Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Bredsäters kyrka ligger i en uppodlad del av den i övrigt skogrika socknen. Kyrkan markerar tillsammans med angränsande gårdar ett medeltida byläge.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmur samt av en trädrad med smidesgrindar mellan stenstolpar. Den södra grinden med ristad dekor är möjligen från 1679. På kyrkogården finns grusgångar, enstaka gravvårdar med stenram samt en minneslund inramad av buskar. Kyrkogården utvidgades på 1880-talet. Omedelbart väster om kyrkan finns en inklädd klockstapel med spetsigt spåntak, byggd 1666. En av klockorna är medeltida.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den timrade, spånklädda och rödmålade kyrkan uppfördes 1666 på platsen för en medeltidskyrka. Kyrkan har fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr och vapenhus i söder. Den har varit en viktig offerkyrka fram till 1880-talet. Kyrkan karakteriserar en för stiftets skogsbygder typisk byggnadstradition, av vilka ett fåtal är bevarade. Såväl exteriör som interiör har en sällsynt och väl bibehållen 1600-1700-talsprägel.
Interiörens vitmålade timmerväggar är karaktärsskapande. Det plana trätaket från 1793 har målade moln på blå botten och runt fönstren är draperimålningar. George Baselaques och Anders Siömans predikstol, Anders Schmalz altaruppsats samt en dopfunt av polerad kalksten är alla från 1600-talets slut. Från den medeltida kyrkan har tillvaratagits bräder med 1400-talsmålningar, varav åtta stycken är uppsatta i kyrkorummet. Kyrkorummets välbevarade äldre inredning ger kyrkan en stark autenticitet. Nuvarande altarring samt ett schackrutigt golv är sannolikt från 1904, medan den slutna bänkinredningen tillkom vid Axel Forsséns renovering 1951.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkans läge på medeltida kyrkplats
- Kyrkans föga förändrade exteriör vittnar om 1600-talets timmerkyrkor med spåntäckta tak och väggar. - Interiörens huvudsakliga prägel av 1600-talets och 1700-talets stilideal. - Kyrkans senmedeltida målningar och kyrkklocka
- Det bemålade brädtaket och draperimålningarna från 1700-talet
- Bevarad inredning och inventarier från 1600-talet
- Klockstapeln från 1666, belägen omedelbart väster om kyrkan.
- Kyrkogårdens stenmurar, trädrader, grusgångar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (2005)
BREDSÄTERS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus - kor, rakt avslutat i öster, en betydligt lägre och smalare sakristia i nordöst och ett lika litet vapenhus i sydväst. Sakristian ligger endast ca en meter från östra gaveln.
FASAD - Kyrkan är timrad och klädd med rödmålade träspån. På gavlarna utgörs vissa skift av nedåt spetsvinklade spån. På gavlarna fasader, i höjd med långsidornas takfot, sitter vid varje sida en triangulär träkloss med avtäckning i form av en träskiva. På nordfasaden, omedelbart öster om mittfönstret, sitter en äldre vertikal stötta i form av en rödmålad bjälke. Denna är fäst med äldre järnbeslag med ringar och sprintar. Kyrkan vilar på en låg murad och putsad grund med gluggar. I vindsvåningen finns i väster ett rektangulärt fönster som satts igen med vertikal plank.
PORT - Porten i vapenhusets sydfasad är en gråmålad enkeldörr med vit omfattning och fyllning av profilerade, horisontella bräder. Dörren har smidda beslag och nyckelskylt samt dragbygel av smide, möjligen ursprunglig. Framför ligger ett trappsteg av kalksten samt en stor kalkstenshäll, möjligen en gravhäll.
FÖNSTER - På varje sida finns tre fönster. I söder är två av dessa placerade öster om vapenhuset och ett väster om detta. De vita, rektangulära fönstren har äldre beslag. Fönstren har korspost och varje indelas genom träspröjs i vardera fyra mindre rutor med äldre glas. Fönstren sitter i liv med fasaden. Sakristian har i norr ett litet kvadratiskt, vitmålat fönster genom träspröjs indelat i fyra rutor med katedralglas.
TAK -Kyrkan har ett brant sadeltak med enkupigt lertegel. Långhusets - korets gavelspetsar kröns av profilsågade träspiror med var sin järnflöjel, den västra med årtalet 1791. Även sakristia och kor har branta sadeltak med enkupigt lertegel. De kröns av var sin profilerad träspira i norra respektive södra gavelspetsen. Stuprör och hängrännor är av plåt.
BREDSÄTERS KYRKA - Kyrkan består av ett brett, rektangulärt långhus, ett fullbrett, rakt avslutat kor i öster, vapenhus söder om långhuset och sakristia norr om koret. Nordväggen breddas troligen något i östra partiet.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång och genom en tvärgång i söder. Bänkarna når i öster ända intill koret. Utmed västväggen, i mittgångens förlängning, är en orgel placerad med spelbordet vänt mot väster. Såväl norra som södra bänkkvarteret når ända intill gavelväggen. De nedersta bänkarna är avkortade närmast orgeln. Både bänkar och orgel avskärmas mot mittgången genom höga bänkskärmar. I nordöstra hörnet av långhuset finns predikstolen med uppgång från koret i öster. I höjd med predikstolen är två bänkar avkortade. Ungefär mitt i sydväggen är en dörr till vapenhuset. Över dörren samt på ömse sidor av orgeln, på västväggen, är bräder med dekormålning upphängda - se vägg.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående smala bräder. I mittgång och tvärgång har golvet målade i schackrutor i två grå nyanser. I gångarna ligger breda, röda gångmattor, fästa med metalljärn på kortsidorna. Bänkkvarteren är placerade på ett ca en dm högt undergolv av tvärgående, smala, troligen lackade bräder.
VÄGG - De något ojämna väggarna av horisontellt timmer är vitmålade. Utmed bänkkvarteren är en bröstpanel av träskärmar, enkelt ådringsmålade i orange. Överliggaren är orange med grå kant.Det finns även en gråmålad bård/bröstning med övre begränsning genom två svarta, horisontella parallellinjer. Över och öster om dörren till vapenhuset sitter fem stycken ca tre meter långa, 20 cm bräder med fragment av troligen senmedeltida dekormålning i rött, blått och svart. På översta brädan framträder ekliknande löv och på bräderna härunder ett träd, en naken Eva och en naken Adam samt väster om dessa två biskopar. Motivet, enligt Viola Hernfjells "Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift" är Gud Fader som förmanar Adam och Eva att inte äta från Kunskapens träd, Sankt Sigfrid (håller ett kärl med tre huvuden) och Sankt Erasmus (med en vev). På västväggen, ca två meter över golvet hänger en liknande bräda på varje sida om orgeln. På båda kan skönjas bland annat mellersta delen av klädnader och mantlar samt händer, några knäppta och någon hållande en bok. Troligen är det apostlar som skildras i dessa fragment. Över den norra av dessa hänger en inramad oljemålning med ett Hedvig Eleonora och över den södra ett porträtt av Karl X Gustav. Runt fönstren finns draperimålningar - se fönster. Väggarna förstärks genom kraftiga vertikala bjälkar med avfasade hörn, målade som väggarna. I söder är en bjälke belägen strax väster om vapenhusdörren och en mitt i sydöstra bänkkvarteret. Båda är fästa genom moderna skruvar och muttrar. I söder är en närmast sexkantig och nedåt avsmalnande bjälke öster om mittfönstret fäst genom två trädymlingar. Dess dekor ingår i fönstrets draperimönster.
På väggarna hänger även malmlampetter i rokokomodell med vardera tre ljusarmar (I söder 3 stycken, i väster två och i norr tre stycken). Väggarna avslutas av taklister - se tak.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vapenhuset i söder utgörs av en rektangulär pardörr, placerad i en djup nisch med profilerad grå omfattning av trä. De i övrigt gråmålade dörrbladen pryds av vardera en kvadratisk och häröver en rektangulär, vertikalt placerad spegel, ådringsmålad i olika grå nyanser. Dörrarna är troligen från 1800-talet.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida tre rektangulära, gråmålade fönster. Innerbågarna är troligen från 1951. Ett av fönstren sitter ovanför predikstolen. Fönstren är placerade i liv med fasaden och har profilerade korsposter och omfattningar. Varje luft är öppningsbar och har korta, smidda fönsterhakar. De indelas genom nyare blyspröjs i vardera 16 smårutor med antikglas. Fönsterbänkar saknas. Alla fönster omges av draperimålningar i blått och rött med guldfärgade kanter samt överst rosetter med tofsar.
TAK - Det plana taket från 1793 är tillverkat av breda, äldre, blåmålade plankor av olika bredd. Taket har målad dekor i form av spridda, grå molntussar. Taket indelas i kvadrater genom gråmålade plankor. Plankorna kantas av rundade omålade lister. Förutom vägglisterna är endast mittbrädan längsgående. Vid varje sida hänger, över bänkarna, tre troligen nyare ljuskronor av barockmodell.
KOR - Koret avgränsas mot långhuset endast genom bänkskärmar. Altaret är placerat invid östra korväggen och den femsidiga altarringen i höjd med altarets framsida. Altarringen är förbunden med altaret genom en ca halvmeter bred skärm i nord-sydlig riktning. Ovanpå altaret är den rumshöga altaruppsatsen placerad. I norr är en trappa till predikstolen och öster om denna dörren till sakristian. I sydvästra delen av koret står, utmed väggen ett litet dopaltare och framför denna en dopfunt. Öster om duopfunten stär en hög dopljusstake av smide. Utmed östra delen av respektive långsida står en lång , sluten korbänk. Stativen till de båda nummertavlorna är fastsatta i östra delen av respektive korbänk. Utmed norra korbänken står en svart, rikt järnbeslagen kista. Över norra korbänken är en horisontellt placerad bräda med fragment av troligen senmedeltida dekormålning - se nedan.
GOLV - Korgolvet av smala bräder är målat som långhusets golv. Framför altarringen ligger en rektangulär yllematta i geometriska, gula, blå, röda och bruna mönster. Mattan är märkt "KH" och "MG". Öster om dopfunten ligger en röd ryamatta. Innanför altarringen är ett ca en dm högt, helt gråmålat undergolv. På detta ligger en röd ryamatta.
VÄGG - De vitmålade timmerväggarna har en ca 120 cm hög målad bröstpanel från 1951 på korets alla sidor. I söder, ca en halv meter över golvet, är en vertikal trästötta med två moderna skriuvar - se ovan. En ca två meter lång bräda över norra korbänken innehåller senmedeltida målningsfragment med bland annat Kristus nedböjda huvud. Såväl sydfönstret som altaruppsatsen omges av likadana draperimålningar som långhusfönstren. På varje sida av altaruppsatsen sitter, på draperiets nedre del, en oval grå texttavla med röd smal ram. Den svarta målade texten på norra tavlan berör altruppsatsens tillkomst 1690 och den södra innehåller ett bibelcitat. Vid varje sida av altaret sitter en mycket smal grå hylla av ny tillverkning. På varje sida finns en lampett - se långhus.
DÖRR - Dörren till sakristian är en rektangulär enkeldörr, målad som vapenhusdörren. Dörren, troligen 1800-tal, har en stor mittspegel och på varje sida en smal, rektangulär spegel. Den är placerad i en nisch med grå omfattning av trä.
FÖNSTER - Koret har i söder ett fönster av samma utformning som långhusfönstren. TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket från 1793. Förutom nämnda molndekor är över koret målat Jehova på hebreiska, omgivet av en cirkel med utåtgående, grågula strålar. Cirkeln har en diffus ram av en rosa molnridå och 6 änglahuvuden. I kortaket hänger, närmast långhuset, en elektrifierad rund mässingskrona med droppformade prismor.
FAST INREDNING
ALTARE - Kyrkan har ett träaltare, ådrat i orange och med stora speglar, ådrade i gulbrunt och med grå kantlister. I hörnen har speglarna dekor i form av uddar. Altaret från 1993 används samtidigt för textilförvaring.
DOPALTARE - Det smala dopaltaret utgörs av ett bockbord av omålad furu.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1951, består av ett slutet kvarter i norr och två i söder. . De södra kvarteren innehåller vardera 5 bänkar. De två västligaste bänkarna på varje sida, vilka är avkortade i höjd med orgeln, är försedda med gavlar. De innesluts dock, liksom orgeln, av skärmar utmed mittgångens tre sidor De ovanligt höga bänkskärmarna är ådrade i ljusbrunt och pryds av stora, utsparade, grågröna speglar med rödmålad kant.
De smala, rektangulära ytterspeglar som avgränsar långhuset från koret, är dekorerade med enkla grå marmoreringar. Bänkgavlarna är utformade som dessa. Dörrarna pryds av nedsänkta speglar, ådrade i gråbrunt och har vred på insidan. Överliggarna är grå. Invändigt är bänkarna och bokbrädena ådrade i orange, medan fotstöden är grå. Korbänkarna och deras skärmar har samma utformning.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen i olika bruna och röda nyanser indelas i fält genom ljust marmorerade kolonnetter med korintiska kapitäl. I varje fält är en profilerad och nedsänkt spegel med en skulpterad evangelist i gulbruna toner. Över dessa är ett bibelcitat samt "ANNO 1689" målat i gult på svart botten. Kolonnetterna är placerade på fyrsidiga baser med frukter i relief. Under korgen finns snidade, nedhängande festonger. Den nedtill avsmalnande predikstolen vilar på en åttkantig, profilerad låg fot.
Den raka, grå trappan är mot kyrkorummet försedd med en skärm , målad och marmorerad i brunt. En nedsänkt grå spegel pryds av gulbrun fruktklasar.
Över predikstolen är ett profilerat ljudtak, femsidigt mot kyrkorummet och rakt utmed väggen. Ljudtaket är målat i ljusa och diskreta gröna, röda och bruna nyanser. Det pryds av nedhängande skulpterade festonger och utmed den övre kanten av sköldar samt änglar med Kristi pinoredskap. Undersidan är starkt blå med en utanpåliggande förgylld sol och en vit, nedhängande duva. Predikstolen är tillverkad av George Baselaque och Anders Siöman 1689.
ORGEL - Orgeln saknar fasad. Den digitala orgeln från 1992 har två manualer och pedal. Tidigare hade kyrkan orgelharmonium.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Den rundbågade altartavlan i "regional barock" når från altarskivan, på vilken den vilar, till taket Den har en snidad akantusram. .Figurerna är påfallande stora och kraftiga med tämligen runda, stereotypa ansikten. Mot en ljus bakgrund med blå molnkanter framträder en calvariegrupp med förgyllda och blå respektive rödgul klädnad. Den något satte Kristus har förgyllt höftskynke. Vid varje sida är ett änglahuvud.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges vid vardera sidan av en ljust marmorerad kolonn med rött jonsikt kapitäl. Kolonnerna vilar på volutformade konsoler. De flankeras vid varje sida av skulpterad akantus i guld och silver samt av en kvinnlig "herm" med änglar. Ovanpå respektive kolonn finns en skulpterad, halvliggande herm. Altaruppsatsen från 1690 är tillverkad av Anders Schmalz.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen från 1904 är något bredare än altaret och sammanbunden med detta genom en rak skärm på varje sida. På den gulmålade insidan framgår att skärmarna tidigare varit genombrutna med vardera två ovaler. De har vid 1900-talets slut igensatts på utsidan. I hörnen sitter orange träskivor och mitt på skärmarna rektangulära plexiglasskivor? Dessa har svarta speglar med målad ljus dekor som påminner om bladnerver.
DOPFUNT - Den lilla dopfunten av polerad kalksten har åttkantig, nedåt rundad och avsmalnande cuppa samt en fyrsidig profilerad smal fot. Dopfunten har en mycket tunn reliefdekor, med bland annat änglar och fabeldjur samt på fotens nedre del av växtrankor. Foten vilar på en kraftig och betydligt större fotplatta av hyvlad kalksten. Dopfunten är från 1680-talet.
NUMMERTAVLA- De vita, rektangulära nummertavlorna, troligen 1900-tal, omges av profilerade ljusgröna ramar med grå kanter. Överstycket är spetsvinklat och kröns av ett ljusbrunt kors.
VAPENHUS - Utmed västra långväggen står ett bokbord och utmed den östra finns en väggfast, grågul, rygglös bänk. På bänken ligger övre delen till ett ringkors av sten från 1600-1700-talet samt en fragmentarisk krona av plåt med nedhängande löv.
VÄGG - Innerväggarna består av vitmålade, släthuggna liggande timmerstockar. Mot norr är väggarna fordrade med vit, stående slätpanel. Väggen avgränsas mot taket genom en bred, skrånande vit taklist och mot golvet genom en nyare grå golvlist.
PORT/DÖRR - Porten är en rektangulär gråmålad enkeldörr av stående plank och med smidda beslag och smideslås, troligen 1700-tal.
GOLV - Golvet utgörs av breda plankor, målade i schackrutor med två grå nyanser. TAK - Taket är är ett vitt brädtak av vita plankor.
SAKRISTIA- Östra delen av sakristian är avgränsad till förvaringsutrymme genom en vit skärmvägg med två dörrar. I norr är ett fönster och framför detta ett skrivbord. På fönstrets överstycke är upphängt en möjligen romansk genombruten list med utskurna rundbågar - möjligen från ett dorsale (?). Över fönstret hänger ett litet krucifix. Utmed västväggen står ett elpiano.
GOLV - Golvet består av tvärgående, möjligen betsade, smala bräder. Här ligger även en röd gångmatta. VÄGG -Väggen är murad, putsad och vitmålad.
INNERDÖRR - Dörrarna till skåpen i öster utgörs av nyare pardörrar ådringsmålade i grått och med tre speglar på varje dörrblad.
FÖNSTER - Det lilla rektangulära, grå fönstret har enkelt glas och indelas på insidan genom ett nyare järngaller i 6 rutor. Fönstret sitter i en tränisch och har grå profilerad träomfattning, troligen 1800-tal.
TAK - Taket utgörs av ett tredingstak av släta, vita bräder - breda i mitten och smala vid sidorna.
Fasadkulör (2005): Röd - slamfärg
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2016
BREDSÄTERS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1666 och har enligt uppgift varit en viktig offerkyrka fram till 1880-talet. Kyrkplatsen utvaldes, enligt tradition, genom att två vita tvillingoxar fick gå vart de ville! Den föregicks av en stavkyrka på samma plats. Från denna har bevarats klockstapelns storklocka och 38 bräder med målningar från 1400-talets senare del. 8 av dessa finns i kyrkan och övriga på Västergötlands museum. Enligt Peringskiölds Monumenta saknade timmerväggarna vid denna tid spåntäckning. Smidesgrindar uppsattes 1679. Predikstolen är från 1689 och är snidad av George Baselaque och Anders Siöman, målad av Carl Örn. Altaruppsatsen är tillverkad 1690 av Anders Schmaltz, Kinnekulle. Den lilla dopfunten är också från 1680-talet. Nuvarande innertak med molndekor och Jehovasol tillkom 1793. Från samma tid är troligen kyrkans draperimålningar. Flöjlarna är från 1770 respektive 1821 indikerar att renoveringar har skett dessa år. Kyrkogårdsmuren skall ha uppsatts 1813. I samband med en restaurering på 1880-talet utvidgades troligen kyrkogården i sydöst och fick här ny kyrkogårdsmur. 1903 - 1904 insattes sannolikt nya bänkar och nuvarande altarring enligt ritningar av Axel Lindegren. Golvet omlades, varvid grundplanen till en mindre kyrka iakttogs. Ett förslag till utvidgning av kyrkogården, upprättat av Allan Berglund, inlämnades 1932. Axel Forssén upprättade 1939 ett förslag till renovering. Denna kom, efter flera justeringar, till stånd först 1951. Byggmästare var Carl Bengtsson, Gillstad. Syftet var att återställa kyrkan i ursprungligt skick. Renoveringen innefattade installation av elvärme och avlägsnande av kaminen norr om altaret samt av skorsten. Draperimålningen norr om altaret hade blivit förstört genom kaminen och rekonstruerades nu. Altarringen fick ny klädsel. Möjligen tillkom ett nytt altare. Fasadernas spåntäckning utbyttes delvis, bland annat på östra gaveln (bland annat vissa stickspån). Fönster, dörrar och tak sågs över, i fönstren insattes innerbågar med antikglas, orgelpodiet förändrades, en skärm uppsattes framför orgeln och den invändiga väggpanelen byttes ut. Ett övergolv under bänkarna insattes. Bänkarna fick nya gavlar samt dörrar och förlängning av nummertavlorna. De dekorerade, sekundärt använda medeltida takbräderna i yttertaket byttes ut mot nya och tillvaratogs. Taket, draperimålningar, altartavla och predikstol konserverades genom KJR Johansson. Predikstolen och altartavlan hade tidigare varit övermålad. 1983 beslutades att uppföra en ekonomibyggnad, enligt Ernst Lefvanders ritning, öster om kyrkogården. 1984 utbyttes rötskadat golv i sakristian. 1992-1993 konserverades draperimålningarna samt altaruppsatsen. Nytt värmesystem med folier installerades och en ny digital orgel införskaffades. Elcentralen flyttades från klockstapeln till sakristian. Underliggande färg på väggarna framtogs. Bröstningsmålningen målades upp på nytt. Nytt altare med förvaringsutrymme för textilier, enligt förslag av Zälle, tillverkades av Leckströms och nytt rött tyg ersatte det gamla på altarringen. Fönsterbågar justerades och ommålades. Troligen utbyttes vissa spån på sydfasadens nedre del 1999-2000. 1995 täcktes altarringen med fem tavlor, tillverkade av Britt-Louise Sundell - Nemed, Stockholm. Vid en renovering 2002 - 2004 sanerades kyrkan mot svamp under golvet i östra delen.
År 1680-1689 Specifika inventarier - dopfunt
År 1689 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: George Baselaque
År 1690 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Anders Schmaltz
År 1793 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålning och sannolikt även draperingar.
År 1903-1904 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Agi Lindegren
År 1903-1904 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Agi Lindegren
År 1951 Konservatorsarbeten
Tak- och draperimålningar konserveras. Övermålning på altaruppsats och predikstol tags bort.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1951 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1992-1993 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och draperingar.
År 1992-1993 Teknisk installation - värme
Folievärme.
År 1992-1993 Underhåll - målningsarbete, interiör
Underliggande färg på väggar tags fram och bröstningsmålning uppmålas på nytt.
År 1992-1993 Fast inredning - altare
Nytt altare med textilförvaring.
År 2007 Teknisk installation - brandskydd
Sprinkleranläggning m.m. installerad.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949. - Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985. - Dahlberg, M: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin