Motivering (skydd): Barkeryds kyrka är uppförd 1846 efter ritningar av Stockholmsbyggmästaren
Jonas Jonsson. Kyrkan är en utpräglad representant för
empirestilens kyrkobyggnader. Planformen är tidstypisk. Långhuset
har fullbrett kor med rundad absid i öster och i väster ett torn med
karakteristisk lanternin med fl acka takfall. I norr fi nns en sakristia
i linje med sydfasadens mittportal. Kännetecknande för epoken är
symmetrin med stora rundbågsöppningar och nyttjandet av antika
element som tempelgavlar och pilastrar. Fasaderna är ovanligt rikt
artikulerade med vitputsad kvaderrustik upp till fönstren och som
hörnkedjor samt i anslutning till mittportalen. Övriga ytor är i sen
tid avfärgade i en rosa kulör, ett försök att återskapa den ursprungliga
färgställningen. Särpräglande är tornluckornas omfattningar
med pilastrar och rundbåge, vilket går igen kring sakristians fönster.
Övriga fönster på kyrkan har enklare omfattningar. Fönster och
portar är till stor del från byggnadstiden.
Interiören har kvar mycket av sin ursprungliga karaktär genom den
stora rymden under takets vitputsade valv, de rena ytorna, den ljusa
färgsättningen och till stor del bevarade inredningen. En viktig
del av rumsligheten ges genom de slutna bänkkvarteren. Dessa är
liksom altarring, predikstol och läktare viktiga delar av rummets
autenticitet. Taklist och triumfbåge mot absid är – åtminstone
sedan ett sekel – rikt marmorerade, vilket tagits upp på delar av
inredningen och bidrager till enhetlighet. Den ursprungliga altarprydnaden
i form av ett svepekors är fl yttad till korets ena hörn, i
syfte att bättre exponera fondfönstrets glasmålning från 1907, från
denna tid härrör även bibelorden på kor- och absidvägg. En delvis
rekonstruerad romansk dopfunt och två huvudbaner minner om
den föregående kyrkan. I övrigt utgörs de förändringar kyrkorummet genomgått främst av installationen av en kororgel och två välanpassade
små läktarunderbyggnader. Läktarorgeln från 1873 är
byggd av Erik Nordström och måste, senare om- och tillbyggnad
till trots, tillskrivas ett ansenligt musikhistoriskt värde. I tornet fi nns fl era ålderdomliga ytskikt i form av golv, trappor och mellanväggar.
Vapenhuset har bevarat sitt arrangemang med symmetriska trappor,
vilket idag är ovanligt.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan:
- Kyrkan utgör tillsammans med prästgård och f.d. skola en sammanhållen
kyrkomiljö.
- Kyrkans exteriör utgör en god representant för den stilrena, ny-klassicistiska sockenkyrkotypen. - Interiörens bevarade karaktär och inredning från uppförandet.
- Glasmålningen från 1907 besitter ett högt konstnärligt värde.
- Nordströmorgeln från 1873.
- Bevarade inventarier från föregående kyrka.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Rundat korutsprång, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
sakristian har hörnomfattningar med vit kvaderrustik. Tornkroppen
uppdelas av två gesimser. Den övre hälften är spritputsad och har åt
väster en inskriptionsplatta av kalksten över byggnadsår och regent.
Tornets hörnomfattningar är helt släta. Klockvåningen genombryts
av rundbågiga ljudöppningar med ursprungliga svartmålade ljudluckor
av trä. Ljudöppningarna har en karakteristisk omfattning i
form av två par kopplade pilastrar som bär en rundbåge, ett klassiskt
palladianskt motiv som upptogs av empirestilen. Ingångarna
i väster genom tornet och i söder har likartat utförande. Det rör sig
om ursprungliga pardörrar som klätts med kopparplåt. Smygarna
har utkragande, slätputsade och vitkalkade omfattningar i form av
pilastrar som bär ett bjälklag. Ovan detta har de överljus i form av
lunettfönster. Sandstenstrapporna är från byggnadstiden. Den södra
porten är särdeles framhävd genom sin risalit, ett svagt utskjutande
fasadparti, vilken kröns av en tempelgavel. Hela fasadpartiet är
kvaderritsat och vitkalkat. Motsvarande fasadparti på nordsidan
har överensstämmande utformning. Sakristian har en enkel kopparklädd
port från 1950 på västsidan, utförd i likhet med ovannämnda.
Kyrkans murar genombryts av stora rundbågsfönster, fyra axlar
på själva kyrkorummet. Fönsterbågarna av brunt trä är från byggnadstiden
och infattar till stor del handblåsta glasrutor i blyspröjs.
Fönstersmygarna har profi lerade, vita omfattningar. Sakristigavelns
fönsteromfattning upprepar ljudöppningarnas pilastermotiv. I tornets
mellersta del är åt norr och söder rundfönster av gjutjärn. Mot
takfoten är runt hela kyrkan en väl tilltagen gesims, slätputsad och
vit. Själva kyrkorummet bär ett sadeltak och absiden ett valmat tak.
Sakristian bär ett fl ackt sadeltak. Nämnda takfall täcks av svartmålad
plåt i stor format. Kyrka och sakristia har ståndrännor och stuprör
i samma material. Torntaket är mycket fl ackt och bär en numera sluten, fyrkantig lanternin med fl ackt takfall krönt av ett förgyllt
kors på kula. Takfallen och lanterninen är helt klädda med kopparplåt.
Lanterninens väggar artikuleras medelst rundbågsarkader
och hörnpilastrar. Kring lanterninen är ett smäckert kopparräcke
med krysstag och rundlar.
Kyrkans interiör präglas i stort av den ursprungliga empirestilen
genom den stora rymden, symmetrin, ljusa färgsättningen och
till stora delar bevarade inredningen. Långhuset övergår direkt i
det fullbreda koret i öster, vilket avslutas med en smalare absid.
Ingångarna är i väster och söder, med vindfång. På motsatt sida till
södra porten är den likartat utformade ingången till sakristian. I
väster är orgelläktare med små välproportionerade underbyggnader
från 1996. De fyra bänkkvarteren defi nieras av mitt- och tvärgång
samt sidogångar. Koret har predikstol i norr och kororgel i söder,
jämte diverse inventarier som fl ygel, ambo o.s.v. vilka ger ett något
belamrat intryck, till men för den ursprungligen renare interiören.
Kyrkans golv består av fernissade furubräder från 1950, ett trappsteg
högre i koret och två trappsteg högre i absiden. Väggarna är
slätputsade och vitmålade. Mot taket är en kraftigt profi lerad och
utkragande putsad gesims, marmorerad i vitt och blågrått samt
prydd med en palmettfris. I koret löper gesimsen samman med de
brunmarmorerade pilastrar som omger triumfbågen kring absiden.
Gesimsen fortsätter sedan i absiden och bär inskriptionen ”FRID
WARE EDER!”. På korväggens med blågrå marmorering markerade
rundbåge står ”ÄRA WARE GUD I HÖJDEN!” Absiden har en
illusionsmålad bröstning i brun och grå marmorering. Ingångarna
och sakristian har stora halvfranska pardörrar från byggnadstiden,
avfärgade i två ljusgrå nyanser. Sakristidörren är till hälften egentligen
en blinddörr. Fönstrens innerbågar är av ljusgrått trä och insatta
under 1900-talet. Absidens fondfönster rymmer en glasmålning från
1907 med Kristi uppståndelse. De båda sidofönstren har blyinfattat
råglas från samma tid. Från utsidan kan man se de kulörta ramverk
på alla tre fönster, vilka nu är dolda från insidan sedan 1950.
Kyrkorummet avslutas av ett putsat och vitmålat valv, i absiden ett
hjälmvalv. Över mittgången hänger ljuskronor av mässing.
Det fristående altaret i absiden är en enkel, gråmålad träkonstruktion.
Den halvrunda altarringen ansluter via två grindar till triumfbågen.
Den är från byggnadstiden (vilket gäller för vad som nedan
beskrivs om inget annat anges). I utförandet är altarringen ett grått
ramverk med liggande fyllningar i beige marmorering och förgyllda
lister. Knäfallet är klätt med skinn. Den ursprungliga altarprydnaden
i form av ett förgyllt kors med svepning är nu placerat i korets
nordöstra hörn. Predikstolskorgen har raka sidor och hålkälade
hörn. I fyllningarna sitter dekor med kristna symboler. Basparti och
krönlist är rikt snidade. Trappan har en enkel skärm med fyllningar.Det platta ljudtaket artikuleras av lambrekäng, palmetter och ett
klöverbladskors. På väggen bakom predikstolen är två räffl ade pilastrar
som via voluter ”bär” ljudtaket. Mellan dem är ett fält med
strålande hjulkors. Predikstolen är målad i pärlgrått med förgyllning
på listverk och dekor. Inslag fi nns även av marmorering, blått och
rött. Bänkinredningen är sluten, utom mot sidogångarna. Den är
ombyggd 1950 med bl.a. nya sitsar. Dörrar och skärmar i form av
grönlaserat ramverk med gråmarmorerade fyllningar är bevarade
från byggnadstiden. Läktaren vilar på sex brungrått marmorerade
kolonner längs mittgången. Ovan denna är ett utkragande parti.
Läktarens kraftiga bjälklag är smyckat med ett tandsnitt i grå-vit
marmorering. Bröstningen utgörs av ett grått ramverk med gråmarmorerade
fyllningar och förgyllda lister. I mittfyllningen är en
förgylld relief av basun och palmkvist. Trappan av ek och linoleum
i söder är byggd 1996. På läktarens norra del står gradänger med
bänkar från 1950. Orgelverket är byggt 1873 av Erik Nordström
och utökat 1951 av P L Åkerman & Lund till 25 stämmor, fördelade
på två manualer och pedal. 1973 restaurerades verket av J
Künkels orgelverkstad, varvid en återgång skedde från pneumatisk
till mekanisk traktur. Spelbordet byggdes åter in i fasaden. Denna
är utformad med rundbågigt mittfält, räffl ade pilastrar och piptureller
på yttersidorna. Bemålningen är beige med dekor och listverk i
förgyllning, inslag av rött fi nns även. Den 4-stämmiga kororgeln
är från 1980. Den är avfärgad i ljusgrönt med vitbetsade luckor
och svängt krön. Av äldre inventarier i kyrkorummet märks främst
den romanska sandstensdopfunten i koret. Den är av Njudungstyp
med fabeldjur i relief och skulptur. Cuppan med sin rundbågsarkad
är starkt fragmentarisk och till större delen en rekonstruktion
i konststen från 1952. På södra långsidan hänger två huvudbaner.
Det äldsta från 1685 är över Bengt Kagg på Långåsa säteri. Det är
format i en enkel, tidig barock medan det andra som är från omkring
1700 har ett rikare utförande med välsnidad akantus. Detta
är över kapten Knut Patkull på Ribbingsnäs. Nummertavlorna med
snidade, förgyllda ramverk, på ömse sidor om triumfbågen är från
byggnadstiden.Läktarunderbyggnaderna rymmer kapprum, handikapptoalett och
diskbänk i söder samt väntrum i norr. Väggarna består av ljusgrått
betsad och laserad spont. De är något vinklade i anslutningarna
mot västväggen, vilket bl.a. lämnar fönstren fria. Väggarnas taklister
är marmorerade i likhet med kyrkorummets. Dörrarna mot
mittgången ansluter till väggarnas utförande och har överljus i form
av fönster med antikglas i träspröjs. Sakristian har golv och väggar
i samma utförande som kyrkorummet. I söder sitter en järndörr
från gamla kyrkan, eventuellt medeltida. Östra väggen består av en
fast, äldre skåpsinredning, modifi erad 1950 med rundbågsnisch för
bönealtare i mitten. Fönstersmygen i norr har kvar träluckor från byggnadstiden. Det plana brädtaket av furu är från byggnadstiden
och obehandlat. Vapenhuset har två symmetriska trappor av obehandlad
furu med stålskodda steg, sannolikt från omkring 1900.
Under trapporna är skrubbar bakom äldre, brunbetsade brädväggar,
i norr med elcentral. Mot långhusporten är ett vindfång från
tidigt 1900-tal med parställda svajdörrar i grått och överljus. Från
vindfånget är dörr till en toalett som ryms under södra trappan.
Golvet består av slipade kalkstensplattor från 1950. Det ursprungliga
plana brädtaket av furu är brunbetsat och från detta hänger
en armatur med blyinfattade glas. I stora delar av tornet är golv,
tak och trappor från byggnadstiden och av obehandlad furu. En
ursprunglig halvfransk pardörr leder till läktaren. I våning tre och
fyra är mellanväggar av plank från byggnadstiden. I den ena sitter
en ursprunglig dörr med två smideslås. Eventuellt har det rört sig
om sockenmagasin för främst säd. I ena utrymmet sitter smidda
järnkrokar i takbjälkarna. Det nedre av utrymmena är idag förråd
med skåp för bl.a. författningssamling. I det övre står en borttagen
skärm till en korbänk och en snidad svepning till ett altarkors. Vidare
är en orgeltraktur slängd i en hög i ena hörnet. Troligen rör
det sig om delar av befi ntligt orgelverk, eventuellt kan dock fi nnas
rester av gamla kyrkans 1700-talsorgel. På femte våningen hänger
klockorna. Storklockan är omgjuten 1798 av Jonas Magnus Fries i
Jönköping. Lillklockan är omgjuten 1756 av fadern, Elias Th oresson
Fries. Båda har en modern elektrisk motor. Luckorna har en
äldre öppningsautomatik.
Fasadkulör (2007): Rosa
Byggnadsdel (2007): Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Den gamla kyrkan var en medeltida stenkyrka, tillbyggd med korsarm
och torn av trä på 1700-talet. 1837 tog biskop Esaias Tegnér
initiativ till beslut om nybyggnad emedan kyrkan var såväl otillräcklig
för folkmängden som förfallen. Uppförandet skedde 1845-
46. Byggmästare var Jonas Jonsson från Stockholm, bördig från
socknen. Hans ritning modifi erades av arkitekt Albert Törnqvist
vid Överintendentsämbetet. Det blev ändock ursprungsritningen
som följdes. Den nya predikstolen tillverkades av ”Spegel-Fabriquer”
Kleverström i Norrköping. Det enda som överfl yttades från gamla
kyrkan var orgelverket, vilket skall ha byggts 1755 av Jonas Wistenius
i Linköping. 1872 försåldes fl era äldre inventarier till juvelerare
C Hammer i Stockholm, bl.a. delar av dopfunten. 1873 hade den
gamla orgeln tjänat ut och ersattes av en ny med 14-stämmigt verk
av Erik Nordström, Eksjö, och fasad ritad av arkitekt Otto August
Mankell, Överintendentsämbetet (efter äldre förlaga av arkitekt A
R Pettersson). 1880 skedde ospecifi cerade målningsarbeten, troligen
på lanterninen eftersom inskription fi nns på dennas insida.
1907 skedde en större förändring av interiören. Kyrkorummet som
tidigare var helt vitmålat, utom i koret, fi ck en helt ny färgsättning.
Väggarna målades i mörkare färg med rik dekorering i absidtaket
och språkband därstädes och i triumfbågen. Fönstersmygarna försågs
med sirlig dekor. Sannolikt rörde det sig om oljefärg. Marmorering
på korpilastrar och gesims tillkom senast vid detta tillfälle, men kan
också vara ursprungliga. Bänkar, dörrar och läktarkolonner ommålades
i varma kulörer i tidens smak. I absidfönstren insattes blyinfattat,
delvis färgat råglas. Det mellersta fönstret gavs en glasmålning
och altarets svepekors fl yttades till korets nordöstra hörn. Sannolikt
vid detta tillfälle ordnades uppvärmning genom järnkaminer. 1925
reparerades och ommålades fasaderna. Sannolikt ersattes då takens
spåntäckning av plåt. 1926 fl yttades svepekorset tillbaks till altaret.
1928 konserverades och upphängdes två huvudbaner från gamla
kyrkan. Konservator var Alfred Nilson, Stockholm.
1949 omtäcktes torntaket med kopparplåt och även lanterninen i
sin helhet kläddes in med detta. Arkitekt var Johannes Dahl, Tranås,
vilken även svarade för den inre restaureringen 1950-51. Kaminerna
byttes ut mot elektrisk uppvärmning och även belysningen elektrifi
erades. Väggarna försågs därvid med nuvarande mässingslampetter.
Nya golv inlades på de gamla. Bänkarna ombyggdes till större
bekvämlighet genom nya sitsar och ryggar samt ökat bänkavstånd.
Absidfönstren gjordes något mindre för att dämpa ljuset. Ursprungligen
fanns tankar på större omdaningar med bl.a. igenmurning.
Hela interiören ommålades, varvid man återgick till en ljusare, mer
ursprunglig färgskala, vilken i stort är den vi ser idag. Omfattande
marmoreringsarbeten utfördes på bl.a. bänkar, läktarbröst och altarring.
Dekoreringen av korpilastrar och gesims tycks ej ha förändrats.
I övrigt slopades dekormåleriet från 1907. Målaremästare var
Bruno och Rune Håkansson från socknen. Orgelverket utökades
av P L Åkerman & Lund, Stockholm, till 25 stämmor och gavs ett fristående spelbord. Den mekaniska trakturen byttes mot pneumatisk.
1952 återbördades de återfunna dopfuntsdelarna till kyrkan
efter att ha sammanfogats och kompletterats av Iwar Andersson,
Riksantikvarieämbetet.
1964 skedde en yttre renovering, projekterad av ingenjör Erik
Persson vid J Dahls arkitektfi rma, Tranås. Under den avfl agnande
svagt gulvita fasadfärgen hade en äldre gulröd färg framkommit
med vita omfattningar. Man tänkte sig då en återgång till denna
som man ansåg ursprungliga kulör. Skador i putsen lagades med
kalkbruk, men avfärgningen kom sedermera att ske i rosa med silikatfärg
(KEIM). Länsantikvarien ansåg att den nya färgsättningen
kom allt för långt ifrån den avsedda. 1966 togs bänkarna bort på
läktarens södra sida för att ge plats åt kör. 1970 installerades högtalaranläggning och en toalett ordnades under ena vapenhustrappan.
1973 restaurerades orgeln av J Künkels orgelverkstad, Lund.
En återgång skedde till mekanisk traktur och spelbordet gjordes
inbyggt. 1980 borttogs de två främre bänkraderna för att ge mer
plats vid begravning och kör samt för nyinförskaff ad kororgel (för
vilken tillstånd aldrig tycks ha sökts). 1987 borttogs de två bakre
bänkraderna för att ge ner fri yta.
1996 skedde den senaste inre renoveringen. Arkitekt var Per Rudenstam,
Huskvarna. Två smärre inbyggnader gjordes under läktaren
för kapprum, handikapptoalett, städskrubb och väntrum. En ny
läktartrappa fi ck göras i anslutning till detta. Två bänkrader togs
bort. En manöverpulpet byggdes in i nordvästra bänkkvarteret.
Kolonnerna och mittportens överliggare marmorerades liksom
bänkarnas fyllningar. Målningsarbetet utfördes av Rune Håkansson.
Glasmålningen restaurerades av Winfried Baier, Tranås. Troligen vid
detta tillfälle fl yttades altarkorset åter undan till nordöstra hörnet
av koret. 1999 ordnades ett nytt elektriskt värmesystem. Interiören
rengjordes och bättringsmålades. Golven slipades och fernissades.
Rune Håkansson stod för målningsarbetena även denna gång.
År 1844-1846 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Albert Törnqvist
Byggmästare: Johan Johnsson
Arkitekt: Johan Johnsson
År 1873 Fast inredning - orgel
14-stämmigt orgelverk. Orgelbyggare Erik Nordström, Eksjö. Arkitekt
Otto August Mankell, Överintendentsämbetet.
Orgelbyggare: Erik Nordström
Arkitekt: Otto August Mankell
År 1928 Konservatorsarbeten
Två huvudbaner konserveras och upphänges. Konservator Alfred
Nilson, Stockholm.
Konservator: Alfred Nilsson
År 1950-1951 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Inre restaurering. Kaminer ersätts av elvärme, belysningen elektrifi
eras. Nya golv läggs in. Bänkarna byggs om. Absidfönstren förminskas
något. Total ommålning med återgång till ljusare färgskala.
Orgelverket utökas till 25 stämmor och görs pneumatiskt. Arkitekt
Johannes Dahl, Tranås. Målaremästare B och R Håkansson, Barkeryd. P L Åkerman & Lund Orgelbyggeri, Stockholm.
Hantverkare - Målare: Bruno Håkansson
Hantverkare - Målare: Rune Håkansson
År 1952 Konservatorsarbeten
Sammanfogning, komplettering och deponering av romansk
dopfunt. Konservator Iwar Andersson, Riksantikvarieämbetet.
Konservator: Iwar Andersson
År 1973 Fast inredning - orgel
Orgel restaureras och blir åter mekanisk. J Künkels orgelverkstad,
Lund.
År 1996 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Läktarunderbyggnader. Ytterligare två bänkrader bort i bak. Manöverpulpet.
Inre målningsarbeten, bl.a. marmoreringar. Glasmålning
restaureras. Altarkorset fl yttas ånyo åt sidan. Arkitekt Per Rudenstam,
Huskvarna. Målaremästare Rune Håkansson, Barkeryd.
Glaskonst Winfried Baier, Tranås.
Arkitekt: Per Rudenstam
Hantverkare - Målare: Rune Håkansson
Konstnär - Glaskonstnär: Winfried Baier
År 1999 Teknisk installation - värme
Ny elvärme. Interiör rengörs och bättringsmålas. Golv slipas och fernissas.
Målaremästare Rune Håkansson, Barkeryd.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
ÄLDRE RITNINGAR - 1789 torn för den äldre kyrkan (osign); 1830 koncept för nybyggnad (A Nyström); approberad ritning dito; 1844 nybyggnad (J Jonsson); 1845 nybyggnad (A Törnquist); 1870 orgelfasad (O A Mankell efter A R Pettersson).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDINGAR - Barkeryds kyrka. Historik, beskrivning och inventarieförteckning. Forserum 1972; Äldre foton exteriör, odaterade vykort, interiör 1910-20-tal samt 1971, ATA..
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
Jönköpings läns museum. (1989). Kulturminnesvårdsprogram för Nässjö kommun. ISBN: .
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del V.. ISBN: .
(1956). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län III.. ISBN: .
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Jonsson,Jonas:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin