Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Velinga kyrka och prästgård ligger på en ås i moränlandskapet mellan ån Tidan och Hökensås skogsbygder. Läget är dominerande och den höga klockstapeln ett landmärke.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården har en monumental karaktär med kyrka och klockstapel i krönläge samt gravarna belägna i backen. Till intrycket bidrar grusgången med kalkstenstrappor. Den till formen något rundade kyrkogården omges av stödmurar och trädrad. I norr är en utvidgning från 1920-talet med symmetrisk utformning och bårhus. Ingångarna av varierande åldrar har smidda pargrindar. Gravbeståndet uppvisar bl.a. en liljesten, tre 1600-talsstenar, sex järnkors och tre tumbor från sekelskiftet 1900. På kyrkogården finns även timrad bod som tidigare kan ha tjänat som vapenhus. Invid kyrkan ligger en bit av en romansk portalomfattning. Den resliga, öppna klockstapeln är uppförd 1686.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är ett oputsat byggnadsverk från romansk tid, uppfört av sandstenskvadrar och under 1700-talet försett med fullbrett, tresidigt avslutat kor av återanvänt kvadermaterial. Fogarna är brett utstrukna. I väster är ett vapenhus av trä från tidigt 1800-tal och i öster en sakristia i gråsten och tegel från 1881. Över korporten finns såväl interiört som exteriört inmurade romanska tympana. Interiören präglas av barock med dominerande altaruppsats och predikstol av Velingasonen Johan Ullberg d y. Rester finns av en tidigare altaruppsats av Johan Werner d y. En av kyrkans donatorer ligger begravd under golvet och är porträtterad på gravhäll och epitafium. Denne har skänkt det i kyrkan förvarade votivskeppet. Läktare och altarring fick sin nuvarande utformning på 1840-talet och den enkla bänkinredningen tillkom vid restaureringen 1941, liksom den huvudsakliga färgsättningen. Orgeln byggdes 1889 av Salomon Molander och ombyggdes 1972. Dopfunten är medeltida, liksom sannolikt även altaret.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrka och prästgård utgör en samlad kyrkomiljö med ett framträdande läge i landskapet. - Kyrkan representerar de små, romanska sockenkyrkor som under 1700-talet byggdes om till salkyrkor. - Medeltida murverk, dopfunt och byggnadsdelar är ett omistligt historiskt dokument. - Interiörens huvudsakliga prägel av stilideal från 1700-talet.
- Bevarad inredning och inventarier från 1600-, 1700- och 1800-talen.
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad, grusgångar, grindar, bårhus, klockstapel, bod och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
VELINGA KYRKA - Salkyrkan består av ett romanskt långhus med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster från 1750. Öster om detta är en sakristia från 1881 och i väster ett timrat vapenhus från omkring 1800. Norr om sakristian är en betongtrappa med järnräcke ned till ett pannrum från 1938.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sandstenssockel som även löper runt koret. I norr har den två språng. De oputsade fasaderna utgörs av sandstenskvadrar i höga jämna skift med brett utstrukna vita fogar. I koret har materialet från det föregående återanvänts, liksom från den rivna romanska kyrkan i Ettak. Ovan korporten har ett romanskt tympanon inmurats. Det omges av en repstav och skildrar en biskop med ett berg till vänster och på andra sidan en man till häst med handen lyft till hälsning, möjligen kyrkans patronus. Den platta reliefen med enkla figurer har tillskrivits Ottravadmästaren. Fönstersmygarna har slätputsade och gråmålade omfattningar. Kring dessa sitter på sydsidan ankarslutar. Sakristian vilar på en utskjutande gråstenssockel. Fasaderna består av granitkvadrar med grovt tuktade ytor i tre höga skift. Kring fönster och port är utkragande omfattningar av rött tegel. Porten och dess flankerande fönster i sydväggen har sammanhängande omfattningar. I östväggen är en inmurad liljesten. Det timrade vapenhuset vilar på en putsad sockel av sandsten. Fasaderna är klädda med vitmålad locklistpanel som nedtill har vattenbräda. Fodren är breda och gråmålade. Ovan porten är ett entablement med rundad profil och plåtavtäckning.
FÖNSTER - Alla fönster har handblåsta glas. De stickbågade långhusfönstren har korspost med fyra öppningsbara ytterlufter från sent 1800-tal med hörnbeslag. De två nedre lufterna har tre rutor var och de två övre samma fast i en spetsbågad spröjsning. Karmar, bågar och spröjs är av brunmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten. I långhusgaveln är ett stickbågat fönster med mittpost och två lufter från 1842. Smyg, karm, bågar och spröjs är som ovan. Sakristians ursprungliga rundbågade fönster har enkla lufter med sex rutor i brunmålade bågar och spröjs av järn. Smygarna är som ovan. I källaren är ett rektangulärt ursprungligt fönster med enkel luft och sex rutor i brunmålade träspröjs. I vapenhusgaveln är ett stickbågat fönster med enkel luft och fyra rutor i bågar och spröjs av vitmålat trä.
PORT - Västporten är en pardörr från 1963 med rakt krön, utåt klädd med mörkt fernissad fiskbenspanel av ek och dekorerad med nitar. Framför porten ligger en kalkstenshäll. Korporten från 1792 är en bräddörr med rakt krön, utåt klädd med liggande panel nedtill och fiskbenspanel upptill. Porten har stocklås med kvadratisk låsplatta samt järnhasp. Bemålningen är brun. Den stickbågade sakristiporten har samma utförande som västporten med undantag av att den är enkel. Till pannrummet är en ursprunglig rak och slät port med brun bemålning.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak som är valmat över koravslutningen. Detta täcks av enkupigt lertegel och har i ändarna smidesflöjlar. På den västra står "A N O 1730" och på den östra " P A K". Den vinklade takfoten är av tjärat trä. Vindskivorna är inklädda med grå plåt. Sakristian bär ett flackt valmat sadeltak med täckning av svartmålad falsad plåt med förskjutna hakfals. Mot koret är en skorsten klädd med samma plåt. Takfoten i tre språng består av rött tegel. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
VELINGA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster och vapenhus i väster. Öster om koret är sakristia. Den något mörka interiören upplevs som intim och tät med barocken som dominerande stil. Färgsättningen är ljus med främst vitt och grågrönt.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster och två fönsteraxlar, varav den västra skyms något av läktaren. Under läktarens bakre del är en yta invid trapporna med i söder ett kappställ inklätt med vitmålad pärlspont och i norr ett bokbord. Rummet delas av en mittgång, över vilken hänger tre mässingskronor och ett votivskepp.
GOLV - Golvet består av obehandlade furubräder, sannolikt från 1900-talet. Under golvet finns den Hadelinska gravkammaren med trappa och murat valv. Över nedgången skall finnas en gravhäll från 1687 med fyra järnringar.
VÄGG - De slätputsade väggarna är målade med en smutsvit emulsionsfärg. Mellan fönstren sitter mässingslampetter.
PORT - Porten utgörs av en rak pardörr från sent 1800-tal med helfranska fyllningar och grå bemålning. Den sitter i en djup smyg med trä i taket.
FÖNSTER - De stickbågade fönstren har korspost med två öppningsbara innanlufter från 1956. Dessa har fyra rutor var. Karmar, bågar och spröjs är av ljust gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande fönsterbänkar.
TAK - Det ursprungliga korgbågade valvet är klätt med ljust grågrönt målade bräder. Den profilerade taklisten är gråmarmorerad. Under läktaren är ursprungliga breda bräder med grå bemålning.
KOR - Det femsidiga koret har ingång i söder och dörr till sakristian i öster, direkt norr om altaret, vilket flankeras av två fönster. I norr är predikstolen placerad och invid denna en svart digitalorgel, i söder dopfunt, sockenkista, smidd ljusbärare samt ambo i smutsvit lasyr.
GOLV - Som långhus. I korets östra del är bräderna inlagda 1847.
VÄGG - Som långhus. Direkt öster om korporten är en mindre förtagning. I norr är en inmurad gravhäll som skyms något av predikstolstrappan och över korporten ett inmurat tympanon. Väster om sistnämnda hänger ett epitafium och på den östra sidan en primklocka. På ömse sidor om altaret sitter nummertavlor.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak gråmålad dörr från 1881 med helfranska fyllningar. Den sitter i en djup smyg.
PORT - I koringången sitter en rak gråmålad bräddörr från sent 1800-tal med utanpåliggande lås. Ytterporten av stående bräder har stocklås. Porten sitter i en djup smyg med ramp av bräder.
FÖNSTER - De stickbågade fönstren har korspost med två fastskruvade innanlufter från 1956 i vilka sitter färgade antikglas i tät blyspröjsning. Karmar, bågar och smygar som i långhus.
TAK - Som långhus, fast valmat över koravslutningen. Vid taklisten sitter två skenor med vita strålkastare och från hjässan hänger en grå högtalare.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret är murat, slätputsat och vitkalkat. Fronten är inklädd med gråmålade bräder. Altarskivan är av polerad kalksten. Sannolikt är det medeltida.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1776 är ett välskuret och påkostat barockverk av Velingasonen Johan Ullberg d. y, liksom den stilmässigt anslutande predikstolen. Tillsammans bildar de en enhet i dekor och färg. Formerna är kraftiga och kompositionen är tät. Den förkroppade predellan bär textkartusch och mästarens signatur. På förkroppningarna är skurna blom- och bladklasar. Från dessa reser sig två vridna kolonner med vinranksrelief och korintiska kapitäl. Dessa bär ett profilerat och förkroppat litet entablement. Inom corpus är en rundbågad fyllning som helt upptags av den korsfäste Kristus i friskulptur. I svicklarna är blomsterreliefer. Från predellans sidor reser sig rikt skurna postament med draperingar. På dessa står två allegoriska kvinnofigurer. Den vänstra håller en bibel och en palmkvist, den högra ett ankare (hoppet) och ett brinnande hjärta (kärleken). Det storskaliga krönstycket utgörs av en strålande treenighetstriangel som bryter igenom skyar med två närmast svävande änglar i friskulptur, vilka håller fram var sin krona och spira. Bemålningen domineras av benvitt och guld.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen från 1842 sitter ihop med altaret och har två grindar med skjutreglar. Dess halvfranska fyllningar är grönmarmorerade och sitter i gråmålade ramstycken. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1941 består av tio rader i norr och söder, vilka går ända in till väggen. Mot denna och radiatorerna under fönstren är en bröstning av liggande brädpanel. Mot koret är skärmar med fyllningar. Ryggarna är lutande och har på baksidan bokstöd. Under sitsarna är radiatorer. De raka gavlarna har fyllningar med grågrön marmorering, i övrigt är bänkkvarteren utvändigt målade med rosa och invändigt med rödbrun lasyr. I den bakre södra raden är en inbyggd manöverstation.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen med trappa och ljudtak är ett överdådigt barockarbete, skuret av ovannämnde Johan Ullberg d. y. år 1776. Korgens sidor bär fyllningar med dekor av samma slag som altaruppsatsens förkroppningar. Hörnen markeras av kraftiga voluter med reliefdekor. Mot entablementets svarta textband sitter snäckor. Även den rundade basen har bladreliefer. Korgen avslutas nedtill med en druvklase, omgiven av nedhängande draperingar med tofsar. Korgens utformning fortsätter på den samtida trappskärmen. Den likaså samtida raka trappdörren har två halvfranska fyllningar med sentida blomstermålning och hasp av järn. Dörromfattningens krön utgörs av en snäcka omgiven av akantus och två urnor med genombruten akantus. På korgen står ett samtida bokstöd, ett timglas från 1754 och en ljusbärande kerub, skuren av farbrodern Jonas Ullberg år 1721. Det sexsidiga ljudtaket har den mest påkostade utsmyckningen. Från dess himmel svävar en försilvrad duva, omgiven av skurna draperingar med tofsar. På hörnen sitter snäckor. Längs takets sidor står snäckor med omgivande genombruten akantus och på hörnen brinnande urnor. Ljudtaket avslutas med en genombruten lökkupol i vars topp är en brinnande urna med akantusrelief. Bemålningen inskränker sig till benvitt med dekor och lister i främst guld, men också silver.
ORGEL - Orgeln byggdes 1887-89 av Salomon Molander, Göteborg. 1964 utökades verket av Nordfors & Co, Lidköping. Orgeln har mekanisk registratur med åtta stämmor, en manual och pedal. Det fristående spelbordet är vänt mot öster. Fasaden ritades av arkitekt Isak Gustaf Clason. Den består av ett högre mittfält och två lägre sidofält. De kantas av pilastrar och bär horisontala entablement, varav det mittersta med tandsnitt och skuret krön. På ytterkanterna står brinnande urnor. Bemålningen utgörs av benvitt med fyllningar och lister i rödbrun marmorering.
LÄKTARE - Läktaren är väsentligen från 1840-talets renovering. Den vilar på åtta gråmålade pelare med fasade hörn. Bröstet pryds av fyllningar med grå marmorering och profilerade inramande lister. Ovanpå bröstet är ett sentida träräcke. De två symmetriskt placerade trapporna från 1843 har gråmålade trappsteg som vrider sig kring en rund post. Under den norra trappan är en städskrubb från 2000, inklädd med vitmålad pärlspont. Läktaren har tre gradänger från 1843 i norr och söder. Dessa har fyra intakta bänkrader var från detta tillfälle. Bänkarna har raka ryggar och gavlar av gråmålat trä, liksom det samtida golvet. I det smala utrymmet bakom orgeln har två sidostycken till den äldre altaruppsatsen ställts.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i sandsten består av två delar. Den runda cuppan har centralt uttömningshål och avslutas upp- och nedtill av en repstav. Livet är starkt vittrat och röjer ingen vidare dekor. Den större runda foten har upptill två repstavar och sedan en rundad profil med bl.a. ett hålkäl. Dateringen torde ligga inom andra hälften av 1100-talet.
NUMMERTAVLOR - De vridbara vita nummertavlorna från 1835 är rektangulära med nyklassicistiska förgyllda ramar i form av flankerande halvkolonnetter och bladreliefer.
PORTRÄTTGRAVSTEN - Porträttgravstenen av kalksten är gråmålad och framställer i relief häradshövdingen över Visingsborgs grevskap, Tyres Gunnarsson (1630-1687), och hans maka Anna Andersdotter Stille (1632-1698). De är placerade inom en rundbåge, buren av kolonner med joniska kapitäl. Mellan dem är ett krucifix och i svicklarna änglar med vanitassymboler.
EPITAFIER - Epitafiet över Tyres Gunnarsson och hans familj är en stor olja på duk, utförd av Per Brahe d y:s "Hofconterfejare" Johan Werner d y år 1668. Målningen skildrar Kristi Gravläggelse och under detta häradshövdingen med maka och barnskara i adorantposer. Ramen bär en text om kyrkans målning och tavlans renovering år 1790 "på egen bekostnad".
FRAGMENT AV ÄLDRE ALTARUPPSATS - Kyrkans äldre altaruppsats var skuren av Johan Werner d y år 1663. Av detta verk i tidig barock återstår två sidostycken med rikt skuren broskornamentik och två halvskulpturer av yppiga allegoriska kvinnogestalter. Dessa har spår av bemålning. Vidare finns på sakristians vägg en sittande Kristusfigur och i ett skåp två livfulla keruber, två konsoler med änglahuvud samt ett korintiskt kapitäl.
VOTIVSKEPP - Ett votivskepp skänktes kyrkan vid mitten av 1600-talet av Tyres Gunnarsson och bär han och hans makas initialer.
TYMPANON - Det romanska tympanon har en betydligt högre och kupigare relief än det yttres. Detta har dock nötts av att ha legat utomhus i klockstapeln. I mitten sitter en man som förefaller ha krona och gör en välsignande gest. Han omges av två knäböjande män som bär något i sina händer. Figurerna är något känsligare gestaltade än på det yttre tympanon. Ursprungligen skall det ha suttit över västporten.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i väster och öster. Ovan västporten sitter i röstet ett fönster. GOLV - Golvet består av de ursprungliga bräderna med brunrosa bemålning. Upp från västporten är en trätrappa med fyra steg och ursprungliga träräcken i samma bemålning som golvet.
VÄGG - Väggarna är klädda med liggande pärlspont från sent 1800-tal i ljusgrå bemålning. Den ojämna östväggens mur har samma behandling som långhusets. Röstet är dock som ovan. På västväggen sitter ett elskåp.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr med fyllningar och grå bemålning. Den beskrivs närmare under exteriör. Långhusporten beskrivs under långhus.
FÖNSTER - Se exteriör.
TAK - Taket har tredingsform och är klätt med ursprunglig ljust gråmålad pärlspont. SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång i söder och dörr till kor i väster. På ömse sidor om ingången och i norr är fönster. Centralt placerad framför skåpen i öster står en liggande textilförvaring från 2000.
GOLV - Golvet är belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Gråmålade. Östväggen upptags helt av en gråmålad skåpsinredning från 1881. I norr sitter en träskulptur.
PORT - Ytterporten är stickbågad med helfranska fyllningar och grå bemålning. FÖNSTER - Se exteriör.
TAK - I taket är ursprunglig pärlspont med vit bemålning.
Fasadkulör (2004): Ofärgad, Vit
Antal våningar (2004): 01, Krypta, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Det var en romansk anläggning med smalare kor och absid, byggd av sandstenskvadrar. Ovan sydporten fanns ett reliefhugget tympanon som torde ha utförts av den s.k. Ottravadsmästaren. Detta skulle kunna precisera kyrkans byggnadstid till 1100-talets slut. Viss oklarhet råder dock om detta tympanon egentligen kan härröra från Ettaks rivna kyrka. Under 1500-talet var kyrkan i dåligt skick. Under 1600-talet kom socknen att ingå i Visingsborgs grevskap. Greve Per Brahe d.y. och hans befallningsman Tyres Gunnarsson lät på 1660-talet iståndsätta kyrkan igen. Nya fönster hade tillverkats 1649 och 1663 bröt murarmästaren Erik Björnsson i Mäthult upp ett större korfönster. Samma år skänkte greven en altaruppsats och året innan en predikstol, båda skurna av Johan Werner d.y. 1665 byggdes en läktare, vilken två år senare målades av nämnde Werner. 1677 målades koret och 1680 reparerade nämnde Björnsson sprickorna i den norra långsidan. En ny bänkinredning tillkom också detta år. 1688 uppfördes ett vapenhus framför västporten.
1702 upptogs ett stort fönster vid predikstolen. 1750-51 utvidgades kyrkan med nytt fullbrett kor som försågs med tidstypiskt tresidig avslutning. Byggmästare var Sven Söderberg. Stenmaterial från Ettaks rivna romanska kyrka skall ha använts. Enligt en teckning från tidigt 1800-tal och 1829 års inventering så tycks man ha sparat absiden som en pendang till koret, vilken kom att tjäna som sakristia. Den gamla sydportalen igensattes och fick ett fönster. Troligen gavs alla fönster samma storlek vid detta tillfälle. 1753 färdigställdes en ny bänkinredning. Ny altaruppsats och predikstol förfärdigades 1776 av Johan Ullberg d.y. för kyrkans egna medel. 1783 tjärströks kyrkans spåntak. 1785 lagades det läckande taket över sakristian. 1790 målades kyrkan av målaren Anders Lang. 1792 sattes en ny dörr i korporten eftersom den gamla ej höll tätt för drag.
Omkring 1800 byggdes ett nytt vapenhus i väster. 1826 utbyttes takens uttjänta spåntäckning mot tegel. 1842 fick det rötskadade korgolvet och altarringen utbytas. Innertaket reparerades, altaruppsatsen renoverades, ett nytt fönster sattes in i gaveln ovan läktaren och bänkinredningen ommålades. 1843 försågs läktaren med nytt golv, bänkar och två symmetriska trappor. Alla dessa arbeten var slutförda 1847. Den bristfälliga och förfallna sakristian revs och ersattes av en ny 1881. Sannolikt i samband med detta tillkom fönstrens nuvarande ytterbågar, ny bänkinredning och vapenhusets nuvarande inre. Kyrkan försågs 1889 med en orgel, byggd av Salomon Molander, Göteborg. Fasaden ritades av arkitekt Isak Gustaf Clason.
1923 förstärktes grunden under kyrkan p.g.a. sprickor och sättningar i södra och västra muren. 1938 ersattes uppvärmningen med kamin av centralvärme med lågtrycksånga. Ett pannrum inrymdes under sakristian. Interiören renoverades 1941 under ledning av konservator K J R Johansson. En ny bänkinredning tillverkades och den ursprungliga benvita färgen på predikstol och altaruppsats framtogs. Vid interiörens totala ommålning återställdes takets äldre blågrågröna färg. 1952 installerades elektrisk belysning. 1956 försågs fönstren med innanlufter, varav de i koret med antikglas.
1963 genomfördes en inre ommålning av konservator Olle Hellström. Befintlig färgsättning behölls till stor del. Altaruppsatsens krucifix förgylldes. Nya ytterportar av ek insattes i vapenhus och sakristia. Ett vittrat romanskt tympanon inmurades i koret. 1972 renoverades och utökades orgeln av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Två år senare ersattes centralvärmen av direktverkande elvärme. 1991 borttogs den bakre bänkraden för att ge plats åt bokbord och dylikt. 1993 konserverades predikstol och altaruppsats. Sistnämndas krucifix återfick sin ursprungliga hudfärg. Ett epitafium konserverades och återuppsattes. Altarringen bättringsmålades. Detta arbete utfördes av konservator Rolf Karlsson. 2000 försågs sakristian med ny textilförvaring och en städskrubb inrymdes under den norra läktartrappan.
År 1100-1249 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus
År 1662 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Johan Werner, d.y.
År 1663 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Upptagning av större korfönster.
År 1663 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Johan Werner, d.y.
År 1665 Fast inredning - läktare
År 1680 Fast inredning - bänkinredning
År 1680 Underhåll - stomme
Reparation av sprickor i norra muren.
År 1753 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: Sven Söderberg
År 1776 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Johan Ullberg d y
År 1776 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Johan Ullberg d y
År 1783 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Tjärning av spåntak.
År 1790 Underhåll - målningsarbete
Hantverkare - Målare: Anders Lang
År 1792 Fast inredning - port
Ny korport.
År 1826 Underhåll - takomläggning
Spån byts mot tegel.
År 1842 Fast inredning - altarring
År 1889 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Isak Gustaf Clason
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1923 Underhåll - grundförstärkning
År 1938 Teknisk installation - värme
Centralvärme med lågtrycksånga i pannrum.
År 1941 Underhåll - målningsarbete, interiör
Delvis återgång till äldre färgsättning.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1941 Konservatorsarbeten
Ursprunglig färg på altaruppsats och predikstol framtags.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1941 Fast inredning - bänkinredning
År 1952 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
År 1963 Underhåll - målningsarbete, interiör
Befintlig färgsättning bibehålls till stor del. Altaruppsatsens krucifix förgylles.
Konservator: Olle Hellström
År 1963 Fast inredning - port
Nya ytterportar i vapenhus och sakristia.
År 1972 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Renovering och utökning av orgelverk.
År 1974 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning.
År 1993 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och predikstol. Krucifixets ursprungliga färger tags fram. Ett epitafium konserveras och återuppsätts. Altarring bättringsmålas.
Konservator: Rolf Karlsson
År 2001 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
Konstruktör: Ulla Engqvist
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Bergström, Maja, Velinga kyrka, 1993
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin