Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Tidavads kyrka vid ån Tidan har ett högt och centralt läge nära ett vägskäl i Tidavads kyrkby. I anslutning till kyrkan ligger bland annat en före detta småskola, folkskola och handelsbod med tillhörande magasin. Väster om kyrkan finns ett före detta kyrkstall.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en trädrad och en kallmurad stenmur med smidesgrindar mellan stenstolpar. En av grindarna är märkt "1833". På kyrkogården står en inklädd klockstapel från 1693, klädd med spån och rödmålad. Anläggningen innehåller även grusgångar samt några äldre gravvårdar i form av järnkors och höga, resta stenar.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Tidavads tornlösa kyrka uppfördes under tidig medeltid. Exteriören fick sin huvudsakliga utformning under 1700-talets första del, då kyrkan förlängdes mot öster och försågs med tidstypiskt tresidigt avslutat kor och sakristia. Nuvarande vapenhus i väster tillkom 1898, men vid Anders Ekmans renovering 1953 utbyttes såväl panel som fönster och dörrar. Medeltida murar finns sannolikt bevarade i långhusets västra parti. I den spritputsade fasaden med slätputsade omfattningar framträder spåren av en igenmurad rundbågad portal. I koret är inmurat en trolig vigvattenskål och en minnestavla från 1728.
Trätakets utsökta plafondmålningar i Läcköskolans anda ger interiören en varm ton av regionalt präglad barock. Sven Kinanders skildringar av Yttersta domen från 1747 övermålades redan efter tio år genom Carl Gustaf Hoijst, men skymtar fram i kortaket under den senares Nattvardsscen. Delar av nuvarande altaruppsats är från 1700-talets mitt liksom sannolikt också läktarbröstet med sina apostlamålningar, den konstfullt skulpterade trädopfunten med lock och den enkla altarringen. Den gustavianska predikstolen fungerade före 1953 som altarpredikstol. Från medeltiden har bevarats en fyrsidig dopfunt av sandsten, en pietàskulptur från 1400-talet, en senmedeltida riddarskulptur, ett altarskåp med senmedeltida madonnaskulptur (bemålad på 1900-talet), en järnbeslagen ekdörr samt två prestaver. 1900-talets avtryck i kyrkans interiör utgörs bland annat av dopplats, bänkinredning, omplacering av inventarier och komplettering/rekonstruktion av korbänkarnas blomstermålningar från ca 1800.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkan har ett dominerande läge i en välbevarad kyrkby.
- Kyrkans exteriör representerar de små medeltida kyrkor som på 1700-talet byggdes om till salkyrkor - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Sven Kinanders och Carl Gustaf Hoijsts takmålningar
- Dekormålning på läktarbröst och korbänkar
- Interiörens huvudsakliga karaktär av 1700-tal
- Bevarad inredning från 1700-tal och tidigt 1800-tal
- Bevarad medeltida dopfunt och medeltida skulpturer
- Fasadens vigvattenskål och minnestavla
- Klockstapeln från 1693
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur , smidesgrindar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (2004)
TIDAVADS KYRKA - Tidavads kyrka består av ett rektangulärt långhus, fullbrett och lika högt, tresidigt avslutat kor i öster, ett lägre och smalare vapenhus i väster och sakristia norr om koret.
FASAD -Fasaderna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Under takfoten finns en grå trätaklist I västra delen av sydfasaden framträder en rundbågad, igenmurad port . Portalens övre valvbåge är oputsad och dess nedre del är slätputsad.
I östra korgaveln är en oputsad kalksten med slätputsade omfattningar. Kalkstenen har bland annat följande inhuggna inskription:
"...Tidawad sockns nytta ähr Tidawads kyrkas främsta delar utwdgad och förstorad medels Guds wälsignelse och socknemennens berömliga arbetande Probst och Pastor L Kyllens sorgfällighet och styrelse åhr 1728 Gudi allena ährona".
I korets nordöstra fasad har inmurats en vigvattenskål.
En "sockel" i liv med fasaden är putsad, borstad och gråmålad. Under sockeln finns enstaka utstickande naturstenar, troligen granit. Sakristian har en oputsad granitsockel, upptill skrånande. Mellan långhusets östfönster och korets sydöstfönster är en ristad, lodrät linje som markerar 1728 års tillbyggnad.
Vapenhuset är uppfört av grågrön locklistpanel med något bredare sockel av granitblock. Vapenhusets gavelröste i väster är istället klätt med liggande panel, så kallad fjällpanel. Söder om porten till sakristan finns en lykta.
PORT - Huvudentrén är belägen i vapenhusets sydfasad. Den utgörs av en omålad, troligen lackad pardörr med metallhandtag från 1953. Dörren är klädd med vertikal pärlspont. Bräderna är något osymmetriskt osågade för att ge ett antikt intryck. Framför porten ligger en granitsten. En port i sakristans västra fasad utgörs av en rödbrun enkeldörr med rombmönstrad fyllning och metallhandtag. Dörren, troligen från 1927, är placerad i liv med fasaden. Framför ligger en kalksten.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två gråmålade, rundbågiga fönster med korspost och slätputsade omfattningar, troligen från 1927. Fönstren indelas genom blyspröjs i smårutor (åtta stycken i vardera nedtill och fyra stycken upptill) med färgat antikglas. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med lutande solbänkar av kalksten. Ett likadant fönster finns i korets nordöstra respektive sydöstra fasad. I sakristians östra fasad finns ett litet, äldre, rektangulärt fönster , indelat i sex rutor. Vapenhuset har mot väster ett rektangulärt fönster med smal korspost samt smårutor med blyspröjs och antikglas.
TAK - Långhuset har ett sadeltak, valmat över koret. Taket täcks av svart plåt. ...gavelspetsen kröns av en flöjel med den utsågade inskription "Anno 172.. (?)". Vapenhuset har sadeltak med svart plåt. Sakristans sadeltak är täckt med enkupigt lertegel. Hängrännor och stuprör är av plåt.
TIDAVADS KYRKA - Kyrkan består av ett litet och relativt mörkt långhus med fullbrett och fullhögt tresidigt avslutat kor i väster, sakristia norr om koret och ett lägre och smalare vapenhus i väster. Entrén är belägen i vapenhuset.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. Bänkarna når i öster ända intill koret och i nordväst ända intill vapenhusväggen. Över västra delen är en läktare med trappa i långhusets sydvästra hörn. Uppgången är från mittgången. Den nedtill svängda trappan från 1927 har gråmålade, inbyggda steg samt träräcke. Framför trappan, mot kyrkorummet , är en skärmvägg. På nordväggen, närmast koret, hänger en utvinklad nummertavla.
GOLV - Golvet utgörs i mittgången av grovt hyvlade kalkstenar. Under bänkarna är ett ca en dm högt undergolv av lackade smala, tvärgående bräder från 1927. I mittgången ligger en röd gångmatta.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I kyrkorummets östra, nyare parti och i koret är en trätaklist, dekorerad med bruna och grå målade bladhölster. Utmed bänkarna är en bröstpanel av trä från 1927, som sammanbinder bänkarna. Panelen är ådringsmålad i brunt och har en mörkgrå överliggare. Väggen väster om läktartrappan, söder om mittgången, utgörs av vitmålad byggskiva.
INNERDÖRR - Dörren i väster utgörs av en gråmålad pardörr med metallhandtag från 1953. Varje dörrblad pryds av två vertikala, rektangulära speglar och häremellan en kvadratisk spegel. Dörren är placerad i en djup, rektangulär, putsad och vitmålad nisch.
FÖNSTER - Långhuset har två rundbågiga, parvis placerade rundbågiga fönster på varje sida. Såväl ytter- som innerbågar är troligen från 1927. De gråvita innerbågarna har korspost och ofärgade antikglas. Fönstren är placerade i djupa, utåt konande smygar, putsade och vitmålade. I var och en av de lutande fönsterbänkarna finns en träkloss för ljusstakar o.d. Nischerna är något högre än fönstren, men rundbågiga, vilket tyder på att fönstren vid någon tidpunkt förminskats i höjd.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett plant trätak av breda, längsgående bräder, helt täckt med plafondmålningar i Läcköskolans anda. Målningarna är gjorda av C-G Hoijst 1757. Över långhusets västra del är ett stort fält med en scen ur gamla testamentet ( Gen 32 )med Jakobs brottning med Herren och över västra delen ett likadant fält med motiv med Jesus i Getsemane trädgård. Båda bildfälten är målade i bland annat starkt röda färger. Bildfälten inramas av sicksackband med bland annat äggstavs- och palmettbårder samt med akantusmotiv i grisaille på blå respektive röd botten. Målningarna innehåller även cirklar med bibelcitat i svart text. Under målningarna framskymtar ett skikt med äldre målningar, i östra bildfältet bland annat ett tydligt skäggbeprytt ansikte. Taket under läktaren är plant, vitmålat brädtak. Över mittgången hänger tre kristallkronor, varav den mellersta är nytillverkad. De två övriga har nedhängande löv.
LÄKTARUNDERBYGGNAD -Under läktaren går upp en trappa - se ovan.
KOR - Koret avskärmas från långhuset endast genom bänkskärmar. Det ovanligt djupa altaret är murat mot korets östvägg. Ca en halv meter från väggen, mitt på altaret, är altaruppsatsen placerad. På varje sida av altaret, utmed hela den sydöstliga respektive nordöstliga korväggen är en korbänk. Den smala, femsidiga altarringen ansluter till korbänkarnas skärmar på båda sidor om altaret. Utmed sydväggen står ett träaltare och ovanpå detta en Madonnaskulptur. Väster om denna är en utvinklad nummertavla. I norra delen av koret finns även en medeltida stendopfunt och i korets södra del en trädopfunt från 1600-talet. Utmed nordväggen, väster om ingången till sakristian finns predikstolen och över denna hänger en snidad och förgylld Jahvésol. I dess mitt är en triangel i mörkare guldfärg och Jahvé i hebreiska bokstäver i svart. På nordväggen, öster om dörren, hänger en senmedeltida pietàbild.
GOLV - Golvet utgörs av kalkstenar. I korets västra del är flera gravhällar med reliefer inmurade i golvet. Framför altarringen ligger en yllematta, vävd i blå grå geometriska mönster. Innanför altarringen är golvet upphöjt ett trappsteg. Här ligger en grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
DÖRR - Den kraftiga, grågrönmålade, dörren till sakristian är rektangulär med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren, sannolikt 1700-tal, har smitt lås, utsirad nyckelskylt och dragring. Dörren är placerad i en djup, segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Koret har i sydöst respektive nordöst ett fönster av samma utformning som långhusfönstren. TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket. Korets bildfält visar scenen med den första nattvarden. På en av målningens pelare, vilka håller upp ett draperi, är en signatur: "Carl Gustav Hoijst 1757". Även under denna scen skymtar äldre målningar i form av en mansfigur i södra partiet. Dessa gjordes 1747 av Sven Kinnander, men övermålades redan efter 10 år.
FAST INREDNING
ALTARE - Det ovanligt djupa altaret har en gråmålad stenskiva samt, närmast korväggen, en kraftig, ca 30 cm bred träskiva. Skivorna vilar på en murat, putsat och vitkalkat underrede.
SIDOALTARE - Nordväggens sidoaltare är troligen från sent 1900-tal och ådringsmålat i engelsk rött och svart. BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består av två kvarter, huvudsakligen från 1927, öppna mot mittgången och slutna mot ytterväggarna - se långhusvägg. Det norr kvarteret innehåller fjorton bänkar och det södra kvarteret tretton bänkar. Bänkarna avskärmas mot koret genom skärmar, ådringsmålade i brunt, och dekorerade genom vardera tre speglar med svarta, profilerade ramar. Skärmarna är från 1927, men speglarna troligen från 1700-talets slut. De pryds av fint målade urnor med tulpaner och anemoner i främst rött och blått med konturer i mörkare färgton. Målningarna framtogs 1927 efter att ha varit övermålade en period.
De rektangulära bänkgavlarna är ådringsmålade i samma bruna toner som skärmarna medan insidor bokbräden samt ytterväggarnas bröstpanel är försedda med en mer rödbrun ådringsmålning. Sitsarna är stoppade och klädda med brunt tyg.
Korbänkarna utgörs av enkla britsar samt mot väggen panel som utgör ryggstöd. Mot kyrkorummet finns skärmar, målade i ljust blågrönt, och med infällda dekormålade speglar. Den södra och de tre nordligaste speglarnas motiv är signerade RK 1927. De övriga fyra är sannolikt från 1800-talets början.
PREDIKSTOL - Den rektangulära, vitmålade, gustavianska predikstolen, troligen sent 1700-tal, är placerad med långsidan mot nordväggen. En trappa leder upp genom en rundbågig öppning i muren mot sakristian i norr. Predikstolens hörn är rundade och prydda med förgyllda kannelyrer. Sargen är profilfilerad med en grönmarmorerad och en förgylld bård. Predikstolen vilar på fyra cylindriska, ben, som är något utsvängda nedtill och upptill samt prydda av förgyllda kannelyrer. Predikstolen tjänsgjorde fram till 1953 som så kallad altarpredikstol och var då placerad i koret.
ORGEL - Den enkla, orgelfasaden innehåller ett pipfält. Fasaden är ådringsmålad i rödbrunt och har rakt, något profilerat överstycke. Den pneumatiska orgeln är byggd 1942 av Nordfors och co, Lidköping.
LÄKTARE - Läktaren vilar på tre stycken fyrsidiga pelare utmed ytterväggarna. Pelarna är marmorerade i två bruna toner, troligen 1953. Läktarbröstet i form av ett skrank pryds av rektangulära fält med apostlamålningar, omgivna av marmoreringar. Målningarna är troligen från ca 1750. Läktaren ombyggdes 1927.
SPECIFIKA INVENTARIER - korgolv äldre än långhusgolv.
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av en skulpterad och polykrom calvariegrupp, från 1693 eller 1742. Figurerna är relativt stora och kraftiga och omges av en snidad, oval bladhölsterkrans.
ALTARUPPSATS- Delar av altaruppsatsen tillkom troligen 1742. Figurerna monterades 1927 på en rektangulär, gråmålad träplatta, som vilar på två pelarbaser. Calvariegruppen omges av fyra skulpterade hörnänglar och på varje långsida av en spiralsvarvad kolonn i ljusa marmoreringar med bladmönstrade, gröna kapitäl och baser. Vid varje sida är en flygel med snidade polykroma akantusornament. Det rektangulära krönet innehåller en fragmentarisk snidad kartusch mellan två voluter.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen, möjligen från 1700-talets mitt, utgörs av ett smalt skrank, upptill profilerat och målat i blågrått. Skranket pryds av nedsänkta närmast kvadratiska speglar, enkelt marmorerade i rött på röd botten och med svarta profilerade ramar. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med läder.
MEDELTIDA DOPFUNT - Den medeltida dopfunten har tärningsformad cuppa, vilken vilar på en uppåt konande, rund fot. Foten har överst en vulst. Utmed minst två sidor finns längs mynningen ett band med inskriptioner. Härunder är på en sida reliefer i form av en åsna med ett kors och på motsatt sida av ett grekiskt kors. Cuppan, har uttömningshål.
BAROCKDOPFUNT - Dopfunten av trä är målad i främst engelskt rött och grönt. Den lilla, nedåt avsmalnade cupan är uppbyggd av "vulster". Dessa omges av fyra snidade kvinnliga hermer i bland annat grönt och guld. Foten är balusterformad och vilar på en välvd och profilerad fotplatta. Funten har ett plant trälock med skulpterade karyatider runt en lockknopp i form av en frukt.
NUMMERTAVLA- De rektangulära nummertavlorna från 1900-talet är svarta och omges av profilerade ramar i grått, grönt och guld.
MADONNA I SKÅP - Den ca 130 cm höga, stående madonnan i nordväggens altarskåp är en senmedeltida träskulptur med senare bemålning. Hon har två fint snidade, bruna flätor och blå, draperad mantel. Maria håller Jesusbarnet med vänster hand och ser ned på honom, som håller en jordglob. Madonnan är placerad i ett rödbrunt träskåp med masverksförsedd, genombruten baldakin. Bakom madonnan är en målad gul mandorla med strålar (troligen senare).
PIETÀSKULPTUR -Den lilla, skulpterade madonnan på norra korväggen är från 1400-talets slut. Maria sitter på en bänk och håller sin vuxne son, som har vågigt hår och skägg och korslagda händer. Maria bär dok. Figurerna är skurna ur samma trästycke. Färg saknas.
RIDDARSKULPTUR - I vapenhuset är en skulpterad riddare/mansfigur med lockigt här och lång mantel. Figuren är troligen av ek och senmedeltida .
VAPENHUS - I vapenhusets sydöstra hörn står ett bokbord och i det nordvästra hörnet är ett rumshögt skåp med släta, grå dörrar, troligen från 1953. Utmed norra väggen står en järnbeslagen kista. På nordväggen hänger en medeltida träskulptur av en riddare - se ovan - och överst två svarvade, 2,5 meter höga trästavar - enligt inventariebok två medeltida ljusstavar eller processionsstavar. Utmed västväggen står en rygglös bänk och häröver hänger bland annat en oval metallplatta, troligen från ett gravkors, med inskriptioner från 1705.
TAK - Taket utgörs av grå, slät träpanel med ett kronfäste, målat i grått. En bred hålkärlslist har målad akantusdekor, troligen gjord 1927 och inspirerad av långhusets dekormålning.
VÄGG - Innerväggarna utgörs av slät, gråmålad liggande träpanel. På västväggen, norr om fönstret, hänger en svart, rektangulär nummertavla från 1700- eller 1800-talet. Det rundade överstycket har enkelt målad dekor. Över bokbordet är en rektangulär minnestavla över restaurering av kyrkan 1927.
PORT/DÖRR - Porten mot söder är en träfärgad, slät pardörr, möjligen teak, placerad i en grund, rektangulär nisch med träomfattning. Mot kyrkorummet är dels en grå pardörr - se långhus - och dels en medeltida, järnbeslagen ekport utanför denna. Porten är rektangulär med lameller, dragring av smide och kraftigt stocklås.
FÖNSTER - Mot väster är ett nytt, gråmålat rektangulärt fönster. Fönstret, som är placerat i en rektangulär, putsad smyg, är korsspröjsat i fyra rutor. Varje ruta är i sin tur indelad i smårutor genom blyspröjs med ofärgat antikglas.
GOLV - Golvet består av nya hyvlade kalkstenar.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen ett trappsteg under koret. Utmed östväggen, söder om fönstret, är ett litet bord som tjänstgör som altare. Över detta hänger ett omålat träkrucifix, troligen 1800-tal. Utmed nordväggen står rumshöga skåp från ca 1900 med nyckelskyltar av plåt. Dörrarna är ådringsmålade i ljusbrunt. På golvet står ett bord. I sydväggen är en rundbågig öppning, där trappan till predikstolen går upp. Den raka trappan har inbyggda, gråmålade steg och ett träräcke.
GOLV - Golvet består av gul heltäckningsmatta. I dörröppningen mot kyrkrummet ligger en kraftig planka och en kalksten. Innanför dörren, i vapenhuset är inmurade kalkstenar i golvet.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad.
DÖRR/PORT - En port i väster är försedd med likadan innerdörr. Båda utgörs av spegeldörrar med metallhandtag, ådrade i grågrönt. Dörrarna är från tidigt 1900-tal.
FÖNSTER - Mot öster är ett rektangulärt, gråmålat fönster med mittpost. Mellan inner- och ytterbågen är ett järngaller. Fönstret är placerad i en djup, kvadratisk murad och putsad smyg.
TAK - Det plana, gråmålade brädtaket är dekorerat 1927 i bereinornamentik i blått, rött mm. I mitten är en stor cirkel med en målad Kristusfigur samt språkband med bibelcitat.
Fasadkulör (2004): Grå, Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2016
TIDAVAD - Kyrkans äldsta delar är medeltida. Medeltida murar är bevarade i västra delarna av nuvarande långhus. Från medeltiden är även bevarat en senmedeltida madonnaskulptur, en senmedeltida pietàbild, en senmedeltida riddarskulptur och en dopfunt. Möjligen är två ljusstavar eller processionsstavar av trä (nu i vapenhuset) medeltida. Enligt Perinskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, smalare, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus i söder. Till kyrkan hörde en klockstapel, som skall ha fått nuvarande utformning 1693. Från samma tid är en trädopfunt.
En renovering genomfördes, enligt inskription, 1728. Koret revs och kyrkan förlängdes i öster och träinredning gjordes av M Arfwed, snickare i Låstad. Sakristian tillkom troligen mellan 1732 och 1741. Delar av nuvarande altaruppsats är från 1742. 1747 utförde Sven Kinander takmålningar föreställande bland annat yttersta domen och helvetet. 1757 övermålades dessa av C-G Hoijst med bland annat med skildringar av Nattvarden, Jacobs kamp och Getsemane. Vid samma tid tillkom även läktarbröstets apostlamålningar. Predikstolen är troligen från tidigt 1800-tal och var pursprungligen altarpredikstol. En renovering utfördes 1841 och en annan 1878. Den första orgeln byggdes 1886 av CJ Vickman, Skövde. Värmeapparat inköptes 1892. 1898 byggdes ett vapenhus och taket täcktes med plåt. Klockstapeln omspånades 1921. En renovering under ledning av Axel Forssén genomfördes 1927. Nya bänkar insattes, men man använde äldre dörrspeglar, på vilka äldre blomstermålningar framtogs och kompletterades. Taket, predikstolen, altarringen, korbänkarna, madonnaskåpet, den gamla altaruppsatsen, läktarbröstet, en trädopfunt mm konserverades. Trägolven omlades. Den utvändiga putsen rengjordes och lagades, sakristian fick ny ingång med trappa. Nya, dubbla fönsterbågar insattes, en gammal järndörr återuppsattes mellan vapenhus och långhus. Vapenhuset fick nytt innertak. De två främsta bänkarna avlägsnades. Utmed väggarna uppsattes en bröstpanel. Läktaren ombyggdes och fick ny trappa och sakristian inreddes. Den gamla altaruppsatsen placerades utmed sydväggen och madonnaskåpet utmed den norra. 1942 inköptes en orgel från Nordfors och co, Lidköping. Troligen hade två år tidigare installerats elektriskt ljus, enligt förslag av S Lidén.
Vid en omgripande renovering 1953 upptäcktes en igenmurad sydport. Vapenhuset fick nytt yttertak, nya fönster, dörrar och ny panel . Den gamla altaruppsatsen flyttades från korets sydvägg till östväggen. Uppsatsen kompletterades med ett krön. Den altarpredikstol som en period stått i koret byggdes om till predikstol och placerades utmed norra korväggen. En igensatt öppning med trappa från sakristian togs åter upp. Mariaaltaret flyttades från norra till södra korväggen. Elektrisk värme och klockringningen installerades. Arkitekt vid dessa förändringar var Anders Ekman, Skövde. Byggmästare var Herrman Andersson, Lerdala och målarmästare var helge Sandblom, Timmersdala. Elarbetena gjordes av Skallström o Höglund elfirma, Kvänum.
Kyrkans interiör renoverades 1999, då bland annat innertaket konserverades genom konservator Anders Darwall.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1650-1699 Specifika inventarier - dopfunt
År 1728 Fast inredning - altarring
Hantverkare - Snickare: M Arfwed, Låstad
År 1728 Fast inredning - läktare
Hantverkare - Snickare: M Arfwed, Låstad
År 1728 Fast inredning - bänkinredning
Hantverkare - Snickare: M Arfwed, Låstad
År 1742 Fast inredning - altaruppsats
År 1747 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar föreställande Yttersta domen och Helvetet.
Konstnär: Sven Kinnander
År 1757 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar föreställande Nattvarden, Jakobs kamp och Getsemane. Målningar på läktarbröst.
Konstnär - Dekormålare: Carl Gustaf Hoijst
År 1800-1825 Fast inredning - predikstol
Altarpredikstol som ersätter altaruppsats.
År 1886 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: C J Wickman
År 1892 Teknisk installation - värme
År 1898 Underhåll - takomläggning
Taket täcks med plåt.
År 1927 Konservatorsarbeten
Konservering av takmålningar, predikstol, altarring, korbänkar, madonnaskåp, altaruppsats, läktarbröst och barockdopfunt.
År 1927 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Axel Forssén
År 1940 Teknisk installation - el
Elektriskt ljus.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1942 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1953 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning.
År 1999 Konservatorsarbeten
Takmålningar konserveras.
Konservator: Anders Darwall
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin