Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Härja kyrka ligger i en dalgång i moränlandskapet mellan ån Tidan och det skogiga Hökensås. Hävdad ängsmark och samlad bebyggelse ger miljön ett högt natur- och kulturhistoriskt värde.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den lilla ovala kyrkogården ger ett autentiskt intryck främst genom sin form, men även genom kallmur, trädrad och murade grindstolpar. Gravvårdarna är få och nästan uteslutande sekelgamla. Bl.a. märks åtta stycken gravstenar från 1600-talet och två liljestenar, varav en inmurad i kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans exteriör har en klart tidigmedeltida karaktär, trots att långhuset med tidstypiskt polygonalt kor och sakristia härrör från 1767. Detta till följd av att den romanska kyrkans sandstenskvadrar återanvändes, liksom dess rika och särpräglade stenskulptur. Kyrkans främsta kännetecken är det romanska tornet. Dess jämna sandstensmurverk uppvisar ett av landskapets främsta prov på kvadertekniken. De rundbågade ljudgluggarna har mittkolonnetter och dekorerade tärningskapitäl. Det spåntäckta taket har kvar sin romanska form vilket förstärker kyrkans karaktär. Tornets mellanvåning kan med ledning av gavelröstets rundbågsöppning och takets tunnvalv antagas ha tjänat som västverk för den storman som bekostat kyrkans uppförande. Den ljusa interiören präglas av brytningen mellan barock och nyklassicism, vilket märks i den traditionella predikstolen och brädtakets sparsmakade girlanddekor. 1700-talsläktare, altartavla av A G Ljungström, altarring och orgelfasad från 1800-talets andra hälft samt en enkel bänkinredning från 1962 speglar rummets olika tidsskikt. Det pneumatiska orgelverket byggdes 1938 av Levin Johansson, Liared. Från medeltid härrör altare, dopfunt, vigvattenskar och tre träskulpturer samt den järnbeslagna sakristidörren.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ingår i en bymiljö med höga kulturhistoriska värden.
- Kyrkan representerar de små romanska sockenkyrkor som under 1700-talet byggdes till för att rymma en ökande församling.
- Medeltida torn, västgavel, återanvända byggnadsdelar och reliefer utgör tillsammans med bevarade medeltida inventarier ett omistligt historisk dokument.
- Interiören präglas av de senaste trehundra årens tillägg och ändringar.
- Bevarad inredning och dekor från 1700- och 1800-talen.
- Kyrkogårdens ålderdomliga form, stenmur, grindstolpar, smidesgrindar, trädrad och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
HÄRJA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1767 med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster och norr om detta en sakristia. I västgaveln finns den romanska 1100-talskyrkans murverk och på detta rider ett smäckert västtorn.
FASAD - I långhusets västgavel syns tydligt gaveln hos det smalare romanska långhuset. Tornets murverk stöter stumt mot detta, varför tornet får tillskrivas en något senare fas i den romanska kyrkans byggnadshistorik. Båda har skråkantade sandstenssocklar. Det oputsade murverket består av precisionsfullt huggna sandstenskvadrar i höga och jämna skift. Tornväggarna har fyra rader av små bomhål. Klockvåningen har i varje sida en glugg med två kopplade rundbågar och mittkolonn. Kolonnerna vilar på attiska baser och bär tärningskapitäl. De i väster och söder avslutas nedtill med en repstavsvulst. Den västra är helt reliefdekorerad med ett nätmönster som växer upp ur kronblad. Övre hälften på den södra upptages av kubdekor medan den norra utåt pryds av en enkel bladdekor. Vid kyrkans utvidgning 1767 återanvändes den skråkantade sockeln och sandstenskvadrarna från de rivna murarna till den södra långsidan och koret. Även en del stenmaterial från den rivna romanska kvaderstenskyrkan i Ettak användes. Mellan kvaderstensskiften är tre insprängda skift av grovt tuktad kalksten. Kring fönsterbågarna är kantställda kalkstensflis. I det västra gavelröstet finns på var sida om tornet ett med kvadrar igenmurat kvadratiskt fönster från detta tillfälle. Omfattningen till korporten tilldrar sig stor uppmärksamhet på södra långsidan. Här har en ansenlig mängd sandstensskulptur återanvänts från den romanska kyrkan. Två kolonner, ett tympanon, två ansikten och ytterligare en relief har här komponerats samman. Kolonnerna vilar på fyrsidiga baser med vulst. Den vänstras skaft avslutas upptill med ett kvastpalmettband i relief. På den högras finns en säregen relief som löper runt hela skaftet. Den föreställer två nakna män som håller sig hängande i en repstav. Svanberg har tolkat dem som lindansare, vilket skulle ge ett påtagligt profant inslag i denna portal. Kolonnerna kröns av tärningskapitäl. Tympanon omges av en repstav och skildrar i platt relief en biskop sittande på en stol och välsignande en knäböjande man i kjortel till vänster och mottagande en annan bedjande man i kjortel till höger. Ovan den vänstra mannen är ett säreget slingornament. På ömse sidor om tympanon har två kvaderstenar med mansansikten i halvskulptur murats in. Dessa är med sina vackert utmejslade skägg och hår fina exempel på romansk stenskulptur. Ovan tympanon är en skråkantad sten som kan ha utgjort impost till det gamla korets triumfbåge. På denna vilar en kvadersten med relief, vilken visar en man som brottas med en björn. I korets östvägg finns en centralt inmurad kalkstenshäll med det inhuggna årtalet 1767. På ömse sidor om denna sitter två sandstenskvadrar med romanska reliefer. Den södra visar inom en repstavsrundel en ung man med svärd, kort frisyr, kjortel och vida ärmar, vilken håller upp ena handen. Den norra visar en man som brottas med en djävul, på vars rygg sitter en ödla. Han undsätts av en man med fladdrande kjortel medan en biskop står bredvid och tittar rakt fram. Relieferna kännetecknas av platta kroppar med stora huvuden och ett i jämförelse med korportalens mansansikten enkelt utförande. All denna romanska stenskulptur kan till viss del även härröra från Ettaks ovannämnda kyrka. En väsentlig del av korportens omfattning torde ha varit en del av Härjas sydportal. I nämnda korvägg sitter överst en inmurad liljesten. Vid stammens nedre del är på vänstersidan en pilbåge och på högersidan ett lejon. Överdelen saknas och det faktum att hällen är avsmalnande uppåt har föranlett Högberg att ej tolka den som en gravhäll. Långhusets nordfasad består liksom sakristian (med undantag av östväggen) av gråsten med skolning medelst kalkstensflis. Sandstenskvadrar har dock använts till hörnkedjor. Sockeln av gråsten är enkel och något utkragande. Ovan sakristifönstret är en inmurad skråkantad sandsten, eventuellt en impost från gamla korets triumfbåge. Mot korets östvägg står fem 1600-talsgravstenar lutade, och i den norra vinkeln mellan torn och långhus tre 1600-talshällar och en avslagen liljesten.
FÖNSTER - Långhus- och korfönstren är stickbågade med mittpost och två ytterlufter från omkring 1900. I långhuslufterna sitter tio glasrutor och i korlufterna fem, alla handblåsta. Karmar, bågar och spröjs är av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har gråa bleck. Sakristian har ett rektangulärt litet fönster med enkel luft och två handblåsta glasrutor i bågar och spröjs som ovan. Västportens överljus utgörs av en lunett med enkel luft från 1962 och fem rutor. Båge och spröjs är av fernissad ek. Tornets nedre trapplopp har i sydväggen två små rundbågsfönster med inmurade glasrutor. Smygarna har fasade hörn. I mellanvåningens västvägg är en kvadratisk glugg något förskjuten åt norr. Direkt under hammarbandet är i varje sida två kvadratiska gluggar.
PORT - Både väst- och korporten är raka och klädda med stående fernissad ekspont. De pryds av korsformade järnbeslag, varav det ena fungerar som handtag. De härrör från 1962. Den västra sitter i en romansk rundbågad smyg med något utkragande skråkantad omfattning och överljus. Korporten sitter i en djup rak smyg, vars omfattning beskrivs under fasad.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak valmat över koravslutningen och sakristian bär ännu ett valmat sadeltak. Båda täcks av enkupigt lertegel. Tornet bär ett fyrsidigt torntak av romansk form. Delar av takstolen kan vara ursprunglig. Det täcks av tjärad kluven spån som är sågtandad i takskäggets avslutning. I toppen är en smidd tupp. Alla hammarband är synliga och tjärade. Kyrkan saknar hängrännor.
HÄRJA KYRKA - Salkyrkan består av långhus med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster och vapenhus i väster. Norr om koret är sakristia. Interiören befinner sig i brytningen mellan barock och nyklassicism, trots att en stor del av inredningen är senare. Färgsättningen utgörs av grått och vitt, vilket gör altartavla och predikstol med sina starka färger till rummets blickfång.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång samt läktare i väster och två fönsteraxlar. Under läktaren är grunda underbyggnader från 1962 som i söder rymmer en fernissad furutrappa samt skrubb och i norr elcentral samt förråd. Bänkkvarteren uppdelas av mittgång och sidogångar. Över mittgången hänger en mässingskrona och en kristallkrona. I den norra sidogångens ände står en manöverpulpet med mörkbrun betsning. Predikstolen är placerad i nordost, delvis omgiven av bänkrader.
GOLV - Golvet utgörs av fernissade furubräder från 1962.
VÄGG - De något ojämna murytorna är slätputsade och målade med tät gräddvit organisk färg. Mellan fönstren sitter mässingslampetter och mot koret på södra långsidan en textil. Ovan predikstolen sitter ett krucifix. Läktarunderbyggnadernas väggar är klädda med stående vitmålad fasspont.
PORT - Se vapenhus.
FÖNSTER - De stickbågade fönstren har mittpost med två fastskruvade innanlufter från 1962. Dessa har tio rutor var. Karmar, bågar och spröjs är av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har svagt lutande fönsterbänkar. Deras hörn är fasade.
TAK - Taket från 1767 får med sina breda hålkäl karaktär av spegelvalv. Det är klätt med breda bräder i ljusgrå bemålning. Ovan läktaren är i spegeln en förhöjning gjord 1875 för orgelns skull. Sannolikt tillkom de rikt genombrutna kronfästena vid samma tid. Hålkälen bär dekormålning från omkring 1800 i form av gråa lagerbladsgirlander mot gräddvit botten. Den kraftigt profilerade taklisten är gråmarmorerad. Under läktaren är ursprungliga breda bräder med grå bemålning.
KOR - Det femsidiga koret har ingång i söder, sakristidörr i norr och två fönster som flankerar altaret. I norr är trappa till predikstol, korbänk, golvur samt en svart Yamaha digitalorgel och i söder dopfunt, ljusbärare i smide och ambo med grågrön lasyr. Över koret hänger en kristallkrona.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. Altaret flankeras av två på väggen målade kolonner i grisaille. I sydost hänger en trälampett i barock med änglaflykt och en nummertavla, i nordost tre medeltida skulpturer.
PORT - Den raka korporten från 1962 är klädd med fernissad ekspont och har korsformat smideshandtag. Porten sitter i en stickbågad smyg med hörnfasningar från sent 1800-tal.
INNERDÖRR - Den raka sakristiporten är medeltida och består av tre plank, beslagna med järnlameller. Dörren bär stocklås och en konstfullt utsirad dörring med ornerade djurhuvuden och vulster samt en sexsidig låsplatta. Dörren sitter i en smyg av samma utformning som korporten.
FÖNSTER - De stickbågade fönstren har mittpost med två fastskruvade innanlufter från 1962. Dessa har fem antikglasrutor var. Karmar, bågar, spröjs och smygar är som i långhus. I den norra smygen står basen till ett romanskt vigvattenskar och i den södra ett solur i kalksten från 1698.
TAK - Taket är en fortsättning av långhustaket. Ovan altaret är i hålkälet en målad rund medaljong med ett bibelord, omgiven av ett textband och de korsade symbolerna för Tron (Korset) och Hoppet (Ankaret). Ett skört blomsterknippe ger dekoren drag av rokoko.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta murade altaret är ursprungligt och består av medeltida jämnstora sandstenskvadrar, vilka är skrädhuggna alternativt krysshamrade. Altarskivan av slipad kalksten härrör från 1962.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen är sannolikt från 1860-talets renovering och kompletterades 1992 efter att varit undanstoppad sedan 1961. Den går ända in till väggen och har två grindar. Ringen utgörs av en balustrad med svarvade och gråmarmorerade dockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blått tyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1962 består av elva rader i norr och söder. Ryggarna med halvfranska fyllningar är lutande och har på baksidan bokstöd, vid golvet fotstöd. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. De raka smala gavlarna bär halvfranska fyllningar med rödbrun marmorering. Bänkarna har i övrigt en grågrön lasyr. Korbänken har samma utförande samt en skärm med halvfranska fyllningar.
PREDIKSTOL - Den tresidiga barockpredikstolen med trappa och ljudtak hämtades enligt inskription till Härja år 1715 av Jonas Ullberg och skall härröra från Nykyrke kapell. Korgens sidor bär fyllningar i vilka livfulla och välskurna halvskulpturer av Kristus samt två av evangelisterna är placerade. De resterande två evangelisterna är placerade i trappskärmens fyllningar. På korgens hörn står gråmarmorerade kolonnetter med joniska kapitäl, vilka går ned på en förkroppad bas med akantusrelief på sidorna. Korgens enkla krönlist bär ett bokstöd i form av en bibel medan basen nedtill pryds av genombruten akantus och vilar på en åttasidig sentida fot. Den ursprungliga trappskärmen bär ovannämnda fyllningar och avslutas med en post, på vilken står en ljusbärande kerub. Det sexsidiga ljudtaket har en med skyar bemålad himmel, från vilken en försilvrad duva svävar. Längs takets nederkant sitter blomstergirlander och på hörnen änglaflykter. På krönet står längs sidorna akantuskartuscher och på hörnen basunänglar. Predikstolens dominerande färg är kraftigt rödbrun, medan lister och dekor är hållna i benvitt och förgyllning.
ORGEL - Orgeln byggdes 1938 av Levin Johansson, Liared. Registraturen är pneumatisk med åtta stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Spelbordet är fristående och vänt mot öster. Den nyklassicistiska fasaden härrör från 1875 års orgel, byggd av Svante Johansson, Liared. Den består av ett centralt rundbågat pipfält med två lägre rektangulära fält på ömse sidor. Alla tre har horisontala entablement med reliefer, varav det mittersta kröns av en lyra och de övriga av urnor. Bemålningen är vit med lister och dekor i förgyllning.
LÄKTARE - Läktaren från 1767 har en tresidig utkragning över mittgången från 1875. Den bärs av fyra gråmålade pelare med fasade hörn. Bröstet bär kvadratiska fyllningar och profilerad gesims samt bas. Bemålningen är gräddvit och ljusgrå. Golvet av fernissade furubräder härrör sannolikt från 1938, tvekan råder om golvnivån höjdes med en fjärdedel redan 1875. Kvar finns tre gradänger, varav den norra tags upp av en orgelfläkt med trampverk. I västväggen är en med ett skåp igensatt dörröppning med foder från 1767. Dess ringa höjd visar på golvhöjningen.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan är en olja på duk föreställande Kristus i Getsemane. Den är utförd 1863 av A G Ljungström. Den rektangulära duken sitter i en ursprunglig rikt reliefskuren ram med förgyllning.
DOPFUNT - Den kalkformade dopfunten av sandsten består av två delar. Den runda cuppan med centralt uttömningshål har skrånande undersida och upptill två smala repstavar. Den runda foten består nedtill av en vulst och upptill av en palmbladsrelief. Dateringen torde ligga kring 1100-talets mitt.
NUMMERTAVLOR - De vridbara svarta nummertavlorna har förgylld ram och krön med tre rundbågar. De härrör sannolikt från 1800-talet och den ena förvaras i ett förråd.
GOLVUR - Golvuret är ett verk av Nils Lundberg från 1700-talets slut. Fodralet med sina runda former bär ett skuret krön, grå bemålning och en ros på fronten.
TRÄSKULPTUR - På en träskiva sitter tre små träskulpturer utan bemålning. Den mellersta är en romansk madonnafigur och de övriga två senmedeltida evangelistfigurer, sannolikt från ett altarskåp. Ovan predikstolskorgen hänger ett barockkrucifix, med stor sannolikhet från den ursprungliga altaruppsatsen.
VIGVATTENSKAR - Den vittrade basen till ett romanskt vigvattenskar är hugget av sandsten. Runt livet har det fem stycken figurer i platt relief, vilka håller varandra i handen. Basen är något avsmalnande uppåt och avslutas med en fragmentarisk rundstav. I krönet är ett rundat grunt hål.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i väster och öster. I söder är en ursprunglig smal trappa av kalksten i muren med två fönster. I nordväst står en sockenkista.
GOLV - Golvet är belagt med rektangulära plattor av slipad kalksten från 1962. Framför långhusporten ligger en nött gravhäll i kalksten från 1600-talet.
VÄGG - De något ojämna murytorna bär en borstad puts som målats med en gräddvit färg. In till trappan är i det sydvästra hörnet en halvrund öppning. Långhusporten omges av en ursprunglig rundbågad omfattning i huggen sandsten. Denna västportal har imposter som nedtill avslutas med skråkant och rundstav. Att omfattningen i söder skyms av trappmuren visar att den är in situ sedan kyrkans äldsta byggnadstid.
FÖNSTER - Ytterportens överljus utgörs av en lunett med enkel luft från 1962 och fyra rutor. Karmar, bågar och spröjs är av fernissad ek. Trappans två små fönster är rundbågade fönster med inmurade glasrutor.
PORT - Den raka ytterporten från 1962 har samma utförande som korporten. Den sitter i en rak smyg med överljus. Långhusporten utgörs av en korgbågad pardörr från 1767 med avlutad rombisk panel och dörring i smide. De ursprungliga posterna är av gråmålat trä och går samman till en omslutande korgbåge. I posterna sitter två sannolikt ursprungliga ljushållare i smide. Ovan porten har en konsol med änglaflykt i relief placerats, denna härrör från den ursprungliga altaruppsatsen i barock.
TAK - Taket är tunnvälvt och behandlat som väggen. Från dess hjässa hänger en enkel armatur med antikglas. SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har dörr i söder och fönster i öster. I norr upptages hela väggen av gråmålade textilskåp från 1962.
GOLV - Golvet är belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna visar det ojämna murverket och är försedda med en borstad puts samt målade med organisk vit färg. INNERDÖRR - Dörren behandlas under kor.
FÖNSTER - Fönstret behandlas under exteriör. I den vitmålade karmen av trä sitter ett ursprungligt galler av två vridna järnstag med ring och lövformade ändar. Den raka smygen vidgas utåt rummet och har sluttande fönsterbänk och i taket en bjälke. Mitt i smygen sitter ännu ett ursprungligt järngaller av tre stag, förbundna medelst två skruvar med mutter. Båda gallren är vitmålade.
TAK - Taket består av de ursprungliga breda bräderna med grå bemålning.
TORN - Allt är ursprungligt om inget annat anges.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Mellanvåningen nås från murtrappan via en rak öppning i det sydöstra hörnet. I det sydvästra hörnet är en rak öppning in till nästa lopp av den branta och smala murtrappan i kalksten. Väggarna är oputsade och består av nödtorftigt tuktad kalksten i tjocka fogar. Mot långhusets gavelröste i öster stöter tornets murar stumt. I nämnda röste är en i förhållande till långhuset centralt placerad rundbågsöppning ett stycke ovan golvet. Ovan bågen är kantställda kalkstensflis. Under öppningen är en skåra som löper längs hela långhusgaveln. I denna sitter en ursprunglig bjälke (ek?) med tre symmetriskt placerade fogkammar med dymlingshål. Denna bjälkes ursprungliga funktion är oklar, men kan ha tjänat som del av byggnadsställning. Gavelröstet får på grund av frånvaron av fasadernas kvadersten och stötfogen anses vara senare än långhuset men äldre än tornet. Dock kan inte tornet ha rests mycket senare med tanke på den närmast identiska fasadbehandlingen. I väster är högt upp i väggen en glugg. Trappöppningarna har överliggare av huggen sandsten, den östra med fasad kant. Invid den västra sitter en sannolikt ursprunglig dörrpost. I den östra öppningen sitter en sentida dörr. Mellan överliggarna löper i väggen ett skift med sandstenskvadrar. Taket i samma utförande som väggen är tunnvälvt och har ett något indraget anfang. I dess hjässa är tre hål för klockrep, varav det västra är intakt med urholkad stock. I söder finns rester av några ursprungliga bräder i taket. Golvet som sluttar åt söder utgörs av jord. I rummet förvaras en skuren oläslig textkartusch från den gamla altaruppsatsen i barock samt en torntupp i smide med årtalet 1731. Med stor sannolikhet har rummet byggts som emporvåning, kanske med en föregångare i trä.
VÅNING 3 - Klockvåningen nås från murtrappan via en rak öppning i det sydöstra hörnet. I alla sidor är kopplade romanska ljudgluggar med hönsnät samt små gluggar under hammarbanden. Takstolen är öppen och är sammanfogad med dymlingar. Åtminstone hammarbanden kan sägas vara ursprungliga. I mitten är en klätterstock. Golvet består av jord. I kammaren hänger två klockor. Storklockan göts 1860 av C A Norling i Jönköping och lillklockan omgöts 1710.
Fasadkulör (2004): Ofärgad
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2001
Under 1100-talet uppfördes ett långhus med smalare, sannolikt absidförsett kor. Materialet utgjordes av sandstenskvadrar. Inslag av reliefer fanns åtminstone i anslutning till sydporten. Något senare, sannolikt omkring 1200 tillkom ett torn i samma romanska stil. Förekomsten av vad som kan ses som en stormannaläktare (västverk) stärker den vedertagna tesen om stormannapatronat.
Med tiden kom kyrkan att bli för trång för församlingen. 1767 genomfördes en stor utvidgning av byggmästare Sven Westman från Skärv. Långhuset breddades både åt norr och söder. I öster restes ett nytt fullbrett kor med tresidig avslutning och norr om detta en sakristia. Kvaderstensmaterialet från de gamla murarna återanvändes så långt det räckte. Norra långsidan och sakristian kom mestadels att bestå av markbruten gråsten. Sydportalen flyttades till koret och fick en något annorlunda ihopsättning. Ovannämnda reliefer murades in i anslutning till denna och i östväggen. Sannolikt användes även sten från Ettaks romanska stenkyrka, vilken då hade rivits. Det medeltida altaret sparades. Av den nya inredningen återstår idag endast läktaren. Omkring 1800 försågs takets hålkäl med gustaviansk målad dekor.
På 1860-talet renoverades interiören varvid plankgolv inlades och ommålning ägde rum. Troligen vid detta tillfälle inköptes en predikstol från Nykyrka kapell. 1863 färdigställdes en altartavla av Anders Gustaf Ljungström, vilken sannolikt även målade de två flankerande kolonnerna på väggen. En ny altarring tillkom troligen i samband med detta. Taktäckningen av spån byttes vid denna tid mot enkupigt lertegel. 1875 installerades en orgel av Svante Johansson, Liared. För att denna skulle rymmas på läktaren fick sistnämnda utvidgas och taket ovanför höjas.
1924-25 genomfördes en restaurering som projekterades av arkitekt Anders Roland vid Kungliga byggnadsstyrelsen. Tornets tegeltäckning byttes mot kluvna spån. Bänkkvarterens rötskadade golv byttes ut. Väggarna vitkalkades och taket målades gråvitt samt fick en marmorering på listen. Inredningen målades i strukturmåleri respektive vitt och guld. För färgsättningen svarade K J R Johansson, vilken även fick reparera de skador som en lokal målarmästare åsamkade predikstolen i restaureringens tidiga skede. Exteriörens murverk fogströks. Redan 1928 hade man åter problem med svampangrepp. Ventiler anordnades och golvet försågs med luckor. 1938 färdigställdes ett nytt orgelverk av Levin Johansson, Liared. 1946 installerades elektricitet för uppvärmning, belysning och klockringning. För programmet svarade ingenjör Sigurd Lidén, Skara. 1956 lades dränering runt hela kyrkan för att få bukt med fuktproblemen.
1961-62 genomfördes en genomgripande renovering under ledning av arkitekt Gunnar Hoving. Bänkinredningen nytillverkades och nytt golv lades i långhus, kor och på läktare. Sistnämndas bänkar slopades helt. Altarringen byttes ut mot en ny med stramare formspråk i stil med bänkarna. När altaret befriades från sin brädbeklädnad blottades det medeltida stenaltaret som iståndsattes. Fönstren försågs med innanlufter och läktarfönstren i västgaveln igensattes. Vapenhusets läktartrappa revs och en ny byggdes inne i långhuset, tillsammans med en mindre skrubb som pendang. Läktarens öppning mot vapenhuset igensattes. Skorstenen slopades och sakristian försågs med ny skåpsinredning. Interiörens puts lagades och ommålades liksom allt snickeri. Taket målades blått. Altartavlan rengjordes. Ytterportar nytillverkades av ek.
1992 återbördades och kompletterades den föregående altarringen. En hängränna uppsattes över sydportalen. Två år senare förstärktes takstolarna p.g.a. dragning i murarna. 2001 konserverades sydportalen och övriga reliefer. Arbetet som utfördes av konservator Cecilia Strömer omfattade rengöring, limning av lösa delar och lagning av sprickor.
År 1100-1199 Specifika inventarier - dopfunt
År 1767 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus breddas åt norr och söder, fullbrett kor, sakristia. Sydportal flyttas til kor.
Byggmästare: Sven Westman
År 1795-1805 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekor på hålkäl.
År 1860-1869 Underhåll - takomläggning
Spån byts mot tegel.
År 1860-1869 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1863 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Anders Gustav Ljungström
År 1875 Fast inredning - orgel
Orgel installeras, läktare utvidgas och innertaket höjs ovan denna.
Orgelbyggare: Svante Johansson
År 1924-1925 Underhåll - exteriör
Tegel byts mot spån på torntak. Fasader fogstryks.
Arkitekt: Anders Roland
År 1924-1925 Underhåll - målningsarbete, interiör
Vägg, tak och inredning.
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1938 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Levin Johansson
År 1946 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning, belysning och klockringning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1961-1962 Underhåll - målningsarbete, interiör
Vägg, tak och inredning.
Arkitekt: Gunnar Hoving
År 1961-1962 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Gunnar Hoving
År 1961-1962 Fast inredning - port
Nya ytterportar.
Arkitekt: Gunnar Hoving
År 1961-1962 Fast inredning - altarring
Ersätter altarring från sent 1800-tal.
Arkitekt: Gunnar Hoving
År 1961-1962 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Gunnar Hoving
År 1994 Underhåll - takstol
Förstärkningsarbeten
År 2001 Konservatorsarbeten
Konservering av stenreliefer.
Konservator: Cecilia Strömer
År 2010 Teknisk installation - el
Nya elinstallationer och bänkvärmare.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Fischer, Ernst, Västergötlands kyrkliga konst under medeltiden, 1920
Härja kyrka, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet, 1998
Högberg, Folke, Stavkorshällar och liljestenar i Västergötland, 1960
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74
Svanberg, Jan, Gycklarmotiv i romansk konst, 1970
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin