Motivering (skydd): FORS KYRKA har medeltida ursprung och uppfördes intill Slumpån ca tio km sydväst om Trollhättan. Kyrkan ligger i samhället Sjuntorp som etablerades som industriort under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Begravningsplatsen vid Fors kyrka är troligen av medeltida ursprung och har utvidgats ett flertal gånger, främst i nordlig riktning. Kyrkan i Fors omdanades år 1709 på initiativ av den handlingskraftige kyrkoherden J F Kreitlow, som stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten.
Fors kyrka präglas exteriört av de tillbyggnader som utförts under 1700- och 1900-talen - det tresidiga koret från 1709, sakristian från år 1900 i norr samt 1951-52 års åtgärder då långhuset förlängdes åt väster och ett torn vidbyggdes vid västra gaveln. Medeltida murverk finns med största sannolikhet kvar mellan långhusväggarnas östligaste fönster, både i norr och söder. Vissa uppgifter tyder även på att östra korväggen är medeltida.
År 1900 genomfördes en omfattande renovering i arkitekt Adrian Peterssons regi som kraftigt omgestaltade kyrkan både ut- och invändigt. I väster tillbyggdes en bred, kvadratisk byggnadskropp i rundbågestil och fönsterbågar av metall insattes i de då förstorade fönsteröppningarna. Invändigt revs väst- och norrläktaren och all inredning förutom altaruppsatsen, predikstolen och taket byttes ut. År 1951-52 avlägsnades tilläggen från år 1900 såväl ut- som invändigt under arkitekt Axel Forsséns ledning i syfte att återställa kyrkans barockprägel. I samband med detta revs den breda tillbyggnaden i väster, kyrkorummet förlängdes i samma riktning och ny bänkinredning, orgelfasad och nya fönster insattes.
Kyrkans interiör präglas huvudsakligen av barockinredningen - altaruppsatsen, predikstolen, takmålerierna och läktarbröstets målerier från 1700-talets första hälft - men också i hög grad av de åtgärder som gjordes 1951-52. Altaruppsatsen tillskrivs den relativt okände bildhuggaren Johan Mentz Scheffer medan predikstolen är utförd av Michael Schmidt. Scheffer gjorde liknande arbeten i flera av grannkyrkorna, vilket är både person- och konsthistoriskt intressant. Dopfunten är daterad till 1300-talet. Den enda kvarvarande representanten i kyrkorummet från renoveringen år 1900 är altarringen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkogårdens murar, grindar och träd.
- Kyrkans bevarade medeltida murverk samt den medeltida dopfunten utgör omistliga historiska dokument. - Den sannolikt medeltida lillklockan i tornet.
- Den välbevarade barockinredningen från 1700-talets första hälft.
Inventeringsår (1998)
Byggnadsdel (1998): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
FORS KYRKA har ett rektangulärt långhus med tresidigt kor, vidbyggd sakristia i norr och torn i väster. De vita spritputsade murarna genombryts av rundbågiga fönster med slätputsade omfattningar. Samtliga takfall är skifferklädda. Norra långhusmuren stöds av två strävpelare. Ingångar genom tornets västfasad, på korets sydsida samt via sakristians östra fasad.
FASAD - Vita spritputsade fasader med slätputsade omfattningar kring portar och fönster. Sakristian, tornet och långhusets västra del har frilagd naturstenssockel. Sockel saknas helt på övriga delar av byggnaden. Norra långhusmuren har två spritputsade strävpelare med kopparavtäckning upptill. Den östra uppbyggdes år 1900, den västra år 1952. Enligt en analys av putsen som gjordes år 2002 är kyrkans fasader putsade och målade med cementhaltiga produkter. Den fyrsidiga lanterninen är kraftig och har väggar klädda i ljust skiffer. Vinkelbrutna, brunmålade ljudluckor på lanterninen åt alla väderstreck, med bred, snedställd panel.
FÖNSTER - Tre rundbågiga fönster åt norr, tre åt söder och två i koret. Fönstren har åtta lufter och solbänkar av kalksten. Slätputsad omfattning med putsad utspringande slutsten. Ett litet fönster med stubbade hörn sitter även strax under taklisten på södra och norra långhusväggen i höjd med läktaren. I tornets västfasad sitter ett fönster med stubbade hörn på tredje våningen. Liknande fönster finns på våning ett till tre på tornets sydsida, medan norrsidan pryds av två små vinkelbrutna fönster på våning ett och två. Sakristian har ett fönster åt väster med stubbade hörn. Samtliga fönstersnickerier är målade i en brun kulör.
PORT - Västporten är en rundbågig dubbeldörr som klätts i en bred, fiskbenslagd panel som målats brun. På korets sydsida sitter en brunmålad enkeldörr med rakt överstycke och bred, fiskbenslagd panel. Dessa båda dörrar är från 1951-52 medan sakristans dörr, som vetter mot öster, härstammar från år 1900 liksom sakristian. Denna dörr är en enkeldörr med rakt överstycke och som klätts i brunmålad, stående pärlspont. Kraftiga, svartmålade gångjärnsbeslag i nationalromantisk stil.
TAK - Valmat sadeltak över både långhuset och sakristian. Fyrsidigt torntak på tornet och lanterninen. Samtliga takfall täcktes med skiffer från Grythyttan år 1951-52. Vitmålad gesims på torn och sakristia, medan långhusets gesims är målad i en grå kulör. Sakristians gesims är murad av tegel, de övriga är tillverkade i trä. Hängrännor och stuprör av koppar.
FORS KYRKA är en enskeppig salkyrka med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkan har ett stort, luftigt och långsträckt kyrkorum med ett välvt trätak som bemålats med bland annat änglar, moln och kartuscher år 1746. De vita väggarna genombryts av stora rundbågiga fönster med blyspröjsade, tonade antikglas. Kyrkorummet fick sin nuvarande karaktär 1951-52 då en omfattande renovering genomfördes i syfte att återskapa den barockprägel som fanns i kyrkan före 1900 års kraftigt omdanande renovering. I samband med detta förlängdes långhuset åt väster. Bänkinredningen är från 1951-52 liksom orgeln och fönstren. Altartavlan, predikstolen och läktarbröstets apostlamålningar är från 1700-talets första hälft. Dopfunten i sandsten anses härstamma från 1300-talet.
LÅNGHUS
GOLV - Lackat trägolv.
VÄGG - Vita slätputsade väggar. Grågrön slät bröstning i trä under fönstren i höjd med den övre kanten på bänkarnas ryggstöd. Överliggaren är grågrön. På södra långhusväggen sitter ett epitafium och mittemot på norrsidan sitter ett skåp från 1994 med senmedeltida skulpturer.
DÖRRAR - Till vapenhuset leder en dubbeldörr med rakt överstycke och grågrönt ramverk samt tre beigemålade, rektangulära fyllningar. Den mittersta fyllningen är utanpåliggande samt liggande medan de båda övriga är väsentligt större och stående. Runt varje fyllning syns en grå slät list. FÖNSTER - Tre rundbågiga fönster åt norr, tre åt söder och två i koret. Fönstren har åtta lufter och blyspröjsade, tonade antikglas i olika kulörer. Ett fönster med stubbade hörn placerat nära taklisten uppe på läktaren i både norra och södra långhusväggen. Snickerierna är ljust grå.
TAK - Det välvda trätaket är bemålat år 1746 av Detleff Ross. Målningarna föreställer huvudsakligen moln och änglar mot en blå himmel. Över koret är bland annat treenigheten och Moses avbildade och rakt över mittgången syns en avbildning av Kristus. Över läktaren en målning av helvetet som flyttades bakåt i samband med att långhuset förlängdes åt väster år 1952. Det mittersta partiet kompletterades då med målerier utförda av konservator Olle Hellström. Längs med taklisten syns illustrationer av skapelsedagarna i rullverkskartuscher mot bakgrund av ett rött ramverk med akantusornamentik i grått. Förgyllda stjärnor i trä är fastsatta mot taket. Taklisten är gråmålad. I höjd med korets början sitter en bjälke som är bemålad med moln och blå himmel.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - 1994 tillkom toalett, kapprum och samtal/lekrum under läktaren. Dess väggar mot kyrkorummet är vitmålade med en grågrön bröstning i trä nedtill. I den avfasade väggen på läktarunderbyggnadernas hörn sitter högsmala fönster med grå karm.
KOR
GOLV - Lackat trägolv, förhöjt i ett steg framför den främsta bänkraden. Innanför altarringen är golvet klätt med en ljust gråblå heltäckningsmatta. Även det lilla golvet i två steg framför altaret är klätt med en sådan matta.
VÄGG - Vita slätputsade väggar. På östra korväggen bakom altaruppsatsen är en draperimålning i blått och brunt målad på putsen.
DÖRRAR - En dörr åt söder, ljust laserad i gråbeige toner med två utanpåliggande kvadratiska fyllningar. Dörren till sakristian på norrsidan är utformad på samma sätt men har ett mörkare grågrönt ramverk. De utanpåliggande fyllningarna tillkom vid 1952 års renovering.
FÖNSTER - Ett fönster åt nordöst och ett åt sydöst, utformade på samma sätt som långhusets fönster. TAK - Se beskrivning av långhusets tak. Östra korväggen pryds av en draperimålning i blått och brunt som sträcker sig upp i taket.
FAST INREDNING
ALTARE - Rektangulärt träaltare troligen från år 1900. Ombyggdes år 1952. Framsidan är grågrön med påmålade mörkare grågröna fyllningar på sidorna mot brun botten. Sidorna är gråblå.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats i barockstil från 1700-talets första hälft. Den är utförd av en bildhuggare med namnet Johan Mentz Scheffer, som även utfört altaruppsatsen i grannkyrkan i Upphärad. Arkitektoniskt uppbyggd med tre bemålade träreliefer insatta i ett rikt dekorerat ramverk. På den första våningen syns en framställning av nattvarden med snidade figurer insatta mot en målad bakgrund med malmkrona i en åttakantig inramning. Denna ram kantas i sin tur av förgylld akantusornamentik samt en större fyrsidig ram med akantusornament i silver. Framställningen flankeras av blå kolonner med en huggen spiralvriden ranka i silver med druvklasar i rött. På sidorna sitter akantusornament i silver. Den första och andra reliefen skiljs genom ett förkroppat listverk, delvis marmorerat och prytt med änglahuvuden. Två änglar i guld och silver står även på listverket över kolonnerna. På den andra våningen visas korsfästelsen inramat av en hjärtformad blomsterbård med textslinga. Även detta motiv flankeras av akantusornamentik i guld och silver. Överst himmelsfärden i rund relief som kröns av Kristus med segerfana. Altaruppsatsen konserverades senast år 1994.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen i historiserande stil är det enda i kyrkorummet som härstammar från år 1900 och som tilläts vara kvar efter renoveringen 1951-52. Altarringen, som inte når väggen, är hållen i brunbeige kulörer med inslag av ljusblått och rött. Barriären är genombruten med rundbågiga samt helt runda öppningar. Knäfallet och överliggaren är klädda i ett ljusblått tyg.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen i två kvarter härstammar från 1951-52 års renovering. Sannolikt tillvaratogs sittbräda och ryggstöd från de befintliga bänkarna. Bänkarna är öppna med raka, enkla gavlar och ansluter ända till väggen. Gavlarnas och skärmarnas ramverk går i rödbruna kulörer med utanpåliggande fyllningar som marmorerats i brunt. Bänkarna är numrerade. Bänkarnas innandöme, inklusive bok- och fotbräda, är laserat i en grön kulör med sittdynor i ljust gråblått tyg. Gråmålade socklar och överliggare.
PREDIKSTOL - Predikstol i barockstil utförd av Michael Schmidt år 1734. År 1900 flyttades den från södra till norra korväggen. Den består av en fyrsidig korg med rak trappa åt öster och sexsidigt ljudtak. På korgens sidor sitter reliefer som återger händelser från Jesus sista dagar, insatta i rödmålade ramverk med rundbågig avslutning. Under relieferna sitter rektangulära tavlor där olika bibelord är skrivna. Inskriptioner finns även strax under korgens överliggare. Ramverket är hållet i bruna toner liksom undersidan och den sexsidiga foten. På korgens hörn sitter vridna kolonner i en grå kulör med förgyllda baser och kapitäl, över kolonnerna syns förgyllda voluter samt änglahuvuden. Överliggaren, som fortsätter från korgen över tappräcket, är kraftig och profilerad med marmoreringar i rött och grönt mot ljusare botten. Korgens nederkant dekoreras av understycken i brunt med en förgylld ranka samt en stjärna i silver. Vid varje hörn hänger en klase med vindruvor. Trappbarriärens ramverk är brunt liksom korgens och pryds av släta fyllningar i gråblått med rundbågig avslutning. Den nedersta fyllningen är bemålad med en dekoration i gult med växtinspirerad form. Korgens och barriärens insida är målad i en grågrön kulör, liksom korgens golv. Trappan av senare datum är laserad i grågrönt.
Det sexsidiga ljudtaket har ett kraftigt, profilerat listverk upptill med röda och gröna marmoreringar. På detta listverk syns blå kartuscher med förgyllda ramar omgivna av akantusornamnetik i grönt. Över varje hörn står en putto med basun. En krona är uppbyggd på takets ovansida, denna kröns på toppen av Kristus med segerfanan. På ljudtakets sidor syns en inskription i guld mot svart botten och från sidorna hänger girlander. Takets undersida är målat i gröngrå kulörer och från det svarta sexsidiga fältet i mitten hänger en förgylld duva.
Predikstolen och ljudtaket konserverades senast år 1994.
ORGEL - Orgeln om- och tillbyggdes 1952-54 av Olof Hammarberg, Göteborg. Även fasaden, som inte är en fasad i traditionell mening, tillverkades då. På sidorna sitter pipor i trä som laserats i en brunorange kulör och i mitten pipor i metall. Nedtill syns ett beigelaserat ramverk med enstaka utanpåliggande fyllningar laserade i brunorange. Över spelbordet, som är vänt mot väster, sitter två liggande fyllningar samt mellan dessa en helt rund fyllning.
LÄKTARE - Läktaren i väster, som har ett framspringande mittparti, bärs upp av fyra kvadratiska pelare som marmorerats i grönbrunt mot beige botten. Den härstammar från 1952 men den fältindelade barriären visar apostlamålningar från år 1746 som tillvaratagits från en äldre läktare. Målningarna är insatta i ramar med formen av ett rundbågigt arkadmotiv. Ramverket är målat i en blågrå kulör med förgyllda pyramidliknande dekorationer upptill och i svickeln. Mellan varje målning syns räfflade kolonner med snidade virvelrosetter både upp- och nedtill. I nederkant ett profilerat listverk i bruna kulörer. Nedanför detta samt över målningarna syns ett brett helt slätt listverk i rött. Under överliggaren i grågrönt sitter en kymationlist samt en tandad list i rött, blått och vitt med M-formad glugg. I läktarens nederkant sitter ett smalt marmorerat listverk i bruna kulörer samt en nedhängande dekor med rundade och tresidiga ornament i rött, blått och vitt. Överst på läktaren ett skyddsräcke i mässing. Målningarna på läktarbröstet konserverades senast år 1994, då även barriären kompletterades nedtill med ett nytt understycke.
Läktarens baksida är laserad i en grå kulör, golvet på läktaren är ett lackat trägolv som delvis täckts med en grå heltäckningsmatta. Bänkar på båda sidor om orgeln, utformade på samma sätt som de övriga bänkarna i kyrkan.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i sandsten anses härstamma från 1300-talet. Den har en rundad cuppa med en fris bestående av 12 franska liljor längs krönet. Upptill längs kanten syns en inskription på latin som betyder "Genom din mun O Kristus, må denna sten vara välsignad. Alexander har gjort mig". Kort anfang nedtill, prydd med spetskrage. Foten är konisk och plintformad med insvängda sidor. Centralt genomgående uttömningshål.
NUMMERTAVLA - En rektangulär altartavla i ljusa grågröna kulörer med krenelerat krön upptill. Själva tavlan är vit. Troligen från 1952.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 04
Byggnadsdel (2005): Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2020
FORS KYRKA är en putsad stenkyrka med medeltida ursprung. Kyrkan omtalas första gången i skriftliga dokument år 1338. Dopfunten är daterad till 1300-talet liksom lillklockan. Med största sannolikhet finns idag medeltida murverk bevarat i kyrkans väggar, men det är oklart i vilken omfattning. Sannolikt är partiet mellan norra och södra långhusväggarnas östligaste fönster sparat. Vissa uppgifter tyder även på att murverket i den östra korväggen kan vara medeltida.
År 1709 genomfördes en omfattande renovering då kyrkan försågs med tresidigt kor, nytt tak och större fönsteröppningar. Detta skedde på initiativ av kyrkoherde J F Kreitlow som stod bakom omdanandet av ett flertal kyrkor i trakten. Samtidigt byggdes även en mur kring kyrkogården.
Predikstolen utfördes av Michael Schmidt år 1734 och kyrkans innertak samt apostlamålningarna på läktarbröstet bemålades 1746 av Detleff Ross. Även altaruppsatsen, som sannolikt är utförd av Johan Mentz Scheffer, är daterad till första halvan av 1700-talet.
En uppmätningsritning från 1890-talet visar att kyrkan då var försedd med tegeltäckt tak, ett vapenhus i sten i väst samt ett mindre vapenhus i trä, beläget söder om koret. År 1900 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekt Adrian Petersson som omgestaltade kyrkan fullständigt såväl ut- som invändigt. Det västra vapenhuset revs och i dess ställe uppfördes en kvadratisk tillbyggnad som var bredare än långhuset och som invändigt kom att förlänga kyrkorummet. Utvändigt försågs denna tillbyggnad med nyromanska dekorationer i tegel, liksom även det södra vapenhuset. Norr om koret uppfördes en sakristia. Nya fönster höggs upp i norra långhusmuren, de södra förstorades och samtliga fönsteröppningar försågs med nya dekorativa fönsterbågar i metall. Altarringen, altaret, bänkinredningen, orgeln och alla dörrar byttes ut. Korbänkarna samt läktarna längs med norra och västra långhusväggarna borttogs och predikstolen flyttades från södra till norra korväggen. Väggarna försågs med dekorativa målerier i oljefärg och sannolikt modifierades takmålerierna.
Kyrkan fick sitt nuvarande utseende såväl ut- som invändigt i samband med en renovering som utfördes år 1951-52 i arkitekt Axel Forsséns regi i syfte att återskapa kyrkans 1700-talskaraktär. Den västra tillbyggnaden revs, långhusmurarna förlängdes något åt väster och ett torn uppfördes vid västra långhusväggen. Tidstypiska ornament från år 1900 borttogs på sakristian och ett fönster i norr på samma byggnad igensattes. Fönstrens metallbågar ersattes med nya bågar i trä med blyspröjsade antikglas och alla takfall belades med skiffer. Invändigt avlägsnades väggmålerierna, orgeln om- och tillbyggdes samt försågs med ny fasad och bänkinredningen fick nya skärmar och gavlar. Ursprunglig bemålning på predikstol, altaruppsats med mera framtogs. Eftersom kyrkorummet nu blev något längre flyttades de västra partierna av takmålerierna bakåt och den mittersta sektionen kompletterades med målerier som utfördes av konservator Olle Hellström. De apostlamålningar från 1700-talet som tidigare suttit på läktarbröstet och som borttogs vid Peterssons renovering, uppsattes nu på barriären på nytt samt konserverades.
1986 byggdes altarringen om och omkläddes samt att vindsbjälklaget över kyrkorummet tilläggsisolerades.
1994 konserverades predikstolen, ljudtaket, altaruppsatsen och läktarbröstets målerier. Samma år tillkom toalett, kapprum och samtalsrum/lekrum under läktaren.
Arkiv & litteratur: E Hollman: Sveriges bebyggelse. Fors socken. Antikvarisk-topografiska arkivet. Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv.
År 1100-1349 Nybyggnad
År 1300-1399 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1300-1399 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkades.
År 1734 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkades.
Konstnär - Bildhuggare: Michael Schmidt
År 1900 Fast inredning - altare
Nytt altare.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1900 Fast inredning - altarring
Ny altarring.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1900 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1900 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1900 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålerierna modifierardes.
År 1900 Underhåll - målningsarbete
Ommålning.
År 1914 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1938 Teknisk installation - värme
Ångvärmeledning installerades.
År 1951-1952 Underhåll
Utvändig omputsning. Ommålning ut- och invädigt. Troligen användes kalkfärg åtminstone invändigt.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951-1952 Fast inredning - altare
Altaret ombyggdes.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951-1952 Fast inredning - bänkinredning
Befintliga bänkar försågs med nya gavlar och skärmar.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951-1952 Ändring - ombyggnad, innertak
Ändring - ombyggnad, innertak - Målningen i taket som föreställer helvetet flyttades västerut. Det nytillkomna mittpartiet kompletterades med målerier.
Arkitekt: Axel Forssén
Konservator: Olle Hellström
År 1951-1952 Konservatorsarbeten
Takmålerier, predikstol, ljudtaket och altartavlan konserverades.
Konservator: Olle Hellström
År 1951-1952 Underhåll - takomläggning
Samtliga takfall belades med skiffer från Grythyttan.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951-1952 Teknisk installation - värme
Övergång från lågtrycksångvärme till elektrisk uppvärmning.
År 1951-1952 Teknisk installation - el
El- och belysningsinstallationer kompletterades.
År 1952-1954 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelverket om- och tillbyggdes. Nytt orgelhus.
Arkitekt: Axel Forssén
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1986 Fast inredning - altarring
Altarringen ombyggdes, kläddes om samt ommålades.
År 1986 Ändring - tilläggsisolering
Vindsbjälklaget över kyrkorummet tilläggsisolerades.
År 1994 Konservatorsarbeten
Predikstolen, ljudtaket, altaruppsatsen och läktarbröstets målerier och epitafiet konserverades.
Konservator: Anders Darwall
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Andersson, C (2004): Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering av Fors kyrka. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin