Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Leksbergs kyrka har ett mycket högt och framträdande läge i en kyrkby på sydsluttningen av Leksbergs backe. Till kyrkbyn hör bland annat prästgård och tre generationer skolor. En runsten och ytterligare en rest sten söder om kyrkogården ger historisk kontinuitet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården avgränsas av en kallmurad stenmur. Mot väster växer dessutom en trädrad. Flera gravvårdar utgörs av monumentala gravstenar från 1800-talet, omgivna av grus och stenramar eller smidesstaket. Norr om kyrkan finns bryggeriägare CG Bentz gravkor från 1935. I anläggningen ingår även en gravtumba, stenkors från 1600-1700-talet, järngrindar och grusgångar. Utvidgningar i norr och väster är båda skogskyrkogårdar.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Leksbergs medeltidskyrka präglas av 1738 års förändringar, då långhuset förhöjdes och förlängdes mot öster. Samtidigt uppfördes sakristian liksom det karakteristiska åttkantiga koret, bredare än långhuset, med prästingång och två strävpelare. Från 1700-talet är även vapenhuset i söder samt det kraftiga tornet med karnisformad huv. Den vitputsade kyrkan med stickbågiga fönster kännetecknas av en iögonfallande längd och genom spånklädda tak över såväl långhus, torn och sakristia som över sydfasadens två portar. Medeltida murar ingår i långhusets västra del. Utmed sakristian finns fyra resta liljestenar, en gravhäll och ett stenkors från 1600-1700-talet. Över koringången sitter ett skulpterat, gotiskt manshuvud.
Interiören har bibehållit sin barockprägel främst tack vare Johan Lidholms och Olof Collanders rika plafondmålningar från 1741-1745, altaruppsatsen från 1679, ljudtaket från 1600-talet samt draperimålningar i koret, framtagna 1930. Det tidiga 1900-talet har satt sin prägel genom altarringen, predikstolen från 1902 och bänkgavlarna från 1930. Från medeltiden har bevarats en dopfunt.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan har ett framträdande läge i kyrkbyn.
-Bevarat medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
-Genoms sin form och sitt korta, satta torn får kyrkan en egen karaktär
-1700-talets vapenhus och koringång
-Kyrkans spåntak
-Johan Lidholms och Olof Collanders målningar i Läcköskolans anda
-Altaruppsats, ljudtak och draperimålningar i barock
-Dopfunt och skulpterat huvud från medeltiden
-Liljestenar, stenkors och gravhäll utmed fasaden
-Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, gravkor och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (2004)
LEKSBERGS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, fullbrett, kraftigt torn i väster, ett bredare åttkantigt kor i öster, sakristia norr om koret samt före detta vapenhus söder om långhuset. Koret byggdes 1739, vapenhuset 1742 och tornet 1760.
FASAD -Kyrkan är huvudsakligen uppförd av gråsten med inslag av sandsten. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade. Utmed korets östfasad finns en strävpelare vid varje sida. Över koringången sitter ett skulpterat, gotiskt manshuvud. Skulpturen har en period varit överkalkad.
Utmed sakristians västfasad står fyra liljestenar, en gravhäll och ett ringkors av sten. En liljesten är försedd med runor: "Torsten Prästir". Två liljestenar har tidigare legat som trösklar i söder. Utmed gamla vapenhusets östfasad har rests en gravhäll. På tornfasaden finns ankarslut. Den markerade sockeln är putsad och gråmålad. Sockeln är ca 20 cm hög, förutom vid koret där en källare är utgrävd och sockeln är betydligt högre.
PORT - I huvudentrén i väster finns en segmentbågad, brun, fiskbensmöstrad pardörr av trä. Dörren har smidda beslag samt kvadratisk nyckelskylt. Framför norra halvan finns även ett brunt trägaller. Dörren, troligen från 1928, är placerad i en rundbågig nisch. Den har en tröskelsten av kalksten. Över porten står "1760" i relief.
Före detta vapenhusets sydport består av en brun enkeldörr med rombiska speglar. Dess 1700-talspanel utbyttes 1973 mot ny panel. Dörren har vertikal dragring samt en granittrappa med två steg. "Prästingången" - en port på korets sydvästra fasad är en rundbågad, brun spegeldörr med panel från 1973. Framför porten finns en cementtrappa. Källardörren i öster är en rundbågad, rödbrun plåtdörr.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida tre fönster. Koret har fönster mot söder, sydöst, norr och sydöst. Dess fönster är segmentbågade, målade i rödbrunt och indelade i smårutor genom träspröjs. Fönstren har rödbruna fönsterbleck och är placerade i liv med fasaden. Tornet har i norr och söder tre likadana, men något mindre fönster över varandra. På fjärde våningen finns i varje väderstreck en segmentbågad ljudglugg med lucka i samma rödbruna färg som fönstrens. Före detta vapenhuset har mot öster ett likadant fönster och sakristian har ett mot norr och ett mot öster.
TAK - Långhuset har sadeltak, valmat över koret. Tornet täcks av en karnisformad huv, krönt av en kopparflöjel med stjärna överst. Det före detta vapenhuset har liksom sakristian valmat sadeltak. Samtliga sadeltak täcks av kyrkspån. Över korets sydport sitter ett valmat sadeltak, även detta med spån. Kyrkan har stuprör och rännor av järnplåt.
LEKSBERGS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett bredare, oktagonalt kor, sakristia i norr, ett före detta vapenhus sydväst om långhuset (nu samlingsrum, kallat "kyrkkammaren") samt vapenhus i tornets bottenvåning. Under koret finns en källare. Västra delen av det egentliga koret ingår nu i långhuset. Det markeras genom långhusets lägre nivå. Kyrkorummet domineras av sitt plafondtak, rikt och konstfullt dekorerat med målningar i Läcköskolans anda.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång samt genom en tvärgång i söder. Bänkarna når i väster ända intill vapenhusväggen. I öster saknas bänkar ca två meter närmast det förhöjda korgolvet. Över långhusets västra del finns en läktare. Förutom dörren till nuvarande vapenhuset i väster finns en dörr till kyrkkammaren, en dörr till sakristian och en dörr, Prästingången, mot sydöst. Framför den senare, som ingår i det ursprungliga oktagonala koret och vetter mot sydväst, är ett litet vindfång med en port. I nordöst är predikstolen placerad. Framför den nordöstligaste bänken står ett piano.
GOLV - Golvet utgörs av lackade, längsgående granplankor. I mittgången och tvärgången ligger en röd gångmatta. Bänkarna står direkt på golvet.
VÄGG - De något ojämna väggarna är slätputsade och vitkalkade. De två östligaste fönsterparen samt dörrarna i söder omges av kraftfulla draperimålningar i engelskt rött, ljusblått med gula band och tofsar. Draperierna är målade 1753 av Gustav Hoist. Under de två västligaste fönstren är en målad röd växtslinga från 1600- eller 1700-tal. Bakom predikstolen täcks väggen av en heltäckande draperimålning i engelskt rött. Upptill avslutas väggen av en kälad, bred trälist med målad trompe déuilledekor. Dekoren innehåller äggstavsbårder överst, tandsnitt i mitten och akantus nederst.
Mitt på södra långhusväggen är en stor oljemålning med guldfärgad ram. Målningen, föreställande "Kristus i örtagården" är målad av JZ Blackstadius och utgjorde altartavla 1856 - 1930.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster utgörs av en mörkt grå pardörr, troligen från tidigt 1900-tal. Varje dörrblad pryds av två rektangulära utsparade speglar, marmorerade i ljusare grått.
Prästingången i långhusets sydöstra del är en pardörr av svängdörrsmodell, målad i samma färger som ovanstående, men med tre speglar istället för två på varje dörrblad. Den har vertikala dragbyglar av metall samt skoning av blå sammet. Porten utanför är segmentbågig med sentida handtag och lås, men i övrigt av samma utförande. Vindfånget är jämnt putsat och vitmålat. Dörren till samlingsrummet i långhusets sydvästra delär enkel och vitmålad, troligen från 1973. Den rektangulära dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch, slätputsad och vitmålad. I östra smygen är ett ändträ med urholkning, troligen för en gammal låsandordning. Dörren till sakristian är en brun, tunn järndörr med smidda beslag och nyckelskyltar, troligen 1700-tal. Dörren är placerad innanför en segmentbågad, utåt konande, putsad och vitkalkad nisch. I nischen ligger en äldre tröskelsten och mot kyrkrummet en ny.
FÖNSTER - Långhuset har tre högt och parvis placerade segmentbågade fönster på varje sida. De mörkt gråmålade innanfönstren, troligen från 1902, har mittpost och är inte öppningsbara. De är placerade i segmentbågade, djupa, utåt konande smygar. Fönstren omges av draperimålning - se ovan.
TAK - Det plana trätaket är helt täckt av dekormålningar i Läcköskolans anda. Målningarna är gjorda av Olof Collander och Johan Lidholm. Över läktaren är en stor rektangulär spegel med två knäböjande, ångestfulla personer invid en port, fariséen och publikanen i templet. Motivet omges av en rik akantusdekor i gråvitt på blå botten och är signerad "Johan Svenson Lidholm d 29 Oct1741".
Över långhusets östra del är en stjärnformad spegel med en målning, där Maria Magdalena tvättar Jesu fötter i fariséen Simons hus. Målningen omges av akantus i gråvitt på röd botten. I akantuspartierna finns medaljonger med bibelcitat.
Under läktaren är en gråmålad takpanel med tvärgående stockar i samma färg. KOR - Koret är ursprungligen oktagonalt, men västra delen har senare kommit att tillhöra långhuset. Koret avgränsas genom ett trappstegs förhöjd nivå. Altaret är placerat invid östra korväggen och över detta finns en hög altaruppsats. Den tresidiga altarringen står ca en meter från korväggen. På vardera sida om altaret , innanför altarringen, står en fristående nummertavla.
Vid södra sidan finns en dopfunt och på väggen bakom funten är ett mindre dopaltare i form av en kraftig, tresidig granitskiva. Utmed nordväggen, närmast långhuset, står en kororgel med spelbord mot söder. Öster om orgeln finns en piscina, (tillverkad 1973 av Gösta Thor, Hällekis) och fäst i väggen samt på golvet en medeltida dopfuntsfot. Denna hittades vid 1900-talets början på en övergiven kyrkplats i Karleby. Vid varje sida står två stolar av senbarockmodell, 1700-tal.
GOLV - Korgolvet utgörs av längsgående, lackade granbräder Mitt i korgolvet är nedsänkt en stor gravhäll av kalksten med reliefer.
VÄGG - Se långhus. Även altaruppsatsen omges av en svulstig draperimålning. Över ingången till sakristian hänger ett epitafium över Nikolas von Herzberg, död 1674 och Niklas von Herzberg, död 1709 i 30-åriga kriget. Vapnet innehåller en snidad hjort samt genombruten akantus. På långhusväggarna finns även mässingslampetter.
FÖNSTER - Koret har i sydöst, söder, nordöst respektive norr ett fönster av samma utformning som långhusfönstren. De omges av draperimålningar. I de två östliga fönsterbänkarna står en ljushållare i empir av mässing och slipad kalksten samt med nedhängande kristallprismor.
TAK - Kortaket, som är en fortsättning på långhustaket, pryds av en åttkantig plafondmålning med Jesus omgiven av sex män runt ett bord; troligen skildras då Jesus besöker publikanen Matteus hus. Den omgivande akantusdekoren avtecknar sig mot blå botten.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är troligen tillverkat 1961. Det är murat, vitmålat och framsidan är prydd med grekiska kors i relief. Altarskivan är en grå kalksten.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består ett kvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret innehåller 20 bänkar, det sydöstra 13 och det sydvästra 5 stycken. Bänkarna är placerade någon decimeter från väggen.
De klarblå bänkarna har rektangulära gavlar med spegel marmorerad i ljusgrönt innanför röd ram. Ryggarna består av pärlspånt och de är svagt lutande. Mot koret och mot tvärskeppet finns blå bänkskärmar med vertikal pärlspånt överst och kvadratiska speglar nederst. Bänkarna är från 1902, men fick nya gavlar 1930.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen har brun bottenfärg. På varje sida är två kvadratiska speglar över varandra, nedsänkta och grå med guldfärgade ramar. Överst finns en sarg med skulpterad tandsnittsfris samt kolonnetter/knoppar i brunt och gult. Under predikstolen sitter snidade gavlar samt svarvade knoppar, målade i målade i blått, guld och brunt. Trappan från öster har grå steg samt grå balustrad mot kyrkorummet. Predikstolen tillverkades 1902 efter äldre förebilder. Ljudtaket från 1600-talet är polygongalt. Under kanten hänger skulpterade festonger i grått samt guldfärgade fruktklasar. Mitt under taket hänger en förgylld sol samt en grå skulpterad duva. Utmed kanten sitter skulpterade, uppskjutande sköldar i blått och guld samt i hörnen puttis, med guldfärgade vingar, troligen bärande Kristi pinoredskap. Kanten är profilerad och målad i rött, blått och grått.
ORGEL - Orgelfasaden är uppdelad i sex enkla pipfält, tre på varje sida av läktaren. Fälten är i takhöjd och därför ryms bara ett kort läktarbröst i mitten. Fasaden har sparsmakad dekor i form av profilerade lister samt vid varje sida tre fält med reliefer i guld. Orgelns spelbord är vänt mot söder. Orgeln har 15 stämmor, fördelade på två manualer och pedalstämma. Den är tillverkad av Nye Orgelbyggeri 1992.
KORORGEL - Kororgeln är målad i ljust grönt. De synliga piporna är liksom spelbordet vända mot söder. Över pipornas övre parti är en snidad, genombruten gallerdekor med blomstermotiv, inspirerad av kyrkorummets takmålningar. Orgeln har åtta stämmor, fördelade på två manualer och pedalstämma. Orgeln är från 1992.
LÄKTARE - Läktaren vilar på en fyrsidig stock i sydöstra hörnet och är förövrigt förankrad i väggarna. Det korta altarbröstet mellan orgelns två pipfält utgörs av en gråmålad träskärm, indelad i tre fält genom tre förgyllda repstavar i relief. Läktargolvet består av släta bräder, där orgeln placerats är det något förhöjt. Läktaren är möjligen från 1700-talet, men förändrad 1908-1911-
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan är ett skulpterat krucifix från 1679 mot en bakgrund av målad, mörk himmel. Korset är guldfärgat.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på båda sidor av en gråmarmorerad pelare med knoppkapitäl. Flyglarna har skulpterad dekor i form av enkla akantusornament i silver och rött på blågrå botten. Över altartavlan är tre skulpterade änglahuvuden. Övervåningen innehåller en svart texttavla och på varje sida är en skulpterad figur, Moses i söder och Aron med oljelampa i norr. Krönet utgörs av två snidade voluter i silverfärg samt Kristus med hebreiska bokstäver. Fundamentet består av en svart texttavla med bl.a. inskriptionen "ANNO 1679". Krönet är från 1741.
ALTARRING - Den breda, tresidiga, altarringen från 1902 består av en balustrad med svarvade, gråvita balusterdockor. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med rosarött tyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten har cylindrisk cuppa med fotring nederst. Cuppan, som saknar uttömningshål, vilar på en cylindrisk, uppåt något konande fot, troligen senare än cuppan.
NUMMERTAVLA- Nummertavlorna är vita med träfärgade, snidade ramar, upptill med genombrutna lyror. En av tavlorna skall vara från 1817 och den andra från 1825. Framför tavlorna sitter träskivor med målade motiv av Gittan Jönsson, 1995. Tavlorna vilar på höga grå profilsågade träsocklar.
AMBO - En ambo, tillverkad 1989, har mot kyrkorummet ett genombrutet, orange framstycke samt överst de fyra evangelisterna i relief, delvis förgyllda.
VAPENHUS - Vapenhuset i väster har utmed sydväggen en trappa, som är gråmålad med raka, inbyggda steg. Trappan från 1916 övergår under taket i en balkong, som följer östra och norra väggen. Utmed trappan och balkongen är en gulmålad balustrad/spaljé. Under trappan samt utmed nordväggen finns förvaringsutrymmen bakom en vägg. På andra våningen döljs förvaringsutrymmet utmed nordväggen av ett draperi. Mot öster är en dörr till läktaren. I sydöstra hörnet går torntrappan upp, dold av en trävägg. Vapenhuset inreddes 1973.
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och målade i vitt. Mot norr och söder är väggarna delvis täckta av träfärgad, vertikal panel,från 1973.
PORT/DÖRR - Den mycket höga och breda, rundbågiga porten av 1700-talstyp har stocklås och smidda beslag. Den är placerad i en utåt konande, rundbågig djup nisch, putsad och vitmålad. Dörren till läktaren är en pardörr med speglar i grå nyanser.
TAK - Det plana taket består av vit, slät träpanel.
FÖNSTER - Mot söder är ett mindre segmentbågat fönster med järnspröjs, placerat i en djup, putsad och vitmålad smyg. I nischen hänger en svarvad ljuskrona av trä, troligen 1700-tal.
GOLV - Golvet utgörs av kalkstenar. I golvet är inmurat gravhällar.
KYRKKAMMAREN - Det före detta vapenhuset i söder är sedan 1973 inrett med bord. Utmed östväggen står ett stort skåp av omålat trä och med glasrutor.
GOLV - Golvet består av rektangulära, hyvlade kalkstenar från 1973.
VÄGG - Väggen är slätputsad och målad i vitt.
PORT - Porten mot söder är bred och segmentbågad, placerad i nisch. Den har speglar av plywood. FÖNSTER - Mot väster finns ett litet segmentbågat fönster med grå träspröjs i en segmentbågad, putsad och vitmålad smyg.
TAK - Taket är spegelvälvt och av breda omålade plankor från 1973.
SAKRISTIA - I sakristian finns utmed västra väggen ljust bruna textilskåp från 1989 med mörkare bruna lister. I norr är ett altarbord av kraftig furu. Ut från östväggen står ett bord med svarvad benställning och tunn skiva. Två stolar av renässanstyp är troligen tillverkade på 1700-talet. Utmed östväggen står även en järnbeslagen kista.
GOLV - Golvet består av rektangulära, hyvlade nya kalkstenar. .
VÄGG -Väggen är putsad och målad med gulbrun bröstning och härovan stänkmålning i rosa och ljusblått bl.a. FÖNSTER - Mot norr finns ett och mot öster ytterligare ett segmentbågat grått fönster med mittpost i en segmentbågad smyg med dekormålad omfattning. Den östra fönsteröppningen upptogs 1911.
TAK - Taket utgörs av omålad träpanel.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Via en rak, öppen trätrappa i sydöstra hörnet av vapenhusets balkong når man våning 2. I söder är ett trapphus, avskilt från ett tornrum genom en trävägg. I tornrummet förvaras bl.a. äldre läktarpelare. I övrigt är väggarna murade och putsade samt vitkalkade. Mot norr och söder är ett mindre, segmentbågat fönster med järnspröjs. Fönstren är placerade i djupa, putsade, konande vita nischer. I golvet ligger breda plankor, och i taket sitter byggplattor. Utmed sydväggen leder en rak, öppen trappa som via en lucka leder till våning 3. Denna är uppdelad i två rum på samma sätt. Golv och tak utgörs av breda plankor och väggarna är murade och putsade. Mot norr respektive söder finns likadana fönster som på våning 2. I tornrummet finns bl.a. en flöjel och ett kors. En likadan trappa leder till våning 4 och de två klockorna. Storklockan är från 1300-talet och försedd med Sankt Olofs pilgrimsmärke. På lillklockan, även denna medeltida, finns ett pentagram. I vart och ett av tornets väggar finns en ljudglugg med lucka.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Bredare, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Bredare, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2016
LEKSBERGS KYRKA - Leksbergs kyrka är troligen uppförd på 1200-talet och förlängd något åt öster vid 1200-talets slut.
Från medeltiden är bevarat långhusmurar, en dopfunt, ett skulpterat manshuvud (placerat över koringången i söder) och fyra liljestenar utanför sakristian.1671 bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av rektangulärt långhus, vapenhus i söder, smalare, rakt avslutat kor i öster och sakristia norr om koret. Östra delen av kyrkan har, på avbildningen, en gotisk prägel (två spetsbågiga trefönstergrupper). Kyrkan tillbyggdes möjligen under 1200-talets senare del. Enligt Peringskiöld hörde till kyrkan en fristående klockstapel av trä.
Den nuvarande altaruppsatsen är från 1679 och från 1600-talet är även predikstolens ljudtak. Bevarade gravhällar och målade blomsterslingor under läktaren är från 1600-1700-talet.
1738 byggdes det nuvarande åttakantiga koret i öster. Samtidigt förlängdes långhuset och taket höjdes. Från denna ombyggnad berättar kyrkoherden Magnus Laurentius Almén att man fann tecken på att kyrkan någon gång brunnit. I korets sydvägg insattes en prästingång. Under det nya koret inreddes gravplatser.
1741 påbyggdes altaruppsatsen med nytt krön. Samma år försågs innertaket med plafondmålningar i Läcköskolans anda genom Johan Lidholm och Olof Collander. Vapenhus i söder uppfördes 1742-1745. Draperimålningar, vissa övermålade och senare framtagna, utfördes möjligen 1753 av Carl Gustaf Hoist. Enligt vissa källor tillkom draperimålningarna först 1804. Klockstapeln ersattes 1760 av ett stentorn i väster.
Nummertavlorna är från 1817 respektive 1825. 1828 förlades huvudingången i tornets västfasad och tornets bottenvåning inreddes till vapenhus. Två fönster upptogs i nordfasaden. Ny läktartrappa byggdes. 1856 utbyttes altartavlan mot JZ Blackstadius (1816-1898) målning "Kristus i Örtagården"(nu på sydväggen). Dörren mellan kyrkorummet och södra vapenhuset igenmurades på 1860-talet. 1872 inköptes en orgel från Johan Niklas Söderling, Göteborg. 1883 målades kyrkan invändigt och troligen övermålades härmed draperimålningarna. Vid en renovering 1900 - 1902 tillkom troligen nuvarande predikstol, som är en kopia av kyrkans äldre predikstol. Samtidigt inlades nytt golv, insattes ny altarring, nya bänkar, kyrkan ommålades invändigt mm. I gravkammaren under koret observerades under arbetena ett 30-tal kistor från 1700-talet. Läktaren förändrades 1908 - 1911 och orgeln flyttades. Nytt fönster upptogs i sakristians östvägg. De båda renoveringarna under tidigt 1900-tal förestods av arkitekt Lindegren. 1916 skedde en renovering under Anders Rolands ledning. Två nya läktartrappor uppfördes. Stengolvet sågs över och kompletterades. 1930 konserverades taket av Alfred Nilsson. Medeltida målningar observerades under väggputsen och kyrkans draperimålningar upptäcktes. Samma år installerades elektrisk värme och kyrkogården utvidgades något i norr, varvid en stenmur revs. Bänkarna ommålades, fick nya gavlar och innanfönster insattes. Äldre färglager på den äldsta altaruppsatsen avlägsnades och denna fick åter sin plats i koret. Liljestenar och gravhäll restes utmed sakristians östfasad. Programmet var gjort av Ärland Noréen och G Ålander. Föregående orgelverk inköptes 1942 från Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg och vid samma tid insattes en järngrind mot nordöst och i väster på kyrkogården. 1942. Ett porträtt målat av David von Krafft (1655-1724), förvarat i Prästgården, konserverades 1944 av G Jaensson, Nationalmuseum. Tak- och väggmålningar, predikstolen, altaruppsatsen och sakristians möbler konserverades av Olle Hellström, troligen 1961. Troligen insattes samtidigt nuvarande altare. Vissa ytterligare renoveringsarbeten utfördes under ledning av G Selander. 1964 skedde sanering mot skadeinsekter genom Anitcimex. 1966 utbyttes elsystemet, enligt Birger Telander från Firma Elkonstruktioner, Lidköping. Vid Lars Rune Bengtssons, Karlstad, renovering 1973 inreddes sydsidans vapenhus till så kallad brudkammare eller kyrkkammare och fick nytt innertak och golv och ny dörr. Under en längre period hade den använts som förråd. På två portar i söder utbyttes 1700-talspanelen mot ny likadan panel. En gravhäll i golvet flyttades till östfasaden. Ny läktarpelare insattes och västra vapenhuset fick skåp och förråd. Norra läktartrappan avlägsnades. Spåntaket omlades (taket skall ha varit spånklätt åtminstone sedan 1677). Portalen i koret, Prästingången, frilades. Kyrkan fick delvis ny färgsättning genom konservator Olle Hellström, som även konserverade takmålningarna. Två bänkar i väster avlägsnades. En kororgel från Munck Morgensen insattes. Entreprenör för förändringarna var Bröderna Asp, Töreboda. Samma år utvidgades kyrkogården i norr, efter förslag av B Schmidt, Borås och 1978 anlades en skogskyrkogård i väster. Fasaderna omputsades och omkalkades 1986 efter avlägsnadet av lös puts. 1989 byggdes nya textilskåp efter ritningar av Carlsson o Olson arkitektkontor AB, Skara. Ny ambo gjordes av Harry W Svensson. 1992 installerades folievärme i bänkarna. Ny läktarorgel och ny kororgel inköptes. 1995, samband med utställningen "Skapelser" inköptes två målningar av Gittan Jönsson. 1998 målade Stellan Lindholm den nya orgelfasaden och det integrerade läktarbröstet.
År 1100-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1600-1699 Fast inredning - predikstol, ljudtak
År 1679 Fast inredning - altaruppsats
År 1741 Arkitekturbunden utsmyckning
Plafondmålningar.
Konstnär - Dekormålare: Johan Lidholm
Konstnär: Olof Collander
År 1753 Arkitekturbunden utsmyckning
Draperimålningar
Konstnär - Dekormålare: Carl Gustaf Hoijst
År 1856 Specifika inventarier - altartavla
Nu placerad på sydväggen
Konstnär: John Zacharias Blackstadius
År 1902 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Axel Lindegren
År 1902 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Axel Lindegren
År 1902 Fast inredning - predikstol
Kopia efter äldre förlaga
År 1908-1911 Fast inredning - läktare
Läktaren förändras.
Arkitekt: Axel Lindegren
År 1930 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna ombyggs
Arkitekt: Gunnar Ålander
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1930 Teknisk installation - värme
Elvärme
Arkitekt: Gunnar Ålander
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1930 Konservatorsarbeten
Taket konserveras. Draperimålningar framtages. Äkdsta altaruppsatsen konserveras och ställs åter i koret.
Konservator: Alfred Nilsson
År 1942 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: A Magnusson, Göteborg
År 1961 Konservatorsarbeten
Målning, predikstol, altaruppsats mm
Konservator: Olle Hellström
År 1961 Fast inredning - altare
År 1966 Teknisk installation - värme
utbyte av elsystem
År 1973 Fast inredning - orgel
Ny kororgel
År 1973 Underhåll - interiör
Ny färgsättning
Konservator: Olle Hellström
År 1989 Specifika inventarier - textilskåp
År 1992 Fast inredning - orgel
Ny läktarorgel och ny kororgel
År 1992 Teknisk installation - värme
Foliepaneler.
År 2007 Underhåll - exteriör
Renovering av torn: Putslagningar och kalkavfärgning. Ommålning av ankarslutar, fönster och luckor. Delvis nya plåtarbeten. Tjärning av spåntak.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin