Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vättaks kyrka ligger i skogsbygden mellan Falbygden och Tidaholm. Kyrkan ligger på en medeltida kyrkplats i änden av en samlad by. Läget utgörs av en uppodlad grusplatå. Invid kyrkogården är ett vägskäl och ett kyrkstall.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården utgörs av en gruskulle, delvis omgärdad av en stödmur med trädrad och smidesgrindar. Ett dominerande inslag utgör två familjegravar med stenram respektive järnkedjor. På kyrkogården står en öppen klockstapel med manuell ringning.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Korskyrkan är ett typiskt exempel på det tidiga 1700-talets timmerkyrkor i landskapets skogsbygder. Den sekundärt vitfärgade exteriören kännetecknas av ett satt centraltorn och valmade tak med spåntäckning. Fönster och västport är från 1700- och det tidiga 1800-talet. Interiören präglas av barock genom Johan Risbergs takmålningar (renoverade 1871 av A G Ljungström) samt Jonas Ullbergs predikstol och altaruppsats. En dopängel och ett golvursfodral är skurna av Jöns Lindberg. Ett altarskrank skiljer kor från sakristia. Från 1800-talets andra hälft är bänkinredning och altarring samt en orgel, byggd av P A Holmqvist, Liared. Ett minne från den föregående medeltida träkyrkan är den romanska dopfunten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i utkanten av den väl samlade byn.
- Kyrkans exteriör är en god representant för de timrade korskyrkor som uppfördes i skogsbygderna under 1700-talets förra hälft.
- Interiörens huvudsakliga prägel av stilideal från 1700-talet, bl.a. genom den karaktärsskapande takmålningen. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Bevarad inredning från det sena 1800-talet.
- Orgeln är en av få återstående 1800-talsverk i landskapet.
- Medeltida dopfunt.
- Kyrkogård med murar, grindar, trädrad och familjegravar.
- Klockstapel med manuell ringning.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Centraltorn, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
VÄTTAKS KYRKA - Den timrade kyrkan har planen av ett latinskt kors med tresidigt avslutat kor i öster och vapenhus i väster. Över korsmitten är ett satt torn med sluten fyrsidig lanternin. Från att kyrkan vid uppförandet 1718 haft grekisk korsplan ändrades denna vid 1700-talets mitt genom en tillbyggnad av långhuset västerut, vid vilket tillfälle även vapenhuset tillkom.
FASAD - Kyrkan vilar på en slätputsad sockel av gråsten. Väggarnas liggtimmer är utåt klätt med en vit locklistpanel med vattenbräda. Även tornets och dess lanternins väggar är klädda med vit locklistpanel.
FÖNSTER - Alla fönster har bågar och spröjs av ljust grönmålat trä från 1800-talets början med handblåsta glasrutor. Långhuset och korets rektangulära fönster har korspost med fyra öppningsbara lufter, som har hörnbeslag. I de övre lufterna är fyra rutor och i de nedre sex. Koravslutningens smala rektangulära fönster har två lufter med samma rutindelning som ovan. Vapenhuset har i söder ett kvadratiskt fönster med enkel luft, i vilken är nio rutor.
PORT - Den ursprungliga raka västporten är på utsidan klädd med en sentida stående fasspontpanel med rödbrun bemålning. Dörringen är dock ursprunglig. Framför porten är en sentida kalkstenstrappa. Den likaså raka sydporten från 1800-talet är utvändigt klädd med en sentida liggande panel i samma färg. Låset är sentida liksom kalkstenstrappan framför.
TAK - Långhus och kor bär ett valmat korstak, medan vapenhuset bär ett valmat flackt sadeltak. Centraltornet har ett fyrsidigt trubbigt torntak i två fall med sluten lanternin mellan. Det kröns av ett kopparklätt kors. Alla takfall täcks av kluven och tjärad spån, vilken är sågtandad i takskäggets ände. Hängrännor saknas, utom över portarna.
VÄTTAKS KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med korsarmar och tresidigt avslutat kor i öster. I väster är vapenhus. Interiören präglas huvudsakligen av barock med ett karaktäristiskt målat tak. Färgskalan domineras av grått och blått. Ljusflödet i kyrkorummet är lugnt.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har i sin östra ände en korsarm i norr och söder. Rummet har ingång i väster via vapenhuset och i den södra korsarmen. Långhuset har tre fönsteraxlar och korsarmarna en var. Bänkkvarteren indelas av en mitt- och en tvärgång som möts i en öppen yta framför koret. I dennas norra del står en svart digitalorgel. I den norra korsarmens norra hälft är orgeln placerad, liksom ett golvur. Här har de bakre två bänkraderna borttagits. Över gångarna hänger fyra små ljuskronor av mässing och en kristallkrona, samt i norra korsarmen även två ljuskronor av trä.
GOLV - Golvet består av breda obehandlade furubräder, sannolikt från 1871. VÄGG - Väggarna består av stommens slätbilade timmer med laxknutar. De norra knutarna är infodrade. Mellan långhusets mellersta och västra fönsteraxel är en skarv mot en västlig utvidgning. Ovan sydporten är ett igentimrat rakt fönster. Väggarna är gråmålade och har i höjd med bänkryggarna en röd bård. Kring portar och fönster är mörkgrå schablonmålerier, sannolikt från 1871, med bladdekor. Ovan portarna är målade uppmaningar och välsignelser från samma tid i frakturstil. Det nordöstra hörnet bär en ursprunglig draperimålning i blått och guld.
PORT - Den ursprungliga västporten är en rak pardörr av stående plank, klädd med nitbeslagen fiskbenspanel i vit bemålning. De ursprungliga låsanordningarna utgörs av en skjutregel och en klyka med vulstförsedd dörring. Fodret i samma färg är brett och profilerat. Den raka sydporten med sina halvfranska fyllningar och smidda gångjärnsband härrör sannolikt från 1871. Låset är sentida. Fodret är samma som ovan och liksom porten vitmålat.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren med korspost har två fastskruvade innanlufter från 1995 med två rutor var. Bågarna är av vitmålat trä, liksom de breda profilerade fodren.
TAK - Taket utgörs av ett spegelvalv och i korsarmarna av plana tak. Alla är de klädda med breda bräder. Taket är i sin helhet bemålat av Johan Risberg från Skövde år 1755. Målningarna är något hårdhänt konserverade år 1871 av A G Ljungström från Sandhem, vilket gör att de mer upplevs som dennes verk. Spegelvalvet är helt utformat som en himmel med gråa skyar mot klarblå botten. I spegeln är tre ovala skyar inom vilka följande scener skildras från väster: Kristus frestas av Djävulen, Kristi dop och Kristus sittande som världsdomare på regnbågen med jordklotet som fotpall, omgiven av änglaflykter. På det breda hålkälet skildras basunänglar med textband. Över koret är två änglar som håller en uppslagen bok och över västporten sitter två harpospelande änglar. Den vitmålade rundstavsformade taklisten bär kring korsmitten bibelord. I den norra korsarmen skildras Kristi uppståndelse med omgivande skyar. I den södra visas han inom samma mandorlaformade sky, omgiven av Moses och Petrus. Båda dessa fält omges av ett gråmålat ramverk med akantus i grisaille på röd botten.
KOR - Det tresidigt avslutade koret har en fönsteraxel och ett fönster i nordost och sydost. Predikstolen är placerad i nordväst och bakom altaret är ett skrank mot sakristian som är inrymd i korets östra ände. I söder står dopfunten, över vilken hänger en dopängel.
GOLV - Som långhus, fast slipat och fernissat. Inom altarringen är det ett plan högre och klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Nedtill sitter grå radiatorer på eternitplattor. Koravslutningens övre hälft är försedd med en ursprunglig draperimålning i blått och guld, liksom den nordvästra hörnet bakom predikstolen. Mot långhuset sitter under taklisten två vita strålkastare i norr och söder. Altarskranket består av stående fyllningar och har två symmetriska dörrar. Det reser sig till 2/3 av korets höjd. Ramstyckena bär lasyr och fyllningarna strukturmålning, allt i grått. Entablementet utgörs nedtill av gråmarmorerad rundstav samt hålkäl och upptill av en äggstavlist i guld och silver. På krönlisten står två basunänglar och två keruber med palmblad, vilka flankerar altaruppsatsen. Dessa är sannolikt skurna av Jöns Lindberg. Skranket torde kunna härledas till nämnde bildhuggares utökning av altaruppsatsen 1774.
INNERDÖRR - Sakristidörrarna är raka och har halvfranska fyllningar samt utanpåliggande lås. De härrör sannolikt från 1871 och har samma bemålning som skranket.
FÖNSTER - Som långhus. Gavelfönstren är smala och rektangulära. De har enkla fastskruvade innanlufter från 1995 med två rutor i vitmålade träbågar. Foder som ovan.
TAK - Kortaket utgörs av ett plant brädtak, dekorerat av Risberg. Här skildras inom en mandorlaformad sky Treenigheten med Kristus sittande vid Gud Faders högra sida medan Helig ande svävar ovanför i form av en duva. Motivet omges av skyar med änglaflykter. Ramverket är som i korsarmarna.
FAST INREDNING
ALTARE - Det till skranket anslutande altaret består av bräder i grå lasyr och har på fronten halvfranska fyllningar. Sannolikt är det från 1871 då man troligen även byggde om skranket.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är en del av skranket och införskaffades från Ettaks rivna kyrka år 1731. Detta barockarbete är skuret av Jonas Ullberg i Velinga och påbättrades samma år hos dennes änka. Texten på predellan vittnar om dess tillökning och renovering år 1774 av Jöns Lindberg i Sandhem. Altaruppsatsen domineras av en oval ram, inom vilken sitter ett krucifix med sol, dödskalle och Kristus i friskulptur. Bakgrunden utgörs av en olja på duk som skildrar solförmörkelsen vid Kristi död. På sidorna står halvskulpturer av Maria och Johannes. Entablementet bärs av två kolonner med vulster, vinranksrelief och på basen kvinnoansikten i relief. Entablementet har äggstavlist och bär en oval medaljong omgiven av genombruten akantus, framför vilken Kristus står med segerfana. Den restaurerade ursprungliga bemålningen domineras av brunt, rött, guld och silver.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen är sannolikt från 1871. Den ansluter till skranket och har två grindar. Altarringen utgörs av en balustrad med svarvade, grått strukturmålade dockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rött tyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen är sannolikt från 1871. Den består av femton rader i norr och söder, där den bakre har väggen som rygg. Mot koret är skärmar med stående halvfranska fyllningar. I norra korsarmen är sedan 1895 två rader i väster och tre i öster. I södra korsarmen är sex rader i väster och sju i öster. Den bakre har väggen som rygg. Alla rader löper ända in till väggen. Ryggarna av liggande breda bräder har på baksidan bokstöd. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. De rundade gavlarna har i krönet målade grå kors inom rundlar, rekonstruerade 1985. Bänkarna är i sin helhet målade i en ljus grågrön nyans.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen med ljudtak är ett barockarbete, skuret av Jonas Ullberg år 1722. Korgens sidor bär rundbågsfyllningar, inom vilka är halvskulpturer av Kristus och sju av lärjungarna med sina attribut. Dessa sitter även i den delvis sentida trappskärmens fyllningar. Korgens hörn markeras av vridna kolonnetter med kompositakapitäl. Dessa bär ett profilerat entablement med textfält och änglaflykter. Korgens nederdel utgörs av genombruten akantus och vilar på en åttasidig, kraftigt profilerad, bas från 1985. Den delvis sentida trappskärmen har fortsättning på korgens listverk. Från det sexsidiga ljudtaket svävar en förgylld duva. Längs takets nederkant hänger blomstergirlander och hörnen markeras av änglaflykter. Ovanpå taket står åt långhuset tre akantusomgärdade textkartuscher och två basunänglar. Predikstolens restaurerade ursprungliga bemålning domineras av rött, guld och silver, med kontrasterande grå marmorering.
ORGEL - Orgeln har en manual, pedal och fem stämmor. Den byggdes 1869 av P A Holmqvist i Liared och inköptes från Trävattna kyrka 1895. Spelbordet är inbyggt i fasaden som består av ett liggande pipfält, flankerat av två rundbågade. Fasaden kröns av en tempelgavel med lyra, urnor och relief av en uppgående sol. Bemålningen är vit med blå bakgrund i fronton och förgylld dekor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten är huggen i ett stycke. Cuppan är rund och går via en skråkantad undersida ned på en fyrsidig fot som smalnar av nedåt. Längs cuppans krön löper en dubbel repstav. Från fotens hörn reser sig mansfigurer i kraftig relief, vilka tycks bära cuppan. Mellan dem löper på två sidor en kraftig bladrelief och på en sida vad som tycks vara en orm. En av sidorna visar en man till häst eller kanske Kristus på en åsna. Funten saknar uttömningshål, vilket torde tala för en datering till 1200-talets mitt. Dess former visar dock ett visst släktskap med den s.k. Bolumskolan som ligger ett sekel tidigare.
DOPÄNGEL - Den sekundärt placerade dopängeln skars 1765 av Jöns Lindberg och håller i ena handen ett snäckformat dopfat och i den andra ett textband.
GOLVUR - Golvuret från 1774 sitter i ett fodral som enligt inskription är skuret av Jöns Lindberg. Det är försett med en rik akantusdekor och kröns av en kartusch. Den ursprungliga bemålningen domineras av blått och benvitt. Verket är utfört av Lars Fägersten, Järstorp.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster samt öster och fönster i söder. GOLV - Golvet är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är klädda med stående gråmålade bräder. I det sydvästra hörnet är en sentida städskrubb och i norr ett elskåp bakom en likaledes sentida gråmålad brädvägg.
PORT - Den ursprungliga raka ytterporten består av stående gråmålade plank med stocklås och smidesklyka. Det vitmålade fodret är samtida. Långhusporten behandlas ovan.
FÖNSTER - Det närmast kvadratiska fönstret har en enkel fastskruvad innanluft från 1995 utan spröjsning. Fodret är liksom denna av vitmålat trä och av samma ålder. Ej öppningsbar ytter.
TAK - Det plana taket är klätt med gråmålad slätspont.
SAKRISTIA - Sakristian är inrymd i korets avslutning bakom altarskranket. Vid östväggen står ett äldre skåp och bord.
GOLV - Golvet är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som kor. På östväggen hänger två äldre nummertavlor med kontursågade krön. FÖNSTER - Se kor.
TAK - Se kor.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Torn - Centraltorn, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes med grekisk korsplan 1717-18 under ledning av byggmästaren Ingemar Påvelsson. Drivande kraft bakom nybygget var kyrkoherden Martin Seth. En medeltida sakristia av sten stod kvar ännu vid 1829 års inventering. En predikstol färdigställdes av Jonas Ullberg 1722. En altaruppsats inköptes 1731 från Ettaks ödekyrka. Vid 1700-talets mitt förlängdes västra korsarmen så att kyrkan fick en latinsk korsplan. Även ett vapenhus tillkom. 1755 försågs kyrkans innertak med figurmålningar av Johan Risberg från Skövde. Han utförde även en drapering bakom predikstolen och i koret. 1774 renoverades och utökades altaruppsatsen av bildhuggaren Jöns Lindberg, vilken även gjort en dopängel 1765. Troligen tillkom altarskranket vid detta tillfälle. Den medeltida sakristian måste vid det laget ha upplevts som allt för bristfällig och föranlett ett nyttjande av korets östra del istället. Nya fönsterbågar tillkom under början av 1800-talet. Sakristian torde ha rivits vid mitten av seklet.
1871 ommålades kyrkan invändigt av Anders Gustaf Ljungström. Denne renoverade Risbergs målningar på sitt eget manér och dekorerade väggarna med slingor kring fönstren och bibelord ovan portarna. Därvid övermålades draperingarna i koret. Sannolikt är det vid detta tillfälle som ny altarring och öppen bänkinredning tillkom. Möjligen revs den medeltida sakristian vid detta tillfälle, varför sakristian på tidens vis inrymdes bakom ett skrank i koret. Barockinredningen övermålades i vitt och guld vid sekelskiftet. Även exteriören vitfärgades från att ha varit rödfärgad. 1895 inköptes en orgel från Trävattna kyrka.
1930 omtäcktes kyrkans spåntak, varvid ekspån nyttjades. 1952 installerades elektricitet för uppvärmning och belysning. 1985-86 gjorde konservator Sten-Owe Wase en rengöring och fästning av de smutsiga och delvis spjälkande tak- och väggmålningarna. Bänkarna ommålades och försågs med rekonstruktioner av sin ursprungliga gaveldekor. 1988 byttes takspån på nytt.
1994-1996 genomgick kyrkan en restaurering. Rötskadade delar av fasadernas panel utbyttes, alla fasader avfärgades och taken tjärades. Hängrännor uppsattes ovan portarna, vilket ej fanns innan. Interiörens barockkaraktär återskapades genom nymålning av inredningen, vilken fram till dess varit målad i vitt och guld. Konservator Anders Darwall framtog de ursprungliga färgerna på altaruppsats, predikstol och dopängel.
År 1249-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1700-1725 Fast inredning - altaruppsats
Inköps 1731 från Ettaks ödekyrka.
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Ullberg
År 1717-1718 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, korsarmar.
Byggherre: Martin Seth
År 1722 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Ullberg
År 1755-1756 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar och draperingar.
Konstnär - Dekormålare: Johan Risberg
År 1765 Specifika inventarier - dopfunt
Dopängel
Konstnär - Bildhuggare: Jöns Lindberg
År 1774 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Renovering och utökning av altaruppsats.
Konstnär - Bildhuggare: Jöns Lindberg
År 1869 Fast inredning - orgel
Inköps från Trävattna kyrka 1895.
Orgelbyggare: Per Johan Holmqvist
År 1870-1899 Fast inredning - bänkinredning
År 1870-1899 Fast inredning - altarring
År 1871 Underhåll - målningsarbete, interiör
Bl.a. renovering av Risbergs målningar.
Konstnär: Anders Gustav Ljungström
År 1875-1910 Underhåll - målningsarbete
Exteriörens röda färg ersätts av vit. Inredningen målas i vitt och guld.
År 1930 Underhåll - takomläggning
Ny spåntäckning
År 1952 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
År 1985-1986 Konservatorsarbeten
Rengöring och fästning av måleri på väggar och tak. Bänkarna ommålas.
Konservator: Sten-Owe Wase
År 1988 Underhåll - takomläggning
Ny spåntäckning
År 1994-1996 Underhåll - exteriör
Utbyte av rötskadade partier av panel. Ny avfärgning. Tjärning av tak. Uppsättning av hängrännor över portar.
Byggmästare: Vendel Svensson
År 1994-1996 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning ersätter sekelskiftets vita.
Konservator: Anders Darwall
År 1994-1996 Konservatorsarbeten
Ursprungliga färger på altaruppsats, predikstol och dopängel tags fram.
Konservator: Anders Darwall
År 2009 Teknisk installation - el
Nya elinstallationer, radiatorer och bänkvärmare.
År 2011 Underhåll - takomläggning
Omläggning av spåntak.
År 2011 Underhåll - stomme
Reparation av lanterninstomme och torntakskonstruktion.
År 2011 Underhåll - exteriör
Ny panel likt befintlig på tornhusfasad.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Skaraborg, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1971-72
Inventarium över svenska orglar, 1989: Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskift 1973-74
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin