Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Eks kyrka är belägen i det uppodlade slättlandskapet väster om Tidan. Tillsammans med angränsande Stora Eks herrgård, uppförd 1768, utgör kyrkan en kyrko- godsmiljö från 1700-talet, men med medeltida anor.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur med avtäckning av kalkstenshällar. Huvudingången utgörs av en smidesgrind mellan stenstolpar. Anläggningen innehåller även grusgångar samt några äldre gravvårdar, bland annat i form av stenkors.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Eks kyrka har medeltida ursprung. Medeltida murar återstår troligen i långhusets västra del. I övrigt är den gustavianskt präglade kyrkan ett resultat av CF Adelcrantz om - och tillbyggnad 1794-1798, initierad av bröderna Scheffer på Stora Eks herrgård. Den slätputsade kyrkobyggnaden med tresidigt kor och sakristia i norr har i väster ett något smalare torn med rektangulära gluggar och tälttak med kort spira. De rundbågiga fönstren är placerade i liv med fasaden och långhustaket är tegeltäckt. Utmed korfasaden finns tre resta gravhällar från 1500-talet och 1600-talet. Portarna är möjligen ursprungliga. Korets herrskapsingång i nordöst omfattas av liljestenar.
Interiören har gustaviansk prägel med tunnvälvt trätak från 1700-talet. En dopfunt och en 1400-talsmadonna minner om kyrkans medeltida ursprung, medan en äldre altaruppsats och en korbänk med renässansförebilder är från 1600-talet. Orgelfasaden, ett äldre altarkors samt predikstolen med ingång direkt från sakristian är från 1800-talet, medan bänkinredningen, predikstolstaket och Lennart Wilkmars altartavla tillkom vid Adolf Niklassons renovering 1955. Golvet från 1908 består av diagonalt lagda kalkstenar.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Eks kyrka och Stora Eks herrgård utgör en gods- och kyrkomiljö av nationellt intresse - Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
- Kyrkan representerar de små medeltida kyrkor som byggts om till salkyrkor 1700-talet. - Exteriörens huvudsakligen gustavianska prägel
- Gravhällar utmed fasaden
- Korets herrskapsingång med omfattning av liljestenar
- Bevarad medeltida dopfunt och madonna
- 1700-talstaket ger rymd åt kyrkorummet
- Inredning från 1600-talet
- Altartavlan av Lennart Wilkmar
- Kyrkogårdens grusgångar, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (2004)
EKS KYRKA - Eks kyrka bär idag klassicistiska drag. Kyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus, tresidigt kor i öster, något smalare torn i väster och sakristia i norr. Tornet, koret och sakristian är från 1798. I murverket ingår äldre partier.
FASAD - Kyrkan är murad av natursten och delvis av tegel, bland annat tornet. Fasaden är slätputsad med en slätputsad, grå, ej utskjutande "sockel". Under takfoten är en bred, profilerad taklist. Över västporten sittrer en oputsad kalkstensplatta med reliefinskription: "Under Guds beskydd och konung Gustav IV´s regering är denna kyrka ombyggd med nytt kor och torn tilökt som blef fullbordat 1798". Utmed östra korfasaden finns tre resta gravhällar med reliefer, varav den mellersta är en porträttgravhäll över Anders Classon, död 1614. Den södra stenen är tillägnad Knut Krabbe, död 1594. På norra långhusväggen hänger en stege.
PORT - Huvudentrén väster utgörs av en segmentbågad, svart pardörr med smidd dragbygel, möjligen från 1798. Varje dörrblad indelas genom två kvadratiska speglar, den nedre med diagonalrutig relief. Dörren är placerad i en segmentbågig nisch med trappa av tre kalkstenar framför. I korets nordöstra fasad är en herrskapsingång i form av en svart, rektangulär, järnbeslagen dörr med två kalkstenar framför. Dörren inramas vid sidorna samt över av tre liljestenar/liljestensfragment.
FÖNSTER - Långhuset har i söder fyra och i norr tre svartmålade, segmentbågiga fönster. Dessa är placerade i liv med fasaden och försedda med korspost samt svart fönsterbleck av plåt. De nedre lufterna är spröjsande i vardera tio rutor och de övre i vardera sex rutor. I koret är tre fönster med liknande utförande, men i nordöst och sydöst har samtliga lufter sex rutor.
I väster har tornet på läktarvåningen ett rektangulärt svart fönster med mittpost. Varje luft är indelad i åtta rutor. Fönstret är placerat i liv med fasaden och har svart fönsterbleck. Tornet har i söder ett likadant fönster på bottenvåningen. I varje väderstreck är en rektangulär, hög ljudglugg med svarta jalusiluckor. Såväl över som under omges gluggarna av skulpterade, oputsade kalkstenar.
Fönstret över koringången är något mindre. Sakristian har i väster ett rektangulärt, svart fönster med sex rutor. TAK - Långhuset har sadeltak, valmat över koret och täckt med enkupigt lertegel. Tornet täcks av tälttak, uppdraget till spira och avslutat genom en flöjel i järnsmide. Torntaket täcks av järnplåt. Sakristian har sadeltak med enkupigt tegel. Hängrännor och stuprör är av plåt.
EKS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett något bredare och lika högt , tresidigt avslutat kor i öster, vapenhus i tornets bottenvåning och sakristia norr om koret.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. De ca två metrarna närmast koret saknas bänkar och i väster slutar bänkarna ca 1,5 meter från vapenhusväggen. Framför det södra bänkkvarteret, i det utrymme som frigjorts då bänkar avlägsnats, står ett elpiano och på väggen härovan hänger ett äldre altarskåp flanerat av två skulpturer. På motsvarande plats i norr hänger predikstolen. Ingången till predikstolen går via en segmentbågad muröppning från sakristian. Under predikstolen står en lång, vit fotpall. Över långhusets västra del finns en läktare. Under södra delen av läktaren finns två fristående klädhängare, ett förgyllt altarkors med strålar samt utmed sydväggen en järnbeslagen kista. Korset vilar på en troligen ny, fyrsidig och profilerad, blåmarmorerad sockel.
GOLV - Golvet från 1908 utgörs av diagonalt lagda, kvadratiska slipade kalkstenar. Under bänkkvarteren samt på golvutrymmet mellan dessa och det förhöjda korgolvet är ett drygt en dm högt undergolv från 1908 av smala, längsgående, möjligen lackade bräder.
VÄGG - De något ojämna väggarna är sedan 1955 slätputsade och ljusgrå med en mörkare, naturstensimitation med utslätade konturer. Väggarna avslutas upptill av en bred, profilerad list i olika grå nyanser. Utmed bänkkvarteren samt mellan dessa och koret är en bröstpanel från 1955 av trä, ådrad i ljusbrunt med mörkgrå överliggare. I västgavelns båda hörn är, en till två meter ovan golv en nedåt konande valvanfang, troligen senmedeltida.
INNERDÖRR- Dörren i väster utgörs av en mörkt grå pardörr med ovalt metallvred, troligen från tidigt 1900-tal. Varje dörrblad pryds av två rektangulära, vertikala speglar samt häremellan en mindre, horisontell spegel med ljusare ramar.
FÖNSTER - Långhuset har tre högt och parvis placerade segmentbågade fönster på varje sida. De mörkt gråmålade innanfönstren, troligen från 1900-talets början, har korspost och är inte öppningsbara. De är placerade i segmentbågade, djupa, utåt konande smygar. I varje fönsterbänk är en träkloss med en kandelaber av vitmetall.
TAK - Det tunnvälvda, ljusblå trätaket består av släta bräder av varierande längd och bredd. Över mittgången hänger två kristallkronor av empirmodell med nedhängande prismor. Taket är troligen ursprungligt. Taket under läktaren är ett vitt, slätt brädtak.
KOR - Koret är tresidigt avslutat i öster och obetydligt bredare än långhuset, ca 30 cm vid varje sida. Det avdelas från långhuset genom ett trappstegs högre nivå än långhusets mittgång. Altaret är uppmurat mot östra korväggen och över detta hänger en stor altartavla. På varje sida av altartavlan hänger en ljusplåt/kandelaber av mässing. Den femsidiga altarringen sluter an mot östväggen. Utmed den södra och sydöstra väggen står en lång korbänk med bänkskärm mot norr. En nummertavla är fäst i korbänken genom en stolpe. I korets norra del står en dopfunt och en 1800-talsstol med ryggbricka. Över nordväggens ingång till sakristian hänger en madonnaskulptur. I den nordöstra väggen finns en innerdörr, som leder till en herrskapsport.
GOLV - Korgolvet utgörs av diagonalt lagda, kvadratiska kalkstenar. Framför altarringen är en gravhäll inmurad i golvet. Ovanpå hällen ligger en nästan kvadratisk yllematta i grått och gult med flera geometriska mönster. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt och utgörs av längsgående, smalas bräder. Ovanpå detta golv ligger en brun rybsmatta.
VÄGG - Se långhus. På nordväggen är en högt placerad ventil med kedja.
DÖRR - Dörrarna till sakristan samt till herrskapsporten är båda enkla, rektangulära, gråmålade spegeldörrar från 1800-talet. Porten i nordöst är försedd med smidd dragbygel. Sakristidörren är placerad i en djup, putsad, rektangulär nisch.
FÖNSTER - Koret har i sydöst, söder respektive nordöst ett segmentbågat mörkt gråmålat fönster med korspost, placerat i en segmentbågig smyg. Fönstren indelas genom blyspröjs med ofärgat antikglas i smårutor.
TAK -Taket, som är en fortsättning på långhustaket, är valmat över koret. Över koret hänger en kristallkrona med stora, nedhängande löv, troligen 1800-talets mitt.
FAST INREDNING
ALTARE - Det smala och djupa altaret har en kraftig kalkstensskiva, uppburen av en murat, putsat och vitkalkat underrede.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består två kvarter, öppna mot mittgången, men slutna mot ytterväggarna genom en träskärm - se långhusvägg. Varje kvarter innehåller tolv bänkar. De östligaste bänkarna är försedda med brunmarmorerade skärmar. Varje skärm pryds av fem höga rektangulära, vertikalt placerade speglar med mörkbruna, profilerade ramlister. Överliggarna är mörkgrå och den låga sockeln under skärmar och gavlar är rödbrun. De rektangulära, ljusbruna, ådrade gavlarna pryds av vardera en hög, rektangulär spegel. Invändigt är bänkarna ådrade i ljust gråbrunt. Fotbräda saknas. Speglarna är marmorerade i rödbrunt med en slät, orange ramlist. Delar av bänkarna är från 1908, men de ombyggdes 1955.
KORBÄNK/HERRSKAPSBÄNK - Korbänken är invändigt ådrad i grönt med bruna överliggare. Mot koret är en troligen avlutad bänkskärm av furu med rika sniderier och reliefer i form av arkadbågar med blomsterornament i senrenässans, troligen 1600-talet. De utsirade smidesbeslagen är troligen från 1900-talets mitt.
PREDIKSTOL - Den gråbruna, avlånga predikstolen har raka kortsidor men är utsvängd mot söder. Sargen upptill och nedtill är bruten, profilerad och målad i brunt, guld och orange. Predikstolen pryds av höga, vertikala, nedsänkta speglar i ljusbrunt med smal ram i guld och blått. Predikstolen har ett åttasidigt ljudtak, träfärgat med bruna, smala speglar runt kanten. Kanten har nedtill kontursågade voluter i svart och rött. Undersidan är blå. Predikstol och ljudtak är troligen från 1800-talet. Trappa: se sakristia.
ORGEL - Orgelfasaden är genom profilerade pilastrar uppdelad i tre, upptill segmanetbågade pipfält, det mellersta högre. De brutna överstyckena kröns av fyra skulpterade och förgyllda urnor samt mellan dessa en genombruten och förgylld lyra samt akantusornamentik. Orgeln har spelbordet mot väster, en manual och pedal samt åtta stämmor. Orgeln är byggd 1891 av Johannes Magnusson, Göteborg, utökad på 1930-talet och renoverad 1954.
LÄKTARE - Läktaren vilar på fyra stycken fyrsidiga, mörkgrå pelare utmed mittgången. Läktarskranket utgörs av ett gråmålat skrank med profilerade, delvis förgyllda sarger upptill och nedtill .Läktarbröstet indelas genom pilastrar i tre fält. Mittfältet innehåller tre nedsänkta, vita speglar med guldlist och sidofälten vardera fem speglar. Varje pilaster vilar på en sockel med förgyllda, små kannelyrer. Läktargolvet utgörs av omålade bräder. Utmed sydväggen står en rygglös, vit bänk, utmed nordväggen är en lång gradäng med fyra korta, grå bänkar med svängda gavlar. I sydvästra hörnet står ett skåp från 1970-talet.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Altartavlan är en stor, rektangulär oljemålning föreställande en calvariegrupp, omgiven av Husaby och Varnhems kyrkor i norr, Skara, Våmbs och Eks kyrkor i söder och i fonden siluetten av Billingen bland åkerlappar. Målningen är hållen i ljusa, diskreta toner och signerad "Wilkmar 1955". Ramen innehåller ett slags intarsia med smala band av olika träslag.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - Södra korväggens altaruppsats utgörs av en grupp i halvskulptur, målad i främst guld och vitt. Motivet är Kristus som stiger upp ur en likkista, omgiven av skräckslagna människor. Gruppen är troligen från slutet av 1600-talet. På varje sida av skåpet hänger en polykrom, skulpterad evangelist, Johannes i öster och Matteus i väster. Figurerna är placerade på volutformade konsoler i bland annat rött. Även dessa är troligen tillverkade på 1600-talet. Kyrkan har även ett altarkors (se långhus).
ALTARRING - Den femsidiga altarringen utgörs av ett skrank, ådrat i mörkbrunt och enkelt uppdelat genom kvadratiska, nedsänkta, spegelfält. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med orange ylletyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten har rund cuppa, som vilar på en fyrsidig, uppåt konande fot. Mellan foten och cuppan är en kraftig prydnadsvulst. Cuppans övre del är försedd med rik reliefdekor i form av ett brett band med flätverk. Den har ett uttömningshål.
NUMMERTAVLA- Den rektangulära nummertavlan från sent 1900-tal är vit med brunbetsad ram och stötta. MADONNA - Den fint skulpterade madonnan sitter tronande på en bänk med draperad klädnad och krona. Hon saknar händer. Jesusbarnet saknas. Skulpturen, från 1400-talet, är i sen tid placerad på en halvrund träplatta.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget fem trappsteg under långhusets golvnivå. Västra delen av vapenhuset är sedan 1951 avdelat till vindfång. På varje sida av vindfånget är förvaringsutrymmen. I sydväggen finns ett fönster och härunder står en rygglös, vit bänk. I fönsterbänken står en äldre så kallad lysekäring med snidad dekor och ett smideskors överst. Utmed nordväggen är en nedtill svängd trappa med inbyggda, grå steg, ytterst med metallister, och grå trähandledare.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Framför trappan, mellan vindfånget och det egentliga vapenhuset samt mellan vindfånget och förvaringsutrymmena vid sidan är en vit skärmvägg.
PORT/DÖRR - Porten utgörs av en hög, gråmålad, rektangulär pardörr från 1800-talet. Varje dörrblad pryds av två kvadratiska speglar och i mitten en hög, rektangulär och profilerad spegel. Dörren har svängda, smidda beslag och är placerad i en djup, segmentbågad, putsad och vitmålad nisch. Dörren till vindfånget är en pardörr av samma slag som mellan långhus och vapenhus, men med horisontellt metallhandtag.
TAK - Det plana taket består av vita bräder.
FÖNSTER - Mot söder är ett rektangulärt, mörkgrått fönster med mittpost, placerat i en segmentbågad smyg. GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska kalkstenar.
SAKRISTIA -Nordväggen är helt förbyggd av rumshöga smala skåp med vita jalusidörrar från 1991. I västväggen är ett fönster och här nedan står ett bockbord och en stol med ryggbricka från 1800-talet. I östväggen är en nisch, ca en meter över golvnivå. Nischens botten fungerar som altare och ovanför hänger ett krucifix av trä från 1900-talet. I sydväggen, väster om kordörren, är en segmentbågad muröppning. Här går en trappan upp mot predikstolen i sydväst. Trappan utgörs av kalkstenar.
GOLV - Golvet består av rektangulära, röda tegelstenar. På golvet ligger en rutig rybsmatta i brunt och vitt. hyvlade nya kalkstenar.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad förutom östväggen som utgörsa vvit byggplatta. FÖNSTER - Det rektangulära, mörkgrå fönstret har mittpost och är placerat i en segmentbågad, putsad smyg. TAK - Taket utgörs av tunt vitlaserad slät träpanel.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Via en trappa når man våning två väster om läktaren. Väggarna är putsade och vitmålade. Golv och tak utgörs av omålade bräder, golvbräderna är mycket breda. Dörren till läktaren är en grå spegeldörr, placerad i en djup nisch med kalkstensgolv. I väster är ett rektangulärt fönster, grått med mittpost, i en segmentbågad nisch. I söder är tre grå spegeldörrar. En rak, öppen trätrappa leder till våning 3. Här förvaras bland annat några läktarbänkar. Väggarna är murade, medan golv och tak utgörs av breda plankor. En rak, öppen trappa leder till våning 4, där också tak och golv utgörs av plankor. Här är två klockor från 1794 och i varje väderstreck en rektangulär ljudglugg. Väggarna är putsade, men avramlad puts visar att de består av tegel. På väggarna finns inskriptioner, bland annat 1888.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
EKS KYRKA - Eks kyrka har medeltida ursprung. Enligt Peringskiöld bestod kyrkan på 1600-talet av ett rektangulärt långhus, ett timrat, lägre och smalare, rakt avslutat kor i öster, timrat vapenhus i söder samt en öppen fristående klockstapel. Medeltida murar finns med stor sannolikhet i de västra delarna av långhuset. Från medeltiden har även bevarats valvanfanger i väster, tre liljstensfragment, en dopfunt och en madonna. Från 1600-talet stammar delar till en altaruppsats, ett krucifix, begravningsvapen och en herrskapsbänk.
Tornet, sakristian, nuvarande kor och troligen delar av långhuset uppfördes 1794 - 1798, enligt ritningar av CF Adelcrantz. Ombyggnaden initierades av Ulrik Scheffer, som tillsammans med brodern uppförde Stora Eks gårdsanläggning. Förmodligen tillkom samtidigt en nyklassicistisk altaruppsats med kors. Nuvarande orgel inköptes 1891 från Johannes Magnusson, Göteborg. Från 1800-talet är troligen också predikstolen.
Kyrkan restaurerades 1908, enligt program av Axel Lindgren. Fasaden omputsades. En öppen bänkinredning, ritad av Axel Lindegren, uppsattes. Det gamla tegelgolvet utbyttes mot kalksten med övergolv av trä under bänkarna. Altarkorset försågs med ny fotställning. Kyrkorummet dekormålades med bland draperier samt moln i koret. 1924 beslutades om invändig ommålning med bland annat blått tak. Kyrkorummet präglades dessförinnan av en "färgglad, naiv stil"( enligt Ärland Noréen, 1945) 1933 utökades och planerades kyrkogården. Orgeln utökades 1937 genom Nordfors och co, Lidköping. En renovering genomfördes 1954-1955, under ledning av Adolf Niklasson. Yttertaket, som var skadat av röta och svamp, lagades. Skorstenar avlägsnades och nya stuprör och hängrännor uppsattes. Fönster och dörrar lagades. Ett vindfång uppfördes invid vapenhuset. Innerbågar uppsattes och kaminer avlägsnades. Bänkarna ombyggdes och fick nya gavlar och väggpanel uppsattes. Kyrkorummet målades i en enkel, grå murverksimitation. Elvärme installerades, enligt förslag upprättat av Sigurd Lidén. Orgeln renoverades av Frede Aagaard. Madonnan, delar till äldre altaruppsats samt bänkskärm konserverades. Ny altartavla av Lennart Wilkmar uppsattes i koret.
1986 omlades taket. 1988 lämnades tillstånd för att ta bort två bänkar i söder. Madonnan fick ny placering över sakristidörren (tidigare satt den över element på norra korvägen). 1991 inskaffades textilskåp. Samma år avlägsnades bänkar närmast koret (i norr). 2005 skedde en invändig renovering med bland annat ny färgsättning på väggarna.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1891 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1908 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Draperingar och moln i kor.
Arkitekt: Axel Lindegren
År 1908 Underhåll - omputsning
Fasader omputsas.
Arkitekt: Axel Lindegren
År 1908 Fast inredning - bänkinredning
Öppna kvarter.
Arkitekt: Axel Lindegren
År 1924 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning i "färgglad, naiv stil".
År 1937 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Orgelverk utökas.
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1954-1955 Konservatorsarbeten
Konservering av bänkskärm och madonna.
År 1954-1955 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Lennart Wilkmar
År 1954-1955 Underhåll - takomläggning
Samtidig reparation av rötskadat virke i tak.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1954-1955 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Renovering av orgel.
Orgelbyggare: Frede Aagaard
År 1954-1955 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kyrkorummet målas i grå ton.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1954-1955 Teknisk installation - värme
Elvärme.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1986 Underhåll - takomläggning
År 1991 Specifika inventarier - textilskåp
År 2005 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av väggar i något ljusare nyans än förut.
Översyn och bättringsmålning i övrigt.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin