Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Eks kyrka är belägen i det uppodlade slättlandskapet väster om Tidan. Tillsammans med angränsande Stora Eks herrgård, uppförd 1768, utgör kyrkan en kyrko- godsmiljö från 1700-talet, men med medeltida anor.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur med avtäckning av kalkstenshällar. Huvudingången utgörs av en smidesgrind mellan stenstolpar. Anläggningen innehåller även grusgångar samt några äldre gravvårdar, bland annat i form av stenkors.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Eks kyrka har medeltida ursprung. Medeltida murar återstår troligen i långhusets västra del. I övrigt är den gustavianskt präglade kyrkan ett resultat av CF Adelcrantz om - och tillbyggnad 1794-1798, initierad av bröderna Scheffer på Stora Eks herrgård. Den slätputsade kyrkobyggnaden med tresidigt kor och sakristia i norr har i väster ett något smalare torn med rektangulära gluggar och tälttak med kort spira. De rundbågiga fönstren är placerade i liv med fasaden och långhustaket är tegeltäckt. Utmed korfasaden finns tre resta gravhällar från 1500-talet och 1600-talet. Portarna är möjligen ursprungliga. Korets herrskapsingång i nordöst omfattas av liljestenar.
Interiören har gustaviansk prägel med tunnvälvt trätak från 1700-talet. En dopfunt och en 1400-talsmadonna minner om kyrkans medeltida ursprung, medan en äldre altaruppsats och en korbänk med renässansförebilder är från 1600-talet. Orgelfasaden, ett äldre altarkors samt predikstolen med ingång direkt från sakristian är från 1800-talet, medan bänkinredningen, predikstolstaket och Lennart Wilkmars altartavla tillkom vid Adolf Niklassons renovering 1955. Golvet från 1908 består av diagonalt lagda kalkstenar.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Eks kyrka och Stora Eks herrgård utgör en gods- och kyrkomiljö av nationellt intresse - Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
- Kyrkan representerar de små medeltida kyrkor som byggts om till salkyrkor 1700-talet. - Exteriörens huvudsakligen gustavianska prägel
- Gravhällar utmed fasaden
- Korets herrskapsingång med omfattning av liljestenar
- Bevarad medeltida dopfunt och madonna
- 1700-talstaket ger rymd åt kyrkorummet
- Inredning från 1600-talet
- Altartavlan av Lennart Wilkmar
- Kyrkogårdens grusgångar, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2004)
EKS KYRKA - Kyrkan är öst- västligt placerad i västra delen av den rektangulära kyrkogården. Huvudingången från infartsvägen i väster utgörs av en dubbel smidesgrind med överstyckena nedsvängda mot mitten och härunder spjälor. Grinden är placerad mellan kraftiga, putsade stenstolpar med oputsad lockhäll. En trappa med tre kalkstenar leder från vägen till grinden. En grusgång leder från grinden till kyrkans västport och runt kyrkan.
Mot herrgården i norr är en grind mitt för koret. Det är en svart trägrind, placerad mellan putsade, kraftiga stenstolpar. I söder är en muröppning.
Kyrkogården inramas av kallmurad stenmur med avtäckning i form av kalkstenshällar. I söder täcks dock muren av cement istället för kalksten. Kyrkogården innehåller ett fåtal gravar. I sydväst är två stenkors och en gravsten som troligen stammar från 1600-talet. I sydöst är en gravvård med järnstaket.
Inventeringsår 2016
Text saknas för närvarande
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin