Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Mariestads domkyrka har ett högt och centralt läge i stadsdelen Gamla staden invid Tidans utlopp i Vänern. I Gamla stadens välbevarade stadsmiljö, med kullerstensbelagda gator, återfinns ett flertal byggnader från 1700-och 1800-talet. Här ligger bland annat kyrkoherdebostaden och ett före detta läroverk.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården, som är samtida med kyrkan, inramas av en kallmur av huggen granit och delvis av en trädrad. Ingångarna utgörs av muröppningar med stentrappor. Ett system av grusgångar indelar kyrkogården samt leder runt kyrkan.
Den parklika kyrkogården innehåller rikt varierade gravvårdar från huvudsakligen 1700-1800-talet. Dessa är ett värdefullt dokument över stadens historia. Bland vårdarna finns enstaka tumbor och gravhällar med reliefer. Många av dem omgärdas av gjutjärnsstaket. Sydväst om kyrkan ligger ett bårhus, troligen från 1800-talets mitt. Den vitputsade byggnaden har tegeltäckt säteritak och utmed fasaderna är några gravhällar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Mariestads domkyrka uppfördes 1593-1615 genom hertig Karl (blivande Karl IX) efter förebilder från Klara kyrka i Stockholm. Mariestad var säte för superintendenten och stiftsstad över Värmland och delar av norra Västergötland till 1647.
Mariestads domkyrka är en av Sveriges få kyrkor från denna tid. Den består av ett högt långhus, fullbrett och tresidigt avslutat kor, smalare korsarmar och i väster ett 80 meter högt torn med spira. Den återhållsamt präglade exteriören präglas, trots senare förändringar, av byggnadstidens återhållsamma ideal. Strävpelare, hörnkedjor och de stickbågiga fönsteröppningarna har omfattningar av röd, kvaderhuggen kalksten. Tornet har hörnpelare, krönta av fialer, och små, tätt placerade ljudgluggar på varje sida. Långhusets mansardtak tillkom ca 1750. Nuvarande tornspira, spetsgavlar och masverk efter äldre förebilder är från Folke Zetterwalls renovering 1905. Vid samma renovering avlägsnades putsen från de rustika fasaderna av oputsad natursten.
Det höga och luftiga kyrkorummet med kryssribbvalv präglas av en kvardröjande sengotik. Korsarmarna fungerar som vapenhus respektive sakristia och täcks av läktarvåningar. Båda är avskärmade från kyrkorummet, vilket ger interiören karaktär av salkyrka istället för korskyrka.
Inredningen är till största delen i barock, bland annat dopfunten med lock av driven koppar från 1646, Birger Löfmans predikstol och altaruppsats från 1701, Johan Aurellers altartavlor från 1716 samt epitafier och gravhällar. Delar av orgelläktare och sidoläktare är möjligen från 1705. Från byggnadstiden är troligen ett tegelaltare bakom altaruppsatsen. Orgelfasaden är från Per Larsson Åkermans orgel från 1864. Rolf Berghs renovering 1958-1959 gav kyrkorummet vissa modernistiska inslag, bland annat glasmålningar, bänkar, nya altare och förändringar i entrépartiet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön - Mariestads kyrka har ett centralt och framträdande läge nära Vänern i stadsdelen Gamla staden - Exteriörens huvudsakliga karaktär av sengotik
- Interiörens välbevarade barockinredning och kryssribbvalv
- Dopfunten från 1600-talet och orgelfasaden från 1864
- Korfönstrens glasmålningar och bänkinredningen från 1959
- Kyrkogården speglar, genom sina gravvårdar, stadens historia
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad och grusgångar
- Bårhuset från 1800-talet
Inventeringsår (2004)
MARIESTADS DOMKYRKA - Mariestads domkyrka är en korskyrka, som består av ett högt rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster, två korsarmar med frontoner i norr respektive söder och i väster ett smalare, 80 meter högt torn med hög och smal, 42 meter hög spira. I varje hörn av tornet och vid korsarmarna är en turell/pelare med spira. Dessutom finns, i hörnet mellan tornets södra och långhusets västra fasad, en bredare turell i samma höjd som långhuset och som innehåller en torntrappa. Väster om respektive korsarm finns ett lågt trapptorn som innehåller trappa till läktarrummen. Kyrkan är en av Sveriges mycket få renässanskyrkor. Planen är i det närmaste oförändrad sedan byggnadstiden, men framför allt tornet har ombyggts flera gånger på grund av bränder och andra olyckor.
FASAD - Stommen består murad och fogad natursten. Fasaden uppdelas genom strävpelare av röd kvaderhuggen kalksten. Pelarna är placerade i alla hörn samt mitt på långhusfasaden, väster respektive öster om korsarmarna. Korsarmarnas strävpelare är diagonalt ställda samt avsmalnande i två etapper. Vid avtrappningarna finns små pulpettak med kalkstensplattor. Hörnpelarna är överst försedda med ett torntak och fasadpelarna med små sadeltak. Förutom strävpelarna är dörr- och fönsteromfattningar, korsarmarnas frontoner samt hörnturellernas övre partier murade av röd, kvaderhuggen kalksten. Överst på turellerna är på varje sida en eller två spetsbågiga blindfönster. På tornets sydsida, ca en meter över markytan, är en inmurad stentavla med inskriptionen 1593 - 1905. Över sydportalen är, mellan porten och rosettfönstret, en kvadratisk stenram med en sol och inristningar i guld. Överst i korsarmarnas gavelrösten sitter på varje sida en rund kalkstensventil med tre hål. På strävpelare i öster, nordöst och sydöst finns även hjärtformade ankarslut. Över västporten är en kalkstenstavla med inskription.
PORT - Kyrkan har två huvudingångar, dels i väster och dels i söder. Portarna från 1958 består av pardörrar av omålad ek med rektangulära speglar och metallhandtag. Portarna är placerade i spetsbågiga nischer av oputsade kalkstenskvadrar. I tympanonfälten sitter spetsbågiga ljusinsläpp. Sydporten är segmentbågad och västporten rektangulär. Framför sydporten ligger en kalksten i nischen. Framför västporten är en kalkstenstrappa med handledare vid båda sidor. Även på fasaden sitter en handledare vid varje sida. En rektangulär ekport i sakristians östfasad har rutmönstrad dekor och omfattning av röd kalksten. Framför porten finns ett trappsteg av kalksten.
FÖNSTER - Kyrkans långhusfasader innehåller åtta stycken parvis placerade fönster, och koret har i öster, sydöst och nordöst var sitt likadant fönster. De spetsbågiga fönstren har omfattning och masverk av kalksten. De är indelade i fyra höga spetsbågiga lufter nederst och i en stor rund luft med en mindre på varje sida i övre delen. Fönstren är placerade i grunda, spetsbågiga nischer med släta kalkstensomfattningar. Sakristian har i norr ett rektangulärt, rödmålat träfönster, spröjsat i smårutor i en rektangulär nisch. Över fönstret är en rundbågig kalksten.
I läktarvåningen finns i tornets västfasad ett rosettfönster liksom i korsarmarnas södra respektive norra fasad. Även dessa är av kalksten och indelade i fyrklöverform. Rosettfönstren sitter i grunda nischer med kalkstensomfattningar. I korsarmarnas respektive gavelröste är en mindre trefönstergrupp. De rektangulära fönstren är placerade i spetsbågiga omfattningar av kalksten. I sakristian finns ett rektangulärt fönster mot väster, placerat i en rektangulär nisch med kalkstensomfattning.
På tornets klockvåning finns i varje väderstreck två tätt placerade spetsbågiga ljudgluggar med kalkstensomfattningar och bruna jalusiluckor. I torntakets mittparti finns på varje sida ett takfönster av kopparplåt.
Fönstren över syd- och västporten har masverk av kalksten. Sydportens fönster har tre cirkelformade rutor. Västportens fönster har korspost och indelas i smårutor. Domkyrkan fick nya fönsterglas 1976.
TAK - Långhuset - och koret täcks av ett valmat sadeltak, klätt med kopparplåt. Korsarmarna har sadeltak liksom strävpelarna som är placerade mitt på fasaden. De torn, tureller och strävpelare som är placerade i hörnen har smala torntak. De kröns av kopparspiror förutom tornet som kröns av en kopparkula med kors. Samtliga tak är täckta med kopparplåt. I tornets nedre parti finns på varje sida en urtavla med romerska visare. Urtavlorna omges av triangulära plåtkåpor med två konsoler nedtill. Korsarmarnas frontoner kröns av ett närmast T-format kalkstensornament. Kyrkan har hängrännor och stuprör av plåt.
MARIESTADS DOMKYRKA - Kyrkan består av ett mycket högt och brett rektangulärt långhus, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, ett vapenhus i tornunderdelen, ett annat vapenhus i södra korsarmen och sakristia i norra korsarmen. Båda korsarmarna är slutna mot kyrkorummet, varför kyrkorummet ändå har en klar karaktär av salkyrka. Förutom orgelläktaren finns en sidoläktare över varje korsarm. Kyrkorummet ger ett enkelt, ljust och luftigt intryck. Huvuddelen av murverket är bevarat sedan byggnadstiden. Kyrkorummet har genom sina höga valv sengotisk karaktär. Inredningen speglar barockens ideal, men har vissa inslag från 1900-talet.
LÅNGHUS - Det kryssvälvda långhuset består av fyra travéer. Det indelas genom en bred mittgång, sidogångar och genom tvärarmar framför korsarmarna. Bänkarna når i öster ända intill koret, men avslutas i väster ca sex meter från västväggen. Över västra delen av långhuset är en läktare som även täcker tornets bottenvåning. Under läktaren finns, vid långhusets sydsida, ett inrett lekrum, där det även står en ljusbärare samt ljudreglage mm. Vid nordsidan under läktaren står en rockhängare och ett stort skåp. Mitt på långhusets nordvägg är en mycket stor predikstol.
Över ingångarna till de båda korsarmarna är, under taket, ett högt fönster till varje sidoläktare samt framför detta en rikt dekorerad läktarbalustrad. På nordväggen, väster om ingången, hänger ett epitafium från 1700-talet, målat i olja och på sydsidan ett skulpterat epitafium. Under orgelläktaren, söder om ingången, hänger en 1900-talskopia av ett porträtt av Carl IX och vid motsatt sida ett porträtt av hustrun Maria av Pfalz. På vardera sidan av läktarorgeln hänger ett rikt skulpterat huvudbanér från 1700-talet. På väggarna finns även trearmade, elektrifierade mässingslampetter av barockmodell.
Förutom dörren till vapenhuset i väster finns en dörr till varje korsarm samt väster om ingången till norra korsarmen en dörr som leder till norra läktaruppgången.
GOLV - Golvet utgörs av grå och röda kalkstensplattor. Plattorna är huvudsakligen rektangulära. I mittgången och i tvärgångarna ligger gulbruna gångmattor. Stenarna i tvärgångarna är av senare datum. Under bänkkvarteren ligger ett ca en decimeter förhöjt golv av tvärgående, troligen lackade smala bräder.
VÄGG - Väggarna är tunt slätputsade och målade i gulvitt samt närmast västra vapenhusdörren under läktaren i ljust grönt. De avslutas nedtill med en ca 3 dm hög och nästan lika djup sockel av slipad, röd kalksten med avfasad kant. Sockeln tillkom 1958. Väggarna indelas genom kolonner med fyrsidig bas, som uppbär de spetsbågiga sköldbågarna. Kolonnerna flankeras av ribbor och fyrsidiga pelare. På nordväggen, under det näst västligaste fönstret, hänger ett vävt kors med porträtt, tillverkat av Bibi Lovell på 1990-talet och inköpt 1995. På var och en av de främsta läktarpelarna finns ett anvapen, rikt skulpterat och målat i blått och guld.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren mot tornrummet är en rektangulär pardörr från 1958. Dörrbladen är av naturfärgad furu med höga, grunda rektangulära speglar och vertikala draghandtag av trä. Dörren är placerad i en djup rektangulär nisch, murad, putsad och grönmålad vid sidorna. Nischens överstycke är klätt med panel av släta träskivor. Panelen täcker även det rektangulära dörröverstycket / tympanonfältet. På nedre delen av tympanonfältet finns enkel dekor i form av förgyllda konsoler - allt från 1958. Dörren i söder har samma utformning som den västra. Den är placerad i en spetsbågig, putsad och gulvitmålad nisch. I nischen, över dörren, finns ett fönster.
Dörren till sakristian i norr är rektangulär, enkel och klädd med bred panel av träskivor, samt dekorerad med inpressade mörka "kärvar". Den är placerad i en rundbågig, putsad och vitgulmålad nisch med tympanonfältet av trä, målat i samma färg. Dörren, även denna från 1958, har en rund dragknopp av vitmetall. Dörren till norra läktaren är slät, vitmålad, rektangulär och placerad i en grund, rektangulär nisch. Dörren är placerad ca 70 cm över golvet. Framför dörren finns en uppmurad sockel, vilken man når från väster genom en trappa av slipade kalkstenar.
FÖNSTER - Långhuset har mot norr och söder vardera fyra fönster, två på vardera sida om respektive korsarm. Fönsterbågarnas masverk är från 1905 och glaset från 1958. De höga, spetsbågiga fönstren har kalkstensomfattningar som även indelar dem i fyra höga spetsbågiga lufter nederst och i en stor rund luft med en mindre på varje sida i övre delen. Varje luft indelas genom blyspröjs i smårutor med huvudsakligen blå - och rosatonade antikglas. Fönstren har glasmålningar i form av två rader med vardera fyra kärvar (gröna i norr och gula i söder) i nedre delen samt i övre delen några färgade trianglar (gröna och röda i norr, gula och röda i söder). Kärven symboliserar nattvarden. Fönstren är placerade i grunda, utåt något konande spetsbågiga smygar och har inåt lutande fönsterbänkar av slipade kalkstenar.
Fönstren/glasdörrarna till sidoläktarna, är brunmålade och består av två rader med vardera tre lufter. Dessa indelas genom träspröjs i smårutor. Över sydsidans dörr är ett spetsbågigt, brunmålat fönster till vapenhuset. Detta har ogenomskinligt glas och indelas genom träfärgad spröjs i en krans av smårutor runt om och en större i mitten.
TAK -Taket består i långhusdelen av fyra spetsbågiga kryssribbvalv, putsade och målade i gultvitt. Vid pelarnas anfanger finns på var och en av de tre (se vägg) pelarna en kragning. Vid det östligaste valvets slutsten är ett målat kronfäste med bruna och grå växtornament i jugendstil. Över östligaste delen av orgelläktaren (belägen i tornet) består taket av ett putsat och målat tunnvalv, smalare än resten av kyrkorummets tak. I detta valv är läktarorgeln placerad.
KOR - Koret är av samma bredd som långhuset och tresidigt avslutat. Det avskiljs från långhuset genom en två trappsteg högre nivå samt av bänkskärmar på båda sidor om mittgången. Skärmarna står på det första trappsteget. Den stora altaruppsatsen är placerad ca åtta meter väster om östra korväggen med altaret omedelbart intill. På uppsatsens östra sida / baksida står ett äldre altare samt ett sentida, fristående träaltare som vid behov kan placeras i korets mitt. På altaruppsatsens baksida finns trävita förvaringsskåp, ca 1970-tal. Ca två meter framför/väster om altaret står den breda, femsidiga altarringen och på vardera sida en fristående nummertavla Vid den sydöstra väggen är en dopfunt och utmed sydväggen, närmast långhuset en hög kororgel. Utmed nordväggen finns en flygel och framför detta en träfärgad ambo med ett stort andreaskors på varje sida och en båtformad ljusbärare. På pelarknippena i söder och norr hänger, vända mot sydväst respektive nordväst, hänger ett epitafium. Under nordfönstret sitter ett rektangulärt, horisontellt, smalt modernt väggkonstverk, som är målat i blå, vit och röd färg, "Korsets väg" av Nils Kölare, gjord och inköpt 1995. Utmed korets väggar står rygglösa stenbänkar (,förutom vid orgeln). Framför sydsidans bänk står även tre stolsrader.
GOLV - Korgolvet, två trappsteg högre än långhusgolvet, utgörs av rektangulära, hyvlade rektangulära kalkstensplattor. Väster om altarringen är fyra inmurade gravhällar över, från norr räknat, Nils Larsson Aurell, död 1678, (övertäckt av glasskiva) Johan Thiman, död 17??, Jakob Dalin, död 1732 och Olof Jonsson, död 1737. Innanför altarringen ligger en rektangulär kormatta. Norr, söder och öster om altaret ligger ytterligare inmurade gravhällar.
Altaret är placerat på ett ovangolv av hyvlad kalksten, två trappsteg över det övriga korgolvet. VÄGG - Väggen är slätputsad och målad i gulvitt - och indelas genom pelare - se långhusvägg. Östra korväggen är hjälmvälvd med ribbor. Sockel saknas i koret. Väggarna avslutas nedtill med ett ca 15 cm högt gråmålat parti.
FÖNSTER - Koret har på var och en av de fem sidorna ett likadant fönster som de i långhuset. De glasmålade kärvarna i de tre östligaste fönstren är dock ofärgade och övre delen av dessa fönster saknar glasmålning, förutom några små röda triangulära rutor.
TAK - Kortaket består av ett spetsbågigt kryssribbvalv i väster och ett hjälmvalv i öster. I kryssvalvets västra valvkappa är ett målat bibelord, troligen 1905, och i den östra en förgylld krona i relief samt en minnestext över kyrkans historia.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1958 är murat av oputsade röda kalkstenar. Den heltäckande skivan har rundade kanter. Ett äldre altare, nu öster om det nya, har murat och vitputsat tegelunderrede med nischer i öster och norr. Det täcks av en polerad kalksten från 1958. I altaret finns två elektriska kontakter. Altaret är möjligen från 1600-talet.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av fyra kvarter, skilda åt genom mittgång och tvärgångar. De östra kvarteren innehåller 12 bänkar och de västra 13 stycken. De rektangulära, naturfärgade gavlarna har dekor i form av en horisontell list samt överst av två nedsänkta stiliserade mörka kärvar, sammanbundna av en linje. De gråmålade , något bakåtlutande ryggarna har frästa speglar och sitsarna är helt stoppade och klädda med ljusgrönt tyg. Bänkskärmarna mot koret och tvärarmarna är naturfärgade med nedsänkta omålade kärvar sammanbundna av linjer. Bänkinredningen är från 1958.
PREDIKSTOL - Den polygonala, rikt dekorerade predikstolen i blått, guld och silver har mot såväl öster som väster en trappa med räcken och skärmar av samma utförande och samtida med predikstolens korg. Trapporna har dörrar mot öster och väster, även dessa ingående i samma helhet. Korgen och skärmarna är uppdelade genom försänkta blå speglar med grå listverk. På speglarna sitter skulpterade, nedhängande blombuketter. Mellan speglarna samt på dörrspeglarna finns skulpterade, försilvrade och förgyllda figurer som avbildar Kristus och de tolv apostlarna. De står på podier med skulpterade änglahuvuden. Den övre sargen är profilerad med skulpterade musslor. Den nedre sargen har snidade festonger samt härunder akantus. Predikstolens korg är nedåt avsmalnande. Den konande underdelen pryds av blå band med snidade, silverfärgade akantusrankor, som möts i en förgylld, nedhängande fruktklase. Mot söder, mellan dörrarna och korgens horisontella övre sarg är på varje sida en balustrad med skulpterad och delvis förgylld, genombruten akantusdekor. Dörrspeglarnas överstycken har snidade och förgyllda akantusornament samt urnor.
Predikstolens ljudtak är gjort i två våningar och har polygonal form. Från undervåningens rikt profilerade kant hänger festonger i guld och silver. Runt kanten är sköldar med musslor och spiror samt mellan dessa mörka puttis med Kristi pinoredskap. Andra våningen är smalare och av liknande utförande men utan sköldar. Taket kröns av en en sittande person med hjälm, spjut och duva. Under taket är en nedhängande sol samt duva. En skulpterad, ca två meter lång ranka med puttis och landshövding Scheffers vapen hänger ut från taket åt varje sida. Predikstol och ljudtak är tillverkade av Börje Löfman, troligen 1701. Den är senast konserverad 1992-1993.
ORGEL - Orgeln från 1938 är byggd av Th Frobenius o sönner, Danmark. Den har 27 stämmor, fördelade på två manualer och pedalstämma. Visst material och fasaden är bevarad från PL Åkermans föregående orgel. Fasaden är troligen ritad av AR Pettersson. Den uppåt avsmalnande fasaden är uppbyggd i två våningar. På nedre våningen finns sex pipfält, två rundbågade mittfält, två tureller samt ytterst två mindre, rektangulära fält. Mellan fälten är förgyllda joniska pilastrar. Ytterst sitter snidade, förgyllda voluter. På övre våningen finns fem, lägre fält av liknande utförande samt ytterst en skulpterad ängel. Fälten har överst snidade och förgyllda festonger och andra ornament.
KORORGEL - Kororgeln Från Smedmans orgelbyggeri har 13 stämmor, fördelade på två manualer och pedalstämma. Spelbordet är vänt mot norr. Den mycket höga orgeln har vitlaserad fasad med synliga pipor ovanför spelbordet. Dessutom, öster om spelbordet, finns ett ca två meter högt och 2,5 meter brett utrymme som innehåller pipor, avskärmade genom en vitlaserad spaljé mot norr. Orgeln är från 1986.
ORGELLÄKTAREN- Orgelläktaren täcker såväl västra delen av kyrkorummet som vapenhuset i tornets bottenvåning. Väster om orgeln är ett läktarutrymme med kapphängare och tvättställ i väster, förråd i norr och två soffgrupper i öster. Branta trappor norr respektive söder om orgeln leder till det lägre golvet öster om orgeln. Här finns några lösa stolar.
Taket över läktarens torndel i väster utgörs av ett putsat och vitmålat kryssribbvalv. Slutstenen består av en skulpterad ros. Över orgeln är ett putsat och vitmålat tunnvalv, smalare än kyrkorummet i övrigt. Golvet täcks av en grön plastmatta. Väggarna är putsade och målade i gulvitt.
Mot kyrkorummet har läktaren en rak, utskjutande mittdel/balkong i mitten. Denna vilar på två rader pelare, fyra stycken runda i öster och sex stycken fyrsidiga mot väggen. De bruna pelarna har överst reliefdekor med bland annat växtornament. Pelarna är från 1904, men pelarbaserna omarbetades 1958. Balkongens läktarbröst indelas i fält genom blå speglar med blombuketter i förgylld relief. Speglarna har genombruten akantusdekor i gult samt i mitten en blå medaljong. Underst är en bred brun sarg med skulpterade konsoler. Läktarbröstet i övrigt utgörs av grå skärmar, genom lister indelade i speglar . På varje sida är en grå, snedställd kvadratisk spegel. Delar av läktaren är möjligen från 1705.
NORRA LÄKTAREN - Norra läktaren nås via en dörr från kyrkorummet samt via en spiraltrappa, murad av rött tegel. Läktarens tak utgörs av ett murat och putsat, vitt kryssribbvalv, vars ribbor når ända ned till golvet. Golvet är täckt av smala, troligen lackade bräder. Mot söder är ett högt fönster/ en glasdörr - se långhus. Mot norr är ett rosettfönster med färgstarka glasmålningar med blommotiv. På östra väggen hänger en stor oljemålning med Kristus på korset och på västväggen fyra mindre oljemålningar, som avbildar profeterna Esaias, Jeremias, Daniel och Esechiel. Utmed nordväggen står en stor väggbänk från 1905.
I rummet förvaras en mängd föremål från kyrkan, de flesta försedda med en handskriven lapp angående ålder och funktion. Bland annat finns här en stor , vindflöjel, allmogestolar från 1800-talets slut, amoriner i gips samt festonger och annan utsmyckning från 1705 års orgelfasad, kollektburkar, ljusarmar för gasljus, väskor, en katafalk mm.
Läktarbröstet består av ett skrank, indelat i tre fält med snidad och genombruten akantusdekor. Under fälten är en bred profilerad list med röda, volutformade konsoler. Under mittspegeln är en svart, oval texttavla med ram av rikt skulpterad akantus i rött och blått bland annat. Delar av södra och norra läktarbrösten är sannolikt från 1705. De återuppsattes 1905.
SÖDRA LÄKTAREN - Södra läktaren nås via en dörr i södra vapenhusets västvägg samt via en spiraltrappa. Trappan har murade steg, täckta av träplankor. Läktarens tak utgörs av ett murat och putsat, vitt kryssribbvalv, vars ribbor når ända ned till golvet. Golvet är täckt av smala, troligen lackade bräder. Mot norr är ett högt fönster/ glasdörr - se långhus. Mot söder är ett rosettfönster med färgstarka glasmålningar med blommotiv. Mitt på golvet står två långa bänkar, troligen från en tidigare bänkinredning. Över dessa hänger en stor mässingskrona. Läktarbröstet är likadant och av samma ålder som det norra.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA- Den undre av de tre altartavlorna, som alla är målade 1716 av Johan Aureller, avbildar den första nattvarden. Mittavlan avbildar Kristi uppståndelse och den övre Kristi Himmelsfärd. Bilderna har mörka färger med enstaka röda och blå inslag och inramas av förgyllda, profilerade ramar, de undre rundbågiga och den övre oval.
ALTARUPPSATS - En mycket hög altaruppsats i guld, blått och med grå marmoreringar tillverkades 1701 av bildhuggaren Börje Löfman. Altaruppsatsen är uppbyggd i tre våningar. Den nedre altartavlan omges på båda sidor av två spiralsvarvade, korintiska kolonner i guld med silverfärgade vinrankor. På vardera sidan är två av evangelisterna skulpterade (Lukas och Johannes i söder och Markus och Matteus i norr). Ytterst finns flyglar med akantusbårder i blått och guld. På flyglarna står skulpterade personer, symboler för Mariestad.
Andra våningens altartavla omges av två mindre, korintiska kolonnetter och utanför dessa två skulpterade figurer vid varje sida. Figurerna symboliserar troligen de kristna dygderna.Övre våningen har rundat överstycke med en ängel vid varje sida samt Maria med barnet. Basen på altaruppsatsen består av en svart, oval texttavla med bland annat följande inskription: "Gudi til Ähro och Mariestads Kyrkio til Prydnad är thenna Altartafla med Kyrkiones egen bekostnad förfärdigad År 1717&" Tavlan omges av fyrsidiga kolonnbaser med blomsterbuketter i relief.
ALTARRING - Den blåmålade, femsidiga altarringen indelas i speglar genom gulmålade ramar. Speglarna har rik dekor i form av snidad och genombruten, gul akantusdekor. Mot nordväst, väst och sydväst innehåller speglarnas mitt en blå medaljong med gul inskription: "Anno 1699", "NLSA IIDE", "INDA?", "ILST" och "ANNO 1795". Altarringen har vitmarmorerat armstöd av trä samt stoppat knäfall, klätt med blått tyg. Altarringen ombyggdes 1854 med delar från 1699 års altarring.
DOPFUNT - Den kalkformade, brunmålade dopfunten av driven koppar har smalare, profilerad fot och konande fotplatta. Funten har dekor i form av förgyllda lister och prickar samt av reliefbårder. Cuppan har ett lock i liknande form och utförande. Locket kröns av en profilerad mässingsknopp med inristad text "APD(?)" MLD BRS 1646" Runt locket går ett guldfärgat band med ristad inskription: "THENNA FUNT EHR AF BRONTE KNUTSON TESTAMENTE".
NUMMERTAVLOR - Kyrkan äger två rektangulära, vita nummertavlor med förgyllda ramar, dekorerade med bladstavar samt överst med urnor. Nummertavlorna, troligen 1800-tal, är fästa vid höga, fyrsidiga, nytillverkade träunderreden.
EPITAFIUM -Epitafiet över Andreas Bellander, 1689 - 1722 är rikt skulpterat med bland annat Aron och Moses vid var sin sida samt Kristus på överstyckets uppskjutande gavel. Epitafiet är målat i bl.a. blått och guld.
Nordsidans epitafium utgörs av en rektangulär oljemålning med släktens företrädare sittande i ett träd. Bilden har en rikt skulpterad och förgylld ram.
Epitafiet är tillägnat räntmästaren Sven Ingemarsson , hustrun Gunborg Fegraea samt Svens barn med såväl Gunborg och senare med Catharina Aurell, sammanlagt 20 barn.
Minnestavlan i korets nordöstra hörn är korsformigt, av röd kalksten med grå stenram. Gravhällen är ägnad "Landscameraren Jonas Cederborg och häradshövdingen Johan Medelinsamt samt bägges hustru Christina Cederborg. Den rektangulära, förgyllda minneshällen i korets sydöstra hörn är tillägnad prosten Andreas Fägerstenm, död 1737 och hustrun Gunilla Rhodin, död 1729.
De två blå - och guldfärgade huvudbanéren vid läktarorgelns sidor är rikt snidade med akantus och hjälmar. Den norra är över kaptenslöjtnant Jonas Björner Ridderstorm, död 1675 (enligt uppgift från Bohusläns museum bodde han i Diseröd från 1685 till 1690 då han blev löjtnadskapten och avled 1698/RAÄ 240508) och den andra över "landscamereraren Jonas Cederborgh, död 1700.
Fortsättning - se bårhus, husnr 9001
Fasadkulör (2004): Röd
Antal våningar (2004): 01, 06
Byggnadsdel (2004): Fronton, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kors - På kula, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Trapphus, Turell
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2016
MARIESTADS DOMKYRKA - Maristads äldsta kyrka var en liten träkyrka, använd omkring år 1500 - 1602 och knuten till kungsgården Tunaholm. 1583 anlades Mariestad av hertig Karl, blivande Karl IX. Karl lutade åt calvinismen och tog avstånd från brodern, Johans, mer katolska sympatier. Hertig Karl beslut därför att lösgöra Valle och Vadsbo härader, de härader i sitt hertigdöme, som lydde under Skara stift.
Grundstenen till denna Mariakyrka lades av hertig Karls hovpredikant Mathias Marci Molitaeus 1593. Byggmästare hämtades bland annat från Tyskland. Kyrkan hade Klara kyrka i Stockholm som förebild och blev i det närmaste identisk med denna. Klara kyrka var uppförd av Karls broder och antagonist Johan. Hertig Karl, som levde till 1611, gav frikostiga bidrag till kyrkan. 1602 hölls den första gudstjänsten, trots att kyrkan ännu inte var färdig. Den var färdig 1615 men invigdes först 1625. 1583 - 1647, var Mariestad biskopssäte och andligt centrum för Värmland och norra Västergötland.
Den första orgeln var byggd 1672 av Franz Boll, Stockholm och Jonas Rudberius, Lidköping. Förutom långhusets murar och tornets bottenvåning har från äldsta tid bevarats ett valv i nuvarande sakristia, dopfunten från 1646 samt möjligen ett murat tegelaltare. Vid en stadsbrand 1693 skadades kyrkan allvarligt. Även inredning gick till spillo, bland annat korskrank och orgel. Kyrkan reparerades samma år och fick ett säteritak och en tornspira, troligen ritade av Nicodemus Tessin d.y. 1696 skedde nästa olycka, nämligen att tornet på grund av ett oväder föll ner och krossade långhustaket och huvuddelen av valven. Ett provisoriskt brädtorntak uppsattes. Delar av en altarring från 1699 ingår i den nuvarande altarringen. En ny orgel, byggd av Johan Niklas Cahman, anskaffades 1705. Samtidigt tillkom i väster, norr och söder läktare och läktarbröst, som ännu är delvis bevarade.
Birger Löfmans predikstol med ljudtak (med landshövding Scheffers vapen) och altaruppsats är från 1701. Altaruppsatsens tre tavlor målades av Johan Aureller 1716. Två hvudbanér och flera epitafier stammar också från 1700-talet.
1749 uppfördes en ny tornspira med förebilder från barocken och över övriga kyrkan ett mansardtak. 1752 slog blixten ned i tornet. Kyrkans torn, klockor, urverk, fönster och tak förstördes. 1753 reparerades kyrkan som bland annat fick ny tornunderbyggnad, ritad av Joh. Hölén, Arboga med torntak, troligen ritat av Carl Hårleman. Kyrkomurarna putsades, bortsett från hörnkedjor och omfattningar.
Två gravhällar flyttades 1786 från koret till kyrkogården. 1854 genomfördes en renovering genom FB Oppman, Skara. Altarringen ombyggdes med delar av en altarring från 1699. Inredningen nymålades. Korgolvet höjdes 30 cm och omlades. Korskranket från 1724 samt en kungs- och en drottningstol kasserades. Delar av Cahmanorgeln såldes 1863 till Kölingared och ersattes 1864 av en orgel från PL Åkerman, Stockholm. Fasaden var troligen ritad av AR Pettersson och är bevarad. 1876 insattes två kaminer. 1890 började kyrkan användas som kommunal vattenreservoar. Ett nytt vattentorn byggdes i staden 1913-1914, men tornet kom att behålla sin funktion som reservreservoar till 1967. 1897 försågs kyrkan med ett pannrum för varmluftsuppvärmning i sakristian.
1903 - 1905 ledde Folke Zetterwall. en omfattande restaurering. Entreprenör var byggmästare L Pettersson, Skara. Tornets överbyggnad fick sin nuvarande utformning och fasaden befriades från puts, lagades och fogströks. Taket omtäcktes.
Korsarmarna fick frontonter/spetsgavlar mot söder respektive norr. Fönstren försågs med nya masverk av kalksten med färgade glas i jugendstil. Predikstolen, altaruppsatsen, läktarbröstet och orgelfasaden övermålades i vitt, blått, gult, guld och silver. Bänkinredningen utbyttes (två bänkar bevarade i norra läktarrummet) och epitafier flyttades ned från vinden och in i kyrkorummet. Runt väggarna sattes väggbänkar med höga ryggar (en bevarad i södra läktarrummet). Sidoläktarnas läktarbröst/tribuner återuppsattes. Innerväggar omputsades och försågs med bröstpanel av trä. Ny golvsten lades i gångarna.
Orgelverket ombyggdes 1938 av Th Frobenius o sönner, Lyngby, Danmark. 1940 konserverades ett epitafium över Bellinder och ett över Löfman, båda sönderfallna. Ett programförslag för konserveringsåtgärderna var gjort av Axel Forssén, som samtidigt gjorde en utredning om kyrkans fuktproblem. 1956 installerades elektrisk värme, enligt ett program av civilingenjör J Ericsson, och i vapenhuset byggdes toalett. Pannrummet i sakristian togs bort och sakristian målades och inreddes med textilskåp. Tidigare hade textilier förvaras öster om altaruppsatsen.
1958 - 1959 utbyttes genom arkitekt Rolf Bergh många av de Zetterwallska inventarierna och själva kyrkorummet omputsades och ommålades. Bänkarna avkortades. Nya bänkgavlar- och fronter, nytt kalkstensaltare, golvsocklar, portar, kronfästen, snickerier vid södra entrén och vid sakristian, trappa utmed nordväggen mm var ritade av Rolf Bergh. Pelarbaserna omarbetades. Träpanelen på väggarna avlägsnades. Det tidigare dolda ursprungliga altaret lagades, putsades och försågs med kalkstensskiva. Huvudläktaren breddades. Tre bänkrader avlägsnades i väster och predikstol, läktarbröst, orgelfasad samt altaruppsats befriades från övermålning och retuscherades. Fönsterglasen utbyttes och pryddes med glasmålningar. Altaret framflyttades något och predikstolen sänktes. Golvet kompletterades. Skåp och kapphyllor uppsattes på läktaren. Samtidigt omlades korgolvet, varvid flera gravkammare med sönderfallna kistor upptäcktes under golvet. En gravkammare som innehöll tre kopparkistor över bland andra Nils Axelsson Posse, död 1623, öppnades. Två andra gravhällar flyttades in ifrån kyrkogården och till koret. Trappuppgången till ett bårhus på kyrkogården förbättrades. Ett församlingshem uppfördes sydöst om kyrkan.
Renoveringar pågick dessutom mer eller mindre ständigt 1967 - 1976. Arbetena leddes av länsarkitekt Edgar Haasum och ingenjör Gunnar Hammarlund. Kyrkan vittrade beroende på luftföroreningar och röta i tornets stomme konstaterades. Tornet fick betongbjälklager, ny grund göts av betong och stenarna i pilastrarna/strävpelarna utbyttes. Fönstren reparerades och nya ytterglas isattes. Kyrkogården dränerades. 1972 invigdes ett klockspel från Westerstrands ur i Töreboda och Bergholz klockgjuteri i Sigtuna.
Handikapptoalett, ritad av KIAB, Mariestad, installerades i västra vapenhuset 1979. 1980 översågs stenmur och trappor och kyrkan isolerades. 1982 täcktes Nils Aurells gravhäll med en glasskiva. 1986 inköptes en kororgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1987 inlämnades och godkändes Th Vilstrups förslag till handikappramp och utvändig trappa. 1989 - 1990 renoverades tornets fyra tourneller, där det fanns problem med sprickbildning. 1992 - 1993 utbyttes textilskåpen i sakristian. Sakristian rengjordes med bröd och lagades samt kompletteringsmålades av målarmästare Stellan Lindholm, konservator Alf Hedman och byggmästare Jan Zälle. Predikstol, minnestavlor över Löfman och Andreas Fägersten samt ett porträtt av Carl IX och Maria av Pfalz konserverades. Predikstolen ommålades och omförgylldes. Fägerstens minnestavla i röd kalksten omförgylldes.
1995 - 2000 genomfördes utvändiga renoveringar, framkallade av svåra fuktproblem. Sibo Bygg AB, Mariestad samt plåtslagare Gert Johanssons plåtslageri, Slutarp, deltog i arbetena. Fukt- och rötskadade delar av bärande takkonstruktioner , all yttertakspanel och plåt utbyttes på torn, långhus, korsarmar, kor och strävpelare. Urtavlan rengjordes och klockhuset plåtbeslogs. Även skador på fönstrens masverk lagades.
År 1646 Specifika inventarier - dopfunt
År 1701 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Börje Löfman
År 1701 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Börje Löfman
År 1705 Fast inredning - läktare
Läktare i väster, norr, söder. Delvis bevarade
År 1705 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niclas Cahman
År 1716 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Johan Aureller d y
År 1753 Underhåll - omputsning
År 1864 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Per Larsson Åkerman
År 1897 Teknisk installation - värme
Pannrum i sakristian.
År 1903-1905 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Folke Zettervall
År 1938 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nuvarande orgelverk ombyggs.
Orgelbyggare: Theodor Frobenius
År 1956 Teknisk installation
Elvärme
År 1958-1959 Fast inredning - bänkinredning
Nya gavlar och fronter.
Arkitekt: Rolf Bergh
År 1958-1959 Fast inredning - altare
Arkitekt: Rolf Bergh
År 1958-1959 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol, läktarbröst, orgelfasad, altaruppsats.
År 1967-1976 Underhåll - exteriör
Lagning av fönster och nya ytterglas.
Arkitekt: Edgar Haasum
År 1986 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 1989 Underhåll - exteriör
Renovering av torntoureller.
År 1992-1993 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol, minnestavlor, predikstol mm.
Konservator: Alf Hedman
År 1992-1993 Specifika inventarier - textilskåp
År 1995-2000 Underhåll - exteriör
Utbyte av yttertakspanel. Lagning av masverk mm.
Hantverkare - Plåtslagare: Gert Johansson, Slutarp
År 2011 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Ommålning av orgelfasad. Färgsättning har utgångspunkt i 1905 års ombyggnad.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin