Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Ekby kyrka ligger på en medeltida kyrkplats i odlingslandskapet. Öster om kyrkan är en radby. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en trädrad och på två sidor av en jämn, kallmurad stenmur. Ingången är en smidesgrind mellan stenstolpar. En rad stenkors över släkten Svenander är resta söder om kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - I samband med en renovering av Ekby kyrka 1902 rasade alla murar utom tornmurarna. En ny kyrka uppfördes därför invid tornet, som huvudsakligen var uppfört 1804. Möjligen ingår murrester från en medeltida kyrka i tornet. Arkitekt vid nyuppförandet var K Hultcrantz och A Vetterberg. Kyrkan i eklektisk stil har i öster ett fullbrett kor med polygonal absid och i väster torn med spetsig spira samt kopplade rundbågade, ljudgluggar från 1902. Exteriörens utkragade vindfång och ursprungliga ekportar är något utkragade. Kyrkan har svagt spetsbågade gjutjärnsfönster med glasmålningar.
Interiören präglas av det sena 1800-talets ideal. I denna ingår A Vetterbergs bevarade inredning från 1902, innefattande bland annat tredingstak, predikstol, läktare och bänkinredning. Koret öppnar sig mot sakristian genom en bred triumfbåge med språkband. Altaruppsatsen från 1902 utbyttes vid Adolf Niklassons renovering 1955, men är bevarad i en tornvåning. Nuvarande altaruppsats är tillverkad av Anders Ekberg 1699. Från föregående kyrka har även bevarats en dopfunt, ett 1300-talskrucifix, tre liljestenar, en medeltida lillklocka och en bänkdörr från 1600-talet. Orgeln är byggd 1886 av JA Johansson, Mösseberg, men ombyggdes 1978 samt troligen också på 1920-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger på medeltida kyrkplats i västra delen av en äldre kyrkby
- Kyrkans föga förändrade exteriör är ett gott exempel på det förra sekelskiftets stora eklektiska sockenkyrkor, med såväl ursprungliga järnfönster som portar.
- Interiören präglas av byggnadstiden
- Bevarad inredning från 1902
- Medeltida dopfunt, krucifix, liljestenar och kyrkklocka
- Altaruppsats och bänkdörr från 1600-talet
- Kyrkogård med stenmur, trädrad, smidesgrindar och stenkors från 1800-talet
Inventeringsår (2004)
EKBY KYRKA - Ekby kyrka utgörs av ett stort långhus, fullbrett och lika högt, tresidigt avslutat kor i öster, polygonal absid norr om koret och ett smalare, kraftigt torn i väster.
FASAD - Kyrkan är spritputsad med slätputsade omfattningar och hörnlisener. Under takfoten är en profilerad taklist. Tornets fasader avslutas upptill av en spetsvinklad fronton på varje sida. Strax över läktarnivå trappas tornet av och blir något smalare. Den grunda hylla som bildas vid avtrappningen täcks av ett plåttak. Mellan kor och absid är en uppskjutande, tresidig gavel. Sockeln är spritputsad och gråmålad med ristad kvaderindelning. I sockeln finns ventiler med galler. Över sakristians port hänger en lykta. Öster om sakristian ligger en övervuxen, rektangulär stenhäll, möjligen en gravhäll. Öster om absiden finns en liggande gravhäll över Anders Röding, 1814-74.
PORT - Kyrkan har en entré i väster och en i söder. Västporten utgörs av en rektangulär pardörr av ek med metallhandtag, omgiven av en spetsbågad och profilerad nisch med ett ljusinsläpp över. Nischen är placerad i ett ca 30 cm utkragat vindfång med smalt plåttak. I dess gavelröste är en opusad kalksten med guldinskription: "Under Konung Gustav IV´s regering är detta torn utfört och kyrkan utvidgad år 1804. Påbyggt och försett med spira 1873".
Framför västportalen är en trappa av tre granitsteg och viloplan. Entrén i söder utgörs av en svart pardörr med C-formade järnbeslag i en spetsbågig, profilerad nisch. Nischen är placerad i ett likadant vindfång med plåttak. I västportalens övre del är inmurat en oputsad kalksten med guldinskription angående 1902 års omfattande förändringar/nybyggnad. Sakristians port är belägen i väster och utgörs av en rektangulär, träfärgad enkeldörr med fyra speglar samt metallhandtag. En stentrappa med tre steg, handledare mot norr och viloplan leder till porten.
En trappa med tre steg av granit leder upp till portalen.
FÖNSTER - Långhuset har i söder respektive norr fyra svagt spetsbågade fönster med svartmålade gjutjärnsbågar och slätputsade omfattningar. De är placerade i grunda, svagt spetsbågiga nischer med starkt lutande solbänkar av kalksten. Långhuset har även i västgaveln ett runt, svartmålat, högt placerat fönster på varje sida av tornet. I sakristians östfasad är ett rektangulärt fönster.
I tornets västfasad finns på tredje våning ett runt, svartmålat fönster med stjärnformad spröjsning och slätputsade omfattningar. I varje väderstreck är en dubbelvälvd, närmast rundbågig ljudglugg med profilerad mittpilaster. Gluggarna täcks av bruna jalusiluckor och omges av slätputsade omfattningar.
TAK - Långhuset har ett plåttäckt sadeltak, valmat över koret i öster. Långhusets respektive takfall har fyra små, triangulära takfönster. Korets östra gavelspets kröns av en järnspira. Absiden, öster om koret, har ett valmat sadeltak med plåttäckning. Den lilla, trekantiga gaveln mellan kor och absid har ett grunt plåttak och på gavelspetsen en plåtskorsten. Sakristian täcks av ett valmat sadeltak med plåt och kröns av en mindre järnplåtspira. Tornet har plåttäckt torntak och på varje sida ett litet, spetsvinklat takfönster. Taket kröns av ett plåtkors med korsarmarna avslutade genom klot. Stuprör och hängrännor är av plåt.
EKBY KYRKA - Kyrkan består av ett stort och högt långhus, där östra partiet utgör sakristia, smalare absid/korutsrpång i öster och vapenhus i tornets bottenvåning. Mellan kor och absid är en vid triumfbåge. Närmast triumfbågen är koret avsmalnande så att en kort, svagt vinkelställd vägg bildas på varje långsida.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång, sidogångar samt genom en tvärgång i söder. Över västra delen av kyrkorummet är en djup läktare. Under större delen av läktaren finns underbyggnader på båda sidor av mittgången. Bänkarna når i öster ända intill koret, men under läktaren saknas bänkar. Förutom dörren till vapenhuset i väster finns i söder en port med invändigt vindfång.
GOLV - Golvet utgörs av lackade, längsgående granplankor. I gångarna ligger ljusbruna gångmattor. Bänkarna är placerade på ett ca en dm högre undergolv av likadana bräder.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. På varje långsida sitter tre trearmade, elektrifierade mässingslampetter. Läktarunderbyggnaden avskärmas mot kyrkorum och mittgång genom rosa byggskivor, indelade i rutor genom ett grått listverk .På västväggen, mot läktarunderbyggnaden hänger tre prästlängder, svarta rektangulära tavlor med vit text och guldram - två söder om mittgången och en norr om denna. Över dörren till vapenhuset är fem målade, ljusbruna spegelfält. Väggen avslutas upptill av en grå profilerad trätaklist med gröngula kanter. Nedtill är en smal, gråmålad bård.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster utgörs av en mörkt grå pardörr, troligen ursprunglig. Varje dörrblad pryds av tre höga, vertikala utsparade speglar, och häremellan en lägre, horisontell spegel. Dörren är placerad i en djup, rektangulär tränisch. Till vindfånget i söder leder grå pardörr av svängdörrstyp från 1970. Varje dörrblad har två vertikala handtag av vitmetall, en rektangulär spegel nedtill samt upptill ett rundbågat, vitt fönsterglas.
FÖNSTER - Långhuset har fyra höga svagt spetsbågiga fönster i norr och fyra i söder. De västligaste fönstren ingår i läktarunderbyggnaderna. Fönstren har svartmålade gjutjärnsbågar med "masverk". Nedre delen av fönstren indelas i rutor och överst är ett trepass i cirkel, och två blad samt härunder tre arkadbågar. Innanfönster saknas och fönstren är ursprungliga. De är placerade i djupa, utåt konande smygar, något spetsiga upptill. I varje fönsterbänk är ett inpressat v samt en träkloss. Över läktaren är två runda fönster utan spröjsning, placerade i djupa, runda smygar.
TAK - Taket utgörs av ett gråvitt tredingstak av spontade bräder med listverk. I taket är tre utsirade kronfästen, troligen av gips. Från dessa nedhänger tre mässingskronor av barockmodell. Taket under läktaren utgörs av gråvit pärlspont.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaderna från 1970 avskärmas mot kyrkorummet samt mot mittgången genom skärmväggar - se vägg. Från mittgången går en dörr mot söder och en annan mot norr. Dörrarna har samma utförande som dörren mot vindfånget i söder. Läktarunderbyggnaderna innehåller samlingsrum med bord och stolar. Båda utrymmena har parkettgolv och mot västväggen är en rad skåp med släta plywooddörrar.
KOR - Koret är fullbrett, man smalnar av mot triumfbågen. Den lägre och smalare absiden är femsidig och ligger två trappsteg högre än kyrkorummet i övrigt. Altaret är placerat en dm från östra absidväggen och den halvrunda altarringen ca en meter från väggen. Den höga altaruppsatsen vilar sekundärt på en grå bräda ovanpå altaret. Över altaret, mellan vägg och tak, hänger en snidad och förgylld sol med allseende öga, målat i svart på gråblå botten. Nedanför trappan, invid triumfbågens norra anfang, står predikstolen med uppgång från nordväst. Utmed nordväggen finns dörren till sakristian och på dess överstycke står två skulpterade, poykroma keruber med facklor och trumpter, troligen 1700-tal. Utmed sydväggen står ett piano och över detta hänger ett stort krucifix. Här finns även en dopfunt. Söder om triumfbågen är en fristående nummertavla. I koret står även en ambo.
GOLV - Korgolvet utgörs av längsgående, lackade granbräder. Här ligger även ljusbruna gångmattor. Trappan till absiden är av kalksten. Absidgolvet utgörs av diagonalt lagda klinkerplattor i omväxlande vitt och rött. Framför altarringen ligger en flerfärgad ryamatta. Innanför altarringen är en gråvit heltäckningsmatta. Framför altaret är ytterligare förhöjt golv och här är en vit och blå ryamatta.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad och avslutas nedtill genom en smal grå rand. Upptill är en profilerad taklist. Den putsade, ljusa triumfbågen är profilerad. Över triumfbågen är ett bibelcitat målat med guldfärg.
Över sakristidörren är en minnestavla över Petrus Kjelberg 1652-1716. Det svarta, segmentbågade textfältet har inskription i guld och flankeras av två skulpturer (i väster Moses och i öster Johannes döparen). Tavlan omges av en bred, rikt snidad och skulpterad och förgylld ram med keruber. I ramens understycke är infogat tre ovala porträtt (Petrus mellan sina två fruar).
DÖRR - Till sakristian leder en grå enkeldörr med tre kvadratiska, profilerade speglar och metallhandtag. Dörren har profilerad omfattning och konsoler som uppbär en fronton med trepass.
FÖNSTER - Absiden har mot nordöst och sydöst vardera ett likadant fönster som i långhuset. Masverket har senare fått färgat glas i blått, rött och orange.Koret har på de korta, snedställda väggarna mellan kor och absid (väster om triumfbågen) mot sydöst respektive nordöst, likadana fönster med färgade glas. Trepasset är här rött och bladverket grönt och orange. Östra korfönstret är igensatt på insidan sedan 1955.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket. Det är något valmat närmast triumfbågen. Absidtaket är ett plant, vitt tak av pärlspont, valmat i öster.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret, troligen från 1902, har en gråmålad träskiva, uppburen av ett vitmålat träunderrede. Underredet har på kortsidorna två profilerade speglar och på långsidan tre stycken.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1902 består ett kvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret innehåller 13 bänkar, det sydöstra sju och det sydvästra fyra stycken.
De ljust brunådrade bänkarna har mot koret och tvärgången skärmar med låga, utsparade, stora speglar i något ljusare ådring. Överliggarna är profilerade. De ursprungliga gavlarna är spetsbågiga upptill och något bredare och volutformade i höjd med sitsarna. Upptill och nedtill är en profilerad, horisontell list och häremellan en reliefblomma i en diagonalt placerad kvadrat. Bänkarna har smala bokbräden i samma färg, grå fotbräden samt äldre bänkvärmare under sitsen.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen från 1902 har grå bottenfärg med lister i vitt och guld. Den indelas i fält genom ljusare kolonnetter . Kapitälet pryds av guldfärgade palmetter. I varje fält är en ljusbrun spegel med reliefer i form av en evangelistsymbol i vitt. Varje symbol vilar på en blå namnplatta med bruna bokstäver, uppburen av vita växter. Predikstolen har ljusa, profilerade sarger upptill och nedtill. Den vilar på en cylindrisk brun fot med förgyllda lister samt överst snidad akantus. Den långa, något svängda trappan från nordväst har inbyggda steg med brun heltäckningsmatta och på båda sidor bruna räcken. Räcken uppbärs av arkadbågar mellan skulpterade grå fyrsidiga pelare Ljudtak saknas.
ORGEL - Den grå orgelfasaden med förgyllda lister är genom pilastrar indelad i tre pipfält, det mellersta högre och rundbågigt. Över fälten finns sniderier med bland annat tandsnitt. Ovanpå de raka överstyckena finns dekor i form av fyra skulpterade urnor, kvistar samt överst en lyra, allt till största delen i guldfärg. Spelbordet är vänt mot väster. Orgeln har en manual, åtta stämmor och pedal. Orgeln är byggd 1886 av JA Johansson, Mösseberg och renoverad 1978.
LÄKTARE - Läktaren från 1902 vilar på två fyrsidiga pelare utmed bänkarna samt vid väggarna på fyra pilastrar, alla ådrade i samma ljusbruna färg som bänkarna. Pelarna och pilastrarna vilar upptill på svängda, skulpterade vita konsoler. Det grå läktarbröstet utgörs av ett skrank, insvängt mot långväggarna. Skranket har utsmyckning i form av en hög fris av arkadbågar i mörkare grå färg. Sargerna upptill och nedtill är rikt profilerade och vita. Läktargolvet utgörs av smala obehandlade bräder. Här ovanpå ligger en brun heltäckningsmatta. I norr finns fyra gradänger med heltäckningsmatta och tre likadana bänkar som i långhuset. I söder finns tre gradänger och fyra bänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1699 utgörs av en skulpterad calvariegrupp i bland annat rött och guld på mörk bakgrund.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på norra sidan av Paulus och på den södra av Petrus med sina symboler, båda skulpterade och med kläderna målade i blått. Figurerna vilar på var sin konsol i guld och orange samt på en list med namninskrift. Mellan konsolerna är en oval, mörk tavla med snidad och förgylld ram samt text angående altaruppsatsens tillkomst, bland annat "A Ekberg Anno 1699". Flyglarna vid de yttre sidorna utgörs av snidad och guldfärgad akantus på blå botten samt härovan en skulpterad polykrom figur på varje sida, Moses i norr och Johannes döparen i söder. I andra våningens mitt är en åttkantig grå målning av en duva med en ljusring på grå botten från sent 1900-tal. Bilden omges på tre sidor av ett skulpterat änglahuvud samt av två spiralsvarvade kolonner mot blå bakgrund. Även här utgörs flyglarna av akantus i samma färger. Ovanpå det spetsvinklade krönet är en Kristusfigur, omgiven av två liggande figurer med kvistar.
ALTARRING - Den halvrunda, ljusbruna altarringen från 1902 utgörs av arkadbågar uppburna av profilsvarvade balusterdockor. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med grått tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten och med uttömningshål är medeltida. Ytan är prickad. Cuppan är kalkformad med en repstav runt mynningen och en nedtill. Den runda foten pryds av en vulst och vidgar sig nedåt till en fotplatta.
NUMMERTAVLA- Den svarta, rektangulära nummertavlan omges av en grå ram med guldfärgad detaljutsmyckning och tresidigt överstycke. Vid varje sida är två ljushållare. Tavlan vilar på en hög träfot. Denna pryds upptill av akantus i relief.
KRUCIFIX - Kristusfiguren, troligen från 1300-talet, har starkt nedåtböjt huvud, krönt av törnekrona och korslagda ben. Korset är möjligen senare. Det har utmed alla kanter små rundbågar och armarna avslutas med rektangulära plattor. På den nedre är fastspikat en mycket liten, snidad människofigur.
VAPENHUS - I vapenhusets nordvästra hörn går en läktartrappa upp. Den nedtill svängda trappan har inbyggda, lackade steg och mot mittgången en barriär med vita balusterdockor. Under trappan, bakom de släta grålaserade skåpsdörrarna, finns förvaringsutrymmen samt i östra delen en torrtoalett. Utmed sydväggen står vid varje sida delar av två liljestenar samt häremellan en gravhäll med reliefer, troligen 1600-tal. I sydöstra hörnet står en grå liten, järnbeslagen kista samt en järnbeslagen sparbössa och ovanpå denna är ett solur och en mycket stor järnnyckel. I det sydvästra hörnet är en skåpsdörr med svängda järnbeslag. Den rödmålade dörren pryds av reliefer och är sannolikt från 1600-talet.
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och målade i gulvitt. Över dörren till långhuset är ett bibelcitat i guldfärg, troligen från 1955.
PORT/DÖRR - Den ursprungliga, rektangulära pardörren av ek är placerad i en rektangulär putsad nisch. Varje dörrblad pryds nederst av en kvadratisk spegel. Häröver är en hög rektangulär glasruta med rikt masverk av gjutjärn. I mitten är en blomma med rött glas, inskriven i en cirkel.
TAK - Det plana taket består av vit pärlspåntspanel.
GOLV - Golvet utgörs av kalkstenar. Här ligger även en röd gångmatta.
TAK - Det nya taket är spegelvälvt och av breda omålade plankor.
SAKRISTIA - Sakristian är tresidigt avslutad i norr. I nordöstra hörnet finns ett träaltare. Utmed sakristians sydvägg finns skåp från ca 1930 med släta, grå dörrar. I väster är en dörr och i norr och öster vardera ett fönster. Framför östfönstret är två grå 1700-tals allmogestolar och framför nordfönstret bord och stolar från ca 1950-tal.
GOLV - Golvet består av smala, lackade bräder.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad
FÖNSTER - De grå rektangulära innanfönstren har korspost och är placerade i rektangulära, putsade smygar. DÖRR - Dörren som leder till en port är en grå spegeldörr från 1955.
TAK - Taket utgörs av blågrå pärlspont och är valmat mot norr.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Via läktartrappan når man tornvåning 2, väster om läktaren. Mot väster är här ett grått, runt fönster spröjsat likt en stjärna och placerat i en djup smyg. Golvet utgörs av smala, lackade bräder och taket av vit pärlspont. En vit spegeldörr med metallhandtag, sannolikt från 1902 leder till läktaren. Dörren sitter i en djup nisch. Utmed västväggen står en stor kista, i nordväst ett orgelharmonium och utmed sydväggen den nyklassicistiska altaruppsatsen från 1902. Uppsatsen är vit med sniderier och kannelyrer i guld. I centrum är ett målat kors. En rak trätrappa med inbyggda steg innanför en enkel dörr leder till våning 3. Innanför dörren står en nyklassicistisk nummertavla. PÅ våning tre utgörs golv och tak av plankor. I norr och i söder är ett likadant fönster som på våning 2, det norra omålat och det södra svart. Runt fönstren utgörs väggarna av murat tegel. I övrigt är de murade av natursten . Mot långhuset är en glugg och framför denna en liten avsats i två trappsteg. Det innersta trappsteget utgörs av ett liljsentensfragment! Utmed västmuren står en likadan nummertavla som på våning två samt ett litet förgyllt 1800-talskrucifix med hängande törnekrona. En rak, öppen trätrappa leder till våning 4. Golv och tak är av trä, medan väggarna är murade av natursten. Här hänger två klockor, varav lillklockan är medeltida.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Smalare, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Norr, Takkupa, Torn - Väster
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
EKBY KYRKA - Nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare. Enligt en inskription utvidgades denna 1804 och nuvarande torn uppfördes (troligen på medeltida murar).Tornspiran är, enligt samma inskription, från 1873. Då kyrkan skulle restaureras omkring år 1900 rasade murarna. Man beslöt att då att istället riva den gamla kyrkan och uppföra en ny invid det gamla tornet. Hur mycket medeltida murar som ingår i nuvarande kyrka är oklart. Denna uppfördes i nygotik 1902, enligt ritningar K Hultcrantz och A Vetterberg. Denne ritade även altaruppsats, predikstol, orgelläktare och bänkinredning. Detta är bevarat, men altaruppsatsen är undanställd på tornvinden. Kyrkorummet var från början färgsatt i sandgula och bruna toner. En liljesten användes som tröskel i en dörröppning på tornvinden. Från medeltiden är bevarat en dopfunt, ett 1300-talskrucifix, tre liljestenar och en lillklocka. Altaruppsats från föregående kyrka är från 1699 och från 1600-talet finns även en bänkdörr.
Orgeln är byggd 1886 av JA Johansson, Mösseberg. Orgeln omdisponerades troligen på 1920-talet. 1938 lämnade Axel Forssén och ingenjör Magnus Ericson ett förslag till installation av el och av värmesystem med varmvatten. Andra planerade åtgärder var invändig ommålning, omputsning av fasad, lagning av takplåt, ny altarring. I förslaget ingick elektriska installationer, förändring av fönster, omplacering av äldre altaruppsats och av triumfkrucifix. Arbetena kom dock troligen aldrig till stånd.
1954 -1955 genomförde arkitekt Adolf Niklassons och ingenjör Sigurd Lidéns ett restaurering. I förslaget ingick installation av elektrisk värme och belysning, isolering av golv, nedtagning av skorsten, lagning av yttertrappor, borttagning av det mellersta korfönstret, ny färgsättning samt ett vindfång i söder. Rötskadat virke i taket borttogs. Bänkar avlägsnades i såväl öster som väster. Olle Hellström konserverade den äldsta altaruppsatsen, som härefter fick nuvarande placering över altaret. 1965 skedde skadedjursbekämpning genom Anticimex.
1970 godkändes ett förslag av arkitekt Lars Rune Bengtsson till läktarunderbyggnad samt skåp under läktaren. Orgeln restaurerades 1978 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1989 renoverades fasaden genom Firma Puts- och Fasadrenoveringar i Skaraborg AB.
År 1100-1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1150-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1699 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Anders Ekberg
År 1886 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Anders Johansson, Mösseberg
År 1954-1955 Konservatorsarbeten
Altaruppsats i barock konserveras och ersätter 1902 års altarprydnad.
Konservator: Olle Hellström
År 1954-1955 Underhåll - målningsarbete
Ny färgsättning.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1954-1955 Ändring - tilläggsisolering
Isolering av golv.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1954-1955 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1965 Underhåll
Skadedjurssanering
År 1978 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Restaurering av orgel.
År 1989 Underhåll - exteriör
Fasadrenovering
År 2008 Underhåll - exteriör
Ommålning av torntakets plåtavtäckning. Mindre putsskador på tornfasad lagades.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Vetterberg,A:Arkitekt"; "Hultcrantz,K:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin