Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Utby kyrka är belägen på medeltida kyrkplats i en mindre kyrkby på Vadsboslätten. KYRKOANLÄGGNINGEN -Kyrkogården omges av en stenmur och en trädrad. Ingångarna har smidesgrindar med stenstolpar. Anläggningen innehåller bland annat grusgångar enstaka gravvårdar med järnstaket eller stenram samt ett stenkors och två gravhällar från 1600-1700-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Utby kyrka, uppförd 1872 efter ritningar av Per Axel Nyström, ersatte en medeltidskyrka. Den sedan byggnadstiden välbevarade exteriören kännetecknas av polygonalt korutsprång/sakristia i öster och rundbågiga fönsteröppningar. Tornet har avfasade hörn samt lanternin med smal, spetsig spira. Fasadens spritputs är gråbrun med slätputsade, vita omfattningar, hörnlisener och profilerade takgesimser. Långhusets skiffertak utbyttes 1983 mot tegelimiterande plåttak.
Interiören har huvudsakligen bibehållit sin ursprungliga 1800-talskaraktär. I denna ingår ett tidstypiskt tredingstak samt predikstol med ljudtak, altarskrank med mantelkors, altare, nummertavlor, altarring, läktare och bänkar. Orgelfasaden är från 1880. Från de två föregående kyrkorna har bevarats ett gotiskt krucifix, två gravkors av järn från 1700-talet samt fyra skulpturer som sannolikt tillhört en numera försvunnen altaruppsats från 1600-talet. Dopfunten är från 1927. Korets nuvarande altarprydnad utgörs av Harry W Svenssons snidade triptyk från 1963.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Den medeltida kyrkplatsen visar på en lång kontinuitet.
-Kyrkan utgör, tillsammans med närliggande gårdar och skola, en samlad kyrkomiljö. - Exteriörens huvudsakliga prägel av sent 1800-tal och nuvarande färgsättning -Interiörens huvudsakliga prägel av byggnadstiden
-Bevarad ursprunglig inredning.
-Gotiskt krucifix och 1600-tals skulpturer
-Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, och äldre gravvårdar
Inventeringsår (2004)
UTBY KYRKA - Utby kyrka består av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, polygonal sakristia i öster och ett smalare torn i väster.
FASAD - Kyrkan är av gråsten och tegel. Kyrkans fasad har grå spritputs med släta, vita omfattningar och hörnlisener. Under takfoten är en vit, profilerad taklist av trä. Kyrkan har en hög sockel av jämnt huggna granitblock, upptill skrånande. I sockeln finns gluggar. I korets grund finns i sydöst och nordöst en del utstickande stenar.
Tornets fyrsidiga nedre parti är betydligt bredare än överdelen. Mellan detta och det smalare, övre tornpartiet är en profilerad list/gesims. Upptill har tornet avfasade hörn med slätputsade, vita hörnlisener. Även lanterninen har avfasade hörn. Den är klädd med kopparplåt och avslutas upptill av fyra frontoner med spetsklot. I portalens gavelspets är en slätputsad cirkel, där en lykta är placerad.
PORT - Huvudentrén i väster utgörs av en rektangulär pardörr av ek, placerad i en rundbågig profilerad och slätputsad nisch i flera språng. Varje dörrblad pryds av två speglar. Över dörren är ett rundbågigt, grönmålat fönster, spröjsat med en cirkel mellan två rundbågar. På varje sida av dörren går en handledare utmed fasaden. Nischen sitter i en spetsvinklad, 30 cm utbyggd vimperg/ portal, under takfoten avslutad med en slätputsad, trappstenformad gesims. Portalen kröns av ett kopparkors. Framför är en trappa med fyra kalkstenssteg. Sydporten utgörs av en gråbrun, rektangulär pardörr. Varje dörrblad indelas i två speglar. Överst är ett ljusinsläpp. Dörr och ljusinsläpp sitter i en rundbågig port med slätputsade omfattningar.
FÖNSTER - I långhuset finns fyra grönmålade, rundbågiga fönster i söder och fem i norr. Varje fönster utgörs av två rundbågade lufter, i sin tur spröjsade i 12 rutor vardera. Överst är en rund ruta, spröjsad till en stjärna. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med fönsterbänkar av kalksten och slätputsade, vita omfattningar. Även sakristian har ett sådant fönster i öster, ett i nordöst och ett i sydöst. Ett ljusinsläpp över sydporten är lägre, men har samma indelning. Tornets läktarvåning/andra våning har ett grönmålat rosettfönster i norr respektive söder. Rosettfönstren sitter i djupa, profilerade nischer. I väster finns även två smalare rundbågiga fönster över portalen. Tornet har i norr, söder, öster och väster vardera en runbågig ljudglugg med slätputsad, vit omfattning. Framför gluggarna sitter gröna jalusiluckor. Lanterninen har i samma väderstreck vita, rundbågiga fönster med vita spröjsar.
TAK - Långhusets sadeltak har svartlackerad aluminiumplåt med tegelmönster. och sakristian har valmat tak med plåt i skivtäckning. Tornet har huv med kopparplåt i skivformat. Lanterninen har kopparklätt, högt torntak, krönt av ett kopparkors. Hängrännor och stuprör är av plåt. Före 1964 var tornet och lanterninens tak spåntäckta och långhustaket var skiffertäckt.
UTBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett fullbrett kor, öster om koret en smalare och lägre femsidig sakristia och i tornets bottenvåning ett vapenhus
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång, sidogångar samt genom tvärgångar. Bänkarna når i öster ända intill koret, men slutar i väster ca två meter från vapenhusväggen. Över långhusets västra del finns en läktare. Under läktaren, i sydvästra respektive sydöstra hörnet är ett högt skåp från 1900-talets mitt. Här finns även en fristående klädhängare av trä på varje sida om dörren. Förutom dörren till vapenhuset i väster finns en port med innerdörr i söder. Utmed nordväggen, mitt för tvärgången, står en järnbeslagen kista. I östra delen står på varje långsida en låg, rygglös bänk.
GOLV - Golvet utgörs av oljade, längsgående breda plankor. I mittgången och tvärgångarna ligger en grön gångmatta. Bänkarna saknar undergolv, men sammanbinds med en grå tvärslå vid varje sida.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och målade i gulvitt. Väggen avslutas upptill av en profilerad, bred och kälad taklist i två grå nyaner, mörkare än taket. På varje långvägg finns en lampett av mässing eller malm för fem ljus. På västväggen hänger på varje sida av dörren ett rikt utsirat gravkors av järn med nedhängande löv och överst en "flöjel" med utskurna initialer och årtal (slutet av 1700-talet). Korsen förvarades på vinden till 1982.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster och dörren framför sydporten utgörs av en gulbrun pardörr, troligen från 1952, men med senare målning. Varje dörrblad pryds av två rektangulära speglar med marmoreringar. Dörren mot vapenhuset är placerad i en låg, segmentbågad nisch. Sydporten är en kraftig, ursprunglig pardörr med järnbeslag. Varje dörrblad har två speglar. Sydporten med innerdörr sitter i en hög, rundbågad nisch. Ovanför är ett överfönster infattade i samma nisch.
FÖNSTER - Långhuset har fyra högt och parvis placerade rundbågade fönster på varje sida. De vitmålade innerbågarna, troligen från 1952, har mittpost och är inte öppningsbara. Varje fönster utgörs av två rundbågade lufter, i sin tur spröjsade i 12 rutor vardera. Överst är en rund ruta. Genom blyspröjs är så fönstret indelat i smårutor med flerfärgat antikglas, bland annat lila och gult. Över västporten sitter överdelen till ett likadant fönster. De runda rutorna indelas genom blyspröjs i en stjärnform med starkt färgat polykromt glas. Fönstren är placerade i djupa, putsade och målade smygar, något konande utåt.
TAK - Taket är ett ljusgrått tredingstak av längsgående pärlspont. I mitten finns tre runda kronfästen med blommönster i relief. Från dessa hänger tre höga mässingskronor av barockmodell. Under läktaren är ett ljust pärlsponttak.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom bänkskärmar samt genom ett trappstegs högre nivå. En triumfbåge avgränsar koret från den smalare och lägre sakristian i öster. I triumfbågen är ett korskrank av trä och utmed detta står altaret. Den halvrunda altarringen är placerad ca en meter från skranket. Över altaret, ovanpå skranket, finns ett altarkors. Mellan korset och altaret är en snidad altartavla av något större bredd än altaret. På varje sida av altaret står en marmorerad piedestal med en sjuarmad mässingskandelaber. I korets norra del är en predikstol med uppgång från öster, en ambo och ett elpiano. I den södra delen är en dopfunt samt, utmed väggen, ett bockbord från sent 1900-tal.
GOLV - Se långhus. Längst väster ut tycks koret vara förstorat ca en meter, då golvet är utgörs av tvärgående bräder, med blank lasyrfärg. Framför altaret ligger en yllematta med röda och grå geometriska mönster. Mattan är märkt "Agda Österberg". Innanför altarringen ligger vit heltäckningsmatta. Närmast framför altaret är golvet något upphöjt. Även här ligger vit heltäckningsmatta.
VÄGG - Se långhus. Triumfbågen är något profilerad. På sydväggen, över dopfunten hänger ett stort, gotiskt krucifix. Korset är nyare. Kristusfiguren har korslagda ben, fint utmejslade hårstrån och ovanpå huvudet en turbanliknande huvudbonad. På östra korväggen hänger, söder om triumfbågen, en ca meterhög skulptur av Johannes döparen och norr om triumfbågen en av Moses. I sydväggens östra fönstersmyg hänger ytterligare två små skulpturer, Kristus med jordgloben och Matteus med ett bevingat barn i och i nordväggens östra fönstersmyg Johannes och Markus. Dessa skulpturer är troligen från 1600-talet och stammar från en äldre altaruppsats.
SKRANK - Skranket, troligen ursprungligt, är rakt och målat i gråvitt. Krönet är profilerat och härunder är en fris med guldfärgade kannelyrer. Skranket indelas genom enkla pilastrar samt genom rektangulära speglar med mörkare grå ramar och guldfärgade lister. På varje sida av altaret är en infälld nummertavla med samma listverk. Över varje nummertavla sitter på skranket två snidade och guldfärgade, genombrutna voluter. Norr respektive söder om nummertavlorna är en infälld dörr med vertikal dragbygel av järn.
DÖRR - se vägg.
FÖNSTER - Koret har i norr respektive söder ett likadant fönster som i långhuset. TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket. Här hänger en ljuskrona av barockmodell. FAST INREDNING
ALTARE - Altaret, sannolikt det ursprungliga, har grå träskiva, uppburen av ett gråvitt träunderrede, troligen urspr. Underredet pryds av speglar, de främre inramade med guldfärgade lister.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen, troligen från 1872, består av fyra kvarter. De östra kvarteren innehåller fem bänkar och de västra elva bänkar. Bänkarna avskärmas mot koret och tvärgångarna genom bruna skärmar med stora, kvadratiska speglar med marmorering i grönt. Bänkarna är målade i samma bruna färg, förutom ryggarnas ljusgrå insidor. De har nedtill raka och upptill avsmalnande gavlar som vid golvet vilar på en grå sammanbindande bjälke. De gavlar som vetter mot mittgången pryds av vardera en rundbågad, nedsänkt spegel i övre delen och två i den undre. Speglarna är blåmålade. De gavlar som vetter mot ytterväggarna är släta. Ryggarna är av pärlspont. Fotstöd saknas. På sitsarna finns stoppade, röda dynor.
PREDIKSTOL - Den cylindriska predikstolen, troligen från 1872, har gråvit bottenfärg och indelas genom kannelerade, mörkgrå, korintiska kolonneter med förgyllda kapitäl i fält. På varje fält är en spegel med hörnrosetter och lister i guldfärg. Runt övre sargen är en relieffris med förgyllda palmetter och härunder en fris med akantus. Korgens nedre del pryds av en fris med snidade ovaler samt en repstav, båda bronserade. Den cylindriska, smala foten är mörkgrå och kannelerad. Den raka trappan har grå steg och en grå balustrad mot kyrkorummet. Över predikstolen är ett runt ljudtak rikt dekorerat med akantus i relief samt nederst utsågade arkader och nedhängande "tofsar" i guld och rött. Överst på ljudtaket är ett smalt, runt "torn", uppburet av pelare och krönt av ett förgyllt kors på kula. Undersidan är blå med en guldfärgad strålkrans.
ORGEL - Den gråmålade orgelfasaden med guldfärgade lister är genom pilastrar uppdelad i tre fält, det mellersta högre. Fälten inramas upptill av trepass. Överstyckena pryds av skulpterade, guldfärgade voluter samt i mitten av en lyra. Orgelbordet är vänt mot väster. Orgeln har tio stämmor, en manual och pedal. Den är tillverkad 1880 av Johannes Magnusson, Göteborg och omdisponerad 1954 av Frede Aagaard.
LÄKTARE - Läktaren, troligen från kyrkans byggnadstid, vilar på sex fyrsidiga pelare, varav två par utmed mittgången. De grå pelarna har blinderingar i ljusare grått. Läktarbröstet utgörs av ett gråmålat skrank, genom pilastrar indelat i tre fält. Sidopartierna pryds av vardera sex vita kvadratiska speglar med guldfärgade lister. I mittpartiet är två sådana, men smalare speglar och häremellan en trumpet, en lyra och akantus i guldfärgad relief. Skranket har nederst en bred grå fris med löpande hundmönster i relief. Läktargolvet består av oljade plankor. Vid varje sida är fyra gradänger. I norr står sex bänkar och i söder fyra stycken. Bänkarna är grå, men i övrigt likadana som långhusbänkarna.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Altartavlan är en snidad och polykrom triptyk med Kristi instiftande av nattvarden. Utmed den övre, något vinklade knaten, är ett bibelord i relief. Triptyken vilar på en låg sockel på altaret. Den är tillverkad av Harry W Svensson 1963.
ALTARKORS - Ovanpå skranket är ett förgyllt altarkors, troligen ursprunglig, med en hängande vit mantel. Korsarmarna avslutas som trepass. Vid korsets fot är två snidade voluter och palmetter.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen utgörs av profilsvarvade balusterdockor målade i grå marmoreringar med guldlister. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gult tyg. Altarringen ärl troligen ursprunglig.
DOPFUNT - Dopfunten, troligen från 1927, är av grå granit. Den har kakformad cuppa och cylindrisk profilerad fot, vilande på en kvadratisk fotplatta.
NUMMERTAVLA- Se skrank.
VAPENHUS - Utmed norra respektive södra vapenhusväggen finns en läktartrappa med uppgång från nordöst och sydöst. Den nedtill svängda trappan har ljusbruna steg. Under trappan, bakom infällda dörrar, är förvaringsutrymmen och i norr även en torrtoalett.
VÄGG Väggarna är putsade och målade i rosa. Väggarna framför trappan är av stående pärlspont, nedtill målad i rosa och upptill i gult upptill. Mellan fälten är en målad löpande hundbård, ca 1970-talet.
PORT - Den mycket höga pardörren i väster är mörkbrun med järnbeslag, troligen ek, och troligen ursprunglig. I varje dörrblad är två rektangulära speglar. Dörren sitter i en rundbågig, putsad nisch med rundbågigt ljusinsläpp överst.
TAK - Det plana taket består av gulvit pärlspont.
FÖNSTER - Det halvrunda, vitmålade fönstret över porten indelas i en rund ruta med stjärnformad spröjsning överst och två halvrunda rutor under.
GOLV - Golvet utgörs av kalkstenar. På golvet ligger en grå gångmatta.
SAKRISTIA - I sakristian finns en bild ur Peringskiöld samt ett foto från sent 1800-tal. På skrankets baksida är höga, grå skåp. På golvet står ett skrivbord med stol. Framför östfönstret står ett träaltare, marmorerat i grågrönt.
GOLV - Golvet består av längsgående breda bräder, troligen oljade.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad .
FÖNSTER - Mot nordöst, öster och sydöst är vardera ett likadant fönster som i långhuset. TAK - Taket är välvt/valmat och putsat.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Våning 2. har golv av breda plankor och tak av vit pärlspont. Väggarna är målade som i vapenhuset. I väster är två smala, rektangulära fönster i djupa nischer. I norr och söder är vardera ett runt rosettfönster i en djup, putsad och vitmålad smyg. En spegeldörr med spröjsad glasöverdel, placerad i en segmentbågad nisch leder till läktaren. Utmed sydväggen leder en rak, öppen trappa via en lucka leder till våning 3. Denna har putsad vägg, golv och tak av plankor. Här förvaras bl.a. två nummertavlor. Våning fyra är klockvåning och har i varje väderstreck en rundbågad ljudglugg.
Fasadkulör (2004): Grå
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
UTBY KYRKA - Kyrkan föregicks av en medeltidskyrka, som 1660 ersattes med en ny stenkyrka. Socknen var till 1504 annex till Ullervad och härefter och till 1924 till Ekby. Nuvarande kyrka är uppförd 1872 efter ritningar av arkitekt Per Axel Nyström. Från de äldre kyrkorna har bevarats ett gotiskt krucifix och korväggens träskulpturer, troligen från 1600-talet. Huvuddelen av inredningen är troligen den ursprungliga, såsom altare, altarring, bänkar och predikstol. Orgeln byggdes 1880 av Johannes Magnusson, Göteborg. 1922 inlämnades och godkändes ett förslag om utökning av kyrkogården i norr, upprättat av Karl Persson, Mariestad. Dopfunten är troligen från 1927.
1936,1938 och 1939 inlämnades förslag till renovering, innefattande bland annat igenmurning av korets mittfönster, borttagning av korskranket, nybyggnation av en sakristia med pannrum för lågtrycksånga i en källare härunder samt inre ommålning. Vid denna tid var kyrkans innerväggar målade i två skära nyanser och sakristians tak var blått med moln. Även predikstolen var skär. Förändringarna kom dock aldrig till stånd på grund av krigsutbrottet. 1952 genomfördes dock en renovering som innefattade invändig ommålning, elektrisk värme och belysning, elektrisk klockringning, insättande av innanfönster. Olle Hellström konserverade bland annat det gamla krucifixet (tidigare förvarat på vinden), träskulpturer av Kristus och tre evangelister, Moses och Aron, vilka tidigare varit övermålade. 1953-1954 ombyggdes orgeln genom Frede Aagaard. Nuvarande altartriptyk är gjord 1963 av Harry W Svensson, Fägre. 1964 utbyttes spånen på torn och lanternin mot kopparplåt. Tidigare låg skiffer på långhustaket och på torntaket spån. 1983 utbyttes ett tidigare skiffertak på långhuset mot nuvarande plåttak med tegelmönster.
1985 avlägsnades en bänkrad vid varje sida i öster. 1986 skedde en mindre orgelrenovering.
År 1880 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1927 Specifika inventarier - dopfunt
År 1952 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1952 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning, klockringning och belysning.
År 1952 Konservatorsarbeten
Konservering av träskulptur från medeltid och barock.
Konservator: Olle Hellström
År 1953-1954 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Ombygge av orgel.
Orgelbyggare: Frede Aagaard
År 1963 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär: Harry W. Svensson
År 1964 Underhåll - takomläggning
Spån på lanternin byts mot kopparplåt.
År 1983 Underhåll - takomläggning
Skiffer på långhustak byts mot tegelimiterande plåt.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Nyström,Axel:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin