Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vättaks kyrka ligger i skogsbygden mellan Falbygden och Tidaholm. Kyrkan ligger på en medeltida kyrkplats i änden av en samlad by. Läget utgörs av en uppodlad grusplatå. Invid kyrkogården är ett vägskäl och ett kyrkstall.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården utgörs av en gruskulle, delvis omgärdad av en stödmur med trädrad och smidesgrindar. Ett dominerande inslag utgör två familjegravar med stenram respektive järnkedjor. På kyrkogården står en öppen klockstapel med manuell ringning.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Korskyrkan är ett typiskt exempel på det tidiga 1700-talets timmerkyrkor i landskapets skogsbygder. Den sekundärt vitfärgade exteriören kännetecknas av ett satt centraltorn och valmade tak med spåntäckning. Fönster och västport är från 1700- och det tidiga 1800-talet. Interiören präglas av barock genom Johan Risbergs takmålningar (renoverade 1871 av A G Ljungström) samt Jonas Ullbergs predikstol och altaruppsats. En dopängel och ett golvursfodral är skurna av Jöns Lindberg. Ett altarskrank skiljer kor från sakristia. Från 1800-talets andra hälft är bänkinredning och altarring samt en orgel, byggd av P A Holmqvist, Liared. Ett minne från den föregående medeltida träkyrkan är den romanska dopfunten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i utkanten av den väl samlade byn.
- Kyrkans exteriör är en god representant för de timrade korskyrkor som uppfördes i skogsbygderna under 1700-talets förra hälft.
- Interiörens huvudsakliga prägel av stilideal från 1700-talet, bl.a. genom den karaktärsskapande takmålningen. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Bevarad inredning från det sena 1800-talet.
- Orgeln är en av få återstående 1800-talsverk i landskapet.
- Medeltida dopfunt.
- Kyrkogård med murar, grindar, trädrad och familjegravar.
- Klockstapel med manuell ringning.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2004)
Korskyrkan ligger med koret åt öster i ett centralt krönläge på den gruskulle som utgör kyrkogården. Kullen sluttar brant i norr och nordost, medan sluttningen är svagare i söder. I söder kantas kyrkogården av en kallmurad stödmur av gråsten med två ingångar. Den västra är mitt för kyrkans sydport och kantas av grindstolpar av kalksten, vilka bär en smidd pargrind från 1800-talet. Den östra har toppiga betongstolpar som bär en smidd pargrind av senare datum. Innanför muren är en rad av äldre lövträd. I väster är en lövhäck och nedanför sluttningen i norr och nordost en kallmur av gråsten som har en öppning i det nordvästra hörnet. Kring denna är kalkstenstolpar som bär en smidd pargrind med årtalet 1879. I sluttningen växer ett flertal lövträd. Från kyrkogårdens östra hörn slingrar sig en grusgång upp till kyrkan, förbi dess norra långsida och fram till västporten. Mellan sydporten och grinden i söder är en sentida trappa av kalksten med allé och träräcken. Norr om kyrkan står i väster klockstapeln och i öster ett litet redskapsskjul med plats för soptunnor. Gravarna ligger främst i nordsydliga rader i söder och väster. Dessa är glesa och har ett antal vårdar med stenram och grusade ytor. En av familjegravarna inhägnas av järnkedjor. Invid kyrkans nordvästra hörn ligger en sönderslagen gravsten från 1700-talet.
ÄLDRE KYRKA - Kyrkans föregångare var en medeltida träkyrka, vilken hade en murad sakristia av sten. Sistnämnda kvarstod ännu 1829 som en del av efterträdaren.
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Skaraborg, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1971-72
Inventarium över svenska orglar, 1989: Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskift 1973-74
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin