Motivering (skydd): ÅSBRÄCKA KYRKA ligger väl synlig på medeltida kyrkplats i det öppna odlingslandskapet på en markerad bergshöjd i norra delen av Göta Älvdalen, på östra sidan om älven och riksväg 45. Kyrkogården har en karaktärsskapande rund form och inhägnas av en mossbevuxen gråstensmur som bevarats sedan 1722, vilket är ovanligt. En trädkrans kantar murarna, som har ingångar med en stiglucka från 1722 och smidesgrindar.
Kyrkan uppfördes 1714-16 på initiativ av den handlingskraftige kyrkoherden J F Kreitlow, som stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten.
Kyrkoexteriören kännetecknas idag av långhus och kor från byggnadstiden med vidbyggd sakristia i söder (1915) och tornet (1915) med bottenvåning i sten från ett ursprungligt vapenhus samt överbyggnad av trä.
Den mycket välbevarade interiören präglas helt av 1700-talets stilideal genom målningarna och inredningen, som i huvudsak utfördes 1719. Predikstolen är troligen ett verk av bildhuggaren Jean Manskiester. Altaruppsatsen (1728) tillskrivs bildhuggaren Michael Schmidt. Kyrkorummets träinnertak och läktarbröstning dekorerades 1761 av kyrkomålaren Carl Gustaf Sandberg från Vänersborg och är de mest kända bevarade målningarna av hans hand. Motiven med glest svävande änglar och moln är typiska för tiden. Kyrkans bänkar kan vara av hög ålder. Renoveringar under 1900-talet har syftat till att framhäva kyrkans 1700-talskaraktär genom framtagning av korets och fönsteröppningarnas draperimålningar och konservering av övrig äldre bemålning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stiglucka, smidesgrindar, stenmurar, trädkrans och grusgångar. - Den välbevarade 1700-talsinteriören.
- Draperimålningarna kring fönsteröppningarna och på korväggen.
- Kyrkorummets takmålningar och den bemålade läktarbröstningen.
- Den fasta inredningen.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Öster, Sakristia - Söder
Inventeringsår (2004)
ÅSBRÄCKA KYRKA är en vitputsad stenkyrka med tresidigt kor i öster, torn i väster och vidbyggd sakristia i söder. De spritputsade murarna med slätputsade hörn och omfattningar genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkans sadeltak är täckta med enkupigt lertegel och tornspiran är skifferklädd. Stentornet har en överbyggnad i trä med fasader av vit locklistpanel. Huvudingång i väster samt via sakristians västfasad.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita med slätputsade hörnkledjor samt dörr- och fönsteromfattningar. Putsen går ned i marken och på några ställen finns gjutna kantbalkar som grundförstärkning. Sakristians grund består av vitkalkad huggen granit. Tornet är putsat och avfärgat lika kyrkan och har en överbyggnad i trä klädd med vitmålad locklistpanel. Två brunmålade ljudluckor åt vardera väderstreck sitter längst upp på tornfasaderna. Luckorna har stående rektangulär form och panel på förvandring.
PORTAR - Kyrkporten i väster är en äldre trädörr av slätspontade stående plank med smidda spikar. Dörren är inåtgående, saknar karm och tröskel och är upphängd på handsmidda gångjärn fästade direkt i stenväggen. Det stora låset på insidan är huvudsakligen utfört i trä. Dörren är brunmålad, har en brunmålad smidd dörring och ett sentida glasat anslagsskåp. En brunmålad dörr finns i sakristians västfasad. Dörrbladet är klätt med fiskbenspanel och har ett fönster i form av en romb på dörrbladets övre del. En trappa av gasbetongblock leder upp till dörren.
FÖNSTER - I långhusfasaderna finns två rundbågiga fönsteröppningar och två i koret, åt nordöst och sydöst. Fönstren har två lufter och tresidiga överstycken. Varje luft är spröjsad till åtta rutor. De gråmålade solbänkarna är gjutna av betong med undantag av solbänken under det östra långhusfönstret som är en kalkstenshäll med inskription på kanten. I höjd med andra tornvåningen finns ett rektangulärt stående spröjsade enluftsfönster vardera åt norr, väster och söder samt två läktarfönster i den västra långhusgaveln. Sakristian har två enluftsfönster, åt öster respektive väster, med tresidiga överstycken spröjsade till tolv rutor. Samtliga fönstersnickerier är utvändigt brunmålade.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat över koret och täckt med enkupigt lertegel, liksom sakristietaket. Tornspiran är täckt av ett svart lerskiffer i små rektangulära skivor. Takfotslisten i trä och vindskivorna är gråmålade. Tornspiran kröns av ett kors med klot i ytterändarna. En vindflöjel med det utstansade årtalet 1769 finns på sakristians tak.
Kyrkorummet i ÅSBRÄCKA KYRKA är enskeppigt och övergår i öster i ett kor med tresidig avslutning. Ingångar i väster och via sakristian i söder. De vitputsade murarna genombryts av spröjsade fönster. Kyrkorummet domineras av det välvda brädtaket bemålat på 1700-talet. Den fasta inredningen härrör från 1700-talet och 1900-talet.
LÅNGHUS
GOLV - Brädgolv, förhöjt i bänkkvarteren. Beige gångmatta.
VÄGG - Vitputsade väggar med röda draperimålningar i rött kring fönsteröppningarna.
PORTAR/ INNERDÖRRAR - Portal åt väster med stickbågig form. Gråmålad plankdörr med rakt överstycke och gråmålad dörrkarm. Tre liggande rektangulära fält inramas av profilerade lister målade i grått.
FÖNSTER - Två tvåluftsfönster åt norr och två åt söder i vitputsade rundbågiga fönstersmygar. Gråmålade innanfönster med tresidigt överstycke. Vardera luften spröjsad till fyra rutor.
TAK - Det tunnvälvda brädtaket dekorerades 1761 av kyrkomålaren Carl Gustaf Sandberg från Vänersborg. Målningarna går i huvudsak i gråblå färgtoner och utgörs av tre figurativt bemålade fält inramade av moln. Över läktaren syns domedagsmotivet och över koret och långhuset änglamotiv. Den höga taklisten är marmoreringsmålad i mörkt grått.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas
KOR
GOLV - Lika långhuset. En lucka i golvet i söder. Förhöjt golv innanför altarringen.
VÄGG - Lika långhuset. Den östra väggen täcks av en draperimålning som inramar altaruppsatsen. Denna draperimålning övergår upptill i taket.
PORTAR/ INNERDÖRRAR - Gråmålad plankdörr med tre senare tillkomna spegelfält lika långhusets dörr i väster. Gråmålade bandgångjärn.
FÖNSTER - Lika långhuset, ett åt nordöst och ett åt sydöst.
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altare i trä helt inklätt med vinrött sammetstyg.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utfördes 1728 av bildhuggare Michael Schmidt. Uppsatsen är målad i mörkt gråbruna färgtoner med vitmålade figurer snidade i trä. Den nedre delen föreställer Adam och Eva. Det mellersta fältet avbildar Kristus på korset och det översta Kristus med segerfanan i de svenska färgerna, omgiven av keruber. Genombrutna snidade akantusblad målade i vitt och blått kantar altaruppsatsens sidor.
ALTARRING - Altarringen har rektangulär form och är öppen åt norr och söder. Svarvade grönmålade balusterdockor med dekor i mörkgrått och rött. Armstöd och knäfall stoppade och klädda med rött sammetstyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen utgörs av två vägganslutna kvarter med 14 bänkrader vardera. I koret finns bänkar invid väggarna i nordöst respektive sydöst. Bänkskärmarna är grönmålade med överliggare målad i grå kulör. Bänkdörrarna har stående rektangulära speglar marmoreringsmålade i mörkt grå kulör, liksom bänkskärmarnas spegelfält. Dörrfyllningarna är kantade av en röd smal list. Den första bänkraden är utvändigt målad i grågrön kulör och speglarna inramas av snidad akantus. I bänkdörrarnas överkant är bänkraderna numrerade med siffror målade i grått. Den norra korbänken har två bänkdörrar och den södra en. Invändigt är bänkinredningen rödmålad, liksom väggpartierna. Lösa bänkdynor stoppade och klädda med rosa tyg. LÄKTARBÄNKAR i form av öppen bänkinredning målad i röd kulör. Tre bänkar i söder och två i norr.
PREDIKSTOL - Predikstolen utfördes 1719, troligen av bildhuggare Jean Manskiester. Korgen är femsidig med fält avgränsade av spiralkolonner med baser och kapitäl i guld. I fälten finns vitmålade snidade figurer i trä inramade av bladdekor i guld mot röd botten. Predikstolen är bemålad i bleka färgtoner i huvudsakligen grått, blått och rosa. Upp till korgen leder en gråmålad rak trappa med marmoreringsmålad barriär i ljust blått och grått. Ljudtaket är sexsidigt med snidad blomsterdekor i under- och överkant. Ovala textfält berättar om kyrkans renovering och fasta inredning. Innertaket är blåmålat och i dess mitt hänger en förgylld duva. Taket kröns av Kristus med segerfanan i blått och gult.
ORGEL - Modern orgel i omålat trä. Tre pipsektioner med raka överstycken och förhöjda sidopartier.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av tolv läktarpelare med kvadratisk form, marmoreringsmålade i brunt. Läktarens undersida är gråmålad. Läktarens mittparti är utspringande i kyrkorummet. Läktargolvet täcks av en beigemelerad heltäckningsmatta. LÄKTARBRÖSTNINGEN är bemålad med änglamotiv i huvudsakligen blekt blått, rosa, vitt och brunt. Motiven finns samlade i tre liggande rektangulära fält inramade av ett marmoreringsmålat ramverk. Mellan dessa fält finns de fyra apostlarna snidade i trä och bemålade i brunt och blått.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats.
DOPFUNT - Dopfunten är skuren i ek, troligen 1719, och målad i mörkbrunt, blått och grönt. Rund cuppa och rund marmoreringsmålad fot. Skaftet är dekorerat med snidade grönmålade blad och rödmålade druvklasar.
NUMMERTAVLOR - Två psalmnummertavlor i trä på hög fot är placerade på vardera sidan om altaruppsatsen. Nummertavlorna är marmoreringsmålade i brunt med rektangulära tavlor med vit botten och guldram. Den högra tavlan kröns av en bemålad Kristusskulptur snidad i trä.
VAPENHUS - Ej inventerat.
SAKRISTIA - Ej inventerad.
TORN - Ej inventerat.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2017
ÅSBRÄCKA KYRKA byggdes 1714-16 på medeltida kyrkplats, där den nuvarande kyrkan haft minst två kända föregångare. När kyrkan första gången togs i bruk, på midsommardagen 1715, saknades yttertakets spåntäckning. Drivande för att kyrkobygget skulle realiseras var kyrkoherde Joachim Fredrik Kreitlow, som själv förrättade kyrkans invigning. Kreitlow stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten.
Inredningen i kyrkorummet utfördes i huvudsak 1719 och allra först färdigställdes bänkinredningen och predikstolen. Altaruppsatsen tillkom 1728, ett verk av bildhuggaren Michael Schmidt, verksam under 1700-talets förra hälft.
Kyrkan reparerades första gången 1759.
Kyrkorummets träinnertak dekorerades 1761 av kyrkomålaren Carl Gustaf Sandberg från Vänersborg. Sandberg blev mästare i Göteborgs målarskrå 1756. Interiörmålningarna i Åsbräcka kyrka är hans mest kända verk och genom dessa framstod han som en av tidens främsta kyrkomålare i Västergötland. Uppdraget att dekorera kyrkans interiör med målningar hade 1747 gått till mästaren Detleff Ross, men då han aldrig hann utföra uppdraget gick det i stället till Sandberg.
Ombyggnads- och reparationsarbeten ägde rum 1860 då kyrkan fick nytt golv och nya takstolar med flackare takfall.
År 1873 renoverades kyrkan invändigt. Röda draperimålningar i koret övermålades då.
Kyrkan tillbyggdes och renoverades 1915 efter förslag av arkitekten Anders Roland och under ledning av kyrkomålaren Teodor Wallström från Lödöse. Ett torn tillkom genom att vapenhuset i sten fick en överbyggnad av trä. Det var virket från kyrkans klockstapel, uppförd 1767-69, som fick utgöra tornets stomme. En ny sakristia vidbyggdes på långhusets södra sida. Kyrkan vitkalkades ut- och invändigt. Läktartrappan revs och en ny uppgång till läktaren anordnades i vapenhuset. Bänkarna invid den gamla trappan kompletterades. Läktaren sänktes och framflyttades och nya fönster till läktaren anordnades i västra väggen. Kyrkans fönster utbyttes mot nytillverkade. Ommålning av snickerier utfördes i överensstämmelse med den dåvarande färgsättningen. Bänkinredningen återfick en äldre färgton, invändigt rött och utvändigt i marmorliknande grått. Altartavlan, predikstolen och nummertavlorna renoverades. Äldre röda draperimålningar kring fönsteröppningarna och på altarväggen, som övermålades 1873, framtogs.
Kyrkan renoverades 1948 efter förslag av Skaraarkitekten Adolf Niklasson. Ett nytt golv inlades och isolerades, liksom taket. Elektrisk värme installerades och den elektriska belysningsinstallationen kompletterades. Konservatorsarbeten på altaruppsatsen, predikstolen och läktarbröstningen utfördes av konservatorn Olle Hellström. Väggarnas enfärgade partier omkalkades och bänkarna bättrades med oljefärg. Predikstol och altaruppsats renoverades.
Kyrktakets spåntäckning utbyttes mot skiffer 1951.
Den främsta bänkraden borttogs 1955 efter förslag av arkitekten Axel Forssén.
WC inrättades i vapenhuset 1977.
Kyrkporten ombyggdes 1994 och nya tornluckor tillverkades samma år.
År 1714-1716 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1719 Fast inredning - predikstol
Predikstol tillkom.
År 1719 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning tillkom.
År 1728 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats tillkom.
Konstnär - Bildhuggare: Michael Schmidt
År 1759 Underhåll
Kyrkan reparerades.
År 1761 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkans tak dekorerades.
Konstnär: Carl Gustaf Sandberg
År 1860 Underhåll - golv
Nytt golv inlades i kyrkan.
År 1915 Konservatorsarbeten
Äldre draperimålningar i koret och kring fönstren framtogs. Renovering av Altartavlan, predikstolen och nummertavlorna.
År 1915 Fast inredning - läktare
Läktaren sänktes och framflyttades.
Arkitekt: Anders Roland
År 1915 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Kyrkan vitkalkades utvändigt.
Arkitekt: Anders Roland
År 1915 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kyrkan vitkalkades invändigt.
Arkitekt: Anders Roland
År 1927 Teknisk installation - el
Kyrkan elektrifierades och belysning installerades på orgeln, predikstolen och altaret.
År 1948 Teknisk installation - el
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1948 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggarna omkalkades och bänkinredningen målades.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1948 Konservatorsarbeten
Konserveringsarbeten på predikstol, altaruppsats och läktarbröstning.
Konservator: Olle Hellström
År 1948 Teknisk installation - värme
Elektrisk värme installerades.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1951 Underhåll - takomläggning
Kyrktakets spåntäckning utbyttes mot skiffer.
År 1955 Fast inredning - bänkinredning
Den främsta bänkraden borttogs.
År 1977 Teknisk installation - VA
WC installerades.
År 2005 Arkitekturbunden utsmyckning
Nytt krönkors av smide på tornet.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 5, Sallinen-Övrabymästaren. Malmö 1967.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin