Motivering (skydd): Sofia kyrka ger ett stadigt intryck där den ligger högst upp på en höjd med tunga stenfasader. Byggnadskroppen står på en bred bas medan de olika byggnadsdelarna sträcker sig högre upp ju närmare byggnadens centrum de ligger. Kyrkan har på det viset en nästan pyramidformad siluett, som är ett viktigt riktmärke i staden. Kyrkorummets väldiga takhöjd ger en stark rymdkänsla. Genom det sekundära altarets placering, nära rummets centrum, har centralkyrkoidén tagits till vara. De korta korsarmarna bidrar till att rummets olika delar hänger ihop. 1940-talets genomgripande omgestaltning av rummet - utfört av en arkitekt med tydliga rötter i 1920-talets formspråk, har däremot bidragit till att ge inredningen och därmed helheten ett osammanhängande intryck. Altare, predikstol, armaturer och läktarbarriärer från 1940-talet harmonierar inte med sekelskiftets historiserande former i bänkar, dopfunt, glasmålningar och skulpterade kapitäl. Den mycket stora kormålningen med sina starka färger sätter sin prägel på rummet, som i övrigt har en dämpad färgskala.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " kyrkan som en viktig del av Södermalms siluett
" kyrkans läge i en lugn och avskiljd miljö, trots innerstadens närhet
" kyrkans välbevarade exteriör
" kyrkorummets stora rymd
" det som kvarstår från den ursprungliga byggnadstiden så som bänkar och dopfunt m m " Hilding Linnqvists kormålning
" de stora lövträdens föryngring.
Inventeringsår (1998)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Omgivning
Sofia kyrka ligger på en höjd i norra delen av Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm. Mot söder och väster är utsikten över Stockholm anslående. Genom sitt höga läge är kyrkan väl synlig och utgör en karakteristisk siluett för denna del av Söder. Vitabergsparken avgränsas i norr av Skånegatan. Här ligger flerfamiljshus i fem våningar byggda under 1900-talets första decennier. Under 1800-talets sista decennier revs de flesta träkåkar som låg på Hvita Berget, många i dåligt skick, och parken började anläggas. De egentliga anläggningsarbetena började 1895 och området närmast kyrkan var färdigt 1910. En del av de envåniga stugorna, de flesta byggda på 1700-talet, har bevarats och ger området en speciell prägel.
Kyrkomiljön
Fastigheten som kyrkobyggnaden ligger inom är cirkelrund och består till största delen av en grusplan runt kyrkan, vilken delvis används som parkeringsplats. I ytterkanten av grusplanen växer lövträd på en smal gräsyta. Precis utanför fastighetsgränsen är en väg dragen i cirkel runt kyrkan. Från denna leder flera gångvägar vidare ut i Vitabergsparken med sina mjukt slingrande gångar. En körväg, Klefbecks Backe, leder ner till Skånegatan.
Kyrkobyggnaden
Sofia kyrka är en centralkyrka, d v s planformen har fyra lika långa korsarmar som möts i ett centralt parti. Huvudingången ligger i den västra korsarmen och koret i den östra. Över centralpartiet reser sig ett torn med en hög spira. Kyrkans stomme utgörs av tegel medan tornet har en järnkonstruktion.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Sofia kyrka ligger på en höjd i norra delen av Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm. Mot söder och väster är utsikten över Stockholm anslående. Genom sitt höga läge är kyrkan väl synlig och utgör en karakteristisk siluett för denna del av Söder. Vitabergsparken avgränsas i norr av Skånegatan. Här ligger flerfamiljshus i fem våningar byggda under 1900-talets första decennier. Under 1800-talets sista decennier revs de flesta träkåkar som låg på Hvita Berget, många i dåligt skick, och parken började anläggas. De egentliga anläggningsarbetena började 1895 och området närmast kyrkan var färdigt 1910. En del av de envåniga stugorna, de flesta byggda på 1700-talet, har bevarats och ger området en speciell prägel.
Anläggningen
Fastigheten som kyrkobyggnaden ligger inom är cirkelrund och består till största delen av en grusplan runt kyrkan, vilken delvis används som parkeringsplats. I ytterkanten av grusplanen växer lövträd på en smal gräsyta. Precis utanför fastighetsgränsen är en väg dragen i cirkel runt kyrkan. Från denna leder flera gångvägar vidare ut i Vitabergsparken med sina mjukt slingrande gångar. En körväg, Klefbecks Backe, leder ner till Skånegatan.
Kyrkobyggnaden
Sofia kyrka är en centralkyrka, d v s planformen har fyra lika långa korsarmar som möts i ett centralt parti. Huvudingången ligger i den västra korsarmen och koret i den östra. Över centralpartiet reser sig ett torn med en hög spira. Kyrkans stomme utgörs av tegel medan tornet har en järnkonstruktion.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Sofia kyrka byggdes 1902-06 efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson (1864-1931). Invigningen skedde den 18 mars 1906. Hermansson har ritat ett tiotal kyrkor bl a Oscarskyrkan i Stockholm, Sundsvalls nya kyrka och Gustaf Adolfskyrkan i Hälsingborg. I Stockholm med omnejd har han dessutom ritat hyreshus och villor. I Sofia kyrka utfördes 1948-1951 en genomgripande renovering av interiören efter arkitekten Lars Israel Wahlmans (1870-1952) ritningar. Wahlman var en ledande kyrkobyggnadsarkitekt i Sverige under 1900-talets förra hälft och har bl a ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm.
Invånarantalet i Katarina församling på Södermalm i Stockholm hade vid 1800-talets slut ökat så mycket att en delning av församlingen var aktuell. I Vitabergsparken hade en tomt för en ny kyrka köpts redan 1896 av Stockholms stad. Kyrkan stod klar sedan drygt tio år när Sofia församling formellt bildades 1917 bestående av Katarina församlings östra del. 1899 hade en arkitekttävling anordnats där programhandlingarna förespråkade en centralkyrka med plats för 1200 personer, tegel som byggnadsmaterial och koppar som taktäckning. Kyrkans orientering lämnades fri till tävlingsdeltagarna. Förstapristagaren Gustaf Hermanssons vinnande förslag var en centralkyrka där exteriören haft förebilder i Rehnlandets romanska kyrkoarkitektur med torngrupperingar, arkader och bågfriser. Planlösningen är troligen inspirerad av Katarina kyrkas, Sveriges första centralkyrka. I interiören har Hermansson dock markerat koret och därmed följt föreskrifterna i skriften Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader, skriven 1887 av chefen för Överintendentsämbetet, arkitekten Helgo Zettervall. Zettervall var motståndare till den evangeliska centralkyrkotanken, som kunde realiseras först efter hans avgång 1897. Vid mitten av 1940-talet fanns en vilja att förändra kyrkorummet och arkitekten Lars Israel Wahlman fick uppdraget. Hans syfte var att ge rummet större enhetlighet och lugn samt att framhäva rummets stora rymd och få detaljerna att underordna sig helheten.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Asker, B, Stockholms parker. Innerstaden, Stockholm 1986
Hermansson, G, Sofiakyrkan i Stockholm, Arkitektur 1906, nr 8
Malmström, K, Centralkyrkor inom svenska kyrkan 1820-1920, Stockholm 1990
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Rosell, I, Sofia kyrka i Stockholm, Sveriges kyrkor, band VII, häfte 3, Stockholm 1961 Wahlman, L I, Återöppnandet av Sofia kyrka, Stockholm 1951
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Sofia kyrka högst uppe i Vita Bergen med vid utsikt över Stockholm byggdes 1902-06 efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson. Den är en s.k. centralkyrka med ett i det närmaste likarmat kors med korta, breda korsarmar avslutade med spetsiga gavlar och i tre av dem insattes runda fönsteröppningar med glasmålningar av Olle Hjortzberg. Utefter längdaxeln i öster-väster med koret i öster har sakristian bakom östra korsarmen, ett trapptorn och några lägre utbyggnader inkomponerats. Över korsmitten står ett relativt kort och kraftigt centraltorn. Murarna av ljus granit från Vätö har dekorativa lister, bågfriser och portaler av sandsten i gult, brunt och rött, också från Roslagen. Planformen, rundbågiga i romansk stil och den dekorativa utformningen visar att exteriören influerats av tidig medeltida sakralarkitektur i Rhenlandet. Kyrkans mittkupol täcks av ett stjärnvalv och korsarmarna har enkla kryssvalv. I korsarmarna utom i koret byggdes läktare. Sitt nuvarande utseende fick interiören i stort sett vid 1948-51 års restaurering under ledning av arkitekten Lars Israel Wahlman. De många livfulla, ursprungliga målningarna utplånades. Korfönstrets glasmålning flyttades till rosfönstret över orgelläktaren, och i korets korsarm byggdes en mur med låg nisch för altaret. Kormuren dekorerades med en fresk av professor Hilding Linnqvist. Ännu ett altare byggdes och det står närmare kyrkans centralparti, i mittkupolen. Bänkplaceringen ändrades så att besökarna nu sitter vända mot det nya altaret. Den senaste renoveringen av interiören utfördes 1982-83 under ledning av arkitekten S. O. Larsson, BLP Arkitektkontor AB och omfattade putsning och kalkmålning i vitt och beige enligt de äldsta färgtonerna men utan dekor.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998
Inventeringsår 2016
Invånarantalet i Katarina församling på Södermalm i Stockholm hade vid 1800-talets slut ökat så mycket att en delning av församlingen var aktuell. I Vitabergsparken hade en tomt för en ny kyrka köpts redan 1896 av Stockholms stad.
När Sofia församling formellt bildades 1917 av Katarina församlings östra del, hade kyrkan stått klar i drygt tio år. 1899 hade en arkitekttävling anordnats där programhandlingarna förespråkade en centralkyrka med plats för 1 200 personer, tegel som byggnadsmaterial och koppar som taktäckning. Kyrkans orientering lämnades fri till tävlingsdeltagarna. Förstapristagaren Gustaf Hermanssons vinnande förslag var en centralkyrka där exteriören haft förebilder i Rehnlandets romanska kyrkoarkitektur med torngrupperingar, arkader och bågfriser. Planlösningen är troligen inspirerad av Katarina kyrkas, Sveriges första centralkyrka. I interiören har Hermansson dock markerat koret och därmed följt föreskrifterna i skriften Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader, skriven 1887 av chefen för Överintendentsämbetet, arkitekten Helgo Zettervall. Zettervall var motståndare till den evangeliska centralkyrkotanken, som kunde realiseras först efter hans avgång 1897.
Vid mitten av 1940-talet fanns en vilja att förändra kyrkorummet och arkitekten Lars Israel Wahlman fick uppdraget. Hans syfte var att ge rummet större enhetlighet och lugn samt att framhäva rummets stora rymd och få detaljerna att underordna sig helheten
Jermsten, Elisabet. (2008). Sofia kyrka. Sofia kyrka, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö, "Hermansson,Gustaf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin