Motivering (skydd): Sofia kyrka ger ett stadigt intryck där den ligger högst upp på en höjd med tunga stenfasader. Byggnadskroppen står på en bred bas medan de olika byggnadsdelarna sträcker sig högre upp ju närmare byggnadens centrum de ligger. Kyrkan har på det viset en nästan pyramidformad siluett, som är ett viktigt riktmärke i staden.
Kyrkorummets väldiga takhöjd ger en stark rymdkänsla. Genom det sekundära altarets placering, nära rummets centrum, har centralkyrkoidén tagits till vara. De korta korsarmarna bidrar till att rummets olika delar hänger ihop.
1940-talets genomgripande omgestaltning av rummet – utfört av en arkitekt med tydliga rötter i 1920-talets formspråk – har däremot bidragit till att ge inredningen och därmed helheten ett osammanhängande intryck. Altare, predikstol, armaturer och läktarbarriärer från 1940-talet harmonierar inte med sekelskiftets historiserande former i bänkar, dopfunt, glasmålningar och skulpterade kapitäl.
Den mycket stora kormålningen med sina starka färger sätter sin prägel på rummet, som i övrigt har en dämpad färgskala.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • kyrkan som en viktig del av Södermalms
siluett
• kyrkans läge i en lugn och avskiljd miljö, trots innerstadens närhet
• kyrkans välbevarade exteriör
• kyrkorummets stora rymd
• det som kvarstår från den ursprungliga byggnadstiden så som bänkar och dopfunt m m • Hilding Linnqvists kormålning
• de stora lövträdens föryngring.
Inventeringsår (2005)
Sofia kyrka är en centralkyrka, d v s planformen har fyra lika långa korsarmar som möts i ett centralt parti. Huvudingången ligger i den västra korsarmen och koret i den östra. Över centralpartiet reser sig ett torn med en hög spira. Kyrkans stomme utgörs av tegel medan tornet har en järnkonstruktion.
Hela kyrkan vilar på en hög sockel av släthuggen granit. Samma sorts sten med samma ytbehandling återfinns på strävpelare, hörnkedjor, portaler, fönsteromfattningar, takfot och rundbågefris. Fasaden i övrigt är klädd med en relativt grovhuggen, gulskiftande sandsten. De fyra relativt korta korsarmarna markeras genom höga gavlar. Västra korsarmens portal är rundbågig med kolonner. Den östra korsarmen avslutas med en envånig absidformad utbyggnad med en igenmurad portal. Den östra och västra gaveln flankeras av låga tornbyggnader, krönta av flacka spiror. Över kyrkans mittparti höjer sig ett åttkantigt torn med en hög spira krönt av ett gjutjärnskors. Urtavlor sitter på fyra av tornets sidor. I de fyra hörn där korsarmarna möts reser sig mindre tornspiror. De flesta takfall och spiror är klädda med kopparplåt. I söder och norr sitter tre höga rundbågiga fönster med träbågar och i öster och väster ett stort rosettfönster med masverk i sandsten.
Vapenhuset har ett kalkstensgolv, rutlagt i rött och grått. Väggarna är putsade och målade. Ett glasat väggparti bildar ett vindfång i väster. Taket är tunnvälvt. Norr och söder om vapenhuset ligger förberedelserum med pilastrar med skulpterade sandstenskapitäl. Ådringsmålade dubbeldörrar med profilerade fyllningar leder in till kyrkorummet.
Kyrkorummets mittparti är välvt med ett mycket högt ribbvalv krönt av en sluten lanternin belyst av spotlights. Trots korsarmarnas något lägre valv har kyrkorummet en väldig rymd. Alla korsarmarna utom den östra har läktare. Taken under läktarna har flacka ribbvalv vilande på låga granitpelare med skulpterade sandstenskapitäl. Väggarna och valven är putsade och målade i svagt rosa respektive gråvitt. Golvet är lagt med furubräder. Fönstren är rundbågiga med träbågar och blyinfattat, tonat glas. Över läktarna i norr och söder finns tre höga fönster, under läktarna tre låga. Fönsterbänkarna är av kalksten.
De öppna bänkarna, som är av brunbetsat trä med snidad blomdekor på gavlarna, står vända mot en fri golvyta i centralpartiet. Där står, något förskjutet mot öster, ett sekundärt altare av ek med vissa förgyllda detaljer. En altarring, också av ek är uppdelad i två sektioner, med överliggare och knäfall i röd sammet står väster om altaret liksom en ambo. I den sydvästra delen av den bänkfria golvytan står dopfunten av sandsten med huggen dekor i form av rosor och en inskription.
Nordost om altaret, mot ett väggfält mellan två korsarmar, står predikstolen av grön och grå marmor på en hög murad sockel. Trappräcket till predikstolen är också av marmor medan ljudtaket är av trä och delvis förgyllt. Nedanför predikstolen står en kororgel med fasad av ek, byggd av Åkerman och Lund Orgelbyggeri med fyra stämmor. De övriga tre väggfälten mellan korsarmarna har höga rundbågiga nischer med förgyllda armaturer uppbyggda i fyra nivåer. Liknande armaturer, men betydligt mindre, finns över läktarpelarnas kapitäl mot läktarbarriärerna. Under läktarna hänger mässingsarmaturer och över läktarna hänger förgyllda, liknande dem i nischerna.
Koret i den östra korsarmen ligger tre trappsteg högre än det övriga kyrkorummet. Trappan, som är lika bred som koret, och korgolvet är av ek. En freskomålning i klara färger sträcker sig i nästan hela östväggens höjd målad av Hilding Linnqvist (1891- 1984). Motivet är bl a hämtat ur profeten Mikas ord: "Då skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar". Högaltaret står i en spetsbågig nisch, två trappsteg upp från korgolvet. Altaret av grå marmor har en front med två kolonner i grön marmor. På väggen ovanför altaret sitter ett krucifix med snidad förgylld dekor på var sida. Altare och dekor är utformade av Wahlman.
Läktarna har barriärer av trä med ribbor marmorerade i blågrått och indelade i spetsbågiga fält. Vissa lister är förgyllda. Golven av furubräder är uppbyggda i gradänger med bänkar likt de övriga i kyrkan. På den västra läktaren står en orgel med grålaserad fasad av furu med förgyllda detaljer. Den byggdes 1951 av Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg och har 46 stämmor. Ett stort runt fönster med glasmålningar av Olle Hjortzberg sitter över orgeln. Ursprungligen satt detta fönstret över altaret. De två trapphusen, som leder till läktarna, har kalkstenstrappor med dekorativa smidesräcken. Golven är rutlagda likt vindfångets golv och taken är täckta med kupolformade valv.
Sakristian, som ligger öster om koret, är i öster absidformad med fyra rundbågiga fönster. Golvet är av furu och taket är välvt. På var sida om ett brunbetsat träaltare med snidad dekor följer väggfasta bänkar av kalksten de svängda väggarna. Kring ett bord står skinnklädda karmstolar. Väggfasta skåp står längs den västra väggen. Mellan sakristian och kyrkorummet, i norr och söder ligger förrum med bl a skåp för textilförvaring.
Övriga inventarier
Bland kyrkans silver finns nattvardskärl och dopskål av förgyllt silver från 1906 utförda av Guldsmedsaktiebolaget, nattvardskärlen efter ritningar av ciselören Hugo Lundstedt. Två mässhakar tillverkade 1906 från Handarbetets Vänner är komponerade av Maria Adelborg resp. Maria Sjöström. De tre klockorna som hänger i tornet är gjutna av Johan A. Beckman & Co, den största 1904 och de andra 1906.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Fasadkulör (2005): Ofärgad
Byggnadsdel (2005): Korsarm, Kor - Öster, Torn - Centraltorn, Vapenhus
Inventeringsår 2016
Sofia kyrka byggdes 1902–06 efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson (1864–1931). Invigningen skedde den 18 mars 1906. Hermansson har ritat ett tiotal kyrkor bl a Oscarskyrkan i Stockholm, Sundsvalls nya kyrka och Gustaf Adolfskyrkan i Helsingborg. I Stockholm med omnejd har han dessutom ritat hyreshus och villor. I Sofia kyrka utfördes 1948–1951 en genomgripande renovering av interiören efter arkitekten Lars Israel Wahlmans (1870–1952) ritningar. Wahlman var en ledande kyrkobyggnadsarkitekt i Sverige under 1900-talets förra hälft och har bl a ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm.
Sofia kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom Vita Bergen, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
HISTORIK
Invånarantalet i Katarina församling på Södermalm i Stockholm hade vid 1800-talets slut ökat så mycket att en delning av församlingen var aktuell. I Vitabergsparken hade en tomt för en ny kyrka köpts redan 1896 av Stockholms stad. När Sofia församling formellt bildades 1917 av Katarina församlings östra del, hade kyrkan stått klar i drygt tio år.
1899 hade en arkitekttävling anordnats där programhandlingarna förespråkade en centralkyrka med plats för 1 200 personer, tegel som byggnadsmaterial och koppar som taktäckning. Kyrkans orientering lämnades fri till tävlingsdeltagarna. Förstapristagaren Gustaf Hermanssons vinnande förslag var en centralkyrka där exteriören haft förebilder i Rehnlandets romanska kyrkoarkitektur med torngrupperingar, arkader och bågfriser. Planlösningen är troligen inspirerad av Katarina kyrkas, Sveriges första centralkyrka. I interiören har Hermansson dock markerat koret och därmed följt föreskrifterna i skriften Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader, skriven 1887 av chefen för Överintendentsämbetet, arkitekten Helgo Zettervall. Zettervall var motståndare till den evangeliska centralkyrkotanken, som kunde realiseras först efter hans avgång 1897.
Vid mitten av 1940-talet fanns en vilja att förändra kyrkorummet och arkitekten Lars Israel Wahlman fick uppdraget. Hans syfte var att ge rummet större enhetlighet och lugn samt att framhäva rummets stora rymd och få detaljerna att underordna sig helheten.
År 1902-1906 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, korsarmar och torn
Arkitekt: Gustaf Hermansson
År 1914 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt på tornen byts. Kontreforer m m avtäcks med koppar p g a fuktproblem.
År 1948-1951 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Lars Israel Wahlman
År 1948-1951 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Arkitekt: Lars Israel Wahlman
År 1948-1951 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Rosettfönstret i koret muras igen och ersätts med hög freskomålning.
Konstnär: Hilding Linnqvist
År 1948-1951 Fast inredning - altare
Arkitekt: Lars Israel Wahlman
År 1964 Underhåll - takomläggning
Huvudtornets kopparplåt byts, vissa konstruktionsåtgärder.
År 1982-1983 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Sven Olof Larsson
År 1982-1983 Fast inredning - altare
Arkitekt: Sven Olof Larsson
År 2000 Specifika inventarier - textilskåp
Textilförvaringen ordnas.
Jermsten, Elisabet. (2008). Sofia kyrka. Sofia kyrka, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Hermansson,Gustaf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin