Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Hassle kyrka har ett öppet läge på en rullstensås i Nolhassles kyrkby, strax norr om Hasslerörs stationssamhälle. Till kyrkbyn hör den före detta prästgården, ett arrendatorsboställe och ytterligare några gårdar. Den medeltida kyrkplatsen ligger i en vägkorsning.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den ovala kyrkogården inramas på tre sidor av en trädrad och en kallmur av tuktad natursten. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar. Grusgångar leder från grindarna mot kyrkan. Nordöst om kyrkan finns ett bårhus, troligen från tidigt 1900-tal. Kyrkogården indelas i kvarter och enstaka vårdar omges av stenram eller järnstaket. Norr om kyrkan är en minneslund från 1990-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Hassle kyrka uppfördes 1879 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Från föregående kyrka överflyttades ätten Falkenbergs 20 gravkistor och placerades under koret. Kyrkans spetsiga, gavelförsedda torn är orienterat mot öster, medan koret och en femsidig sakristia ligger i väster. Exteriörens tandsnittsprydda taklist, profilerade gesimser och omfattningar, rundbågiga fönsteröppningar och utkragade portaler är typiska för det sena 1800-talets kombination av klassiserande och stilimiterande nystilar. Portarna är sannolikt ursprungliga.
Det breda kyrkorummet med tidstypiskt kassettindelat tredingstak indelas genom träpelare i tre skepp. Interiören har en enhetlig prägel av byggnadstidens klassiserande ideal. Koret öppnar sig mot sakristian genom en bred triumfbåge med språkband samt altarskrank. Adelaide Leuhusens altarmålning omges av en arkitektoniskt utformad, klassiserande ram. Såväl altarprydnad som bänkinredning, predikstol och orgelfasad är ursprungliga. De Falkenbergska gravkistorna under koret undersöktes 1941-1942. 1970 iordningställdes gravkammaren och en läktarunderbyggnad tillkom. Kyrkan fick sin nuvarande färgsättning. Från föregående kyrka har bevarats en medeltida sandstensdopfunt med trälock, gravhällar och begravningsvapen från 1600 - 1700-talet samt på tornvinden skulpturdelar till en altaruppsats från 1700-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan ligger i en kyrkby på medeltida kyrkplats
-Kyrkans exteriör är en välbevarad representant för de stora, nystilskyrkor som uppfördes under slutet av 1800-talet
-Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
-Interiörens enhetliga, klassiserande karaktär
-Tredingstak och inredning från kyrkans byggnadstid
-Gravkammare, gravhällar och begravningsvapen visar kyrkplatsens anknytning till Börstorps slott -Medeltida dopfunt med trälock och delar av altaruppsats från föregående kyrka -Kyrkogårdens bårhus, stenmur, smidesgrindar, grusgångar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (2005)
HASSLE KYRKA - Den nyromanska kyrkan består av ett stort och brett, rektangulärt långhus, kor i väster, en lägre och smalare femsidig sakristia väster om koret och i öster ett smalare torn. Kyrkan har utkragade portaler i norr, söder och öster.
FASAD - Kyrkans fasader är spritputsade och vitmålade. Under takåsen sitter en profilerad list och under denna en tandsnittsbård. Tornets övre del har avfasade hörn samt profilerad taklist. Mitt för torngluggarna är en horisontell gesims.Tornfasaderna avslutas upptill genom frontoner.
Portalerna har profilerade, vinklade taklister samt kortare horisontella lister i höjd med takfallen. Kyrkan har en skråkantad, hög sockel av granitblock. Över östportalen finns en oputsad kalksten med inskription: "Byggd under Konung Oscar II´s regering år 1878".
PORT - Huvudingången i öster utgörs av en brun pardörr med metallhandtag , troligen från byggnadstiden. Varje dörrblad indelas i fyra kvadratiska speglar över varandra. Övanför dörren finns ett rundbågigt fönster. Dörren och detta ljusinsläpp omges av en rundbågig nisch med profilerad omfattning, i sin tur placerad i en utbyggd portal/vimperg med sadeltak.
Framför porten finns en grantittrappa med tre trappsteg och vilplan samt handledare utmed fasaden. Sydporten och nordporten har samma utformning. Framför sydporten ligger en trappa med tre steg. Framför nordporten är en cementtrappa med tre steg och handledare av järn mot öster. Norr om porten finns även en handikappramp med plattor och handledare mot väster. Sakristian har mot norr en rektangulär port med fyra speglar. Framför porten är en cementtrappa med tre steg.
FÖNSTER -Kyrkan har svartmålade, rundbågiga fönster, placerade i rundbågiga nischer med solbänkar av kalksten. Runt fönstrens övre parti finns slätputsade och profilerade omfattningar. Fönstren är indelade i två rundbågar samt överst en cirkel. Rundbågarna är även genom blyspröjs, indelade i 10 x2 kvadratiska smårutor med olikfärgat antikglas. Cirkeln pryds av en glasmålning med symboler, möjligen ett gult svärd på ljusblå bakgrund. På långhusets östgavel är, på varje sida av tornet, två smalare rundbågiga fönster. Sakristian har ett smalare fönster mot sydväst, ett mot nordväst och tre mot väster. Dessa är svarta och indelade i vardera 12 rutor. I var och en av tornets frontoner och över syd- och nordportalen finns ett rosettfönster, men det södra är täckt med en skiva. Över kyrkans tre portar är vardera ett svart rosettfönster med profilerad omfattning. Vapenhuset har i norr och söder ett rundbågigt svart fönster, indelat i tio rutor. Även detta är placerat i en nisch med upptill profilerad omfattning och solbänk av kalksten. På tornets andra våning, i norr och söder, är ett fönster med samma utformning som långhusfönstren, men något mindre.
Ljusinsläppet över östporten är ett rundbågigt svart fönster med 6 runda rutor, i sin tur spröjsade i 6 kvadratiska rutor. Tornet har i norr, söder, öster och väster en rundbågig ljusglugg med svarta jalusiluckor, genom grå lister indelade i två rundbågar och överst en cirkel. Även gluggarnas övre del har en profilerad omfattning. Se även torntak.
TAK -Långhuset har skiffertäckt sadeltak och sakristian skiffertäckt tälttak. Portalernas sadeltak täcks av svartplåt i liksom det tornspiran.Torntaket har i varje väderstreck ett rundbågat fönster med spetsvinklad plåtomfattning. Dessa kröns av förgyllda klot. Långhusets västra gavelspets och de tre portalerna kröns av ringkors och tornet av ett förgyllt klot med ett rikt utsirat ringkors. De fyra frontoner som avslutar tornfasaderna upptill kröns av var sitt förgyllda klot. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
HASSLE KYRKA - Kyrkan består av ett brett och högt rektangulärt långhus, i väster ett rakt avslutat kor i samma höjd, i öster ett vapenhus och väster om koret ett tresidigt, smalare och lägre utsprång som innehåller sakristia. Under koret är en gravkammare. Kyrkorummet är ljust och rymligt.
LÅNGHUS - Det basilikaliknande långhuset indelas genom pelare i tre skepp, ett högre mittskepp och två lägre sidoskepp. Under läktaren i öster är en underbyggnad. Denna avskiljs från långhuset genom en skärmvägg mot väster. De ca två metrarna närmast väggen mot läktarunderbyggnaden saknas bänkar. Utmed denna vägg står ett bokbord och i respektive hörn en vit garderob.
Långhuset indelas i fyra kvarter genom mittgång och tvärgång. I norr och söder finns även sidogångar. Förutom en port till vapenhuset i öster finns en hög port med yttre vindfång i både norr och söder. I den södra tvärgången står, närmast porten, en ljusglob av smide. I det sydvästra bänkkvarterets tredje bänk framifrån är predikstolen placerad. Predikstolen har sin uppgång från koret. Trappan mynnar i en bänkskärm mot väster. Utmed kyrkorummets långsidor står långa furubänkar med ryggstöd från 1970.
GOLV - Golvet utgörs i mittgången, i tvärgångarna och i sidogångarnas mittparti av små, kvadratiska, diagonalt lagda kalkstenar i grått resp rött. I övrigt består golvet av obehandlade, längsgående plankor. I mittgång och sidogångar ligger röda gångmattor, heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Ytterväggarna avslutas upptill genom en profilerad vit taklist av trä. Mitt- och sidoskepp indelas genom fyrsidiga, något avfasade träpelare, ett par i koret och fyra par i långhuset. Det östra paret uppbär läktaren -se nedan - och de övriga är placerade i bänkkvarteren. Pelarna har överst korintiska kapitäl i låg relief samt på varje sida en cirkel i relief. Östväggen under läktaren är vitmålad och genom lister indelad i kassetter samt överst i romber.
På nordväggens västra del är uppsatt ett upptill rundat epitafium av kalksten med inhuggna inskriptioner "Andrea Kjerner" och häröver en rektangulär, helt svart tavla med snidad och förgylld akantus. På motsvarande plats i söder, mitt för predikstolen, är en större, rektangulär gravhäll med otydliga inskriptioner, även här över Andrea Kjerner, och överst ett rikt snidat epitafium av trä. Epitafiet har en rundbågad mittavla med guldinskriptioner, vid sidorna kolonetter, utanför varje kolonnett ett ovalt, målat porträtt. Porträtten avbildar en präst respektive en prästfru. Överst är en oval texttavla med snidad ram samt två skulpterade keruber. I öster, över orgeln, hänger ett rikt snidat huvudbanér i rött och silver.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vapenhuset i väster utgörs av en brun pardörr med mässingshandtag, troligen ursprunglig, som är placerad i en djup, rektangulär nisch. Varje dörrblad indelas i tre kvadratiska speglar. Dörrarna i norr och söder är även dessa bruna pardörrar med mässingshandtag. Varje dörrblad indelas här i fyra kvadratiska speglar och är placerade i rundbågiga nischer. Överst i nischerna är ljusinsläpp. Portarna, utanför vindfången, har samma utförande och placering samt är försedda med ljusinsläpp.
FÖNSTER - Långhuset har fem, högt och parvis placerade rundbågade fönster på varje långsida. Det östligaste paret är placerat i läktarunderbyggnaderna. De rödbruna innerbågarna är indelade i två höga rundbågar och överst en cirkel. Rundbågarna indelas genom smala spröjsar i vardera tre rutor . Fönstren är placerade i rundbågiga, putsade och vita smygar med lutande fönsterbänkar. Över läktaren finns, på varje sida av orgeln två högt och parvis placerade rundbågiga fönster. Fönstren, indelade av träspröjs i två rundbågar och överst en cirkel, har olikfärgat antikglas. Cirklarna är hjulspröjsade, troligen ca 1950-tal. Över innerdörrarna i norr och söder är ett rundbågigt, brunt fönster med tre cirkelformade rutor. Fönstren har stjärnmönstrade blyspröjsar med glasmålningar från 1931 i blått och grått. Portarnas ljusinsläpp har liknande utformning med ursprunglig rosettspröjsning.
TAK - Mittskeppets vitmålade trätak är ett tredingstak av längsgående, smala pärlspontade bräder och indelas genom ett listverk i kassetter. Tre flervåniga ljuskronor i barockmodell av malm över mittgången är fästa vid vita snidade kronfästen i taket. Över varje sidogång hänger två kronor .I den breda, vertikala listen mellan mittskepp och sidoskepp är en profilerad ram/medaljong över varje pelare. Sidoskeppet har vitt, plant trätak av pärlspont och indelas även detta i en rad med kassetter genom listverk.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Taket under läktaren utgörs av ursprunglig, ljusblå, längsgående pärlspont och golvet huvudsakligen av omålade plankor. Under läktarens södra del finns, utmed långhusväggen, kapphängare och utmed vapenhusvägen av byggplatta en trappa från 1970. Trappan går från norr, men har ett viloplan och svänger sedan mot söder. De breda, raka stegen är av furu liksom det genombrutna räcket med plexiglas. Under läktarens norra del är förråd, toalett och närmast ytterväggen en brudkammare. På golven är här plastmatta resp heltäckningsmatta. Läktarunderbyggnaden är från 1970.
KOR - Koret avgränsas mot långhuset genom en två trappstegs förhöjd nivå samt genom bänkskärmar. Under koret är ett gravkor. Mot den smalare sakristian i väster är en hög, profilerad triumfbåge med ett ca 2,5 m högt träskrank. Altaret är placerat mot skranket och på altaret en altartavla. Den rundade, breda altarringen står ca en meter från skranket. I skranket är en dörr vid varje sida. Utmed västväggen, norr om altaret, är ett nytt träaltare och på nordväggen ytterligare ett smalt altare i form av en hylla. Framför detta är dopfunten placerad. På varje sida av altarringen är en fristående nummertavla. I korets södra del, närmast predikstolen, står en flygel. Utmed sydväggen står två långa, vitmålade bänkar med ryggstöd och utmed nordväggen en likadan bänk samt, öster om denna en vit rygglös bänk. Begravningsvapen - se nedan.
GOLV - Korgolvet utgörs av stora, kvadratiska kalkstensplattor, lagda diagonalt , varannan röd och varannan grå. Framör altarringen ligger en lång rektangulär matta i orange med geometriska mönster, märkt AÖ (Agda Österberg). Innanför altarringen ligger grå heltäckningsmatta. Golvet är förhöjt två steg närmast altaret. Korgolv är äldre än långhusgolvet.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. På sydväggen, mellan de två fönsterparen, hänger tre skulpterade anvapen av trä: Posse, överst, Tiesenhause i väster och i öster Oxenstierna. På östväggen sitter, söder om altaret, en stor, rektangulär gravhäll av kalksten med inskriptioner över Gabriel Falkenberg, död 1756. Över detta är ett helt förgyllt, rikt skulpterat huvudbanér över samme man. På östväggen, norr om altaret är ytterligare en stor, rektangulär gravhäll tillägnad Conrad Falkenberg, död 1654. Över denna finns dennes skulpterade begravningsvapen i silver och rött.
Det vitmålade skranket är upptill profilerat, försett med ljushållare och indelat i rektangulära, vertikala speglar. De nedersta spelgarna är högre än de övre. Vissa lister är förgyllda. Över varje dörr, vid resp sida, är en spetsvinkel/fronton med sniderier. Triumfbågen mot sakristian har en profilerad omfattning av trä samt vid varje sida en pilaster med korintiskt kapitäl. Över bågen är ett rundbågat träband med målad bibelinskription i guld. Över dopaltaret hänger en vävd bonad med ett kors i bland annat gult och orange, märkt "AÖ" (Agda Österberg, Ateljé Tre Bäckar).
FÖNSTER - Koret har i vid varje långsida två fönster av samma utformning som långhusfönstren. Den övre cirkeln har glasmålningar i form av två nycklar i sydöst, en kalk i sydväst och svärd i de norra fönstren. Målningarna är troligen från Neuman och Vogel och tillkomna 1931.
TAK - Se långhus. Över dopfunten hänger, mycket lågt, en kristallkrona med mässingsringar. FALKENBERGSKA GRAVKORET - En trappa av rött tegel leder ned från norr. Utmed västväggen är en gång, med golv av samma material. Det vita, putsade taket uppbäres av stöttor av timmer och sten. Väggarna utgörs av ojämna, kalkade naturstenar. Öster om gången är ett podium av röd tegelsten. De 20 kistorna från slutet av 1600-talet vilar på vit singel. Kistorna är av bly och vissa prydda av kors mm. I söder är tre barnkistor, placerade på utskjutande stenar i väggen. Gravkoret fick nuvarande inredning 1970.
FAST INREDNING
ALTARE - Det gråvita träaltaret av furu uppbär en grå skiva. Den kraftiga skivan med fem grekiska kors i relief vilar på en gavel vid varje sida. Dopaltaret utgörs av en smal hylla av furu med något rundade konsoler och mellan dessa en rundstav. De två altarna är troligen från 1970.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består av fyra öppna kvarter. De västra kvarteren innehåller 11 bänkar och de östliga innehåller 12 bänkar. Bänkkvarteren avskiljs från koret och tvärgångarna genom rödbruna skärmar med enkel, svart ådring. Skärmarna pryds av stora, nästan kvadratiska speglar. De smala, rundbågiga bänkgavlarna i samma färg har vardera en nedsänkt rektangulär spegel nederst och en rund spegel överst. Speglarna har förgyllda kanter. De nästan raka ryggarna i samma färg är av horisontell pärlspont. Sitsarna har fasta stoppade dynor, klädda med vinrött ylletyg och under finns äldre värmare. Bänkarna har fotstöd och bokbräden i samma färg. Bänkarna är de ursprungliga, enligt ett foto.
PREDIKSTOL - Den vita polygonala predikstolen, samtida med kyrkan, har överst en bruten profilerad kantlist och nederst en horistontell vulst med förgyllda bårder och Andreaskors i relief. På varje sida är en kvadratisk spegel med förgyllda lister som bildar ett grekiskt kors, omgivet av koncentriska cirklar. Över speglarna finns skulpterade och delvis förgyllda konsoler med akantusblad och mellan dessa små grekiska kors. Den nedtill konande korgen vilar på en åttkantig fot med förgyllda lister. Den raka trappan, som leder upp från koret i väster, har vita raka steg. Räckena uppbärs av balusterdockor med arkadbågar.
Kanten på det plana, polygonala ljudtaket har dekor av delvis förgyllda franska liljor och nedhängande droppar. Runt kanten finns snidade musslor och i mitten en skulpterad kon med förgyllt klot och ett kors.
ORGEL - Orgelns gråvita fasad har fem pipfält, det mellersta ovalt och de övriga rektangulära. Fasaden är högst i mittpartiet. De profilerade, förgyllda överstyckena kröns av en skulpterad akantusslinga vid varje sida och av tre lyror med korslagda trumpeter i mittpartiet. Fasaden härrör troligen från den föregående Söderlingorgeln, byggd 1844. Den pneumatiska orgeln från Setterquist och son, Örebro, är byggd 1923. Den har spelbordet vänt mot öster och 15 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
LÄKTARE - Läktaren vilar, under läktarbröstet, på 6 fyrsidiga träpelare. Två av dessa har korintiska kapitäl och ingår även i den pelarrad som uppbär taket - se ovan. Utmed mittgången finns ytterligare två pelarpar i öster. Pelarna har tärningskapitäl med en solfjäder i relief på varje sida. Det vitmålade, raka läktarbröstet utgörs av ett skrank, indelat i fem partier genom de två höga pelarna samt genom en pilaster på varje sida. Skrankets pryds av arkkadbågar i relief samt av en profilerad, bred list nederst. På läktarens södra del ligger gul heltäckningsmatta och i övrigt omålat trägolv. I norr finns fem gradänger och lika många bänkar, likadana som långhusbänkarna. Till tornrummet i öster leder en brun spegeldörr.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Den rundbågiga altartavlan från 1880 är signerad A Leuhusen (Adelaide Leuhusen) och avbildar i olja en reslig, blond Kristus som välsignar två barn. Målningen omges av en förgylld list.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på varje sida av en korintisk pilaster med förgyllda kannelyrer och ornament. Pilastrarna uppbär en spetsvinklad fronton med snidade äggstavsornament och lister. Den i övrigt gråvita arkitektoniska uppsatsen kröns av en snidad vinge på varje sida och i mitten av två voluter som uppbär en förgylld kula med litet kors
ALTARRING - Den breda, rundade altarringen utgörs av en balustrad. De profilerade, vita balusterdockorna med vardera tre förgyllda lister uppbär ett, stoppat armstöd, klätt med gult ylletyg. Knäfallet är stoppat och klätt med likadant tyg. Altarringen är troligen från 1900-talets tidiga eller mellersta del.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten av sandsten har kalkformad cuppa med repstav runt mynningen. Cuppan är avsmalnande nedtill och vilar på en kvadratisk fotplatta med litet skaft i form av en vulst. Över cuppan finns ett konformat lock av ek, troligen 1500-tal, prytt av smala ringar. En spricka tvärs över är lagad med järnklamrar. Överst är ett profilerat, grekiskt furukors på en rund fot, troligen senare.
NUMMERTAVLA- De rektangulära, vita nummertavlorna omges på varje sida av en jonisk kolonnett med växtslinga i guld. Kolonnetterna uppbär en fronton med förgylld kullist, krönt av två vingar och i mitten en lyra.
VAPENHUS -
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och målade vitt.
PORT/DÖRR - Innanför porten finns ett vindfång och innerdörr. Detta är en pardörr av svängdörrstyp, med rektangulära fönster överst och speglar nederst. Dörren av furu har två långa, vertikala draghandtag. Porten är en rektangulär pardörr av ek, försedd med mässingshandtag. Varje dörrblad pryds av fyra rekta speglar över varandra.
FÖNSTER - PÅ varje långsida är ett smalt, vitt ursprungligt fönster indelat i 10 rutor. TAK - Det plana taket består av nyare, omålad pärlspont.
GOLV - Golvet utgörs av huvudsakligen rektangulära kalkstenar.
SAKRISTIA
FÖRRUM - I norr är en port med innerdörr. I sydöst leder en vit spegeldörr med mässingshandtag till sakristian och en träfärgad, ny dörr med vertikal panel i sydväst leder till gravkoret. Förrummet har golv av grå bräder samt, närmast porten i norr, av kalkstenar.
PORT - Innerdörren av vertikal träfärgad panel är från 1970, medan porten av ek med metallhandtag troligen är ursprunglig. Båda är rektangulära enkeldörrar.
SAKRISTIA - Nordöstra delen av sakristian är, innanför en dörr - se nedan- avdelad till farstu. I denna finns en port mot öster samt mot söder dörr till pannrum. I väster är ett fönster och framför detta ett sent 1900-tals bockbord med stol. På varje sida av bordet är en svart minnestavla/prästlängd. I sydvästra hörnet står en omålad kista med dubbla lås och beslag.
Utmed östväggen i den egentliga sakristian är ett modernt furualtare med skivan uppburen av två kraftiga trägavlar. På altaret vilar en ljusstaket av trä, formad som ett A. Mitt på golvet finns ett svart bord och två stolar med ryggbricka från sent 1800-tal. Utmed nordvägen är en grå, öppningsbar bänk med rygg av pärlspont, troligen ursprunglig. Utmed sydväggen är ett nytt, tresidigt textilskåp av furuskivor.
GOLV - Golvet består av blåmönstrad heltäckningsmatta.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad samt i öster vit träskiva.
DÖRRAR - Dörrarna mot koret respektive förrummet utgörs av vita spegeldörrar. FÖNSTER -I nordväst och sydväst är vardera ett fönster och i väster tre smala, rundbågiga fönster med antikglas, blyspröjs och överst en mindre glasmålning, troligen från 1931. Fönstren sitter i djupa nischer. I liv med innerväggen sitter grå innerfönster, kvadratiska och indelade i vardera tre rutor med metallvred från ca 1950-talet.
TAK - Taket utgörs av omålad takpanel med tvärbjälkar från 1970.
TORN
TORNVÅNING -
Våning 1 är belägen öster om läktaren. Trägolvet är omålat liksom takets pärlspont. Utmed sydväggen är en rödbrun trappa med raka steg och räcke i form av arkader. I öster är överdelen av ett smalt ,vitt fönster med tre runda rutor och över detta finns ett runt fönster. I rummet förvaras en mängd böcker. Våning 3 når man via en lucka. Här är ett fönster i norr och ett i söder, golv och tak av trä och murarna är putsade. I rummets nordvästra del är delar till en predikstol, troligen 1700-tal, i norr även en timsten och en uppslagen bok (trä). I sydväst finns två ljuskronor av järnplåt samt delar till en altaruppsats från 1700-talet (träskulpturer företällande Moses och Johannes döparen samt ett träkrön). En öppen smal trappa leder till våning 4 och vidare till våning 5, som är klockvåning. En klocka är tillverkad 1916 av Bergholz klockgjuteri.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 05, Krypta
Byggnadsdel (2005): Fronton, Kor - Fullbrett, Kors - På kula, Kor - Väster, Portal, Sakristia - Väster, Torn - Öster
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Väster, Torn - Öster
Inventeringsår 2016
HASSLE KYRKA - Nuvarande kyrka föregicks av en sedan 1878 riven medeltidskyrka på samma plats. Från denna har bevarats en dopfunt från 1200-talet, dopfuntslock av ek, troligen 1500-tal, ätten Falkenbergs 20 gravkistor och huvudbanér samt gravhällar från 1600-talet. I tornet finns även två skulpturer av Moses och Johannes döparen samt delar till en äldre predikstol och till en altaruppsats, troligen 1700-tal.
Nuvarande kyrka uppfördes 1878-1879 i nyromansk stil efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Tornet placerades i öster, då dels grunden ansågs vara bättre där och dels landsvägen passerar kyrkan här. Falkenbergs kistor placerades i en källare under koret. Fasaden till den första orgeln, byggd 1844 av Söderling, Göteborg, är bevarad. Från byggnadstiden är även predikstol, altarring, bänkar, läktare mm. Altartavlan från 1880 är målad av friherrinnan Adelaide Leuhusen. 1922-1923 renoverades kyrkan enligt ett förslag av SH Wranér. Renoveringen innefattade ut- och invändig ommålning med nya färger, uppsättande av vapen och epitafier mm. Invändigt fick kyrkan färgsättning i gulvitt överst, gråbrunt underst, vita smygar, bruna pelare och ljusblått tak samt blå inredning. Fasaden omsågs, taken omlades. Samtidigt uppfördes en redskapsbod av reveterat trä. Förslag till byggandet av ett gravkor för de Falkenbergska kistorna upprättades men detta kom aldrig till stånd. Nytt pneumatiskt orgelverk inköptes genom EA Setterqvist och son, Örebro. (bibehållande av gamla fasaden). 1931 erbjöd sig syföreningen att bekosta målat glas från Neuman och Vogel i sakristian. Även antikglas i kyrkorummets insattes. Kistorna undersöktes 1941-1942.
1950 gjordes ett program för förminskning av kyrkan av Lars-Håkan Stråge, Stockholm. Genom att sätta upp en tvärvägg i kyrkorummet, isolera i taket och installera elvärme hoppades man "minska den själsliga och kroppsliga kylan". Någon sådan vägg kom aldrig till stånd. Elektrisk värme installerades troligen 1951. Utvändig renovering innefattande takomläggning och förgyllning av torpspetskula skall ha skett 1960 - 1962.
1969-1970 skedde en renovering enligt program av E Haasum och Källs ingenjörsbyrå AB, Mariestad. Denna innefattade bland annat ny läktartrappa och läktarunderbyggnad med brudkammare, toalett, städutrymmen, igenmurning av nischer i kyrkorummet, handikappramp, troligen nya bänkar utmed väggarna, avkapning av bänkar, ny färgsättning, iordningställande av ett gravkammaren mm. Sakristian fick bland annat innertak och skrudskåp. 1979 inköptes en kororgel. Några bänkar fick avkortas för att ge plats åt dessa. 1994 godkändes en utvidgning av kyrkogården mot norr.
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1844 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1880 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Adelaide Leuhusen
År 1922-1923 Underhåll - takomläggning
År 1922-1923 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1922-1923 Underhåll - målningsarbete
In- och utvändig ommålning. Ny inre färgsättning i vitt, brunt och blått.
Arkitekt: Sven Henrik Wranér
År 1951 Teknisk installation - värme
Elvärme
År 1960-1962 Underhåll - takomläggning
År 1969-1970 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Rullstolsramp.
År 1969-1970 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny inre färgsättning i vitt.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Törnqvist,Albert:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin