Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Baltaks kyrka ligger på en ny kyrkplats vid Tidans uppodlade dalgång. I anslutning finns viss egnahemsbebyggelse från 1900-talets förra hälft.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den rektangulära kyrkogården omges av kallmur med jordvall och trädrad på insidan. I väster är smidesgrind och granitstolpar. I öster är en klart avskild utvidgning som länkas samman med den äldre delen via två parallella gångar med trädrad. Dessa understryker anläggningens symmetri och axialitet, vilket även betonas av bårhuset och förrådet i väster som är symmetriskt placerade med likartad utformning. De 1937 uppförda byggnaderna ansluter i sin utformning till kyrkan. Flera gravkvarter har stenramar och grusade ytor.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Stockholmsarkitekten Georg A Nilssons kyrka från 1917 är med sin oförändrade exteriör ett gott exempel på nationalromantik. Inner- och ytterväggarnas slammade tegelytor är en del av byggnadstidens materialrealism. Dessa och absiden ger associationer till medeltid medan det spåntäckta torntakets former har drag av barock. Det höga branta sadeltaket i kombination med de låga långsidorna och strävpelarna får kyrkan att verka växa upp ur marken. Interiören är ett väl sammanhållet exempel på nationalromantik med trepassformat tak och triumfbåge, murad predikstol och altare samt kraftfulla ljuskronor i smide. Från byggnadstiden härrör vidare läktare, bänkinredning och orgelfasad samt flertalet dörrar och fönster. Fönstren bär glasmålningar i jugend. I det djupt belägna korfönstret sitter en glasmosaik från Adolf Niklassons renovering 1952, vilken är ett blickfång i kyrkorummet. Altarrelief, dopfunt och ljudtak är harmoniska tillskott från samma år. I korets innerväggar finns tre inmurade stenskulpturer från den nu rivna romanska sockenkyrkan.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans föga förändrade exteriör är ett gott exempel på nationalromantik. - Taktäckning av enkupigt lertegel och kluvna spån.
- Interiören speglar, trots vissa ändringar, ännu nationalromantiken och bildar tillsammans med bevarad inredning en helhet.
- De konstnärliga tillskotten från 1952 års renovering.
- Medeltida stenskulptur från den gamla sockenkyrkan.
- Kyrkogårdens symmetri, stenmur, trädrader, smidesgrind, bårhus, uthus och stenramsgravar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
BALTAKS KYRKA - Kyrkan från 1917 består av ett långhus med smalare rakt kor i öster, vilket är försett med en tresidig absid. Båda har samma takhöjd som långhuset. Norr om koret är en sakristia. Över västra långhusgaveln reser sig ett litet torn.
FASAD - Kyrkan vilar på en sockel av grovt tuktad granit, vilken under kor och sakristia är lagd i två skift. Murarna av tegel är slammade och målade med en ljusgul kalkfärg. Mellan långhusfönstren är strävpelare. På västgavelns hörn har fyra större strävpelare anbragts liksom två som flankerar porten och två på korets hörn. Alla är avtäckta med enkupigt lertegel. Korets strävpelare har valmat fall. Vid anslutningen mot väggarna är strävpelarnas takfall avtäckta med smutsvitt målad plåt. På den södra långsidans östra ände är en mindre utkragning. Långhusets fönster befinner sig i grunda smygar som löper ända ned till sockeln. I varje sida av tornet är två raka parluckor med tjärad fiskbenspanel. Dessa sitter i grunda trepassformade smygar. Ovan dessa är tre rundblinderingar. I sakristians gavelröste är två rundblinderingar och ovan dessa ett fönster. Mellan strävpelarna på västfasaden sitter ursprungliga porthållare i smide med sköldform.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga och har karmar och bågar av vitmålat trä. Långhuset har fyra fönsteraxlar med breda rundbågsfönster. Dessa har två poster med tre öppningsbara lufter. I mittlufternas övre del är små glasmosaiker med bibliska symboler, utförda av Georg A Nilsson och N P Ringström, Stockholm. Lufterna har i övrigt en tät blyspröjsning med färgat antikglas, samt vitmålade stormjärn och hörnbeslag. Utkragningen på södra långsidan har ett rundbågsfönster med enkel luft och mosaik i krönet. Även här är tät blyspröjsning med färgat antikglas och stormjärn. Fönstret är från 1952. Västra travén på långsidorna har under takfoten ett runt fönster med enkel luft och 16 rutor i vitmålade träspröjs. Den runda grunda smygen har avtäckning av smutsvitt målad plåt. I västgaveln är tre runda fönster i höjd med läktaren. Dessa har fyra öppningsbara lufter med tre rutor i vitmålade träspröjs. I korets sydvägg är ett högt och smalt rundbågsfönster med enkel luft och tät blyspröjsning med färgat antikglas. Det likartade östfönstret är något högre fast har enbart fyra rutor i vitmålade träspröjs. Sakristian har ett liggande fönster med mittpost och två öppningsbara lufter, i vilka sitter nio rutor med vitmålade träspröjs. I röstet är ett litet runt fönster med enkel luft som bildar krönet i en triangel av rundblinderingar.
PORT - Den ursprungliga västporten är en rak pardörr med ljusbrunt bemålad fiskbenspanel och samtida handtag. Den har överljus och sitter i en rundbågad smyg med tre språng och trappa av granit. Sakristiporten är sannolikt från 1952. Den är rak med rombisk panel i ljusbrun bemålning och åttasidigt fönster. Framför dess rundbågade smyg är en granittrappa med smidesräcke.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt brant sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. På korgavelns nock sitter en flöjel med årtalet 1916. Absidens tak är valmat över alla sidor och har samma täckning, liksom sakristians sadeltak. Torntaket utgörs av en karnisformad huv som bär en låg sluten lanternin med åtta sidor, vilken i sin tur kröns av en spira med lökformad bas och smideskors i toppen. Taktäckningen utgörs av kluvna och tjärade spån med rundad ände. De murade takfötterna är avtrappade i två steg. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt från 1986.
BALTAKS KYRKA - Kyrkan från 1917 består av ett långhus med vapenhus i sydväst och ett smalare rakt kor i nordost. Nordväst om koret är en sakristia och i sydost ett förråd. Här nedan anges väderstrecken som om koret låg rakt i öster. Den ljusa interiören präglas av nationalromantik där varje detalj är en del av en större helhet. Något har detta rubbats genom 1952 års förändringar och nytillskott, vilka ändock smälter väl in. Det kraftigt markerade koret är naturligt blickfång i det intima kyrkorummet. Färgskalan är kall med vita väggar och en stor del av träarbetet i grått och grönt. Alla fönster är ursprungliga och har karmar, bågar och spröjs av vitmålat trä om inget annat anges. Smygarna följer fönstrens form. Alla portar och dörrar är ursprungliga.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster och fyra fönsteraxlar. I väster är vidare en läktare under vilken den bakre bänkraden borttagits. Norr om triumfbågen i öster är en passage mellan predikstol och sakristia, och på andra sidan en öppning till förråd. Bänkkvarteren indelas av en mittgång och sidogångar. Över mittgången hänger två dominerande ljuskronor i smide från byggnadstiden, vilka bidrar starkt till rummets nationalromantiska karaktär. Hängande små löv och kors bidrar till deras utsmyckning. Över bänkkvarteren hänger tre par tidstypiska mässingskronor från 1952. Framför koret har de två främre bänkraderna borttagits så att ett kyrktorg bildats. I norr står nedanför predikstolen ett piano i ljust trä, i söder en ambo i ljust trä samt dopfunten.
GOLV - Golvet består av fernissade furubräder, sannolikt från 1952.
VÄGG - Väggarnas tegelmurar är slammade och vitkalkade. Under läktaren är på ömse sidor om porten stickbågade djupa smygar med kapphängare i ljust trä. I den södra finns ett litet skåp med manöverstation från 1984. In till koret är en trepassformad öppning i hela dess vidd. Norr om denna är den murade väggfasta predikstolen. Denna är fyrsidig och i samma utförande som väggen. Centralt på varje sida har teglet murats på dekorativt manér. Korgens gesims utgörs av en polerad kalkstensskiva med bokstöd i samma material. Basen är avtrappad i flera steg och går ned på en låg fot. Öppningen till förrådet är rak och i denna hänger det en textil. Ovan detta är en rund korsblindering som balanserar predikstolen. Till vänster om denna hänger en nummertavla. Mellan fönstren hänger sköldformade lampetter i smide från byggnadstiden. Med sina hängande löv ansluter de till takets smideskronor och utgör en betydande del av rummets dekor. Under fönstren sitter vita radiatorer. På ömse sidor om orgeln är i västväggen små smygar upp till takhöjden, vilka avskärmas med öppna vitbetsade träpaneler från 1952.
PORT - Porten är en rak pardörr med tre halvfranska fyllningar per dörrhalva och grå bemålning. Fodret har samma färg.
INNERDÖRR - Mellan predikstol och sakristia är en smal rundbågad dörr med halvfranska fyllningar och grå bemålning. Den sitter i en rundbågad smyg i två språng där det inre är förskjutet åt norr.
FÖNSTER -De breda rundbågade fönstren har två poster och tre öppningsbara innanlufter med två rutor var. Fönsterbänkarna är av slipad brun kalksten från 1952.
TAK - Det trepassformade taket är klätt med grågrönt betsade smala bräder. I mittvalvet är synliga bjälkar som förankras i nocken av ursprungliga smidesstänger med dekorativ utsirning. Dessa bjälkar bildar tre par, bortsett från den avslutande bjälken mot triumfbågen. Takets anfang är något utskjutande och den murade taklisten är avtrappad i fyra steg. Under läktaren är ursprunglig profilerad locklist med gräddvit lasyr.
KOR - Det rakslutna koret har dörr till sakristia i norr samt fönster i öster och söder. Altaret står i en djup fönstersmyg med flankerande barriärer som skjuter ut från denna i rät vinkel. Dessa är i samma utförande som väggarna och har tre korsblinderingar var. Gesimserna utgörs av polerad skråkantad kalksten och på ändarna mot långhuset står höga fasta ljusstakar i smide. Sistnämnda tjänade fram till 1952 som fötter till nummertavlorna. Barriärerna tjänar som altarring och har på yttersidorna knäfall av oputsat rött tegel med stoppade dynor.
GOLV - Golvet som ligger tre trappsteg högre än långhuset består av rött ursprungligt tegel med löparna uppåt. Altaret ligger ytterliggare två trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. Det höga östfönstret sitter i en stor smyg med sex språng. På ömse sidor om sakristiporten är inmurade realistiska mansansikten - det ena med krona - och i sydväggen en mer schematisk relief av en man med kjortel. Dessa är romanska verk i sandsten från den gamla kyrkan. Ovan sakristiporten sitter en ursprunglig ljushållare i smide och ett krucifix samt på ömse sidor om altaret smideslampetter av samma slag som ovan. I triumfbågens sidor är smidesräcken och på dess insida fyra strålkastare.
INNERDÖRR - Sakristidörren är rak med tre halvfranska fyllningar och grå bemålning. Den sitter i en djup rundbågad smyg med korsblindering i tympanon.
FÖNSTER - Det rundbågade östfönstret har enkel innanluft från 1952 av gråmålat trä med en glasmosaik i blyspröjs, vilken föreställer Kristi uppståndelse. Konstnären är Simon Sörman på Holma i Hälsingland. Fönsterbänken är sluttande och vitmålad. Det likaså höga och smala rundbågsfönstret i söder har en enkel öppningsbar luft med tre rutor och grå bemålning. Fönsterbänken är av slipad kalksten.
TAK - Taket utgörs av ett tunnvalv, klätt med grågrönt betsade bräder. Anfang och taklist är som i långhus. FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret är murat i samma utförande som väggarna. På fronten är en korsblindering. Altarskivan är av slipad kalksten.
ALTARUPPSATS - Den skurna altaruppsatsen från 1952 av Arvid Bryth föreställer i närmast friskulptur Maria med Jesusbarnet, herdarna och de tre vise männen. Allt är skuret i ett stycke och predellan bär enkla bladreliefer. Färgskalan utgörs av varma och ljusa pasteller.
BÄNKINREDNING - Den ursprungliga öppna bänkinredningen består av tolv rader i norr och söder. Ryggarna är svagt lutande med liggande halvfranska fyllningar och bokstöd på baksidan samt vid golvet fotstöd. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. De raka gavlarna har urfasningar i sidorna. Bemålningen utgörs av två gråa nyanser.
LJUDTAK - Ljudtaket från 1952 vilar på två murade konsoler samt två fasade bjälkar. Från himlens förgyllda stjärna svävar en likaså förgylld duva. Taket är fyrsidigt och bär en gråmarmorerad krenelering samt ett förgyllt kors på kula.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln från 1952 har två manualer, pedal och 13 stämmor. Den byggdes av Nordfors & Co. i Lidköping. Spelbordet står i söder vänt mot norr. Fasaden är från 1917 års orgel, byggd av Åkerman & Lund, Stockhom. Den består av ett centralt pipfält med trepassformat krön i vars topp är ett litet trepass med en målad änglaflykt. Den förgyllda gesimsen bildar i ändarna små voluter. På sidorna är flankerande träpipor i ljusbrun lasyr.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två gråmålade pelare på ömse sidor om mittgången. Läktaren är rak mot öster men viker på sidorna av mot västväggens hörn via rundstavs- och hålkälsform. Bröstet är klätt med en stående beigt målad brädpanel. På fronten sitter fyra ursprungliga rektangulära evangelistbilder utförda i olja av K J R Johansson med fasade hörn. Ovanpå bröstet är ett smidesräcke. Bänkinredning är borttagen.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den åttasidiga dopfunten i kalksten tillkom 1952. Den har polerad skråkantad cuppa och fot. På ena sidan är orden "LÅTEN BARNEN KOMMA TILL MIG" i upphöjd polerad relief. I övrigt är den avtrappade basen tandmejselhuggen med korsblinderingar på tre av sidorna.
NUMMERTAVLA - Den ursprungliga sexsidiga nummertavlan av vitmålat trä har en smidesram med lyrkrön. KRUCIFIX - Ett stort gråmålat krucifix gjutet av trämassa inköptes i München 1917 och skänktes till kyrkan av disponent Scholtz på Holma. Den satt ursprungligen på den främsta hanbjälken som ett triumfkrucifix.
FÖRRÅD/DOPRUM - Det rektangulära lilla rummet har öppning i väster och fönster i söder. GOLV - Som kor.
VÄGG - Som långhus.
FÖNSTER - Det rundbågade fönstret har enkel innanluft och fönsterbänk av slipad kalksten. TAK - Taket är klätt med blåbetsad slätspont.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång i öster, dörr till kor i söder och till predikstol i väster. Upp till sistnämnda är en trätrappa. I norr är ett fönster med skrivbord i furu framför. I sydost och väster är väggfasta textilskåp från 1986 med omålade furuluckor.
GOLV - Golvet är belagt med plastmatta i parkettimitation.
VÄGG - Som långhus. I öster är ett bönealtare i ljust trä från 1986.
PORT - Den raka porten härrör från 1986 och är klädd med stående vitmålad faner och har ett åttasidigt fönster. INNERDÖRR - Behandlas ovan.
FÖNSTER - Det liggande fönstret har mittpost och två öppningsbara lufter med nio rutor av råglas var. Fönsterbänken är av vitmålat trä.
TAK - I taket är vitmålade bräder och en vindslucka.
VAPENHUS - Det rektangulära lilla vapenhuset har ytterport i väster, långhusport i öster och dörr till läktartrappa i norr samt till förråd i söder. Ifrån taket hänger en ursprunglig armatur i smide med lösa löv.
GOLV - Som kor.
VÄGG - Som långhus. Ovan långhusporten är en korsblindering.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr med stående smala fyllningar, brun ådermålning och överljus. Långhusporten behandlas ovan och sitter i en djup rak smyg.
INNERDÖRR - Trapphusdörrarna är raka med liggande karnisprofilerad lockpanel och grå bemålning. Smygarna är djupa och rundbågade.
FÖNSTER - Ytterportens överljus utgörs av en lunett med ådermålad spröjsning i form av en uppgående sol. TAK - Takets kryssvalv är murat av tegel med slammad och vitkalkad yta.
TRAPPHUS - I norr och väster är fönster som följer trapploppet. Under trappan är en toalett. Den svängda trappan är klädd med heltäckningsmatta och har ursprungliga ledstänger av trä. I det övre planet är dörrar i alla sidor utom väster.
GOLV - Golven är klädda med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. I öster är de klädda med vitmålad stående panel.
INNERDÖRRAR - In till läktare och orgelverk är rundbågade dörrar med halvfranska fyllningar och brun lasyr. Till torntrappan är en rak dörr med liggande karnisprofilerad panel i samma bemålning, vilket även gäller fodren.
FÖNSTER - De nedre fönstren är runda med enkel luft. De övre är runda med korspost med fyra öppningsbara lufter. TAK - Taket är klätt med vitmålade bräder och följer yttertakets lutning och torntrappan. TORN - Tornet rider på långhusgaveln.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Mellanvåningen upptages av läktarens orgelverk.
VÅNING 3 - Klockvåningen nås via en ursprunglig obehandlad trätrappa från norr. Golvet utgörs av obehandlade ursprungliga bräder. Väggarna är slätputsade. I den östra väggen är öppning in till vinden i hela dess vidd samt under denna en liten ursprunglig trälucka in mot kyrkorummet. Takstolen är öppen. I ställningen hänger två klockor gjutna av K G Bergholtz i Stockholm år 1902.
Fasadkulör (2004): Gul
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Flöjel, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn
Inventeringsår 2002
Kyrkan uppfördes 1917 efter ritningar av arkitekten Georg A Nilsson. Byggmästare var J A Gustafsson, Tidaholm och målarmästare K J R Johansson, Skövde. En orgel färdigställdes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1928 installerades en kamin i anslutning till korporten.
1950-52 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. En donation möjliggjorde utförandet av en glasmosaik i korfönstret. Konstnär var Simon Sörman. På altaret placerades en relief av bildhuggaren Arvid Bryth. Det tyska krucifix av trämassa som satt på takstolens främre hanbjälke flyttades till ovanför sakristidörren. Predikstolen försågs med ljudtak och en dopfunt nygjordes. Nummertavlornas fötter omdanades till ljusstakar. Tre romanska stenskulpturer som suttit i Baltaks gamla kyrka flyttades från Tidaholms kyrktorn och murades in i koret. Kaminen byttes mot elvärme. Även belysningen elektrifierades och några nya armaturer tillkom. Det södra trapphuset revs för att rymma elcentral och orgelfläkt. Läktarbänkarna slopades därvid och ett kapprum för kör ordnades på läktarens norra del. Dessa utrymmen ovan läktaren avskärmades med spaljéväggar. Orgelverket ombyggdes av Nordfors & Co, Lidköping. Korporten igenmurades och försågs med ett fönster samtidigt som dess vindfång omvandlades till doprum. Fönsterbänkarna nygjordes. Sakristian försågs med ny inredning. För ommålningsprogrammet av interiör och exteriör svarade Olle Hellström.
Renoveringen 1983-86 följde ett program upprättat av R Saariste, Skövde. Detta inbegrep inre och yttre ommålning, uppsättning av hängrännor och stuprör, isolering av tak, ny och mer praktisk inredning i sakristia samt installation av ljudanläggning och strålkastare. 2004 lades torntaket om.
År 1916-1917 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn och sakristia
Arkitekt: Georg Alfred Nilsson
Byggmästare: J A Gustafsson, Valtorp
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1917 Fast inredning - orgel
År 1928 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1950-1952 Underhåll - målningsarbete
Interiör och exteriör
Konservator: Olle Hellström
År 1950-1952 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1950-1952 Fast inredning - altaruppsats
Relief
Konstnär - Bildhuggare: Arvid Bryth
År 1950-1952 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1950-1952 Fast inredning - glasmålning
Korfönster
Konstnär: Simon Sörman
År 1950-1952 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1950-1952 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Rivning av södra trapphuset för att ge plats åt elcentral och orgelfläkt. Spaljéer på ömse sidor om orgelfasad. Ombyggnad av orgelverk. Igenmurning av korport och ordnande av doprum i dess ställe. Nya fönsterbänkar. Ny inredning i sakristia. Inmurning av romansk stenskulptur. Flytt av krucifix. Nummertavlor omdanas till ljusbärare.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1983-1986 Specifika inventarier - textilskåp
Ny inredning i sakristia.
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1983-1986 Ändring - tilläggsisolering
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1983-1986 Underhåll
Interiör och exteriör ommålning. Uppsättning av hängrännor och stuprör.
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1983-1986 Teknisk installation - högtalaranläggning
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 2004 Underhåll - takomläggning
Tornets tak omläggs.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin