Motivering (skydd): FORS KYRKA har medeltida ursprung och uppfördes intill Slumpån ca tio km sydväst om Trollhättan. Kyrkan ligger i samhället Sjuntorp som etablerades som industriort under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Begravningsplatsen vid Fors kyrka är troligen av medeltida ursprung och har utvidgats ett flertal gånger, främst i nordlig riktning. Kyrkan i Fors omdanades år 1709 på initiativ av den handlingskraftige kyrkoherden J F Kreitlow, som stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten.
Fors kyrka präglas exteriört av de tillbyggnader som utförts under 1700- och 1900-talen - det tresidiga koret från 1709, sakristian från år 1900 i norr samt 1951-52 års åtgärder då långhuset förlängdes åt väster och ett torn vidbyggdes vid västra gaveln. Medeltida murverk finns med största sannolikhet kvar mellan långhusväggarnas östligaste fönster, både i norr och söder. Vissa uppgifter tyder även på att östra korväggen är medeltida.
År 1900 genomfördes en omfattande renovering i arkitekt Adrian Peterssons regi som kraftigt omgestaltade kyrkan både ut- och invändigt. I väster tillbyggdes en bred, kvadratisk byggnadskropp i rundbågestil och fönsterbågar av metall insattes i de då förstorade fönsteröppningarna. Invändigt revs väst- och norrläktaren och all inredning förutom altaruppsatsen, predikstolen och taket byttes ut. År 1951-52 avlägsnades tilläggen från år 1900 såväl ut- som invändigt under arkitekt Axel Forsséns ledning i syfte att återställa kyrkans barockprägel. I samband med detta revs den breda tillbyggnaden i väster, kyrkorummet förlängdes i samma riktning och ny bänkinredning, orgelfasad och nya fönster insattes.
Kyrkans interiör präglas huvudsakligen av barockinredningen - altaruppsatsen, predikstolen, takmålerierna och läktarbröstets målerier från 1700-talets första hälft - men också i hög grad av de åtgärder som gjordes 1951-52. Altaruppsatsen tillskrivs den relativt okände bildhuggaren Johan Mentz Scheffer medan predikstolen är utförd av Michael Schmidt. Scheffer gjorde liknande arbeten i flera av grannkyrkorna, vilket är både person- och konsthistoriskt intressant. Dopfunten är daterad till 1300-talet. Den enda kvarvarande representanten i kyrkorummet från renoveringen år 1900 är altarringen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkogårdens murar, grindar och träd.
- Kyrkans bevarade medeltida murverk samt den medeltida dopfunten utgör omistliga historiska dokument. - Den sannolikt medeltida lillklockan i tornet.
- Den välbevarade barockinredningen från 1700-talets första hälft.
Inventeringsår (2005)
Kyrkogården vid Fors kyrka omges runt om av öppen jordbruksmark, i söder och sydost ansluter också en del bostadshus. Anläggningens södra och östra sida kantas av en väg och mittemot kyrkan på sydsidan ligger församlingshemmet.
Kyrkogården har utvidgats i flera etapper, huvudsakligen åt norr men även åt öster. Norr om kyrkan sluttar marken ner till en lägre belägen del av kyrkogården som anlades under 1950-talet. Längs med delar av begravningsanläggningens södra sida löper en stenmur, de övriga delarna kantas av häckar. Runt hela kyrkogården löper en trädkrans av främst bok och kastanj. Mot söder och sydväst finns tre stycken ingångar, samtliga är försedda med svartmålade dubbelgrindar av järn. Gångarna på kyrkogården är asfalterade.
Anläggningen har sannolikt medeltida ursprung men omnämns första gången 1709 då kyrkan renoverades. I samband med detta uppfördes en mur kring kyrkogården. 1780 utvidgades kyrkogården åt norr då man uppförde en begravningsplats med gravkor för familjen Olbers och Gjaeddas vägnar. Detta gravkor stod endast kvar till 1890-talet då anläggningen utvidgades på nytt åt norr. Stenmaterialet från det rivna gravkoret användes till den mur som uppfördes längs anläggningens norra gräns. Denna mur finns kvar på platsen än idag liksom en högvuxen trädrad utmed muren samt ett antal solitära träd med hög ålder.
Ett litet parti av kyrkogården norr om kyrkan anlades som begravningsplats kring 1910 för direktör Mark vid Sjuntorps fabriker. Detta parti är avgränsat med mur och grind från de övriga delarna av kyrkogården.
År 1912 var det dags för nästa utvidgningsfas, denna gång åt öster. Ny klockstapel uppfördes på denna nya del år 1914 efter ritningar av Gustaf Ljungman, men revs 1952 i samband med uppförandet av ett torn vid kyrkans västra gavel. En äldre klockstapel som funnits vid Fors kyrka åtminstone sedan 1760-talet står numera hos Trollhättebygdens fornminnesförening.
Under 1950-talets första hälft utvidgades kyrkogården än en gång åt norr efter ett förslag ritat av stadsträdgårdsmästaren Artur Hermansson. Denna del är belägen något lägre i marknivå än övriga kyrkogården och har en stram, symmetrisk uppbyggnad med formklippta rygghäckar och ett rätlinjigt gångsystem. Även här finns en trädkrans samt trädrader av björk.
1928 uppfördes ett bårhus i kyrkogårdens nordvästra del. Detta ersattes med ett nytt bårhus år 1967, ritat av Celander Forser Lindgren Arkitektkontor. Samtidigt uppfördes trappan från vägen till kyrkporten samt ett församlingshem söder om kyrkan, ritat vid samma arkitektkontor. År 2004 revs bårhuset och en ny byggnad med verkstad, garage och förråd uppfördes. Intill denna ligger en byggnad med biläggningsrum och personalutrymmen byggd kring 1982-83 och som byggts om under år 2005.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår 2020
FÖRSAMLING 1995 - FORS
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 997, 1900: 1629, 1995: 2747
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på ett flik av utmarken i den odlade jorden vilken är koncentrerad till ådalar och sänkor. En allé leder från kyrkan till Sjuntorps samhälle vid Slumpån. Fors socken ligger sydväst om Trollhättan.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och västtorn. Kyrkans byggnadshistoria är inte till fullo känd. Stenkyrka uppfördes troligen under medeltiden. Sannolikt finns ännu murar bevarade, men ovisst i vilken omfattning. Vid en ombyggnad 1709 erhöll kyrkan salformad plan, med tresidig östvägg. År 1900 tillbyggdes ett brett västparti, en sakristia på nordsidan, samt ett vindfång i söder, allt utformat i rik nyromansk stil efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson (ett då befintligt vapenhus av okänd ålder raserades). Kyrkans nuvarande planform härrör emellertid från ytterligare en om- och tillbyggnad 1950-52, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, då sekelskiftets elaborerade västparti ersattes
och ett torn uppfördes.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Såväl exteriör som interiör präglas av restaureringen på 1950- talet, som i allt väsentligt avsåg avlägsna sekelskiftets förändringar till förmån för kyrkans 1700-talskaraktär. Västpartiet fick efter Forsséns ritningar en stram utformning, med torn krönt av pyramidhuv. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt direkt till korpartiet i söder. Kyrkorummet täcks av ett brädvalv med målningar från 1746 av Detlef Ross, dock hårt restaurerade vid sekelskiftet samt i viss på kompletterade på 1950-talet. Vid Forséens restaurering avlägsnades väggarnas dekormåleri från sekelskiftet 1900 för en enhetlig, vit färgsättning. Mycket av 1700-talsinredningen återställdes och konserverades, däribland läktarbröstningen, altaruppsatsen och predikstolen (predikstolen är förfärdigad av Michael Schmidt 1734). Den öppna bänkinredningen med raka gavlar har sin nuvarande form efter Forsséns ritningar. Inbyggnad under läktaren från 1994.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Andersson, C (2004): Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering av Fors kyrka. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin