Motivering (skydd): Oscarskyrkan är ett av de sista stora exemplen på nygotik i landet. Med sin näst intill helt orörda exteriör bildar den tillsammans med det likaledes välbevarade lilla gravkapellet en viktig ensemble i Stockholms stadsbild. Med sina omkring 1250 platser är kyrkorummet ett av de större i Stockholm. Interiören är dock splittrad genom de många inslag av olikartad karaktär som genomförts under 1900-talets lopp. Med sina tre stora interiöra ombyggnader kan Oscarskyrkan ses som ett exempel på 1900-talets olika syn på bevarandeideologi och omgestaltning av ett äldre kyrkorum. Rymden kvarstår sedan byggnadstiden men i övrigt finns inte mycket kvar av arkitekten Gustaf Hermanssons ursprungliga rum och inredning med undantag för bl a bänkinredningen, rosettfönstret i väster och altarringen. Kyrkorummet av idag präglas i huvudsak av den genomgripande omgestaltning som ägde rum under ledning av L I Wahlman i början av 1920-talet. Det mest påfallande inslaget är Emanuel Vigelands 33 glasmålningar, ansedda som hans största verk som glasmålare. Med sitt starka konstnärliga uttryck och sina djupa färgtoner dominerar de rummet och bidrar också till att kyrkorummet idag är mycket mörkare än det ursprungligen var. De förändringar som ägde rum vid ombyggnaden på 1950-talet har inte spelat lika stor roll för rumsupplevelsen med undantag för den nya altaruppsatsen. Vid den senaste renoveringen har något av det ursprungliga nygotiska rummets särdrag återskapats genom att valvens resning framhävts med de illusionsmålade valvribborna. Orgeln från 1949 betraktas som en av landets främsta, bl a som representant för den s k Orgelrörelsen.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
" kyrktornets viktiga roll i stadsbilden
" de välbevarade stenfasaderna i såväl kyrkobyggnaden som det f d gravkapellet, numera Oscars Lillkyrka " kyrkorummets väldiga rymd
" det som kvarstår från den ursprungliga byggnadstiden såsom bänkinredning, rosettfönster, inventarier m m " Vigelands glasmålningar
" korets dekormålningar av Filip Månsson
" huvudorgeln från 1949.
Inventeringsår (1998)
Se Historik
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Oscarskyrkan ligger i Stockholms innerstad, i sydöstra delen av Östermalm där Storgatan och Narvavägen möts. Narvavägen var en av de breda trädplanterade esplanader som kom till under 1800-talets sista decennier och är tillsammans med den närbelägna Strandvägen en av stadens paradgator med sina monumentala bostadspalats från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Närmast österut ligger resterna av det gamla Fredrikshovs slott med anor från 1660- och 1770-talen. Västerut, på andra sidan Narvavägen, ligger de f d kasernerna och stall till Livgardet för häst från tidigt 1800-tal, sedermera Riksantikvarieämbetet, samt Historiska museet från sent 1930-tal. Precis norr om kyrkan, med adress Fredrikshovsgatan 3, uppfördes 1904-07 Oscars församlingshus ritat av arkitekterna J O Grundström och L Peterson. Det rymmer idag pastorsexpedition och tjänstebostäder. Tvärs över gatan ligger Oscars församlingshem, byggt 1933 med L I Wahlman som arkitekt.
Kyrkomiljön
Kyrkotomten är femkantig och sluttar något mot söder. Kyrkobyggnaden ligger delvis något ovanför gatunivån på låga terrassmurar av granit med breda trappor av samma material som leder upp till kyrkan. Den södra trappan pryds av stora granitklot medan huvudtrappan i väster flankeras av pampiga gjutjärnskandelabrar med ljusglober. Marken kring kyrkan utgörs i huvudsak av gräsmattor med inslag av stenbeläggning. Intill kyrkan finns rabatter och i sydost står en stor kastanj. I nordväst finns en liten anläggning med en kryddgård, inramad av låga buxbomshäckar. I tomtens sydöstra hörn ligger Oscars Lillkyrka, ursprungligen uppförd som gravkapell 1903. Liksom kyrkan är den ritad av Gustaf Hermansson och har liksom denna en naturstensfasad. Lillkyrkan används numera för gudstjänster och förrättningar i mindre skala.
Kyrkoanläggningen
Oscarskyrkan är en treskeppig hallkyrka med två korta breda korsarmar i norr och söder samt rakavslutat kor i öster. Det åttio meter höga kyrktornet, som har en kvadratisk grundplan, är placerat i byggnadens sydvästra del. Fyra mindre torn, i vilka trappor är inrymda, kompletterar anläggningen. Huvudentrén ligger i väster, sakristian i en utbyggnad norr om koret och söder om detta är den s k Silverkammaren utbyggd. Stommen är av tegel.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Oscarskyrkan ligger i Stockholms innerstad, i sydöstra delen av Östermalm där Storgatan och Narvavägen möts. Narvavägen var en av de breda trädplanterade esplanader som kom till under 1800-talets sista decennier och är tillsammans med den närbelägna Strandvägen en av stadens paradgator med sina monumentala bostadspalats från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Närmast österut ligger resterna av det gamla Fredrikshovs slott med anor från 1660- och 1770-talen. Västerut, på andra sidan Narvavägen, ligger de f d kasernerna och stall till Livgardet för häst från tidigt 1800-tal, sedermera Riksantikvarieämbetet, samt Historiska museet från sent 1930-tal. Precis norr om kyrkan, med adress Fredrikshovsgatan 3, uppfördes 1904-07 Oscars församlingshus ritat av arkitekterna J O Grundström och L Peterson. Det rymmer idag pastorsexpedition och tjänstebostäder. Tvärs över gatan ligger Oscars församlingshem, byggt 1933 med L I Wahlman som arkitekt.
Anläggningen
Kyrkotomten är femkantig och sluttar något mot söder. Kyrkobyggnaden ligger delvis något ovanför gatunivån på låga terrassmurar av granit med breda trappor av samma material som leder upp till kyrkan. Den södra trappan pryds av stora granitklot medan huvudtrappan i väster flankeras av pampiga gjutjärnskandelabrar med ljusglober. Marken kring kyrkan utgörs i huvudsak av gräsmattor med inslag av stenbeläggning. Intill kyrkan finns rabatter och i sydost står en stor kastanj. I nordväst finns en liten anläggning med en kryddgård, inramad av låga buxbomshäckar. I tomtens sydöstra hörn ligger Oscars Lillkyrka, ursprungligen uppförd som gravkapell 1903. Liksom kyrkan är den ritad av Gustaf Hermansson och har liksom denna en naturstensfasad. Lillkyrkan används numera för gudstjänster och förrättningar i mindre skala.
Kyrkobyggnaden
Oscarskyrkan är en treskeppig hallkyrka med två korta breda korsarmar i norr och söder samt rakavslutat kor i öster. Det åttio meter höga kyrktornet, som har en kvadratisk grundplan, är placerat i byggnadens sydvästra del. Fyra mindre torn, i vilka trappor är inrymda, kompletterar anläggningen. Huvudentrén ligger i väster, sakristian i en utbyggnad norr om koret och söder om detta är den s k Silverkammaren utbyggd. Stommen är av tegel.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Oscarskyrkan uppfördes 1897-1903 och invigdes i september 1903. Kyrkan är resultatet av en arkitekttävling som vanns av Gustaf Hermansson (1864-1931). Hermansson hade då redan ritat en kyrka i Sundsvall, Gustaf Adolfskyrkan, invigd 1889. Under 1890-talet kom han att arbeta i Sundsvall, bl a som stadsarkitekt, och stod för flera av de profana nybyggena i den stenstad som växte upp där efter den stora branden 1888. Han ritade också ett tiotal större kyrkor runt om i landet, bl a Gustaf Adolfs kyrka i Helsingborg (1895). I Stockholm har han utöver Oscarskyrkan ritat Sofia kyrka, uppförd 1902-1906, samt några bostadshus. Oscarskyrkan har under 1900-talet genomgått tre större renoveringar.
Invånarantalet i Ladugårdslands församling, till vilken Oscarskyrkan hörde de allra första åren, ökade explosionsartat under 1800-talets sista decennier. Ökningen berodde på den snabba utbyggnad av det f d Ladugårdslandet, sedan 1885 stadsdelen Östermalm, som ägde rum vid denna tid. När församlingen delades 1906 och Oscars, Hedvig Eleonora och Engelbrekts församlingar tillkom, var den inte bara den till ytan största församlingen i Stockholm utan också landets folkrikaste med sina omkring 68 000 medlemmar. Det var efter decenniers diskussioner om olika alternativa förslag till plats för en ny kyrka som församlingen 1895 hade köpt den blivande Oscarskyrkans tomt sedan en del av Fredrikshovs slottsanläggning rivits. Redan samma år utlystes en arkitekttävling om en ny kyrka. Bland de 18 tävlingsförslagen belönades arkitekten Gustaf Hermanssons med första pris och i januari 1897 påbörjades kyrkobygget. Det var kung Oscar II själv, efter vilken kyrkan är uppkallad, som lade den första grundstenen. Byggnadsarbetena kom att dra ut på tiden p g a problem med grundläggning, uteblivna leveranser, strejker m m varför kyrkan invigdes först i september 1903. På församlingens begäran kom tornet att byggas något högre än i tävlingsförslaget. Den största förändringen var emellertid att den ursprungliga kombinationen tegel och natursten i fasaden ersattes med en fasadbeklädnad av enbart natursten. 1903 uppfördes det lilla gravkapellet i kyrkotomtens sydöstra hörn.
Under 1900-talet har Oscarskyrkan genomgått tre större renoveringar. Redan i samband med att Hermansson vann tävlingen och vid invigningen framfördes det kritik mot kyrkans stilarkitektur. I Socialdemokraten framfördes 1903 att byggnadsverket var "blottat på varje spår till originalitet". 1918, således redan femton år efter invigningen, beslöt församlingen att genomföra vissa förändringar av interiören varvid arkitekten Lars Israel Wahlman (1870-1952) engagerades för uppdraget. Denne betraktades vid denna tid som en av landets främsta kyrkoarkitekter efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm 1906-14. När renoveringen, som ägde rum 1921-23, stod klar var den Hermanssonska interiören till stora delar utplånad. Den förändring som kanske kom att påverka kyrkorummet mest var de nya glasmålningarna utförda av Emanuel Vigeland (1875-1948). 1954-56 ägde nästa stora ombyggnad rum, då med Otar Hökerberg (1882-1960) som arkitekt. Denna renovering var dock mindre omvälvande än Wahlmans. 1997 genomfördes de senaste stora förändringarna av kyrkorummet. Arkitekt var då Jerk Alton (f 1937).
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Malmström, K, Oscarskyrkan, Sveriges Kyrkor Band IX:2, vol 160, Stockholm 1975 Malmström, K, Oscarskyrkan, Stockholm 2003
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Rengmyr Lövgren, B, De målade fönstrens budskap ur Fönster 2002. Samtal med många röster, Stockholm 2002 Rengmyr Lövgren, B mfl, Oscars församling 100 år. Minnesskrift 1956-2006, Stockholm 2006 Östermalm I och II, Byggnadsinventeringar, Stockholms stadsmuseum, Stockholm 1973 resp 1985. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Oscarskyrkan i utkanten av centrala Östermalm och där tre paradgator korsar varandra nära Djurgårdsbron, stod färdig 1903. Den var då annexkyrka till Hedvig Eleonora. Tre år senare blev den moderkyrka i den då nybildade Oscars församling. Kyrkan är ritad av arkitekten Gustaf Hermansson och uppförd i nygotisk stil. Denna katedralliknande byggnad av gråvit kalksten och marmor reser sig som en korsformad, treskeppig hallkyrka med rakavslutat kor i öster. Sidoskeppens tak är lägre än mittskeppets. I sydvästra hörnet står ett högt, smalt torn. Sakristian är inrymd i en låg utbyggnad närmast norr om koret. Samtliga murar är rikt artikulerade med fönster och dekorativa, skulpturala inslag. Huvudportalen för in till västhallen, ett förrum till kyrkorummet, f.ö. ett av de större i Stockholm med plats för inte mindre än 1250 personer. Kyrkans luftiga mittskepp flankeras av arkader burna av kolonner i rödaktig granit, som fortsätter uppåt i form av pilastrar på läktarnas väggar inåt skeppet, sedan åter som kolonner, som i sin tur bär upp de höga kryssvalven. Läktarna sträcker sig även utmed västmuren. Sakristian är inrymd i en låg utbyggnad närmast norr om koret. Den utvidgades 1943. Den första restaureringen ägde rum 1921-23 under ledning av professor Lars Israel Wahlman och karaktäriseras främst av att de glasmålade fönstren av Emanuel Vigeland insattes och att kor och valv dekorerades med målningar av Filip Månsson. Vid restaureringen 1954-56 under Otar Hökerberg målades Månssons målningar över utom i koret. Det ursprungliga altaret ersattes av det nuvarande i guldbrons, skulpterat av John Lundqvist.
På kyrktomten står den s.k. Oscars Lillkyrka, en mindre byggnad ursprungligen uppförd som begravningskapell.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998
Inventeringsår 2016
Invånarantalet i Ladugårdslands församling, till vilken Oscarskyrkan hörde de allra första åren, ökade explosionsartat under 1800-talets sista decennier. Ökningen berodde på den snabba utbyggnad av det f d Ladugårdslandet, sedan 1885 stadsdelen Östermalm, som ägde rum vid denna tid. När församlingen delades 1906 och Oscars, Hedvig Eleonora och Engelbrekts församlingar tillkom, var den inte bara den till ytan största församlingen i Stockholm utan också landets folkrikaste med sina omkring 68 000 medlemmar.
Det var efter decenniers diskussioner om olika alternativa förslag till plats för en ny kyrka som församlingen 1895 hade köpt den blivande Oscarskyrkans tomt sedan en del av Fredrikshovs slottsanläggning rivits. Redan samma år utlystes en arkitekttävling om en ny kyrka. Bland de 18 tävlingsförslagen belönades arkitekten Gustaf Hermanssons med första pris och i januari 1897 påbörjades kyrkobygget. Det var kung Oscar II själv, efter vilken kyrkan är uppkallad, som lade den första grundstenen.
Byggnadsarbetena kom att dra ut på tiden p g a problem med grundläggning, uteblivna leveranser, strejker m m varför kyrkan invigdes först i september 1903. På församlingens begäran kom tornet att byggas något högre än i tävlingsförslaget. Den största förändringen var emellertid att den ursprungliga kombinationen tegel och natursten i fasaden ersattes med en fasadbeklädnad av enbart natursten. 1903 uppfördes det lilla gravkapellet i kyrkotomtens sydöstra hörn.
Under 1900-talet har Oscarskyrkan genomgått tre större renoveringar. Redan i samband med att Hermansson vann tävlingen och vid invigningen framfördes det kritik mot kyrkans stilarkitektur. I Socialdemokraten framfördes 1903 att byggnadsverket var ”blottat på varje spår till originalitet”. 1918, således redan femton år efter invigningen, beslöt församlingen att genomföra vissa förändringar av interiören och arkitekten Lars Israel Wahlman (1870–1952) engagerades för uppdraget. Han betraktades vid denna tid som en av landets främsta kyrkoarkitekter efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm 1906–14.
När renoveringen, som ägde rum 1921–23, stod klar var den Hermanssonska interiören till stora delar utplånad. Den förändring som kanske kom att påverka kyrkorummet mest var de nya glasmålningarna, utförda av Emanuel Vigeland (1875–1948).
Nästa stora ombyggnad ägde rum1954–56, då med Otar Hökerberg (1882–1960) som arkitekt. Denna renovering var dock mindre omvälvande än Wahlmans. 1997 genomfördes de senaste stora förändringarna av kyrkorummet. Arkitekt var då Jerk Alton (f 1937).
År 1903 Nybyggnad
Nybyggnad - Oscarskyrkans gravkapell, numera Oscars Lillkyrka, uppförs, arkitekt Gustaf Hermansson
Arkitekt: Gustaf Hermansson
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Malmström, Krister: Oscarskyrkan. Sveriges Kyrkor 160, 1975.
Lindhagen, Suzanne. (2008). Oscarskyrkan. Oscarskyrkan, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö, "Hermansson,Gustaf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin