagd i det nordöstra hörnet av kvarter B.
Byggnader
Gravkapellet finns mitt i kvarter B. Byggnaden är vitkalkad, fyrsidig under svart plåttak, med små blyinfattade fönster och gröna metallportar. Öster om muren ligger en byggnad som används som redskapsbod, garage samt personalutrymme. Den är faluröd med vita foder och svarta portar och med tegeltak. Det finns också ett enklare skjul för trädgårdsredskap.
Inventeringsår 2013
FÖRSAMLING 1995 - KLOCKRIKE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 892, 1900: 1156, 1995: 626
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i ett vägskäl 15 km öster om Motala på en höjd i ett omväxlande och kuperat landskap. Den är belägen ett stycke norr om Klockrike samhälle där en äldre kyrkogård finns samt en ruinkulle efter den medeltida kyrkan. Kyrkan omges av prästgård, nu församlingshem (?), samt en i bruk varande skola jämte en del villafastigheter. På kyrkogården finns ett gravkapell.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (KLOCKRIKE KYRKORUIN). Av den år 1825 raserade medeltidskyrkan återstår en oundersökt ruin. Dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga stenkyrkan, även kallad JOSEPHINE KYRKA, grundlades 1821 och uppfördes 1825-26 av bygg-mästare Johan Holmberg efter arkitekt Samuel Enanders ritningar. Dess rektangulära långhus har i öster avdelats i ett segmentformat korutsprång, flankerat av två rum, däribland sakristia. Mot långhusets västgavel reser sig ett torn. Kyrkan är länets största utanför städerna.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den nyklassicistiskt präglade kyrkan har vitputsade fasader. Långhuset och koret täcks av sadeltak täckta av kopparplåt och tornet kröns av en huv med lanternin. Innertaken utgörs av trätunnvalv. Den ursprungliga altar-tavlan, en muralmålning utförd 1826 av en fabrikör Vulcan från Vadstena på den konkava altarväggen, döljs idag av en senare altartavla på duk utförd av Fredric Westin 1857, som inramas av en kraftig ädikula. Predikstol från kyrkans byggnadstid. Över kordörrarna nischer, ursprungligen öppningar till herrskapsrum över sakristian. Orgeln är gjord av Per Z. Strand 1842. Kyrkan har genomgått få större renoveringar, främst på 1880-talet och 1939-40 (K Martin Westerberg), och är välbevarad exteriört och interiört.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den medeltida dopfunten skänktes till kyrkan 1965 och kommer från någon av kyrkorna i Väderstads pastorat (uppgift av Sune Ljungstedt). Bland de medeltida inventarierna märks två madonnor, vara en av romansk och en av gotisk stilkaraktär, samt rester av ett gotiskt triumfkrucifix. Från den gamla kyrkan återstår också ett medeltida altarskåp.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Inventeringsår 2016
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida.
1932 ansökte Klockrike församling om tillstånd hos byggnadsstyrelsen att flytta en del av stenmuren som omgärdar kyrkogården, då denna skulle utvidgas. Arbetet med den nya kyrkogårdens utökning påbörjades hösten 1931 och pågick under vintern och våren 1932. I september 1933 invigdes den nya delen som är belägen norr om kyrkogården. Området omfattar ca 60 hektar som är avsöndrat från hemmanet Gislorp.
Gravkapellet byggdes 1939 och enligt en tidningsartikel från 1965 renoverades byggnaden detta år.
På alla helgons dag 1959 avtäcks en minnessten på gamla kyrkogården. Inskriptionen på minnesstenen är: ”På denna plats stod Klockrike kyrka från tidig medeltid till år 1825. Inom dess murar vilar bygdens barn till uppståndelsens dag”.
1965 diskuteras förslag till byggande av parkeringsplats.
I en artikel från 1968 står att kyrkogårdens norra del och den s k nya delen efter omfattande arbeten är iordningställd, och att också den södra delen av kyrkogården ska omläggas. Det omläggningsförslag som presenterades av Harry Jemander
trädgårdsarkitektbyrå innebar bl a att vartannat träd i ytterraden kring kyrkogårdens södra del tas bort, i övrigt tas de träd bort som står längre in på området. En buskplantering utmed kyrkan ska göras, precis som den på den norra delen. Bredvid området som går längs gången planerades en gräskant. Alla häckar tas bort, även de stora. Förslaget innebar också att rader av buskar planteras vid huvudändan av gravplatserna och att glesa gångplattor läggs mellan gravarna. Gravstenssocklar ska sänkas ner i marken och gravstenar riktas upp. Den västra delen av södra kyrkogården lämnas delvis oförändrad. Där ska det vara oregelbundhet i fråga om gravstenarna, i syfte att bevara denna äldsta del.
Ansökan om att anlägga en minneslund på Klockrike kyrkogård beviljades 1993 av länsstyrelsen. Länsstyrelsen föreslog att den skulle lokaliseras till kyrkogårdens nordöstligaste del. Under 1994 byggs minneslunden.
1995 beviljade länsstyrelsen ansökan om att förlänga en gångväg på kyrkogården och att göra ett genombrott i kyrkogårdsmuren. Syftet bakom åtgärderna var att den befintliga parkeringsplatsen söder om kyrkogården skulle komma till användning.
KLOCKRIKE KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Klockrike församling Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.. ISBN: ?
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Mörkfors, Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum. Utvecklingen i Östergötland 1760-1860. Ingår
i Kyrka i bruk, Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-N,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1948
Åström, Gunnar, Klockrike kyrka, 1966.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin