Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Odensåkers kyrka har ett fr läge väster om sjön Östen. Området runt sjön är naturreservat och har ett kulturhistoriskt riksintresse. I den välbevarade byn ingår en prästgård samt byggnadsminnesförklarade Klockarebolets hembygdsgård med boningshus och ekonomibyggnader från 1700-talet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur och en rad med små oxlar. På kyrkogården finns bland annat grusgångar, två stenkors och två gravstenar från 1700-talet, några gravhällar samt en gravtumba från samma tid. Anläggningens kyrkbacke med smidesgrind har en ålderdomlig karaktär.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Odensåkers tidigmedeltida kyrka breddades vid 1700-talets mitt mot norr och förlängdes mot öster i två etapper. Över långhusets västra parti uppmurades nuvarande torn med karnisformad huv och åttkantig, sluten trälanternin. Den vitputsade kyrkan har ett för 1700-talet typiskt tresidigt avslutat kor, spåntäckt tak och stickbågiga fönster. Sakristians port, sannolikt från 1700-talet, är järnskodd. I tornets nordfasad framträder en igensatt, rundbågig portal, troligen senmedeltida.
Från medeltiden har bland annat bevarats en ovanlig, fyrsidig dopfunt, en pietàskulptur, storklockan tornets bottenvåning med kryssvälvt tak och senare framtagna, senmedeltida figurativa målningar. Den ljusa interiören präglas, trots tillskott från olika tider, av 1700-talets ideal. Kyrkorummet täcks av ett spegelvälvt trätak. Predikstol och arkitektoniskt uppbyggd altaruppsats i rokoko är tillverkade av Olof Wedholm 1770. Om 1700-talet minner även fragment av draperimålning över läktaren och två gravhällar i vapenhuset. I samband med Adolf Niklassons renovering 1954 tillkom nuvarande bänkinredning. Nuvarande färgsättning är från 1992.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkan har ett framträdande läge invid Östen i en ovanligt välbevarad bymiljö med höga kulturhistoriska värden. - Kyrkans exteriör representerar de små medeltida kyrkor som på 1700-talet byggdes om till salkyrkor - Kyrkans medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Senmedeltida målningar
- Interiörens huvudsakliga karaktär av 1700-talet med inslag från främst 1900-talet - Bevarad medeltida dopfunt, pietàskulptur, stenfragment och storklocka
- Bevarad inredning samt gravhällar från 1700-talet.
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur och äldre gravvårdar samt kyrkbacke med smidesgrind.
Inventeringsår (2004)
ODENSÅKERS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och i väster ett kraftigt torn med sluten, åttkantig lanternin. Tornet är i söder av samma bredd som långhuset. Mot norr är långhuset ca fem meter bredare än tornet.
FASAD - Kyrkan är troligen uppförd av sandsten. Fasaderna är slätputsade med en gråmålad, putsad, ej utstående "sockel". I tornets nordfasad är en igensatt port, troligen 1700-tal. Den rundbågiga porten markeras genom att fasaden här utgörs av är oputsad sandsten. Den svarta, åttkantiga trälanterninen har höga, rektangulära blindfönster på alla sidor. Utmed sakristians östra fasad finns en gravtumba.
PORT - I huvudentrén i väster finns en svartmålad port med fyra speglar och ett lunettfönster över. Framför porten är ett trappsteg och ett vilplan av granit samt vid varje sida en handledare utmed fasaden. Porten och fönstret är placerade i en rundbågig nisch. Långhuset har i väster, norr om tornet, en port i form av en svart pardörr med kalksten framför. Varje dörrblad pryds av tre speglar. Sakristians västport utgörs av en rektangulär, plåtskodd dörr, troligen 1700-tal. Plåten är lagd i lameller och häröver i korsform med blommor. Framför porten ligger en kalksten.
FÖNSTER - I långhuset finns i söder respektive norr tre segmentbågiga, svarta fönster med korspost. Varje luft indelas genom spröjs i sex rutor. Fönstren är placerade i segmentbågiga nischer med solbänkar av äldre kalkstenar. I en segmentbågad nisch i sakristians nordfasad finns ett svart, segmentbågat fönster med mittpost. Varje luft är spröjsad i åtta rutor. Tornet har i varje väderstreck en rundbågig ljudglugg med jalusiluckor. Under ljudgluggarna sitter solbänkar av kalksten. I väster, söder om porten, är en mycket liten, kvadratisk tornglugg och i södra tornmuren två rektangulära små gluggar (i läktarvåning respektive andra tornvåningen).
TAK - Långhuset har ett något svängt, spåntäckt sadeltak, valmat över koret. Över sakristian är ett valmat sadeltak med svartmålad plåt. Tornet har karnisformad huv med svart plåt och lanterninen ett avsmalnande lågt kägeltak, uppdraget till en spira med plåtkors. Kyrkan har stuprör och rännor av järnplåt.
ODENSÅKERS KYRKA - Kyrkan består av ett mycket brett långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en bred mittgång och sidogångar. Utmed långhusets nordvägg, närmast koret är den stora predikstolen placerad. Över västra delen av långhuset är en djup läktare. Under läktaren saknas bänkar. I sydvästra hörnet är ett bokbord och i norr är en lekhörna med lekmatta och leksaker. Kyrkan har två dörrar med vindfång i väster. Det nordligaste av vindfången leder till en port och det sydligaste till ett vapenhus. Mellan dörrarna, står utmed väggen en järnbeslagen, brun kista.
GOLV - Golvet utgörs av nyare, hyvlade, kvadratiska grå kalkstenar. Under bänkarna är ett undergolv av lackade, längsgående bräder. I mittgången ligger en ljusblå gångmatta.
VÄGG -De något buktiga väggarna är slätputsade och vitkalkade. I västväggen, mellan de två dörrarna, är en oputsad nisch med en vertikalt placerad, ca 30 cm lång, profilerad stenlist. Över denna är en vertikal skåra i muren. En vertikal skåra finns också i södra delen av västväggen. Över predikstolen är en oputsad sten med fragment av dekormålning i rött.
Över läktaren, i norra delen av västmuren finns en rundbågig, konande nisch med draperimålning (i rött och blått).
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörrarna i väster utgörs av ljust rödbruna pardörrar av svängdörrsmodell. Varje dörrblad har ett runt trähandtag och nedtill en kvadratisk, profilerad spegel och häröver en hög glasad del. Glaset är spröjsat i vardera åtta rutor med grönt antikglas. Dörrarna leder till vindfång med dörrar, den norra utgör ytterdörr/ port. De yttre dörrarna har metallhandtag och är ådrade i samma färger samt indelade i tre kvadratiska speglar i varje dörrblad. I det södra vindfånget finns en vit, slät nyare dörr i norr och en söder. Dessa leder till förvaringsutrymmen.
FÖNSTER - Långhuset har tre högt och parvis placerade segmentbågiga fönster på varje sida. Innanfönstren är relativt nya, (ytterfönstren från tidigt 1900-tal) och vitmålade med korspost. Varje ruta i indelas i sin tur i två mindre rutor genom en horisontell list. Fönstren är placerade i djupa, konande, segmentbågade smygar. De putsade och vitkalkade smygarna har något buktiga väggar.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett ljusblått, spegelvälvt, trätak från 1700-talet, bestående av längsgående ospontade breda bräder. Brädernas längd och bredd varierar. Över mittgången finns tre kronfästen i form av förgyllda strålar i relief och från dessa hänger tre mässingsljuskronor av barockmodell. Taket under läktaren är ett vitt, plant brädtak.
KOR - Koret avskärmas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar. Altaret är murat invid östväggen och omges av en arkitektonisk, rumshög altaruppsats. Den femsidiga altarringen är placerad ca en meter från väggen. På varje sida av altarringen, utmed den sydöstra och nordvästra väggen, är en fristående nummertavla. Utmed korets södra och norra vägg, närmast de utvinklade väggarna står en korbänk med skärm. Utmed sydväggen står även, väster om korbänken, ett dopaltare och framför detta en dopfunt. På motsvarande plats i norr är dörren till sakristian. Över den norra korbänken hänger en medeltida madonna.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska, grå kalkstenar från 1992 samt i själva trappsteget av rektangulära kalkstenar. Framför altarringen ligger en rektangulär yllematta från Agda Österbergs atejé Tre Bäckar, vävd i geometriska blå, gröna och rosa mönster. Innanför altarringen är golvet förhöjt ytterligare ett steg. Det består av smala, längsgående, oljade furubräder. Härpå ligger en blå ryamatta.
VÄGG - Se långhus. Över dörren till sakristian är en högt placerad oputsad mindre sten med vad som troligen är överstycket till en äldre fönsteröppning. (sekundärt inmurad?) Mellan dopaltaret och södra korbänken är en vertikal, rumshög skåra i putsen.
DÖRR - Dörren till sakristian är en smal enkeldörr med tre kvadratiska speglar och metallhandtag från sent 1900-tal. Dörren sitter i en grund nisch med träomfattning.
FÖNSTER - Koret har i sydöst respektive nordöst respektive ett fönster av samma utformning som långhusfönstren. TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret har en skiva av en slipad röd kalksten. Skivan vilar på ett djupt underrede, som är murat putsat och vitkalkat. Skivan är något smalare än underredet och slutar dock ca 25 cm från korväggen.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1954 består av två öppna kvarter med nyare bänkar. Varje kvarter innehåller tolv bänkar. De tre främsta bänkarna i norr är något avkortade i höjd med predikstolen. Bänkarna avskärmas från kor och under läktaren av skärmar i samma utförande som gavlarna. De rektangulära gavlarna är ådringsmålade i ljust gråblått. I varje gavel är en rektangulär spegel med guldlist och avskurna hörn, marmorerad i samma färger. Överliggarna är mörkare blågrå. Ryggarnas baksidor är grå. I övrigt är insidorna ådringsmålade i samma ljust blågrå nyans som utsidorna. På sitsarna finns stoppade, blå dynor.
KORBÄNKAR - Bänkarna, troligen från 1954, är helt inbyggda med likadana skärmar som finns till långhusbänkarna. PREDIKSTOL - Den vitmålade, bukiga predikstolen med förgyllda lister är oval och genom pilastrar indelad i fält. Fälten buktar omväxlande utåt och inåt och sargerna är brutna och profilerade. I varje fält är en spegel med en evangelistskulptur. Figurernas klädnader är förgyllda och de är placerade på små profilerade socklar. Över varje pilaster är ett omålat kerubhuvud av trä. Predikstolen i rokoko är tillverkad 1770 av Olof Wedholm, Odensåker. Bokstödet uppbärs av en volutformad konsol. Närmast nordväggen är ett uppmurat podium, som predikstolens norra del vilar på. Ingången är via en rundbågig muröppning från sakristian. Predikstolen har ett svängt och bukigt ljudtak i samma färger och mot väggen uppdraget till en spira. Ovanpå denna är ett blått klot med förgyllt kors. Undersidan är blå med en nedhängande, skulpterad och förgylld duva. Ovanpå taket står, utmed den brutna och profilerade kanten sex änglar med Kristi pinoredskap.
ORGEL - Den vita orgelfasaden i nyrokoko med förgyllda dekordetaljer indelas genom pilastrar i tre rundbågiga pipfält, det mellersta högre. Överstycket är i mitten rundbågigt med förgyllda lister och vid sidorna finns delvis förgyllda voluter. Vid varje sida är en skulpterad och förgylld urna. Orgeln, från Härngrens orgelbyggeri i Lidköping, har en manual, åtta stämmor och pedal. Den är tillverkad 1907 och omdisponerad på 1950-talet. Spelbordet är vänt mot väster.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två rader med vardera fyra fyrsidiga pelare, varav en rad utmed västväggen. Pelarna är ådrade i ljust blågrått, något bredare och i mörkare färg i ändarna. Läktaren, troligen från 1800-talet, har något utvinklat mittparti. Läktarbröstet utgörs av ett gråmålat skrank med profilerad sarg med mörk överliggare och guldfärgad dekorlist upptill. Det har dekor i form av kvadratiska nedsänkta och ljust marmorerade speglar med guldfärgade ramar. Läktargolvet täcks av brun heltäckningsmatta. Söder omorgeln är en gradäng samt fyra vita bänkar med rektangulära gavlar. Norr om orgeln finns en gradäng och tre bänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER - korgolv äldre än långhusgolv.
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av en rektangulär, mörk oljemålning föreställande en sårad man (Kristus) och på den mulna himlen en tröstande ängel. Tavlan har en förgylld och profilerad ram. Den är en kopia efter den franske 1700-talsmålaren Taravals original i Stockholm.
ALTARUPPSATS- Altaruppsatsen är tillverkad 1770 av Olof Wedholm, Odensåker. Den är arkitektoniskt uppbyggd av två pilastrar och två pelare, som bär upp ett tak/himmel. På varje sida omges altartavlan av en korintisk pilaster, vit med ljusblå ådring, med förgyllda kapitäl. Pilastrarnas baser vilar på altaret och pryds av snidade och förgyllda fruktklasar.
Väster om altaret står två korintiska pelare med likadan färgsättning. Dessa vilar på höga, fyrsidiga piedestaler, marmorerade i samma färger. Taket inramas av en vit och bred, vågformad sarg med förgyllda lister. Ovanpå taket är en skulpterad mörk molnridå, bakom vilken förgyllda strålar sticker igenom. Framför molnen är finns änglar i relief, varav en håller jorden i sin hand. Molnen sticker även igenom taket genom ett ovalt hål i detta.
ALTARRING - Den breda, femsidiga altarringen består av ett grått, delvis genombrutet skrank med förgyllda lister. Skranket indelas genom rektangulära, horisontella speglar i vilka ett mönster av grekiska kors sågats ut. Speglarna omges av förgyllda lister. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med ljusblått tyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten har tärningsformad cuppa. Den nedre kanten på cuppan är nedtill formad som två bågar på varje sida. Runt kanten löper ett band i relief och på en sida finns ett reliefkors mellan bågarna. Cuppan vilar på en fyrsidig, nedåt konande fot, som i sin tur är placerad på en uppåt konande, fyrsidig fotplatta. Cuppan, har uttömningshål.
NUMMERTAVLA- Nummertavlorna, troligen nytillverkade, är svarta och omges av vita ramar. Utanför ramarna är en profilsågad enkel akantusinramning i blått, rött och guld. Tavlorna vilar på vita trästativ. Vid varje sida är, nederst en järntråd med ljushållare .
MADONNA - Pietàskulpturen, troligen 1400-tal, avbildar en madonna som sitter på en bänk. Hon har dok samt draperad klädnad och håller sin vuxne son över knäet.
VAPENHUS - Vapenhuset är troligen inrett 1954. I nordöstra delen av vapenhuset går en läktartrappa upp. Östra delen av rummet är avskärmad genom vita byggplattor. Under den mellersta och något högre delen av avskärmningen är ett vindfång och under trappan samt i den lägre och sydöstra delen förvaringsutrymmen mm. Den svängda trappan har inbyggda lackade steg och orange räcke. Trappan leder upp på vindfångets tak, varifrån en dörr går in till läktaren. En orange balustrad avskärmar plattformen här i väster. I rummet finns en ljusglob. Innanför sydväggen går en äldre läktartrappa.
TAK - Taket utgörs av ett troligen medeltida kryssvalv, putsat och vitkalkat förutom de yttersta spetsarna av anfangerna.
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och målade i vitt. På sydväggen finns en gravhäll med reliefer från 1600-1700-talet. På nordväggen, över trappan, finns en porträttgravsten från samma tid. Hällarna är tillägnade Kyrkoherde Dryander respektive Captainlieutnant Krull.
Väster om porträttgravstenen, ca 20 cm över golvnivå är en djup och ca två meter hög, segmentbågad nisch. Inuti nischen ligger en kalkstensskiva på vilken en kista placerats. I nischen och närmast väster om denna är putsen mycket tunn. På den inre, norra muren är en ristad markering av en igensatt, rundbågig portal. I nischens tak är en välbevarad senmedeltida målning (sent 1400-tal, enligt Viola Hernfjell, "Medeltida målningar i gamla Skara stift") av två män med knäkorta rockar och hatt på var sin sida av en beslagen kista. Männen bär var sitt radband och mannen i väster dessutom en stav. Mellan männen finns en fembladig ros samt vid varje sida ett språkband med minuskelskrift.(På den västra: "kyrkiowärande Pder Biörsson". Även på nischens östvägg är ett dekorfragment, föreställande en större mansfigur med luva och en figur (barn?) klädd i kolt och i bakgrunden två blommor. Målningsfragment syns även väster om nischen. Färgerna är grått, brunt, vitt, svart, rött och gult. Enligt Viola Hernfjell påminner målningarna om Mäster Amunds stil. Målningarna framtogs 1953-54.
PORT/DÖRR - Den mycket höga porten utgörs av en rektangulär pardörr, ådrad i ljust rödgult och med metallhandtag, troligen från 1954. Varje dörrblad pryds av fyra speglar. Dörren sitter i en rundbågig nisch och över dörren är ett ljusinsläpp. I västra delen av sydväggen är en mycket låg, vit plankdörr med lökformade beslag. Dörren leder upp i tornet.
DÖRR - Ljusinsläppet utgör av ett lunettfönster, målat som dörren.
GOLV - Golvet består av hyvlade grå kalkstenar.
SAKRISTIA - I sakristians nordvästra hörn är ett 1,5 meter högt, vitt textilskåp med lådor från 1992. Utmed östväggen är ett bockbord och två 1800-talsstolar. På sydväggen hänger ett litet träkrucifix, troligen 1800-tal. Väster om krucifixet finns en vit dörr med skjutregel från 1800-talet. Tre trappsteg och nederst en kalksten innanför dörren leder upp till predikstolen
GOLV - Golvet består av kalkstenar. På golvet ligger en röd matta.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad. Mot öster hänger porträtt över Prosten Kyllenius och hans maka, vilka är begravda i tumban utanför sakristian.
DÖRR - En innerdörr i väster är vit och slät. Portens insida är klädd med horisontella bräder, troligen sekundära. FÖNSTER - Mot norr är en segmentbågad smyg med ett fönster och innanför denna dubbla, vita träluckor.. TAK - Taket utgörs av släta, grå, breda bräder
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Via en rak murtrappa med mycket höga steg utmed sydväggen når man våning 2. I väster finns en smal glugg på bottenvåningen och i söder finns en glugg en bit upp i trappan. Väggarna är murade av natursten och oputsade. Även golvet utgörs av kalksten och taket är av plankor. I väster är en kvadratisk öppning, igenmurad med tegel. I söder är en smal glugg. En rak trätrappa leder till våning 3. Här finns två klockor. En av klockorna är senmedeltida, medan den andra är gjuten 1749 av Nils Billsten, Skara.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2016
ODENSÅKERS KYRKA - En kyrka uppfördes under tidig medeltid. Den bestod på 1670-talet, enligt Peringskiöld, av ett rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och halvrund absid i öster, takryttare samt i söder av ett vapenhus. Medeltida murar är bevarade i långhusets sydvägg och i tornets bottenvåning. Tornöverbyggnaden är sannolikt från tidigt 1700-tal. Från medeltiden är bevarat en dopfunt, storklockan, en pietàskulptur och vapenhusets målningar från sent 1400-tal. Kyrkan förlängdes i öster och fick nytt, tresidigt kor 1724 - 1728. Lillklockan omgöts 1749. 1759 tillbyggdes långhuset i norr och i öster. Kyrkan dekorerades med draperimålningar, av vilka en över läktaren har bevarats. Altaruppsatsen från 1770 är tillverkad av mäster Olof Wedholm, Råstads by i Odensåker. Denne har även tillverkat predikstolen. Altartavlan är en kopia efter den franske 1700-talsmålarens Taraval original i Broderskapets änkehus, Stockholm. Även taket är sannolikt från 1700-talet. Sakristian uppfördes vid 1700-talets slut eller början av 1800-talet.
Den första orgeln var tillverkad 1856 av Vallqvist. Nuvarande orgel är inköpt 1907 från Härngrens orgelbyggeri, Lidköping.
1910 fick kyrkan nya bänkar. På 1920-talet såldes en medeltida port till Vadsbo museum, Mariestad. Möjligen revs ett vapenhus norr om tornet samtidigt. 1942 omtäcktes spåntaket. Kyrkan renoverades invändigt 1953-1954, varvid en arkeologisk undersökning utfördes och äldre murrester återfanns. Dessa murades över med betong. Arkitekt var Adolf Niklasson. Elektrisk värme och ljus installerades enligt S Lidéns förslag. Orgeln omdisponerades av F Aagard, Danmark. Taket tjärades och utvändig puts lagades. Ett vindfång innehållande vapenhus inreddes. De medeltida målningarna framtogs. Nya bänkar insattes. 1959 skedde sanering av skadedjur genom Anticimex. Utvändiga underhållsarbeten utfördes i mitten av 1980-talet. Taken omlades och lagades. 1990 - 1992 utfördes inre arbeten, varvid bänkinredningen, tak och läktare ommålades i delvis ny färgsättning. Putsen lagades invändigt. Nytt textilskåp och nya elradiatorer tillkom. Predikstol och altaruppsats konserverades genom Alf Hedman. Koret fick nytt golv.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1400-1550 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1450-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
År 1749 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1759 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Draperimålningar
År 1770 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Olof Wedholm, Råstads by i Odensåker
År 1770 Fast inredning - altaruppsats
Altartavlan är en kopia efter Taraval.
Konstnär - Bildhuggare: Olof Wedholm, Råstads by i Odensåker
År 1856 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Anders Wallqvist
År 1907 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
År 1910 Fast inredning - bänkinredning
Öppen bänkinredning.
År 1942 Underhåll - takomläggning
Omtäckning av spåntak.
År 1953-1954 Arkeologisk undersökning
Äldre grundmurar undersöks.
År 1953-1954 Konservatorsarbeten
Framtagning av medeltida måleri.
År 1953-1954 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1953-1954 Underhåll - exteriör
Lagning av puts och tjärning av spån.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1953-1954 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Vindfång byggs. Omdisponering av orgel.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Orgelbyggare: Frede Aagaard
År 1953-1954 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1959 Underhåll
Skadedjursbekämpning
År 1983-1987 Underhåll - takomläggning
År 1990-1992 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och predikstol konserveras.
Konservator: Alf Hedman
År 1990-1992 Underhåll - målningsarbete, interiör
Inre ommålning med delvis ny färgsättning på inredning. Puts lagas.
År 1990-1992 Specifika inventarier - textilskåp
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin