Motivering (skydd): Hjärtums kyrka och kyrkby är belägen på en rullstensås fem kilometer norr om Lilla Edet i Bohusläns inland. Till anläggningen hör bårhus, förrådsbyggnad och församlingshem. Den muromgärdade kyrkogården, som är av medeltida ursprung, har idag endast fyra gravar och är inte använd för begravningsändamål sedan 1800-talet. Då den främst består av öppna gräsbevuxna ytor med solitära, högsträckta cypresser och barrträd, har den en relativt anspråkslös karaktär.
Hjärtums kyrka har medeltida anor men EXTERIÖREN karakteriseras idag av tillbyggnaderna av långhuset på 1690-talet, av sakristian (före detta gravkor) från 1672 och tornet från sekelskiftet 1900. Det nuvarande utseendet fick kyrkan vid en renovering 1900-01 under ledning av Adrian Peterson, då de gamla vapenhusen revs och tornet tillkom. Samtidigt inreddes gravkoret till sakristia. Det långsträckta långhuset med låga väggar och det tunga, branta takfallet, som tillkom 1726-28, har en tidigt nyklassicistisk karaktär. Det högsträckta tornet är ett tydligt tillägg i historiserande stil. Södra och norra långhusväggarnas mittersta partier innehåller rester av bevarat murverk från medeltiden, liksom östra korväggen.
INTERIÖREN uppvisar stilinslag från olika perioder och har ett flertal praktfulla inventarier från både medeltid (dopfunt), renässans (äldre altaruppsatsen), barock (nuvarande altaruppsatsen) och rokoko (predikstolen). Rumsgestalten och det högsträckta taket med treklövervalv är kvar sedan ombyggnaden 1726-28. Altaret, bänkinredningen och orgeln härstammar från 1961-62 liksom läktarunderbyggnaderna. Altarringen är numera (i omarbetat skick) den enda kvarvarande representanten i kyrkorummet från den stora omdaningen 1900-01. Trots att interiören företräds av vitt skilda konstriktningar från 1600-, 1700- och 1900-talen förefaller kyrkorummet både harmoniskt och stilmässigt väl sammanhållet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkomiljön bildar ett sockencentrum med kontinuitet sedan medeltiden.
- Kyrkoanläggningens träd, kvarvarande gravvårdar, kallmurar, grusade gångar och smidesgrindar. - Kyrkans delvis bevarade medeltida murverk samt den medeltida dopfunten utgör omistliga historiska dokument. - Treklövervalvet.
- Inredningen från 1600- och 1700-talen har höga kulturhistoriska värden.
- Tilläggen från 1960-talet harmonierar väl med den äldre inredningen.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
HJÄRTUMS kyrka har en rektangulär planform med vidbyggt torn i väster, tresidigt kor i öster och ett runt gravkor, senare omdanat till sakristia, anslutet till korets östra vägg. Långhuset är långsträckt och har låga, spritputsade murar som avfärgats vita. Sadeltakets branta fall täcks av enkupigt betongtegel medan tornets spira och lanternin täcks av zinkplåt. Gravkorets kupol med lanternin är klätt i koppar. Huvudingång i tornet i väster, ingångar finns även i södra långhusväggen och sakristians östra sida.
FASAD - Fasaden är spritputsad och avfärgad vit. Slätputsade dörr- och fönsteromfattningar samt hörnkedjor. Sockel saknas, förutom på tornet. Två rundbågiga ljudluckor på tornet åt alla väderstreck, med liggande vinkelställda spjäll, avfärgade i en grå kulör. På tornets västra fasad sitter en slätputsad rektangulär yta, i höjd med tredje våningen. Utöver detta finns på tornet en putsad vulst ett stycke under takgesimsen.
PORT - Västporten, som fungerar som huvudingång, är en kopparklädd dubbeldörr med rakt överstycke. Över dörren sitter ett lunettfönster med gråmålad, strålformig spröjs. Den djupa portalen är rundbågig med synlig sockel av natursten nedtill. Två låga trappsteg av natursten. På insidan av denna port sitter ett ålderdomligt lås. Den södra porten sitter mellan södra långhusväggens båda östligaste fönster. Även denna är en kopparklädd dubbeldörr med rakt överstycke. Rakt avslutad portal med ett flackt, rundbågigt och slätputsat överstycke. Sakristians dörr vetter åt öster och är en kopparklädd enkeldörr med rakt överstycke, placerad i en rundbågig portal. Mitt på dörrens övre del sitter ett högsmalt, vinkelbrutet fönster. Trappa med tre naturstenssteg. Samtliga dörrar kläddes i koppar 1948 förutom sakristians dörr, som fick sin kopparskoning 1961.
FÖNSTER - Samtliga fönstersnickerier är målade i en grå kulör. I långhusets väggar sitter fyra stickbågiga fönster åt söder respektive norr, samt ett på vardera nordöstra och sydöstra korväggen. Bågarna är indelade i sex lufter med blyspröjsade rutor. Långhusets och korets fönster fick sin nuvarande storlek vid renoveringen 1900-1901. Fönsterbågarna i långhuset härstammar sannolikt från 1929, medan korfönstren försågs med nya bågar 1961-62. Tornet har ett stickbågigt fönster åt söder och norr på våning ett, med något mindre storlek än långhusets fönster. På våning två sitter ett helt runt, stort fönster över portalen i väst samt två små stickbågiga fönsteröppningar åt norr och söder. Två rektangulära små fönster är placerade i par åt söder, väster och norr på fjärde våningen. Samtliga fönster på tornet har metallspröjs förutom lunettfönstret över västporten. Det rundbågiga fönstret i sakristan vetter åt söder och upptogs i samband med att gravkoret omdanades till sakristia.
TAK - Kyrkans branta sadeltak med valmad spets är belagt med enkupigt betongtegel från 1985. Sakristian täcks av en karnisformad huv med öppen lanternin täckt med koppar, pålagd 1951. Det zinkplåtstäckta tornet täcks av en fyrsidig tornhuv som övergår i en åttasidig lanternin. På denna sitter i sin tur en spira som kröns av ett kors på kula. I huven finns ett rektangulärt fönster åt alla de fyra väderstrecken.
HJÄRTUMS kyrka har ett stort, luftigt och långsträckt kyrkorum med ett högt, treklöverformat trätak. Rummets skepnad härstammar i huvudsak från 1726-28 då det nuvarande valvet slogs. Sedan dess har emellertid nya fönster, placerade i djupa gluggar, tillkommit och de äldre utvidgats. I interiören finns ett flertal stilar representerade genom den praktfulla inredningen från medeltiden, 1600-, och 1700-talen, men också från 1900-talets mitt.
LÅNGHUS
GOLV - Kalkstensplattor i gångarna. Förhöjt, obehandlat trägolv under bänkarna.
VÄGG - Vitmålade, slätputsade. Läktarunderbyggnadens väggar är klädda med en lockpanel som laserats i en grårosa ton.
DÖRRAR - Innanför södra porten finns en innerdörr som består av en dubbel glasdörr som uppsattes vid 1961-62 års renovering. Dörrbladen består av två långsmala rutor som är insatta i en brunlaserad träram. I väster finns en liknande innerdörr som den ovan nämnda fast med tre långsmala rutor i varje dörrblad. Ett stycke bakom denna dörr finns en äldre dörr som leder in till vapenhuset, troligen uppsatt i samband med tornets uppförande. Denna dörr är en ljust gråmålad dubbeldörr med raka överstycken och ett rundbågigt fönster överst i varje dörrblad, spröjsat till fyra rutor. Under fönstret finns två fyllningar, en rektangulär stående och en liggande mindre fyllning över denna.
FÖNSTER - Fyra stickbågiga fönster åt norr och fyra åt söder med djupa smygar. Det östra fönsterparet delas med koret. Blyspröjsade fönster, sex lufter. Snickerierna är målade i en gråblå kulör.
TAK - Treklövervalvet i trä slogs 1726-28 i samband med att sadeltaket höjdes. Avfärgat i en blå kulör. Taklisten består av en gråmålad rundstav samt under denna en slät list i en rosa kulör samt en ljusare grå hålkälslist.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - 1961-62 byggdes skrudkammare och elcentral under läktaren. Skrudkammaren kompletterades med toalett i början på 1970-talet. Rummen är smala och tar endast upp lite utrymme under läktaren.
KOR
GOLV - Förhöjt kalkstensgolv i ett steg framför första bänkraden. Framför altaret är golvet förhöjt i ett steg, även detta i kalksten.
VÄGG - Lika långhuset.
INNERDÖRR - Dörren mot sakristian bakom altaret är en enkeldörr med rakt överstycke och fyra rektangulära fyllningar placerade i par över varandra, målade i en beige kulör.
FÖNSTER - Ett stickbågigt fönsterpar som delas med långhuset samt ett på vardera nordöstra och sydöstra korväggen. De sistnämnda har samma utförande som övriga fönster i kyrkorummet med undantag för rutorna som här är ogenomsiktliga.
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är murat i tegel och tillkom 1961-62. Det är slätputsat, vitmålat och täcks på ovansidan av en svart, polerad kalkstensskiva.
ALTARUPPSATS - I kyrkan finns två altaruppsatser. En altaruppsats i renässansstil finns uppsatt på norra långhusväggen, utförd 1625-26 då Bohuslän var danskt av Hans Snickare och Johan Målare i Kungälv. Räfflade kolonner med förgyllda akantuskapitäl indelar den rektangulära, liggande uppsatsen i tre fält med målerier föreställande Kristi uppståndelse, Nattvarden och Kristi himmelsfärd. Målningarna är insatta i ett utanpåliggande ramverk bestående av ett rundbågigt arkadmotiv som målats i rött, vitt och en ljust blå kulör. Uppsatsens botten är målad i en grön kulör. Över och under målningarna syns förgyllda inskrifter på danska skrivna i svartmålade fält mellan räfflade konsoler. Uppsatsens sidostyckena är moderna.
Den nuvarande altaruppsatsen är ett barockverk som enligt uppgift skänkts till kyrkan före 1726. Den är arkitektoniskt uppbyggd med fyra bemålade träreliefer insatta i ett rikt dekorerat, förkroppat och profilerat ramverk. På predellan syns en framställning av nattvarden, däröver återges korsfästelsen som flankeras av två par vitmålade, vridna kolonner. Mellan kolonnerna står skulpturer av Matteus respektive Johannes. Över denna syns i sin tur ett förkroppat listverk med ett skulpterat änglahuvud i mitten. På nästa relief ser man gravläggningen, samt skulpturer av evangelisterna Markus och Lukas, en på var sida. Översta reliefen återger uppståndelsen, insatt i ett brutet gavelstycke. Gaveln kröns av en stående figur som föreställer Kristus som håller korset och trampar på en orm. Denna figur utfördes 1757 då hela uppsatsen enligt uppgift blev målad. Uppsatsens sidor pryds av röd, blå och förgylld akantusornamentik. Predellan och näst översta reliefen är troligen utförda av Johan Joachim Beckman, som snidat predikstolen. Altaruppsatsens ursprungliga målningar togs fram 1960-61.
ALTARRING - Femsidig altarring från 1900-1901 som inte ansluter till väggen. Ombyggdes något 1961-62. Hörnena pryds av släta fyllningar i par, mellan dessa sitter svarvade dockor. Både dockorna och fyllningarna är marmorerade i blått mot ljust grå botten. Överliggaren är gjord i lackad valnöt, knäfallet är klätt i ett randigt tyg i en ljus rosabeige färg. Sockeln är gråmålad.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen tillkom 1961-62 och ritades av Georg Rudner. Vid färdigställandet laserades den mycket tunt med äggoljetempera. De ljust gråmålade bänkgavlarna har en rak och enkel, tidstypisk form med två små helt raka ben nedtill. Varje gavel pryds av en stående utanpåliggande fyllning, laserad i blått och med ram i en lila kulör, samt en mindre, liggande fyllning ovanför denna med samma färgställning. Likadana fyllningar förekommer på bänkskärmarna mellan stora rektangulära fyllningar med samma färger. Innandömet är målat i en rödbrun kulör och sittdynan är klädd i ett ljusblått tyg. Bokbrädan är målad i en beigegrå kulör. Bänkarna ansluter nästan till väggen, där det istället för gavel finns ett lackat armstöd i ek.
PREDIKSTOL - Predikstol i rokokostil, snidad 1758 av Johan Joachim Beckman. Förutom den sexsidiga korgen ingår en baldakin, en rak trappa åt öster med bröstning samt prästbänk med portal. På korgens sidor syns snidade tolkningar av bebådelsen, Kristi födelse, omskärelsen och dopet på rektangulära reliefer, insatta i förgyllda ramverk. På korgens hörn sitter delvis förgyllda pilastrar som pryds av en förgylld, klockliknande dekor, samt en kraftig volut nedtill. I korgens underkant sitter en bladvulst med förgyllda korslagda band, från vulsten hänger i sin tur festonger. Upptill avslutas korgen med ett profilerat listverk med förkroppade hörn. Korgen är främst hållen i ljusa kulörer med inslag av guld, grönt, rött och blått mot en ljust grå marmorerad botten. Korgens undersida är mörkare och marmorerad i grå och blå kulörer. Korgen står på en kort sexsidig sockel målad i en lila kulör. Insidan är avfärgad i grått. På golvet och på trappstegen ligger en rosaröd heltäckningsmatta.
Från det sexsidiga ljudtakets blåmålade undersida med förgylld sol hänger en förgylld, snidad duva. På ovansidan är en förgylld krona av voluter uppbyggd, denna kröns av en stående ängel med basun. På takets sidor syns blåmålade kartuscher, omgivna av dekorationer med vegetativt inspirerade former i grönt, grått och guld. Längs baldakinens sidor hänger blomstergirlander.
Trappbarriären pryds av två guldkantade fyllningar med blå botten mot vilka snidade figurer, föreställande apostlarna Paulus och Petrus, placerats. Bladvulsten i korgens underkant fortsätter från korgen längs med trappbarriärens vangstycke ned till golvet. Mellan fyllningarna sitter tidstypiska blomstergirlander.
Trappan övergår i prästbänken som enligt uppgift härstammar från 1760. Denna prästbänk, som enligt uppgift använts som sakristia, är ett utrymme som är kringbyggt av ett trägaller som kan fällas ned. Dess nederdel pryds av två fyllningar som är marmorerade i ljust grå kulörer och insatta i ett ådrat ramverk med gula och grå kulörer. Den gallerförsedda överdelen kröns i överkant av blåmålade kartuscher omgivna av förgylld vegetativ ornamentik, helt lik den som förekommer upptill på baldakinens sidor. Ett likadant krön, fast endast målat och inte snidat, förekommer även över ingången i öster som har en gallerförsedd dörr målad i gula och grå toner.
ORGEL - Orgeln byggdes 1962 av John Grönvalls orgelbyggeri. Den symmetriskt uppbyggda fasaden ritades av Georg Rudner i en tidstypisk modern stil. Den består av tre huvudsakliga sektioner där den mittersta, som är lägre, har fem mindre öppningar där piporna är synliga. Sidosektionerna är rakt avslutade upptill medan de mindre öppningarna i mittsektionen har vinkelbruten, rak respektive en asymmetrisk och delvis svängd avslutning i överkant. Orgelhuset och fasaden är laserade i flera bruna kulörer med enstaka inslag av grått samt förgyllda släta listverk kring de flesta av öppningarna. Spelbordet är vänt mot orgeln.
LÄKTARE - De äldsta delarna av läktaren härstammar från 1726-28. Den ombyggdes till sin nuvarande, tresidiga form i samband med 1900-1901 års renovering. Läktarens fältindelade barriär visar målningar, föreställande landskap med kyrkor och andra byggnader, som troligen utförts 1741. Dessa har sedermera varit övermålade en tid men framtogs vid renoveringen 1961-62. Målerierna är insatta i ett utanpåliggande ramverk bestående av ett rundbågigt arkadmotiv med delvis förgyllda imposter samt räfflade kolonner. Över rundbågarna syns rosetter i gult och svart samt grön växtornamentik mot aprikos botten. På de vitmålade styckena mellan ramverken syns rödmålade klockliknande blommor. Dessa vitmålade partier fortsätter ett kort stycke över den grönmålade överliggaren upp till skyddsräcket, som har samma färg och form som överliggaren. Läktarbröstet avslutas nedtill med en grönt listverk samt en smalare vit list. På läktaren är golvet klätt i grå plastmatta och uppbyggt med fasta gradänger på båda sidor om orgeln. Lösa stolar.
BRUDBÄNK - Brudbänken, som står med sittbrädan vänd mot väggen intill korets norra vägg, härstammar från 1695 men bemålades troligen inte förrän i slutet av 1700-talet. Bakstycket, som nu vetter mot söder, är grönt och bemålat med blommor och blad runt de båda speglarna, som har rödmålade lister. På speglarna syns målade rosetter, blad, blommor och druvor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten är från 1200-talets mitt eller andra hälft. Centralt, genomgående uttömningshål. Den runda, i övrigt släta cuppan, pryds av en ca 15 cm bred palmettbård. Cylindrisk, något utsvängd fot, på mitten försedd med en vulst.
NUMMERTAVLA - Den rektangulära nummertavlan med svart botten och grön ram är monterad mot korets norra vägg. Ramen pryds av en förgylld, snidad bladfris med korslagda band. Även överstycket är grönt och visar förgyllda kvistar samt i mitten en förgylld lyra med korslagda basuner.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 05
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2002
HJÄRTUMS kyrka uppfördes troligen på 1200-talet och var med all sannolikhet byggd som en romansk stenkyrka från början med rakt avslutat, smalare kor. Intill korgaveln murades 1672 ett gravkor med kupol och lanternin. 1695 utbyggdes långhuset mot väster ca nio meter och året därpå revs triumfbågsmuren och medeltidskorets norra och södra murar. Långhusmurarna förlängdes mot öster och kyrkan fick en tresidig koravslutning, något som var en vanlig förändring av många medeltida kyrkor på den tiden. Mittpartiet av den medeltida korgaveln bibehölls. Nästa omfattande byggnadsverksamhet ägde rum 1726-28, då sadeltaket höjdes och takfallen blev brantare. Samtidigt slogs det nuvarande treklövervalvet i trä. Från denna period härrör också de äldsta delarna av läktaren i väster. Dess fältindelade barriär visar målningar som troligen utförts 1741. 1763 upptogs tre fönster i norra långhusmuren.
Mellan 1782 och 1913 var Hjärtums kyrka tillsammans med närliggande Västerlanda kyrka patronatskyrkor till innehavaren av Ströms säteri, som under den tiden var en av Bohusläns största jordegendomar. Patronen ansvarade då för underhåll av byggnaderna, men i praktiken kom det att innebära en period av förfall för de båda kyrkorna. Enligt uppgift utfördes emellertid vissa reparationsarbeten i Hjärtums kyrka år 1842.
Kyrkan fick sitt nuvarande utseende utvändigt vid en restaurering 1900-01 som genomfördes under ledning av arkitekt Adrian Peterson. De båda vapenhusen, ett i väster och ett i söder, revs och i väster uppfördes istället ett torn av tegel med lanternin och spira. I samband med detta ommurades kyrkans västligaste parti i tegel så att långhuset blev 4,8 meter längre. Gravkoret, som använts som begravningsplats för ägarna till Ströms säteri till omkring 1840, omdisponerades till sakristia. Nya fönster upptogs i västpartiet, de gamla utvidgades och samtliga fönster fick bågar i gjutjärn. Innerväggarna målades i kvadermönster och kläddes med en bröstningspanel till fönsterhöjd medan takvalvet dekorerades med schablonmålningar. Ny, öppen bänkinredning ersatte den gamla från 1695 och läktaren ombyggdes till sitt nuvarande, tresidiga utförande.
1918 fick kyrkan elektrisk belysning och 1926 genomfördes en takomläggning. Kaminen ersattes med eluppvärmning 1929 då även fönsterbågarna i gjutjärn ersattes med bågar i trä. 1932 målades väggmålningen från 1900-1901 över. Kyrkans fasader omkalkades 1944 och 1951 omkläddes sakristians tak med kopparplåt.
En omfattande renovering utfördes 1961-62 under ledning av Georg Rudner, delvis i syfte att återställa de åtgärder som gjordes vid 1900-1901 års renovering. Väggpanelen och målerierna på tak och vägg borttogs och än en gång utbyttes bänkinredningen mot en ny, öppen. Det nuvarande altaret murades och ny pendelarmatur upphängdes över bänkraderna. Under läktaren byggdes skrudkammare och elcentral och på läktaren ersattes den gamla orgeln i sin helhet med en ny. Utöver detta framtogs ursprungliga målningar på altaruppsats, predikstol samt läktarbarriär. Patronatsbänken i koret från sekelskiftet 1900 borttogs. Utvändigt ommålades kyrkans fasader och tornspirans plåtbeklädnad, dessutom kläddes solbänkarna med kopparplåt.
I mitten på 1970-talet installerades toalett i ett befintligt utrymme under läktaren.
Läktarbarriären höjdes 1982, 1986 ommålades och reparerades torntaket och året därpå inreddes tornrummet på våning tre. 1994 utfördes dräneringsarbeten kring kyrkan och byggnaden bemålades utvändigt. Taket på tornet lades om 1998, då även rötskador i torntakets konstruktion åtgärdades och korset förgylldes.
Arkiv och litteratur: Antikvarisk-topografiska arkivet. Wadell, Maj-Brit (1968): "Hjärtum och Västerlanda. Sveriges kyrkor volym 122".
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten i sandsten tillverkas.
År 1625-1626 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats
Obestämd yrkestillhörighet: Hans Snickare
Konstnär - Dekormålare: Johan Målare
År 1695 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning. Även brudbänken tros vara tillverkad detta år.
År 1726 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats
År 1741 Fast inredning - läktare
Läktarbröstet bemålades.
År 1758 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Joachim Beckman
År 1839 Underhåll
Ospecificerade åtgärder.
År 1900-1901 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Gravkoret omdisponerades till sakristia. Väggarna i långhuset kläddes med bröstningspanel. Predikstolen och altaruppsatsen fick ny färgsättning.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Konstnär - Dekormålare: Martin Bernhard Wallström
År 1900-1901 Fast inredning - altarring
Ny altarring.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1900-1901 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1900-1901 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Tak och väggar försågs med dekorativa bemålningar.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1900-1901 Fast inredning - läktare
Läktaren ombyggdes till tresidig form
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1901 Specifika inventarier - kyrkklocka
Två nya kyrkklockor införskaffades.
År 1918-1919 Teknisk installation
Kyrkan fick elektrisk belysning.
År 1926 Underhåll - takomläggning
Taket omlades med enkupigt tegel. Rötskada på remstycke, troligen renoverades även denna del.
År 1929 Teknisk installation - värme
Eluppvärmning ersatte kaminen
Arkitekt: Axel Forssén
År 1932 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kvaderbemålningen på väggarna målades över.
År 1944 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasaderna kalkades.
År 1951 Underhåll - takomläggning
Sakristians tak kläddes om med kopparplåt.
År 1961-1962 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk och ny orgelfasad.
Orgelbyggare: Bo Grönvall, Lilla Edet
Arkitekt: Georg Rudner
År 1961-1962 Konservatorsarbeten
Ursprungliga målerier på altaruppsats, predikstol och läktarbarriär framtogs.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1961-1962 Fast inredning - altare
Nytt murat altare.
Arkitekt: Georg Rudner
År 1961-1962 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning.
Arkitekt: Georg Rudner
År 1961-1962 Underhåll - exteriör
Lagningar och omputsning med kalkcementbruk både ut- och invändigt. Ommålning av väggarna.
Arkitekt: Georg Rudner
År 1972-1977 Teknisk installation - VA
En toalett installerades i befintligt utrymme under läktaren.
År 1985 Underhåll - takomläggning
Långhustaket omlades med enkupigt betongtegel.
År 1986 Underhåll - takomläggning
Torntakets plåt reparerades och ommålades.
År 1994 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig ommålning.
År 1998 Underhåll - takomläggning
Torntaket lades om, troligen med legerad zinkplåt av fabrikatet Rheinzink.
Antikvarisk-topografiska arkivet. Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv..
Wadell, M-B: Hjärtums och Västerlanda kyrkor. Sv K vol 122. 1968. .
Wadell, Maj-Brit (1968): "Hjärtum och Västerlanda. Sveriges kyrkor volym 122". .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin