Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Berga kyrka ligger öppet i jordbruksbygd nära Vänern. Söder om kyrkogården är ett stort järnåldersgravfält. Godset Hassle-Säby, vars ägare betytt mycket för kyrkans utformning, har medeltida anor.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den kvadratiska kyrkogården omges av en jämn, kallmurad stenmur och en delvis nyplanterad trädrad. Den västra ingången utgörs av stenstolpar och den norra av en utsirad smidesgrind mellan stenstolpar. Grusgångar leder från ingångarna mot kyrkan samt runt denna. Flera gravstenar inramas av järnstaket eller stenram. Söder om kyrkan finns den Löfvenskiöldska familjegraven med två järnkors och två stenkors innanför järnstaket.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Berga kyrka har möjligen medeltida ursprung, men fick sin nuvarande utformning omkring år 1700. Den vitputsade kyrkan är försedd med rundbågade fönsteröppningar. Sakristian och troligen även det karakteristiska, åttkantiga barockkoret med gavlar, huv och lanternin tillkom 1702. Under korgolvet vilar medlemmar av familjerna Posse och Gyllenstierna på Hassle-Säby. Tornet från 1712 kröns av en spåntäckt, karnisformad huv med spira. Den rikt artikulerade västportalen med pilastrar i röd kalksten uppbär en tavla med Posses och Gyllenstiernas vapen i relief.
Kyrkorummets ljusa, kassettindelade trätak är spegelvälvt. Långhuset öppnar sig mot koret genom en triumfbåge. Koret är 6 trappsteg högre placerat och försett med fyra väggnischer. Långhusgolvet av femkantigt tegel är möjligen från 1700-talet. Interiören domineras av barockens ideal, bland annat genom Olof Thulins altaruppsats och predikstol från 1698, Börje Löfmans nummertavla, sannolikt från 1725, en handdukshållare, den lilla dopfunten av röd kalksten från 1731, orgelfasaden (från en tidigare Cahmanorgel) samt Nils Posses begravningsvapen från 1723. Altartavlan från tidigt 1600-tal har möjligen Anton van Dyck som upphovsman.
Även andra tider har satt sina spår i interiören. Den skulpterade madonnabilden är daterad till 1200-talet, medan ett krucifix och skulpturerna av Johannes döparen, Sankt Erik, Sankt Mikael (endast huvudet bevarat)och Elisabet är senmedeltida. Vapenhusets lillklocka med majuskelskrift är också medeltida.
Altarringen och den slutna bänkinredningen tillkom vid Henriks Wranérs renovering 1924. Vid samma renovering konserverades och återuppsattes altaruppsatsen, begravningsvapnen och de medeltida skulpturerna efter att under en period ha varit placerade på tornvinden
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Den medeltida kyrkplatsen invid ett järnåldersgravfält visar på en lång historisk kontinuitet - Kyrkan speglar inflytandet från en godsägarfamilj under 1600- och 1700-talet. - Kyrkans välbevarade exteriör från sent 1600-tal och tidigt 1700-tal
- Det åttkantiga gravkoret i barock
- Tornets spåntak och västportal
- Interiörens huvudsakliga prägel av barock
- Långhusets tegelgolv
- Bevarad inredning från 1600-talet och 1700-talet
- De medeltida skulpturerna och lillklockan
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, stenkors, järnkors och järnstaket
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
BERGA KYRKA är öst - västligt belägen i nordöstra delen av den kvadratiska kyrkogården. Denna omges på alla sidor av en jämn kallmurad stenmur, huvudsakligen av natursten, men i öster av vissa huggna stenar. Innanför muren växer en trädrad, delvis nyplanterad. Kyrkogårdens huvudingång från parkeringsplatsen i väster utgörs av två murade och putsade fyrsidiga stenstolpar. Från ingången leder en grusgång till kyrkans västport. En ingång i norr utgörs av en rikt utsirad smidesgrind mellan två konformade stenstolpar krönta av lyktor. En grusgång härifrån leder till västportalen.
En grusgång leder runt kyrkan. Gångarna har trä- eller cementkant. I örigt saknas grusgångar och kvarterindelning av gravvårdarna. Dessa är mestadels placerade i nord- sydliga rader med ryggarna mot varandra. Söder om kyrkan ligger den Löfvenskiöldska familjegraven med två järnkors och två stenkors innanför ett smitt järnstaket. Här finns även enstaka vårdar med stenram.
Inventeringsår 2016
FÖRSAMLING 1995 - BERGA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 366, år 1900: 486, år 1995: 280
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Berga kyrka ligger i ett fornlämningsrikt område ett par km från Vänerns östra strand. Kyrkan ligger fritt och avskilt på moränimpediment i odlingsbygden. Till kyrkan leder alléer från två håll. I socknen ligger Säby herrgård, känd sedan medeltiden och från mitten av 1500-talet fram till år 1805 i ätten Posses ägo. Den nuvarande huvudbyggnaden av trä härrör från tiden omkring 1840. Berga socken är belägen strax nordost om Mariestad.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett långsträckt, rektangulärt långhus med oktogonalt kor i öster, sakristia på långhusets nordsida samt västtorn. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. En avbildning i Peringskiölds Monumenta, med påskrift "Bärga", visar en timrad salkyrka. Planens proportioner kan dock antyda att den befintliga stenkyrkan har medeltida ursprung (jfr Lagerlöf 1985). Kyrkans egenart är i första hand förknippad med 1600-talets andra hälft och det tidiga 1700-talet, då kyrkan i flera etapper fick sin nuvarande planform, förändringar bekostade av de adliga släkterna på närbelägna Säby gård. Byggnadsåret för sakristian är 1702, för tornet 1712. Gravkammaren under koret inrymmer ett tjugotal medlemmar av familjerna Posse och Gyllenstierna.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans senkarolinska exteriör får sin prägel av västtornets resliga spira samt det rikt artikulerade gravkoret. Västportalen har omfattning av huggen sten med släkterna Posses och Gyllenstiernas vapen. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv; altarrummet öppnar sig mot långhuset med en vid, rundvälvd båge. Kyrkorummets nuvarande utformning är av allt att döma förhållandevis sen. Enligt P. A. Säves berättelse för 1862 (ATA) hade långhuset då kryssvalv av trä. Inredningen är dock av äldre datum. Altaruppsats (med altartavla föreställande Kristi nedtagande från korset) och predikstol härrör från 1600-talet. Dopfunt från 1731. I kyrkans finns även en serie begravningsvapen över Nils Posse (1660- 1726). Kyrkan restaurerades 1924, möjligen härrör den slutna bänkinredningen helt eller delvis från denna tid.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan äger en rik samling medeltida träskulpturer.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin