Motivering (skydd): ALE-SKÖVDE KYRKA ligger invid en smal slingrande landsväg i ett öppet odlingslandskap mellan två bergåsar. Kyrkogården har medeltida ursprung och inhägnas av stenmurar kantade av en trädkrans och så många som tre vitputsade stigluckor med svartmålade smidesgrindar. Kyrkogården karakteriseras av det stora antalet grusade gravvårdar, särskilt söder om kyrkan.
Kyrkan har medeltida ursprung men om- och tillbyggdes grundligt 1754. Det nya koret fick den för Västsverige så typiska tresidiga avslutningen och ett torn med träöverbyggnad uppfördes. Av den medeltida kyrkan återstår med stor sannolikhet murverk i kyrkans södra vägg samt dopfunten. Kyrkans exteriör präglas, med undantag för sakristian, av 1700-talets om- och tillbyggnader. Tornpanelen har hög ålder kan vara den ursprungliga som uppsattes på 1770-talet.
Interiören har en huvudsaklig prägel av stilideal från 1700-talet och är en av få kyrkor med rokokoinslag i stiftet. Rokokostilen representeras av takmålningarna (1759-61) och av altaruppsatsen (1758). Predikstolen från 1720 tillskrivs den relativt okände Johan Mentz Scheffer som gjorde liknande arbeten i grannpastoratet. Altaruppsatsen utfördes 1758 av Göteborgsbildhuggaren Jean Samuelsson. Trätunnvalvet i kyrkorummet dekorerades 1759-61 med figurativa motiv av kyrkomålaren Richard Törner från Göteborg och betecknas som hans mest kända verk. Den tidstypiska takmålningen är mycket karaktärsskapande för interiören. Orgelfasaden tillkom 1879. Renoveringar under 1900-talet har syftat till att förstärka kyrkorummets äldre utseende genom framtagning av korets draperimålning och konservering av övrig äldre bemålning och ny bänkinredning efter äldre förebilder.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, stigluckor, trädkrans, grusade gångar och de karaktärsskapande grusfyllda gravvårdarna. - Delvis bevarat medeltida murverk utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkans sedan 1700-talet välbevarade exteriör.
- Kyrkorummets takmålningar.
- Draperimålningen i koret och läktarbröstningens målningar.
- Den fasta inredningen; altaret, altaruppsatsen, altarringen, predikstolen, läktaren och psalmnummertavlorna. - Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
ALE-SKÖVDE KYRKA är en vitputsad stenkyrka med tresidigt avslutat kor åt öster och vidbyggds sakristia i norr. Fasaderna genombryts av rundbågiga fönster med rödmålade fönstersnickerier. Tornet i väster har en träöverbyggnad. Långhusets sadeltak är valmat över koret har tegeltäckning och nedtill något svängda takfall. Sakristian har pulpettak. Ingångar i väster via tornets bottenvåning, i sakristians västfasad och till källare i öster.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Slätputsade hörnlisener och fönster- och portalomfattningar. Fasaderna är putsade ned till mark. Synlig stensockel på sydsidan. Tornet har en träöverbyggnad med vitmålad locklistpanel. Rödmålade ljudluckor, parluckor med raka överstycken. I östluckorna sitter spröjsade små fönster. Stuprör och hängrännor av kopparplåt.
PORT - Kyrkport i väster i form av en kopparbeslagen pardörr med rakt överstycke. I sakristians västfasad finns en brunmålad trädörr med rakt överstycke. En kopparbeslagen dörr med rakt överstycke under korets östfönster.
FÖNSTER - Tre rundbågiga spröjsade treluftsfönster åt söder och två åt norr samt två i koret. Ett tvåluftsfönster med rakt överstycke i korets östfasad. På södra tornfasaden finns ett litet spröjsat rundfönster i nedtill plåtbeslagen fönstersmyg. Ovanför västportalen finns i tornfasaden ett spröjsat tvåluftsfönster med rakt överstycke. Samtliga fönstersnickerier är rödmålade. Solbänkar i sten. I sakristians östfasad finns ett kvadratiskt spröjsat enluftsfönster åt öster samt två sådana i par på nordfasaden. Ett litet kvadratiskt fönster åt väster. Vitmålade fönstersnickerier.
TAK - Sadeltak på långhuset, valmat över koret, med enkupigt lertegel. Nedtill något svängda takfall. Vitmålade vindskivor i trä och vitmålad rikt profilerad takgesims. Kopparplåttäckt tornspira som kröns av en tunn stång med klot. En kyrktupp på nock i öster.
LÅNGHUS
GOLV - Brädgolv med blå matta i mittgången och grå längst bak.
VÄGG - Putsade väggar, avfärgade i bruten vit kulör. Långhusets västra vägg är panelklädd och omålad samt försedd med modernare fast skåpsinredning.
PORTAR/ INNERDÖRRAR - Parsvängdörr åt väster målad i ljust grön kulör med marmoreringsmålade fält i ljusblått och ljusrosa. Små sexsidiga fönster på dörrbladens övre del.
FÖNSTER - Två rundbågiga treluftsfönster åt norr och tre åt söder. De två nedre lufterna är spröjsade till tre rutor och det övre lunettfönstret spröjsat till fyra rutor. Gråmålade bågar och karmar.
TAK - Det tunnvälvda trätaket målades av kyrkomålaren Richard Törner 1759-61 med åtta bibliska motiv i rokokoinramning. De båda målningarna ovanför koret symboliserar brödet och vinet. I de övriga bildfälten framställs; "Den förlorade sonens återkomst", "Den samaritiska kvinnan", "Jakobs segerkamp med ängeln", "Synderskan i Simons hus", "Det förlorade fåret och den borttappade penningen" och "Jesus och den kananeiska kvinnan". Utanför bildfälten finns en blå botten med rocailler i guld. Profilerad taklist marmoreringsmålad i grått och rött.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas
KOR
GOLV - Förhöjt korgolv i form av oljat brädgolv. Förhöjt äldre brädgolv innanför altarringen, bemålat med mönster i brun kulör, som framtogs och konserverades vid renoveringen 2004.
VÄGG - Lika långhuset. Draperimålning på östväggen omramande altaruppsatsen. Rödmålat draperi mot mörkt blå bakgrund. En nisch i korets sydvägg efter en igenmurad portal som hörde samman med en riven sakristia.
PORTAR/ INNERDÖRRAR - Speglad vitmålad dörr åt norr i djup nisch. Tre spegelfyllningar målade i ljust blått samt dito dörrfoder.
FÖNSTER - Två fönster lika långhuset, ett åt nordöst och ett åt sydöst. Ett spröjsat tvåluftsfönster med rakt överstycke åt öster.
TAK - Lika långhuset samt två bemålade änglar som håller upp östväggens draperimålning.
FAST INREDNING
ALTARE - Träaltare marmoreringsmålat i grönt, vitt och grått. I överkanten finns snidat, draperat tyg målat i bruten vit kulör med guldtofsar.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är tillverkad av bildhuggare Jean Samuelsson från Göteborg 1758. Altaruppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd. På postamentet finns ett textfält. Det höga mittpartiet flankeras två vitmålade kolonetter med gulddekor på vardera sidan om mittfältet där en snidad Kristusfigur hänger på korset. I fonden finns en målning föreställande Jerusalem. Mellan kolonetterna står Moses och Aron. Mittpartiet flankeras av snidade genombrutna sidostycken med änglamotiv. Det övre partiet föreställer "Kristus triumfator". Allra överst finns det allseende ögat omgivet av strålglans. Konservatorsarbeten utfördes 1999 av Christer Wildenstam. Altaruppsatsen konserverades och rengjordes samt bättrades i färg och förgyllning till omkring 1870-tal, då den ommålades i en gråvit nyans som ansluter till den vita kritgrunderingen från ca 1758.
ALTARRING - Rund altarring ansluten till altarets sidostycken. Svarvade balusterdockor marmoreringsmålade i brunt med listverk i guld. Sockelpartiet är gråmålat. Ingångar i norr och söder. Armstöd och knäfall stoppade och klädda med tyg i grönt och guld.
BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning i två kvarter och 13 bänkrader anslutna till väggarna. Grönmålade bänkskärmar med rektangulära fält, liggande framtill och stående på bänkdörrarna, marmoreringsmålade i ljust blått med vitmålat ramverk. Bänknummer i dörrarnas överkant målade i grå kulör. Marmoreringsmålade gavelstycken i grönt, blått och brunt. Bänkinredningen är invändigt målad i rödbrun kulör med stoppade sitsar klädda med rödbrunt tyg. Mellan bänkarna och radiatorerna finns en luftspalt. Gråmålad sockel och överliggare. LÄKTARBÄNKAR i form av fem öppna grönmålade bänkrader i norr på fem gradänger, sju bänkrader i söder på sex gradänger.
PREDIKSTOL - Predikstolen dateras till 1720 och är möjligen ett verk av bildhuggaren Johan Mentz Scheffer. Predikstolskorgen är femsidig och polykromt bemålad, främst i blått, vitt, orange och guld. På korgen finns fem fält med snidade skulpturer föreställande Kristus och evangelisterna, avgränsade med svartmålade spiralformade kolonnetter. Textband i över- och underkant, vit text på ljusblå botten. Korgen vilar på ett golvpostament målat i brunt, svart och grått. En rak gråmålad trappa åt öster. Ljudtaket är sexsidigt och kröns av en snidad Kristus med segerfanan. I takets överkant finns ovala kartuscher med textfält och snidade blomstergirlanger hänger i underkanten. En snidad silverduva hänger i takets mitt från en liten guldsol. Väggfältet mellan korg och tak är utfört i trä med ljusgrå kannelerade pilastrar omramande ett blåmålat fält med en snidad uppslagen bibel i vitt och guld.
ORGEL - Orgelfasaden från 1879 är arkitektoniskt uppbyggd i klassicerande stil, målad i vitt och guld. Tre pipfält med raka överstycken och förhöjt mittparti. Förgylld bladornamentik kröner överstyckena och i mitten finns en förgylld lyra. Listverk med tandsnitt på mittpartiet. Kyrkan fick sin första orgel 1879, byggd av orgelbyggare Samuel Molander. Den utbyttes 1940 av en ny från John Grönvalls orgelbyggeri. Ett nytt orgelverk byggdes 1995 av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Fasaden bibehölls, liksom några stämmor från 1879 års Molanderorgel.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av tolv läktarpelare, varav de i bakre hörnen är inbyggda. Pelarna är grönmålade med kannelyrer och är kvadratiska med avfasade hörn. Två pelare är kraftigare till utförandet och gråmålade. Läktarens undersida är slätspontad och gråmålad. Läktaren har ett tresidigt mittparti som är utspringande i kyrkorummet. Läktargolvet täcks av grå och beige heltäckningsmattor. LÄKTARBRÖSTNINGEN är grönmarmorerad och försedd med 15 fält varav 13 är bemålade med Kristus och apostlarna. Polykromt bemålade figurer mot blå botten och namnfält under. Över- och underliggare målade i grönt och orange.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats.
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten är från 1200-talet. Rund cuppa och fot. Cuppan pryds av sju spetsbågiga fält.
NUMMERTAVLA - Två nummertavlor infästade i väggen på vardera sidan om altaruppsatsen. Rektangulära tavlor med vit botten och ramverk i guld, beige och rött. Ornamentik i guld i över- och underkant. Tavlorna kröns av harpor.
VAPENHUS - Ej inventerat.
SAKRISTIA - Ej inventerad.
TORN - Ej inventerat.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2002
ALE-SKÖVDE KYRKA har medeltida ursprung och delar av medeltidskyrkans sydmur ingår med stor sannolikhet i den nuvarande kyrkans södra långhusvägg. Kyrkans nuvarande utseende härrör från en radikal ombyggnad 1754. Kyrkan breddades åt norr och det tresidiga koret tillkom. Ett trätorn vidbyggdes vid långhusets västra gavel.
Predikstolen härrör från 1720 och utfördes av bildhuggaren Johan Mentz Scheffer. Altaruppsatsen är ett verk från 1758 av bildhuggaren Jean Samuelsson från Göteborg, verksam vid 1700-talets mitt. Trätunnvalvet i kyrkorummet dekorerades 1769 av målaren Richard Törner från Göteborg. Törner var målargesäll och kyrkomålare och var verksam vid mitten av 1700-talet. Takmålningarna i Ale-Skövde kyrka betecknas som hans mest kända verk.
Trätornet ersattes på 1770-talet av det nuvarande tornet, med nedre del av sten och överbyggnad av trä, som utgörs av det äldre trätornet från 1754.
År 1872 utvidgades läktaren och långhusets fönsteröppningar. Takmålningen renoverades 1882.
Kyrkan renoverades 1932 under ledning av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld. En ny sakristia uppfördes i söder. Ett vapenhus vid kyrkans södra entré revs och förändringar genomfördes i vapenhuset med nytt golv och nyupptagna fönster. Kyrktakets tegeltäckning lagades. Invändigt så avlägsnades skärmväggen som avskiljde dåvarande sakristian från kyrkorummet, och då uppdagades en äldre väggmålning. Bänkarna fick nya gavlar. Den södra korbänken borttogs och den norra utökades. Konservatorsarbete utfördes av konservatorn Olle Hellström och avsåg det bemålade taket och läktarbröstningen. Taklistens äldre marmorering framtogs också. I samband med renoveringen installerades värmeledning med lågtrycksånga och ett pannrum byggdes under koret.
Kyrkan renoverades 1950 efter förslag av arkitekten Sigfrid Ericson. Korgolvet höjdes och en ny bänkinredning tillverkades efter äldre förebilder. Konserveringsåtgärder på predikstolen och altaruppsatsen utfördes av Olle Hellström.
Den nuvarande sakristian uppfördes i norr omkring 1960 efter ritningar av arkitekten Axel Forssén, och ersatte då den äldre av trä i söder som revs 1950. Ingången till den borttagna sakristian i söder igenmurades och utgör en nisch i den södra korväggen.
Kyrkan renoverades utvändigt 1968. Torntakets plåttäckning utbyttes mot kopparplåt.
Skadad panel på tornet utbyttes mot ny 1992 efter förslag av arkitekten Magnus Wångblad, Trollhättan. Konserveringsåtgärder utfördes 1999 på kyrkans altaruppsats, golvur och nummertavlor av konservatorn Christer Wildenstam.
Kyrkan renoverades ut- och invändigt 2004. Utvändigt lagades putsen på långhuset och rötskadat trä på tornfasaden, som sedan ommålades. Den södra tornluckan utbyttes och fönstren målades. Väggarna i kyrkorummet kalkavfärgades och bänkkvarteren ommålades, liksom fönsterbågarna. När ytskikten på den södra långhusmuren avlägsnades kunde spår av draperimålningar från 1700-talet urskiljas, liksom rester liknande kvadermålning i oljefärg från perioden omkring sekelskiftet 1900. När golvet innanför altarringen avlägsnades visade det sig att trägolvet under var bemålat. Golvet rengjordes och konserverades. Altarringen konserverades och retuscherades.
År 1720 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Johan Mentz Scheffer
År 1758 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats och nummertavla.
Konstnär - Bildhuggare: Jean Samuelsson
År 1759-1760 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Träinnertaket dekorerades med målningar.
Konstnär: Richard Törner
År 1872 Underhåll - fönster
Långhusets fönsteröppningar förstorades.
År 1872 Fast inredning - läktare
Läktaren utvidgades.
År 1879 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Orgelbyggare: Samuel Molander
År 1882 Konservatorsarbeten
Takmålningen renoverades.
År 1932 Specifika inventarier - dopfunt
Nytt podium i kalksten för dopfunten.
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1932 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen försågs med nya gavlar. Södra korbänken borttogs och den norra utökades.
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1932 Underhåll - exteriör
Tegeltaket lagades.
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1932 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av snickerier.
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1932 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysning.
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1932 Teknisk installation - värme
Installation av värmeledning med lågtrycksånga.
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1932 Nybyggnad
Nybyggnad av pannrum under koret.
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1935 Konservatorsarbeten
Konservering av takmålningar, taklist och läktarbröstning. Taklistens marmorering framtogs.
Konservator: Olle Hellström
År 1941 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
År 1950 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol och altaruppsats. Framtagning och retuschering av del av draperimålningen bakom altaret, som övermålats i samband med omkalkning av väggarna.
Konservator: Olle Hellström
År 1950 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1950 Fast inredning - altare
Altaret flyttades.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1962 Teknisk installation - värme
Installation av elvärme i den nya sakristian.
År 1967 Underhåll - takomläggning
Torntakets galvade plåt utbyttes mot kopparplåt.
År 1968 Underhåll - exteriör
Fasaderna sandblästrades och kalkades.
År 1980 Underhåll - takomläggning
Nytt tegel på långhustaket.
År 1983 Arkitekturbunden utsmyckning
En ny kyrktupp uppsattes på långhusets östra gavel. Tuppen ersatte en äldre från 1722.
År 1987 Fast inredning - bänkinredning
De två bakersta bänkraderna borttogs.
År 1992 Underhåll - exteriör
Skadad panel utbyttes på tornet.
År 1995 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
År 1999 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsats, golvur och nummertavlor.
Konservator: Christer Wildenstam
År 2004 Underhåll
Den södra tornluckan utbyttes, samt åtgärdande av rötskador på de tre stigluckorna.
Entreprenör: Sölve Johansson
År 2004 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Installation av nedsänkbar ramp mellan långhus och kor.
Entreprenör: Sölve Johansson
År 2004 Underhåll - golv
Slipning av golv.
Entreprenör: Sölve Johansson
År 2004 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbete på det bemålade golvet innanför altarringen, på altarringen samt på draperimålningen bakom altaruppsatsen.
År 2004 Underhåll - omputsning
Utvändig putslagning.
Entreprenör: Sölve Johansson
År 2004 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggarna i kyrkorummet kalkavfärgades. Bänkkvarteren ommålades, liksom fönsterbågarna.
Entreprenör: Sölve Johansson
År 2004 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasader och fönster målades.
Entreprenör: Sölve Johansson
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Lindberg, Torsten. Ale-Skövde kyrka i Göteborgs stift. 1979.
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 5, Sallinen-Övrabymästaren. Malmö 1967.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin