Motivering (skydd): Flisby kyrka är ett mycket välbevarat exempel på en sen nyklassicistisk kyrka. Detta tar sig uttryck genom markerade portaler på långsidorna, kraftigt profilerade listverk i såväl exteriör som interiör, samt altaruppsatsens arkitektoniska inramning. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning vilket är otraditionellt men är ett exempel på den nya pragmatiska inställning som Tegnérepoken hade gentemot t ex kyrkornas orientering.
Om den nord-sydliga orienteringen är ovanlig så har Flisby kyrka en mer typisk utformning i exteriören uppförd med influenser från andra byggnader i empirestil. De arkitektoniska elementen är framhävda så som portalerna med sina frontespiser på långsidorna, listverk, hörnkedjor och sockeln. Fasadytorna är stora och spritputsade i vitt, sadeltaket kontrasterar i svart plåt. Plåtens uttryck ligger nära det svarttjärade och tunna spåntak som lades från början. Bortsett från byte av taktäckningsmaterial är exteriören oförändrad och därmed förknippad med höga autenticitetsvärden. Den spetsiga spiran är ett tidigt tecken på nygotiska influenser.
Interiören är en av Jönköpings läns mest välbevarade nyklassiska interiörer. Utmärkande är att den är så ursprungligt enhetlig och att exteriörens influenser från empirestil också är tydliga i interiören. Interiören är enkel men arkitektoniskt framhävd med listverk, pilastrar och klassiska arkitekturmotiv. Fönstrens bågformade välvningar går igen i altaruppsatsens arkitektoniska arrangemang. Taklisten är kraftigt profilerad i hög relief och delar av den bär upp den båge i koret som inramar altaruppsatsen. All inredning är så gott som ursprunglig från kyrkans färdigställande och har därmed ett högt autenticitetsvärde. Förändringar som har gjorts omfattar endast justering av bänkinredning, färgsättning samt inrättande av gammelkyrka under orgelläktaren. Denna innehåller flera föremål från den äldre kyrkan som är värdefulla för kontinuiteten bakåt. Orgeln har ett högt musikhistoriskt värde som en av få Nordströmorglar i mycket nära ursprungligt skick.
Sammanfattning
- Kyrkomiljön utgör en ålderdomlig plats med närhet till läget för tingsort, äldre kyrka, förhistoriska gravfält, skolhus, kyrkstallar, åldersdomshem och prästgård.
- Kyrkans exteriör och interiör är sammanhållna och ger en tydlig och autentisk tidsbild från mitten av 1800-talet. Dominerande stildrag är empire.
- Nordströmorgeln är efter en restaurering i nära ursprungligt skick och anses ha ett mycket högt musikhistoriskt värde. Därtill har orgelbyggaren även utformat omfattningen kring altaruppsatsen.
- De äldre föremålen i kyrkorummet har ett högt historiskt värde och berättar om gudstjänst-verksamheten i kyrkans medeltida föregångare.
- Uttryck för den autentiska ursprungligheten i interiören är t ex de ursprungliga fönsterglasen i ytterbågarna, inredningen i form av predikstol, orgel, altaruppsats, altarring, korbänkar etc.
- Inventarier tagna ur bruk och förvarade utanför kyrkorummet är viktiga dokument över kyr-kans historia och berättar om byggnadens användning som gudstjänstrum i äldre tid.
Inventeringsår (2005)
Flisby kyrka är uppförd i nord-sydlig riktning med rakslutet kor i söder och torn i norr. Tornet kröns av en spetsig spira. Sakristian ligger söder om koret i en absidliknande utbyggnad. Fasaderna är spritputsade i vitt med släta hörnkedjor, fönsteromfattningar, listverk och entrépartier. De senare är på tidstypiskt sätt arki-tekt-oniskt framhävda med framspringande portaler som kröns av frontespis över taklisten. Sockeln i grå spritputs är också markerad, med en plåttäckning av koppar mot övriga fasaden. Taket är ett sadeltak som från början var klätt med träspån, idag med svartmålad plåt. Fönstren är ursprungliga, rundbågiga av trä med munblåsta glas i, innerfönstren är däremot senare.
Kyrkan är en salkyrka med fullbrett kor i söder. Den har en nyklassisk interiör med typiskt enkel inredning men de arkitektoniska elementen är ändå förhållandevis framhävda. Taklisten har en rikt profilering i hög relief, altaruppsatsen är inskriven i ett mörkare bågfält som inramas av listverk och pilastrar i framträdande vit puts. Även orgelläktaren har en tydlig arkitektonisk utformning med välproportionerade doriska kolonner. Väggarna är putsade i ljust gult, listverk mm i vitt och det tunnvälvda taket ovanför taklisten i ljusgrått. Färgsättningen följer det schema som Erik Lundberg tog fram på 1920-talet.
Av fast inredning och inventarier märks de äldre inventarierna från gamla kyrkan som idag är uppställda för bruk under orgel-läktaren. All övrig inredning hör från tiden då kyrkan invigdes (1855) eller åren därefter. Främst märks altartavlan av G A Engman Kristi himmelsfärd med uppsats av orgelbyggaren Sven Nordström. Predikstolen är utförd av A Stridsberg i Söderköping och orgeln av Sven Nordström, själv bosatt i Flisby. Orgeln anses ha ett mycket högt musikaliskt och musikhistoriskt värde. Bänkinredningen har ändrats för större komfort och orgelläktaren fått ett förhöjt skyddsräcke, men i övrigt har väldigt lite ändrats i kyrkorummet sedan det invigdes för gudstjänstbruk 1855.
Även övriga rum har ändrats i väldigt liten omfattning. Sakristian ligger söder om koret med ingångar på ömse sidor altaruppsatsen. I sakristian finns liggande textilförvaring i ett skåp som tillkom 1997. Vapenhuset i norr och tornrummen ovanför är oförändrade. I utrymmen i tornet och på vinden förekommer en del äldre föremål som tagits ur bruk.
Fasadkulör (2005): Vit
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Söder, Sakristia - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Söder, Sakristia - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Söder, Sakristia - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår 2010
Ett hundratal meter sydväst om Flisby kyrka ligger en ruin, precis bakom ett markant krön. Ruinen är från Flisbys medeltida kyrka som troligen uppfördes som gårdskyrka under kung Sverker I s tid alltså vid 1100-talets början. De nuvarande ruinerna rekonstruerades upp till sin nuvarande meterhöga omfattning på 1930-talet då man också uppförde det träkors som står där idag. Kyrkan var av sten, hade ett rakslutet kor i öster och ingångar i söder. Den byggdes om i okänd omfattning vid 1600-talets början. 1647 uppfördes en klockstapel som klockorna hängde i, denna brann ned 1828 efter ett åsknedslag.
Kyrkan blev under 1800-talet för liten för den växande församlingen i Flisby och man planerade därför att utvidga kyrkan. Ritningar uppgjordes 1835 av länsbyggmästaren Carl Robert Palmér och godkändes av Överintendentsämbetet, men två år senare hade förutsättningarna ändrats och man ville nu istället bygga en ny kyrka. Den nya kyrkan uppfördes 200 meter nord-ost om den gamla kyrkan och stod färdig 1853.
Det vanliga vid liknande situationer var att den gamla kyrkan revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes för att därigenom kunna utnyttja det byggnadsmaterial som friställdes. Uppenbarligen behövdes inte detta i Flisby, eller så motsattes sig församlingen att riva kyrkan eftersom kyrkan stod kvar flera år efter det att den nya tagits i bruk. Efter biskopens rekommendation och sockenstämmobeslut 1857 revs den efter att man först hade gjort en uppmätningsritning av den. Enligt denna hade kyrkan (1855) även ett västtorn. Idag återstår en del återupbyggda murrester, ett stenaltare och ett kors vilka härrör från 1930-talet då ruinerna iordningställdes till friluftskyrka.
De första ritningarna till den nya kyrkan togs fram av församlingen själv 1843. Dessa bearbetades sedan på sedvanligt sätt av Överintendentsämbetet (J A Hawerman) och godkändes därefter, 1848. Byggmästare Johan Granquist från Mogata i Östergötland uppförde kyrkan och följde i stort sett ritningarna. Kyrkobygget inleddes 1850, sockenborna bearbetade och levererade gråsten, timmer hämtades från prästgårdens mark och kalk från Hamnaryd brändes på platsen. Under tre somrar gjordes dagsverken av sockenborna och 1853 var kyrkobygget klart.
Först när den nybyggda kyrkan torkat ut tillräckligt kunde orgeln börja uppföras. 1856-57 uppfördes den av orgelbyggaren Sven Nordström, och orgelfasaden ritades av J E Söderlund. Orgeln har länt uppmärksamhet för sitt välljud och var den första orgel Nordström uppförde under sin mästartid.
Den följande historiken är mest en historik över underhållsåtgärder. 1892 installerades värmekaminer i kyrkrummet, och 1896 byttes det ursprungliga spåntaket mot ett plåttak. På grund av att vedkaminerna sotade bytte man 1926-27 till varmluftsanläggning, placerad under koret och med varmluftskanaler ut i kyrkorummet. Samtidigt satte man in innerfönster, målade om i dämpade gråvita toner och byggde om bänkarna till bekvämare utförande. De bevarade föremålen från gamla kyrkan hade dittills varit uppställda under orgelläktaren, nu inreddes detta utrymme till gammelkyrka och en orgel införskaffades 1937. Varmluftsanläggningen ersätts 1960 med elektrisk bänkvärme och interiören målas om efter samma färgsättning som 1927. Senast större restaurering omfattade nordströmorgeln 1998 då både orgelverk och orgelfasad restaurerades.
År 1100-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1500-1599 Specifika inventarier - altarskåp
År 1688 Fast inredning - predikstol
År 1850-1853 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Johan Adolf Hawerman
Byggmästare: Johan Granquist
År 1855 Fast inredning - predikstol
Hantverkare - Snickare: A Stridsberg
År 1856-1857 Fast inredning - orgel
År 1857 Specifika inventarier - altartavla
År 1892 Teknisk installation - värme
Värmekaminer
År 1896 Underhåll - takomläggning
Spåntak ersätts med plåttak.
År 1937 Fast inredning - orgel
Inköp av äldre orgel, eventuellt av Per Schiörlins hand, uppställd under läktaren.
År 1960 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning och bänkvärmare.
År 1966 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagning. Målning med KEIM. KC-puts på sockel. Dörrar och fönster oljemålas.
År 1985 Underhåll - takomläggning
Nytt plåttak.
År 1997 Specifika inventarier - textilskåp
Jönköpings länsmuseums arkiv. (JLM)
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA's arkiv. (JLST)
.
Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Flisbys kyrkogård Flisbys socken i Nässjö kommun Jönköpings län, Linköpings stift.
(1930). Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild.
(1993). Sveriges kyrkor volym 216 Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2.
ÄLDRE RITNINGAR - 1815 nybyggnad (P W Palmroth); 1821 orgelfasad (J P Åberg); 1821 predikstol (osign) 1821 orgelfasad (ÖIÄ); 1861 orgelfasad (J F Åbom); 1876 torn (S Malm).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - N I Löfgren, vol 1. ATA; Mellersta Kalmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Tärnfors, M, Historik över Fliseryds socken. Mönsterås 1976, Modell av kyrkan i ursprunglig skick (i kyrkorummet); Foton från och med ca 1950-talet. ATA..
ÄLDRE RITNINGAR - 1815 nybyggnad (P W Palmroth); 1821 orgelfasad (J P Åberg); 1821 predikstol (osign) 1821 orgelfasad (ÖIÄ); 1861 orgelfasad (J F Åbom); 1876 torn (S Malm).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - N I Löfgren, vol 1. ATA; Mellersta Kalmar läns kyrkor. Oskarshamn 1896; Tärnfors, M, Historik över Fliseryds socken. Mönsterås 1976, Modell av kyrkan i ursprunglig skick (i kyrkorummet); Foton från och med ca 1950-talet. ATA..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin