Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Härja kyrka ligger i en dalgång i moränlandskapet mellan ån Tidan och det skogiga Hökensås. Hävdad ängsmark och samlad bebyggelse ger miljön ett högt natur- och kulturhistoriskt värde.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den lilla ovala kyrkogården ger ett autentiskt intryck främst genom sin form, men även genom kallmur, trädrad och murade grindstolpar. Gravvårdarna är få och nästan uteslutande sekelgamla. Bl.a. märks åtta stycken gravstenar från 1600-talet och två liljestenar, varav en inmurad i kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans exteriör har en klart tidigmedeltida karaktär, trots att långhuset med tidstypiskt polygonalt kor och sakristia härrör från 1767. Detta till följd av att den romanska kyrkans sandstenskvadrar återanvändes, liksom dess rika och särpräglade stenskulptur. Kyrkans främsta kännetecken är det romanska tornet. Dess jämna sandstensmurverk uppvisar ett av landskapets främsta prov på kvadertekniken. De rundbågade ljudgluggarna har mittkolonnetter och dekorerade tärningskapitäl. Det spåntäckta taket har kvar sin romanska form vilket förstärker kyrkans karaktär. Tornets mellanvåning kan med ledning av gavelröstets rundbågsöppning och takets tunnvalv antagas ha tjänat som västverk för den storman som bekostat kyrkans uppförande. Den ljusa interiören präglas av brytningen mellan barock och nyklassicism, vilket märks i den traditionella predikstolen och brädtakets sparsmakade girlanddekor. 1700-talsläktare, altartavla av A G Ljungström, altarring och orgelfasad från 1800-talets andra hälft samt en enkel bänkinredning från 1962 speglar rummets olika tidsskikt. Det pneumatiska orgelverket byggdes 1938 av Levin Johansson, Liared. Från medeltid härrör altare, dopfunt, vigvattenskar och tre träskulpturer samt den järnbeslagna sakristidörren.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ingår i en bymiljö med höga kulturhistoriska värden.
- Kyrkan representerar de små romanska sockenkyrkor som under 1700-talet byggdes till för att rymma en ökande församling.
- Medeltida torn, västgavel, återanvända byggnadsdelar och reliefer utgör tillsammans med bevarade medeltida inventarier ett omistligt historisk dokument.
- Interiören präglas av de senaste trehundra årens tillägg och ändringar.
- Bevarad inredning och dekor från 1700- och 1800-talen.
- Kyrkogårdens ålderdomliga form, stenmur, grindstolpar, smidesgrindar, trädrad och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2004)
Salkyrkan är belägen i den norra delen av en närmast oval kyrkogård. Denna omgärdas av en kallmur av gråsten med inslag av återanvänd huggen sandsten. I väster och norr är stödmurar. Murarna kantas av en rad med gamla lönnar och askar. Ingången i söder omges av två murade grindstolpar av sandstenskvadrar med tälttak täckta av kopparplåt med krönande kors. Täckning och kors nygjordes 1961. Grindstolparna bär en smidd pargrind från 1800-talet. Från ingången löper en grusgång som delar sig och slutar vid kyrkans två portar. Kyrkogården används idag föga och har endast ett fåtal gravar i söder och öster, vilka nästan alla är från åren kring sekelskiftet 1900 och några har stenram.
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Fischer, Ernst, Västergötlands kyrkliga konst under medeltiden, 1920
Härja kyrka, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet, 1998
Högberg, Folke, Stavkorshällar och liljestenar i Västergötland, 1960
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74
Svanberg, Jan, Gycklarmotiv i romansk konst, 1970
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin