Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Berga kyrka ligger öppet i jordbruksbygd nära Vänern. Söder om kyrkogården är ett stort järnåldersgravfält. Godset Hassle-Säby, vars ägare betytt mycket för kyrkans utformning, har medeltida anor.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den kvadratiska kyrkogården omges av en jämn, kallmurad stenmur och en delvis nyplanterad trädrad. Den västra ingången utgörs av stenstolpar och den norra av en utsirad smidesgrind mellan stenstolpar. Grusgångar leder från ingångarna mot kyrkan samt runt denna. Flera gravstenar inramas av järnstaket eller stenram. Söder om kyrkan finns den Löfvenskiöldska familjegraven med två järnkors och två stenkors innanför järnstaket.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Berga kyrka har möjligen medeltida ursprung, men fick sin nuvarande utformning omkring år 1700. Den vitputsade kyrkan är försedd med rundbågade fönsteröppningar. Sakristian och troligen även det karakteristiska, åttkantiga barockkoret med gavlar, huv och lanternin tillkom 1702. Under korgolvet vilar medlemmar av familjerna Posse och Gyllenstierna på Hassle-Säby. Tornet från 1712 kröns av en spåntäckt, karnisformad huv med spira. Den rikt artikulerade västportalen med pilastrar i röd kalksten uppbär en tavla med Posses och Gyllenstiernas vapen i relief.
Kyrkorummets ljusa, kassettindelade trätak är spegelvälvt. Långhuset öppnar sig mot koret genom en triumfbåge. Koret är 6 trappsteg högre placerat och försett med fyra väggnischer. Långhusgolvet av femkantigt tegel är möjligen från 1700-talet. Interiören domineras av barockens ideal, bland annat genom Olof Thulins altaruppsats och predikstol från 1698, Börje Löfmans nummertavla, sannolikt från 1725, en handdukshållare, den lilla dopfunten av röd kalksten från 1731, orgelfasaden (från en tidigare Cahmanorgel) samt Nils Posses begravningsvapen från 1723. Altartavlan från tidigt 1600-tal har möjligen Anton van Dyck som upphovsman.
Även andra tider har satt sina spår i interiören. Den skulpterade madonnabilden är daterad till 1200-talet, medan ett krucifix och skulpturerna av Johannes döparen, Sankt Erik, Sankt Mikael (endast huvudet bevarat)och Elisabet är senmedeltida. Vapenhusets lillklocka med majuskelskrift är också medeltida.
Altarringen och den slutna bänkinredningen tillkom vid Henriks Wranérs renovering 1924. Vid samma renovering konserverades och återuppsattes altaruppsatsen, begravningsvapnen och de medeltida skulpturerna efter att under en period ha varit placerade på tornvinden
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Den medeltida kyrkplatsen invid ett järnåldersgravfält visar på en lång historisk kontinuitet - Kyrkan speglar inflytandet från en godsägarfamilj under 1600- och 1700-talet. - Kyrkans välbevarade exteriör från sent 1600-tal och tidigt 1700-tal
- Det åttkantiga gravkoret i barock
- Tornets spåntak och västportal
- Interiörens huvudsakliga prägel av barock
- Långhusets tegelgolv
- Bevarad inredning från 1600-talet och 1700-talet
- De medeltida skulpturerna och lillklockan
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, stenkors, järnkors och järnstaket
Inventeringsår (2005)
BERGA KYRKA - Kyrkan består av ett långt och smalt långhus, ett vidbyggt, åttkantigt och fullbrett kor med sluten, åttkantig lanternin i öster, torn i väster och sakristia i norr.
FASAD - Kyrkan är slätputsad och vitmålad fasad. På såväl långhus och torn som sakristia och kor avgränsas murarna upptill av en profilerad vit taklist/gesims av trä. Tre av korets fasader avslutas upptill genom en fronton med profilerad inramning. Korets fasader trappas av uppåt ca 1,5 dm ovan mark. På kanten som bildas ligger plåtskoning. Sockel saknas. I korets östfasad finns ett igenmurat, rundbågigt fönster. Korets lanternin är täckt av svart plåt med rundbågiga blindfönster.
PORT - Västportalen utgörs av en rundbågig, brunmålad trädörr med fiskbensmönstrad fyllning och smidd dragbygel och nyckelskylt. Tröskeln är av kalksten. Dörren är placerad i en tikt artikulerad portal av röd kalksten. Denna består av två pilastrar som uppbär en arkadbåge samt överst en rundbågig, profilerad vapentavla i grå kalksten med Posses och Gyllenstiernas vapen i relief. Sakristians rundbågiga östport har fiskbensmönstrad fyllning nästan i liv med fasaden. Ingången är handikappanpassad. Framför porten ligger en ny kalkstenstrappa med tre steg plus viloplan och i norr och söder handledare av järn.
FÖNSTER -Långhuset genombryts i norr av tre och i söder av fyra bruna, rundbågiga fönster. Även koret har i norr och söder vardera ett sådant fönster. Fönstrens nedre del har korspost och varje luft är spröjsad i fyra rutor, medan den övre rundbågiga delen indelas i 6 halvrunda rutor. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med solbänkar av kalksten.
I sakristian finns i norr och väster vardera två smala, brunmålade fönster spröjsade i 6 rutor. Fönstren är placerade i var sin nisch, men de två fönstren på varje sida har gemensam solbänk. Tornet har i norr och söder vardera ett fönster i bottenvåningen och ett på våning två. De små, segmentbågade, äldre fönstren är brunmålade, indelade i fyra rutor och placerade i segmentbågade nischer med solbänkar av kalksten. Tornet har i varje väderstreck två högt och parvis placerade, rundbågiga ljudgluggar med bruna jalusiluckor och solbänkar av kalksten. Koret har i källarvåningen på varje sida en järnlucka, som leder till ett gravkor.
TAK -På långhusets och sakristians valmade sadeltak ligger enkupigt lertegel. Det spåntäckta torntaket utgörs av en karnisformad huv och ovanpå denna en spira. Tornet kröns av en plåtspira med en tupp överst. Koret täcks av en karnisformad kupol/huv med åttkantig lanternin. Lanterninen har, i sin tur, karnisformad huv krönt av ett kors av plåt. Såväl kortak som lanternin och lanterninhuv är plåttäckta. Stuprör och hängrännor är av plåt.
BERGA KYRKA - Kyrkan består av ett långt och smalt långhus, ett åttkantigt, fullbrett kor vidbyggt i öster, vapenhus i tornets bottenvåning och sakristia i norr. Långhuset öppnar sig mot koret genom en bred triumfbåge. Under det kraftigt förhöjda korgolvet finns ett gravkor med familjerna Posses och Gyllenstiernas kistor.
LÅNGHUS - Långhuset ligger på en betydligt lägre nivå än koret, från vilket det avskiljs genom en lång, brunmålad trätrappa med sex trappsteg. Långhusets bänkkvarter slutar ca en meter väster om dörren till sakristian. På grund av att de korbänkar som finns nedanför kortrappan är vända mot mittgången bildas här ett slags "korsmitt". Utmed nordväggen, mellan kortrappan och sakristidörren finns en "korbänk" och utmed sydväggen, mellan södra bänkkvarteret och kortrappan en längre "korbänk". Över västra delen av långhuset är en läktare. Under läktarens västra parti är en underbyggnad, som avskiljs från kyrkorummet genom skärmväggar på båda sidor av mittgången. Predikstolen är placerad i långhusets nordöstra del med trappa från öster. De främsta tre bänkarna är här avkortade mot väggen. Predikstolstrappan mynnar vid dörren till sakristian. Bänkkvarteren når i väster ända intill skärmväggen mot läktarunderbyggnaden.
Framför predikstolstrappan står ett elpiano.
GOLV - Golvet i mittgången utgörs av röda, mönsterlagda tegelstenar. Sexkantiga stenar är lagda runt en kvadratisk mittsten. Golvet är slitet och något sprucket och kan möjligen vara från 1700-talet. Bänkarna är placerad på ett ca en dm högt undergolv av smala, bräder, möjligen med grått pigment.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. De avslutas upptill av en bred och rikt profilerad trälist i ljust blått. Triumfbågen i öster omges av en bred, murad, putsad och vit, profilerad list/omfattning.
Utmed bänkkvarteren är en slät bröstpanel av trä, ådrad i ljusbrunt och med ljusblå överliggare. Mellan fönstren på sydväggen hänger tre rikt snidade polykroma begravningsvapen. Det östligaste vapnet är ett anträd med flera vapensköldar över "Fädrerne". Det västligaste är ett likadant över Möderne och det mellersta ett begravningsvapen över Nils Posse, död 1723. Över dörröppningen till sakristian hänger en calvariegrupp - se nedan, och nedanför kortrappan, över sydsidans "korbänk" hänger ett skulpterat trähuvud. Vid triumfbågens anfanger hänger på varje sida en nummertavla. Mellan fönstren sitter lampetter av smide: Lampetterna, troligen sent 1900-tal, har vardera två ljusarmar och mässingsljuspipor. Väggen mot läktarunderbyggnaden utgörs av vit byggskiva.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vapenhuset i väster utgörs av en segmentbågad pardörr, möjligen från 1975, ljust gråbrun och med järnhandtag. Varje dörrblad indelas i två höga speglar och en lägre spegel i mitten. Speglarna är gulbruna med grå ramar. Dörren till sakristian är en segmentbågad enkeldörr i samma utförande. Dörren har stentröskel. Båda är placerade i segmentbågade nischer.
FÖNSTER - Långhuset har tre rundbågade fönster i norr och fyra i söder. De ljusgrå innerbågarna har mittpost samt överst en tvärpost. Ytterbågarna är genom profilerade träspröjsar indelade i rektangulära rutor, åtta på varje sida av mittposten samt överst i tre halvrunda. Ytterbågarna är från ca 1900. Fönstren är placerade i rundbågiga smygar, putsade och vitmålade.
TAK - Det spegelvälvda trätaket är spacklat, klätt med väv, troligen glasfiberväv, och målat i ljust blått med något mörkare blå listverk. Mittspegeln är indelad i stora kvadratiska fält. Över mittgången hänger två mycket stora malmkronor, båda i barockmodell, den östligaste skänkt av Nils Posse 1725 och den västligaste skänkte 1676 av Maurits Posse, enligt märkning. Det plana taket under läktaren utgörs av ljus byggskiva med väv.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - I söder är en läktartrappa, avskild från mittgången genom en vit trävägg med en slät, gråvit dörr från tidigt 1900-tal. Den svängda trappan har inbyggda steg med brun heltäckningsmatta och handledare av trä. Under trappan finns förvaringsutrymmen bakom en slät gråvit trädörr. Norr om mittgången finns vita garderober närmast långhuset samt utmed västväggen kapphängare och ett bokbord.
KOR - Koret är åttkantigt med smalare väggar i nordväst, nordöst, sydväst och sydöst. Koret avgränsas mot väster genom en sex trappstegs förhöjd nivå - (se ovan) och genom en triumfbåge. Vid varje sida av trappan är en handledare av smide. Den höga altaruppsatsen är placerad på ett brunmålat träpodium ca en halv meter från östra korväggen och framför detta står altaret. Altarringen är placerad ca en meter från väggen. I korets södra del står en modern ljusglob av smide.
GOLV - Korgolvet utgörs av längsgående, bruna plankor av varierande bredd. I trappan och framför altaret ligger i en rektangulär flossamatta i blått med ljusa mönster, märkt "MG". Innanför altarringen ligger en ljus heltäckningsmatta. Korgolvet är äldre, troligen äldre än långhusgolvet. Kortrappan är belägen inuti triumfbågen.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitmålad. Den breda och djupa triumfbågen mellan kor och långhus övergår i själva koret genom en mycket smal, vertikal västvägg/list på varje sida. I triumfbågen och runt hela korväggen avslutas väggarna ca två meter över golvet genom en profilerad, murad och putsad taklist. Nedanför denna sitter smidda ljusarmar - se långhus. I nordväst, nordöst, sydväst och sydöst är en rundbågig nisch ca 70 cm över golvet. I den nordöstliga nischen står en medeltida madonnaskulptur och i den sydöstra en skulptur av Johannes döparen, se nedan. I öster, bakom altaret, är en rumshög, bredare rundbågig nisch. På sydväggen, väster om fönstret, finns en handdukshängare av gips från ca 1700.
FÖNSTER - Koret har i söder och norr vardera ett fönster med samma utformning som långhusfönstren. Fönstren är placerade i djupa, rundbågade smygar som når till golvet. I varje smyg finns ett element.
TAK - Kortaket utgörs av ett stjärnvalv och är murat, putsat och vitmålat. Slutstenen pryds av koncentriska cirklar. I nordöst, nordväst, sydöst och sydväst hänger i taket vardera en ring av smide.
FAST INREDNING
ALTARE - Det enkla, omålade träaltaret har kortsidor/ gavlar av brunådrad masonit. BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen, troligen från 1924, består av två kvarter med 15 bänkar i varje. Bänkkvarteren inramas på alla sidor av ljust blåådrade skärmar med stora grå, rektangulära utsparade speglar. I varje spegel är en högre mittspegel i engelskt rött - rosa och med förgylld kant. Långhusbänkarnas dörrar är upptill, i speglarna, numrerade framifrån i blå färg och har trävred på insidan.
Invändigt är bänkarna ådrade i gulbrunt, även bokbräden och fotstöd. På sitsarna finns stoppade, lösa dynor, klädda med orange tyg. Under sitsarna sitter värmare. De två "korbänkarna" har samma utformning som övriga bänkar, men saknar numrering. Speglarna mot mittgången är här kvadratiska.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen indelas i fält genom mörkt gråådrade korintiska kolonnetter. I varje fält är en spetsvinklad, delvis förgylld ram som omsluter en skulpterad figur på ett podium med förgylld akantus . I två fält avbildas en man med bok, i ett fält en man med svärd och i det fjärde Kristus med jordklotet. Över figurerna finns bibelcitat i guld på svart botten. Kolonnetterna är placerade på fyrsidiga baser och mellan dessa finns snidade änglahuvuden i silver och guld. Från korgen hänger skulpterade festonger i bland annat guld. Predikstolen är placerad på en åttkantig träfot.
Runt det åttkantiga ljudtakets kant är ett målat bibelcitat i guld på svart botten. Från kanten hänger skulpterade festonger och fruktklasar i guld. På kanten finns skulpterade figurer, troligen med Kristi pinoredskap samt hjärtformade sköldar i bland annat grönt, rött, guld och silver.
Trappan har raka, inbyggda steg med brun heltäckningsmatta. Mot mittgången är ett skrank , genom korintiska kolonnetter indelat i speglar med samma färgsättning som predikstolens korg. På räcket och korgens sarg sitter ljusarmar i mässing. Predikstolen från 1698 är troligen tillverkad av Olof Thulin, Lidköping.
ORGEL - Den lilla, nästan kvadratiska orgelfasaden utgörs av ett spetsvinklat fält med pipor, omgivet av grå och röda lister. Över pipornas övre del finns dekor av snidad och förgylld akantus. Det profilerade överstycket kröns av en skulpterad lyra i silver och rött. Fasaden är från 1700-talet och tillhörde ursprungligen en Cahmanorgel Nuvarande orgelverk, tillverkat 1975 av Smedmans orgelbyggeri, 7 stämmor, en manual och pedal.
LÄKTARE - Läktaren vilar, under läktarbröstet, på fyra gråmålade och fyrsidiga träpelare med tärningsformade, delvis blåmålade kapitäl. Pelarna är fästa i bänkskärmar. Det grå läktarbröstet med blågrå lister utgörs av ett rakt skrank, indelat i tre fält genom fyra pilastrar med förgyllda kannelyrer. Varje fält har dekor i form av en rundel och vid varje sida en närmast kvadratisk spegel i gult med lister i rött, guld och blårått. Den övre sargen är profilerad och pryds av små förgyllda kannelyrer. Läktarbröstet höjdes 1983. Läktargolvet utgörs av brunmönstrad heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER -.
ALTARTAVLA - Den rundbågade altartavlan är en mycket mörk oljemålning, från tidigt 1600-tal, är möjligen gjord av van Dyck. Motivet är "Kristi gravläggning".
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i en våning vilar på ett brunådrat, profilerat podium, troligen 1900-talets mitt. Altartavlan omges vid varje sida av två spiralvridna korintiska, blå kolonnetter med växtslingor i relief. Mellan de södra kolonnetterna står en skulptur av evangelisten Markus, målad i bl.a. i silver och mellan de norra kolonnetterna en skulptur av Matteus. De snidade flyglarna i bland annat silverfärg avbildar akantus och en liggande kvinnofigur på varje sida. Krönet utgörs av en fronton med rika och förgyllda sniderier, krönt av den halvliggande evangelisten Lukas i norr, Johannes i söder samt i mitten ett förgyllt krucifix inom en blå medaljong med silverfärgad bladhölsterram. Altaruppsatsen är troligen tillverkad av Olof Tholin, Lidköping omkring 1700.
ALTARRING - Den svarta, breda och rundade altarringen, troligen från 1900-talets mitt utgörs av en balustrad. De smala profilerade, mörkblå balusterdockorna uppbär ett stoppat armstöd, klätt med gult tyg. Knäfallet är stoppat och klätt med likadant tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av röd kalksten har en kalkformad, åttkantig liten cuppa med ett uttömningshål i mitten och ett vid sidan. Den höga fyrsidiga foten/pelaren vilar på en mycket stor, kvadratisk platta,, troligen sentida. Runt fotens respektive sida är inhugget "AN NO 17 31".
SKULPTURER -
CALVARIEGRUPP - Träskulpturuppen består i mitten av ett krucifix, i öster av Elisabet och i väster av Sankt Erik. Figurerna är ca 40 cm höga, alla troligen senmedeltida.Kristus som är monterad på ett nyare kors saknar armar och ben och även krona eller törnekrona. Figuren är mycket maskäten. Elisabet är stående, bär dok och klädnad med vida ärmar. I vänster hand bär hon ett föremål. Sankt Erik har lockigt, långt hår och krona. Figurerna saknar färg.
SITTANDE MADONNA - Madonnan är daterad till 1200-talet är av lind, 80 cm hög och sägs ha anglosachsiska förebilder. Madonnan sitter på en bänk och bär krona och mantel med bred bård, draperad och sammanhållen genom ett förlorat spänne. Även händer saknas hos Kristus. Ingen färg förutom ett fragment på manteln. Madonnan har varit placerad på vinden från 1600-talets slut till 1924.
PARIARK - Johannes döparen, skildrad som en äldre man med stort skägg, daerad till 1300-talet. Skulpturen är stående med veckad klädnad och bara, smala ben och fötter. Figuren har ett föremål i vänster hand och är placerad på en möjligen ursprunglig träplatta. Färgfragment saknas.
HUVUD - Trähuvudet är troligen tillverkat på 1400-talet och har tillhört en hel skulptur. Den avbildade är Sankt Mikael och har kort hår med mittbena, samt vagt utformade drag. Huvudet är monterat på en nyare träplatta.
NUMMERTAVLA- De svarta, rektangulära nummertavlorna omges av förgyllda ramar. Över- och understyckena är försedda med rikt snidad akantusdekor, de förra även med en medaljong i rött. Tavlorna, troligen tillverkade 1725 av Börje Löfman, Mariestad, har vid varje sida en elektrifierad ljusarm av mässing.
VAPENHUS - Utmed sydväggen är en rak torntrappa med grå, raka steg. Under trappan är längst österut en toalett och i väster, under fönstret ett förvaringsutrymme. Framför utrymmena är en skärmvägg .
VÄGG - Väggarna i vapenhuset är putsade och gulmålade förutom väggen under trappan som utgörs av en grågul träplatta. I den norra fönstersmygen hänger, på en järnrör, en liten medeltida ringklocka med majuskellskrift.
PORT/DÖRR - Porten utgörs av en mycket bred, segmentbågad svart enkeldörr av breda plankor. Dörren är troligen från 1900-talet men har stocklås och smidesbeslag. Den är placerad i en djup, rundbågig nisch. Dörrarna under trappan utgörs av och släta skivdörrar.
FÖNSTER - I söder respektive norr är ett litet, grått segmentbågat fönster med korspost, troligen ca 1900. Fönstren är placerade i mycket djupa, konande smygar.
TAK - Taket utgörs av plana, breda brunmålade plankor.
GOLV - Golvet som sluttar starkt mot väster utgörs av röda, rektangulära tegelstenar. SAKRISTIA- I sydväggens nisch står ett enkelt altare. I öster finns en port med vinfång och på varje sida om denna ett textilskåp från 1994, ådrat i ljusbrunt och med stora speglar. I nordvästra hörnet står en mycket stor, helt järnbeslagen kista. Utmed nordväggen är ett stort bord och två stolar rån 1800-talet samt en karmstol från 1900-talet.
GOLV - Golvet består av grå heltäckningsmatta.
VÄGG -Väggen är putsad och gulmålad. I söder, öster om långhusdörren, är en nisch som börjar vid golvet. DÖRRAR/PORT - I öster är en port i form av en ny, brun slät rundbågig dörr. Innanför denna är ett vindfång samt en ny, rundbågig, gråbrun spegeldörr. Långhusdörren är på insidan försedd med två stocklås och järnbeslag.
FÖNSTER -I norr och i väster finns vardera två, smala rundbågiga fönster. De grå innerbågarna från ca 1950 har två tvärposter medan ytterbågarna är spröjsade i smårutor genom gamla, profilerade lister. Mellan ytter- och innerbågar finns järngaller. Varje fönster är placerat i en rundbågig smyg. De två smygarna omges i sin tur av en djupare segmentbågig nisch eller smyg. På var och en av de två fönsterbänkarna står gipsfigurer.
TAK - I det plana taket sitter gråbrun pärlspont.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 är belägen i vapenhuset. En rak, grå trappa och en lucka leder härifrån till våning 2. Våning 2 och våning 3 har golv och tak av breda, omålade plankor och putsade väggar. På våning 2 finns i norr och söder ett smalt, segmentbågat fönster, indelat i fyra rutor och placerat i en djup rektangulär smyg. På våning två hänger två klockor. Storklockan från 1668 är försedd med bland annat Posses vapen. Lillklockan är från 1946. I varje väderstreck finns två ljudgluggar.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 03, Krypta
Byggnadsdel (2005): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
BERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida.
Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen ha ingått i de la Gardies stora konstsamling och möjligen vara utförd av van Dyck (1599-1641). Altaruppsatsens och predikstolens figurer är sannolikt tillverkade av Olof Tholin, Lidköping. Predikstolen är från 1698 och från samma tid är kyrkans handdukshållare. Kyrkan stod öde under första delen av 1600-talet, men iståndsattes genom Nils Posse, Säby, död 1723. Storklockan med Possevapnet är från 1668. 1702 byggdes sakristian och troligen nytt kor med gravkammare. Tornet tillkom 1712 liksom portalen med de Posseska och Gyllenstiernska vapnen. Friherre Nils Posses huvudbanér och anträd är från 1723. Nuvarande dopfunt av röd kalksten tillkom 1731 enligt inskription, och en nummertavla från omkring 1725 är troligen tillverkad av Börje Löfman, Mariestad. Möjligen är också tegelgolvet från 1700-talet. Kyrkans första orgel, från vilken fasaden ännu är bevarad, var tillverkad på 1700-talet av Johan Niklas Cahman, Stockholm, och hade fem stämmor. Kyrkan upprustades 1878 av familjen Löfvenskiöld, troligen enligt program av PA Pettersson. Ett orgelverk från Nordfors och co, Lidköping, inköptes 1916.
1924 skedde en renovering under ledning av arkitekt Henrik Wranér, varvid kyrkan fick nya slutna bänkar och interiören målades. Predikstol och altaruppsats som varit övermålade konserverades genom dekorationsmålare L Larsson. Delar av altaruppsatsen, som tidigare varit borttagna, uppsattes åter. Även huvudbanér och de medeltida skulpturerna, förvarade på tornvinden under en period, konserverades och placerades i kyrkorummet. Altarringen förändrades. Interiören ommålades. Fasaden omputsades., skiffertaket kompletterades, porten laserades, fönstren lagades. Målningsarbeten ombesörjdes av målarmästare Ljungqvist, Skara, och byggmästare var Hellstrand, Skara.
1942 ansökte församlingen om att få utbyta spåntaken mot kopparplåt, men detta avslogs. En lillklocka inköptes 1946.
Elvärme och bänkvärmare installerades 1953 och elektrisk klockringning 1962. En renovering skedde 1975. Då inköptes nuvarande orgelverk från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping (fasad från cahmanorgeln). Läktarbröstet höjdes 1983. Sakristian fick handikappassad entré med ny dörr, ritad och tillverkad av Leckström, troligen 1994. Textilskåp tillverkades troligen 1994 efter ritningar av Ulla Engqvist och Per Brandstedt. Kyrkan renoverades 2003-2004, varvid spirans ekspån byttes, fasader och utvändiga snickerier ommålades och västportalen konserverades av konservator Cecilia Strömer. Kyrkogården dränerades.
År 1100-1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1600-1699 Fast inredning - altaruppsats
Tavlan är eventuellt målad av van Dyck och ramverket snidat av Olof Tholin.
Konstnär: Anton van Dyck
Konstnär - Bildhuggare: Olof Tholin, Lidköping
År 1649-1664 Underhåll
Kyrkan iståndsättes efter förfallsperiod.
År 1698 Fast inredning - predikstol
Sannolikt av Tholin.
Konstnär - Bildhuggare: Olof Tholin, Lidköping
År 1700-1739 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niclas Cahman
År 1731 Specifika inventarier - dopfunt
År 1878 Underhåll
Upprustning av kyrka.
Arkitekt: P A Pettersson
År 1916 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1924 Fast inredning - bänkinredning
Slutna kvarter.
Arkitekt: Henrik Wranér
Byggmästare: John A Hellstrand
År 1924 Fast inredning - altarring
Altarring ombygges.
Arkitekt: Henrik Wranér
Byggmästare: John A Hellstrand
År 1924 Konservatorsarbeten
Sentida övermålningar på predikstol och altaruppsats avlägsnas. Borttagna delar av altaruppsats återuppsätts. Huvudbanér och medeltida skulptur hämtas ned från vind, konserveras och uppsättes.
Arkitekt: Henrik Wranér
Konstnär - Dekormålare: Lars Larsson
År 1924 Underhåll - omputsning
Omputsning av fasad.
Arkitekt: Henrik Wranér
Byggmästare: John A Hellstrand
År 1924 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Henrik Wranér
Hantverkare - Målare: P. G. Ljungqvist
År 1946 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1953 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning.
År 1962 Teknisk installation - el
Elektrisk klockringning.
År 1975 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1994 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ombyggnad av sakristians entré.
År 1994 Specifika inventarier - textilskåp
Konservator: Ulla Engqvist
År 2003-2004 Konservatorsarbeten
Stenkonservering av västportal.
Konservator: Cecilia Strömer
År 2003-2004 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning i linoljafärg av takfot, fönster, port och tornluckor, allt i befintlig kulör.
Hantverkare - Målare: Christer Johansson
Hantverkare - Målare: Sten-Erik Johansson
År 2003-2004 Underhåll - takomläggning
Omläggning av tornets spåntak samt delvis långhusets tegeltak. Översyn av korets plåttak samt sakristians spåntak. Nya hängrännor och stuprör på torn.
Hantverkare - Snickare: Claes Lövkvist
Hantverkare - Snickare: Ralf Johansson
År 2003-2004 Underhåll - Omputsning, exteriör
Bortblästrad cementslamning, kalkputslagningar och kalkavfärgning på fasad.
Hantverkare - Målare: Christer Johansson
Hantverkare - Murare: Dumitru Ene
Hantverkare - Målare: Sten-Erik Johansson
År 2003-2004 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Anpassning/ombyggnad av vapenhusgolv, justerad trappsten vid entré, ny sakristietrappa.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin