Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Ekby kyrka ligger på en medeltida kyrkplats i odlingslandskapet. Öster om kyrkan är en radby. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en trädrad och på två sidor av en jämn, kallmurad stenmur. Ingången är en smidesgrind mellan stenstolpar. En rad stenkors över släkten Svenander är resta söder om kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - I samband med en renovering av Ekby kyrka 1902 rasade alla murar utom tornmurarna. En ny kyrka uppfördes därför invid tornet, som huvudsakligen var uppfört 1804. Möjligen ingår murrester från en medeltida kyrka i tornet. Arkitekt vid nyuppförandet var K Hultcrantz och A Vetterberg. Kyrkan i eklektisk stil har i öster ett fullbrett kor med polygonal absid och i väster torn med spetsig spira samt kopplade rundbågade, ljudgluggar från 1902. Exteriörens utkragade vindfång och ursprungliga ekportar är något utkragade. Kyrkan har svagt spetsbågade gjutjärnsfönster med glasmålningar.
Interiören präglas av det sena 1800-talets ideal. I denna ingår A Vetterbergs bevarade inredning från 1902, innefattande bland annat tredingstak, predikstol, läktare och bänkinredning. Koret öppnar sig mot sakristian genom en bred triumfbåge med språkband. Altaruppsatsen från 1902 utbyttes vid Adolf Niklassons renovering 1955, men är bevarad i en tornvåning. Nuvarande altaruppsats är tillverkad av Anders Ekberg 1699. Från föregående kyrka har även bevarats en dopfunt, ett 1300-talskrucifix, tre liljestenar, en medeltida lillklocka och en bänkdörr från 1600-talet. Orgeln är byggd 1886 av JA Johansson, Mösseberg, men ombyggdes 1978 samt troligen också på 1920-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger på medeltida kyrkplats i västra delen av en äldre kyrkby
- Kyrkans föga förändrade exteriör är ett gott exempel på det förra sekelskiftets stora eklektiska sockenkyrkor, med såväl ursprungliga järnfönster som portar.
- Interiören präglas av byggnadstiden
- Bevarad inredning från 1902
- Medeltida dopfunt, krucifix, liljestenar och kyrkklocka
- Altaruppsats och bänkdörr från 1600-talet
- Kyrkogård med stenmur, trädrad, smidesgrindar och stenkors från 1800-talet
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
EKBY KYRKA - Kyrkan är placerad mitt på en närmast kvadratisk kyrkogård. Kyrkogårdens huvudingång är belägen i öster och utgörs av en dubbel smidesgrind med dekor i form av bland annat voluter. Grinden är upphängd mellan stenstolpar. En asfalterad gång från grinden och utmed kyrkans sydfasad leder till västra kyrkoporten.
Kyrkogården inramas mot öster och norr av en kallmurad stenmur. Utmed östra kyrkogårdsmuren växer här och var snöbärsbuskar. Mot söder utgörs inramningen av buskar av oxel. Runt hela kyrkogården finns även en trädrad med bland annat lind.
Kvartersindelning saknas. Öster om kyrkan finns huvudsakligen nyare gravvårdar, medan de äldsta ligger söder om kyrkan. Här finns bland annat en rad med stenkors från 1800-talet över släkten Svenander. Norr om kyrkan finns ett fåtal gravvårdar.
Inventeringsår 2016
FÖRSAMLING 1995 - EKBY
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 440, 1900: 572, 1995: 269
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge i odlingsmarken 1,5 km öster om Tidan. En lång allé leder längs bygatan till prästgården och förbi. Ekby socken ligger söder om Mariestad.
RASERAD KYRKA / RUIN -
BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med smalare, tresidigt avslutat kor, sakristia på långhusets nordsida samt västtorn. I: En stenkyrka, troligen från äldre medeltid, avbildas i Peringskiölds Monumenta, med rektangulärt långhus och smalare, rakslutet kor. Murat vapenhus i söder och stensakristia på korets nordsida av okänd, men möjligen medeltida datering. Kyrkans fortsatta byggnadshistoria är inte helt klarlagd och det är oklart hur mycket av äldre murrester som bevarats vid varje omdaning. II: Kyrkans nuvarande utformning är resultat av genomgripande förändringar i etapper under 1800- och 1900-tal. År 1804 erhöll kyrkan salformad plan, troligen genom att långhuset både vidgades och förlängdes, samt västtorn och nordlig sakristia tillbyggdes. Nästa stora förändring skedde 1902 då kyrkan erhöll ett nytt, femsidigt kor samt ny sakristia i norr.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har i allt väsentligt sin karaktär efter 1902 års förändringar, då koret med sina stora spetsbågefönster tillkom och de äldre fönsteröppningarna förstorades och likaledes fick spetsbågig form (den då befintliga tornhuven, möjligen från 1800-talets mitt eller senare hälft behölls dock). Ett uppstickande gavelröste markerar gränsen mellan långhus och kor. Den södra ingången flyttades 1902 något åt öster, till mitten av långhusväggen. Ingång även via tornets bottenvåning. Innertaket är brutet och klätt med träpanel. Koret skiljs från långhuset av en vid spetsbåge. I samband med 1902 års om- och tillbyggnad förnyades inredningen helt, med bl. a. mångkantig predikstol och öppen bänkinredning.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av äldre inventarier och inredning har bl.a. bevarats en altartavla från 1699 och några fragment av en bänkinredning från 1600-talet.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin