Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Enhörna är en landsbygdssocken norr om Södertälje, belägen på halvön Enhörningen i Mälaren. Fornlämningar visar att området varit bebott sedan stenåldern. På medeltiden delades halvön i två socknar, den nordligare Överenhörna och den sydligare Ytterenhörna.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Överenhörna kyrka och dess kyrkplats vittnar tillsammans med Ekensbergs säteri, på medeltiden Husby, om platsens långa historiska kontinuitet och en koppling till rikets kungamakt. Kyrkogården på en kulle i det böljande landskapet har en sammanhållen 1800-talskaraktär, där en kallmurad gråstensmur och en trädkrans med hamlade lindar bildar ram. Viktiga för intrycket är även bårhuset från 1890, med sin artikulerade fasadputs, samt en grupp monumentala äldre gravvårdar med grusbäddar och järnhägnader.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans exteriör präglas idag av ombyggnader 1782-87 och 1884-85. Karakteristiska är de stora, likformiga fönsteröppningarna, spritputsade blinderingar och tornets kransgesims.
Kyrkorummets medeltida ursprung avspeglas i de båda västligare stjärnvalven, fast deras utseende ändrades vid 1884-85 års förnyelse. Östra delens rundbågiga kryssvalv och korets kupol återspeglar 1782-87 års utbyggnad. Huvuddelen av kyrkans inredning härrör från 1884-85. Tidstypiska är de öppna bänkraderna, brädgolven, altarringen och läktarbarriären. De samtida schabloneringarna, vilka prydde valv och väggar, gick dock förlorade vid renovering 1954. Från den senast gjorda renoveringen 1973 är bänkarnas gröna färg, struken över tidigare ådring.
Ytterligare skikt i kyrkans historia är den nygotiska orgelfasaden och hovmålare G E Schröders altartavla.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: Bevarade medeltida murverk är omistliga.
• Kyrkogården är ett välbevarat exempel på 1800-talets gravvårdskultur.
• Kyrkan har en fasadputs utförd med rent kalkbruk och kalkfärg beredd av Gotlandskalk. Ett originellt inslag som består sedan 1782-87 års renovering är södra och östra sidornas spritputsade blinderingar.
• Fönstersnickerierna av oljad ek, insatta 1885, är av särskilt byggnadshistoriskt värde. • Kyrkporten med dekorativt smide, från 1780-talet, är av särskilt byggnads- och hantverkshistoriskt värde.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2008)
Kyrkans sockel består av gråsten i grovt bruk med breda fogar. Fasaderna är i huvudsak slätputsade, men långhusets södra långsida och östra gavel har dekorerats med spritputsade fält/blinderingar. I tornet finns kraftiga, svartmålade ankarjärn. Att byggnaden tillkommit i olika etapper framgår kanske bäst av den rikt dekorerade konsolfris som kröner tornets fasader, i kontrast till långhusets mer rustika takfot av tjärade bräder. På tak och tornspira ligger svartmålad plåt.
Kyrkans fönsteröppningar är rundbågiga och har fönstersnickerier av oljad ek, som med tiden mörknat. Inträde sker genom den rundbågiga västportalen, vars dörr är klädd med tjärad panel i rombformigt mönster och ornamentala beslag.
LÅNGHUS – Långhuset omfattar tre välvda travéer med kraftiga väggpelare.
GOLV – Spåntade, fernissade brädgolv ligger genomgående i gångar och bänkkvarter, utan nivåskillnader. Fernissan har antagit en mörk ton.
VÄGGAR – Slätputsade, enhetligt vita. Murverken av gråsten är avläsbara.
INNERDÖRRAR - Mellan vapenhus och kyrkorum sitter en spegelindelad, självstängande pardörr. Vardera dörrblad har indelats i en liggande och tre stående speglar och har målats i gulgrå nyans. Draghandtag av mässing.
Till sakristian leder en rundbågig, plåtklädd dörr, målad med svart oljefärg. FÖNSTER – Inåtgående, rundbågiga fönster med blyinfattade rutor. Fönstersnickerierna är målade med vit oljefärg. Gångjärn och hakar är av mässing.
VALV – Över orgelläktaren och travén öster därom är medeltida stjärnvalv slagna. Längst i öster täcker ett kryssvalv - förmodligen slaget 1783 då långhuset utvidgades och dåvarande sakristian revs. Ytorna är slätputsade, något ojämna, samt vitkalkade.
KOR – Koret ligger i en absid, två steg ovanför långhuset. Absiden som byggdes ut 1782-87 hyste från början sakristia och åhörarläktare. Den ombyggdes 1884-85 till kor och har bevarat sin karaktär sedan dess.
GOLV – Spåntat brädgolv, struket med en ljust pigmenterad fernissa.
VALV/VÄGGAR – Tegelmurad kupol, slätputsad och vitkalkad.
FÖNSTER – Koret har två rundbågiga fönster, mot nordost respektive sydost.
VAPENHUS –Vapenhuset har funnits i tornet sedan 1782-87 års ombyggnad, då södra vapenhuset revs och västportal togs upp.
GOLV – Stora, röda sandstenshällar, delvis tidigare gravhällar. Relativt breda, ojämna fogar fyllda med bruk. VÄGGAR – Slätputsade och avfärgade i en gulbeige nyans.
PORT – Ytterdörren har en stomme av stående plank, synlig på insidan där den oljats, samt smidda, svartmålade bandgångjärn och smitt lås.
INNERDÖRR - Mellan vapenhus och kyrkorum sitter en spegelindelad, självstängande pardörr. Vardera dörrblad har indelats i en liggande och tre stående speglar och har målats i gulgrå nyans. Draghandtag av mässing.
TAK – Platt tak klätt med vitmålad pärlspåntpanel.
TRAPPA – Utmed södra väggen sidan leder en brant, sluten lejdare av obehandlade bräder upp till tornets övre våningar.
SAKRISTIA - Sakristian tillbyggdes 1884-85, på samma plats som den medeltida sakristia som fanns fram till 1783. Sakristiportalen finns på långhusets norra sida, framför koret.
GOLV – Skurgolv av spåntade furubräder, två steg ovanför långhuset.
VÄGG – Slätputsad och avfärgad i svagt gul nyans. Fotlister och dörrfoder med maskinhyvlade profiler. DÖRRAR – Till utgång i väster och predikstolsuppgången i söder leder rundbågiga spegeldörrar, indelade med fyra fyllningar, målade med vit oljefärg.
FÖNSTER – Ett rundbågigt fönster mot norr, med enkel, utåtgående båge, spröjsverk av trä, smidda, vitmålade hakar. TAK – Platt tak, putsat och vitkalkat, taklist med hålkälsprofil.
FAST INREDNING
ALTARE – Altarbord i trä, sedan 1973 inklätt med vitmålade spånskivor, i regel täckta med textilier. BÄNKINREDNING – Bänkinredningen består av öppna, numrerade rader med dekorativt formade gavlar, vilka målats i svagt grågrönspräcklig nyans, samt röda detaljer. Bänkarna byggdes 1884-85, efter ritningar av arkitekt Carl Möller.
PREDIKSTOL – Sexsidig, spegelindelad predikstol, tillverkad 1787. Korgen är målad grönt och rött, samt har förgyllda friser.
ORGEL – Orgelfasad i nygotisk stil, målad med ljusgrå oljefärg, samt förgyllda sniderier, byggd 1885 efter ritningar av arkitekt J E Söderlund.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Oljemålning som framställer Nattvarden. Rikt snidad och förgylld ram. Målningen utfördes av hovmålare Georg Engelhard Schröder och var en gåva överlämnad av drottning Ulrika Eleonora.
ALTARRING – Halvcirkelformig altarring med balustrad som målats i beige nyans, med röda och förgyllda detaljer. Den byggdes 1882-87 efter ritningar av arkitekt Carl Möller.
DOPFUNT – Grå, Gotländsk sandsten, 90 cm hög, tandhuggna ytor och finhuggna kanter. Dopfunten skulpterades av stenhuggare Martin Åkerfeldt i Enhörna.
.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Sakristia - Norr, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2013
Omkring 1200 anses kyrkan i Överenhörna ha blivit byggd, som en gårdskyrka för Husby kungsgård, våra dagars Ekensberg. Dåtidens långhus mätte cirka 75 kvadratmeter - större än andra, närbelägna kyrkors. I öster fanns ett lägre, kvadratiskt kor och i väster ett ganska smalt torn. Klockorna hängde sannolikt i en fristående klockstapel. Kyrkorummet täcktes med ett tak av trä. På 1400-talet tillbyggdes ett vapenhus i söder och sakristia i norr. Kyrkorummets ursprungliga trätak ersattes med tegelmurade gubbvalv, kallade så därför att de smyckats med skulpterade ansikten.
Vid en etappvis upprustning på 1720- och 1730-talet restes en ny, spetsigare tornspira. Ett medeltida altarskåp ersattes med altartavlan som ännu används. 1782-87 revs kyrkans medeltida kor och sakristia. Långhuset förlängdes österut för att rymma ett kor med samma bredd och en sakristia i bakomvarande, tresidig avslutning. Vapenhuset i söder revs också. Sedan dess har inträde skett från väster, genom tornets portal vars rundbågiga dörr är från denna tid. Kyrkans fasader putsades på nytt och fick då sina spritputsade blinderingar.
Dagens omfång och huvuddrag fick kyrkan vid ombyggnad 1884-85. Vid pågående arbeten visade sig tornets murar så spruckna att 1700-talets spira och hela klockvåningen måste rivas. Ersättande klockvåning tegelmurades och högre tornspira restes. På norra sidan byggdes en sakristia, på platsen för den medeltida, riven 100 år tidigare. I fönsteröppningarna sattes ännu bevarade bågar och karmar av ek. Avgörande vid samtidiga inre förändringar var att den östliga sakristian revs ut. Dit flyttades istället koret, så att kyrkorummet blev rymligare. Öppna bänkrader byggdes och ådrades. På valv och väggar slogs ett tjockt putslager och ytorna dekorerades med schablonmålningar. Koret som flyttats österut fick en vid altarring med kolonnad. Ingång till den nya sakristian placerades mitt på kyrkorummets norra vägg. Ny predikstol placerades öster om sakristiportalen. Läktaren i väster fick en kolonnindelad barriär.
En inre förnyelse 1953-54 var i första hand teknisk: Kaminer avlägsnades och elektrisk värmeanläggning infördes. Kyrkorummets schablonmålningar skrapades av och efter lagningar fick valv och väggar en enhetlig vit nyans.
Vid den senaste stora förnyelsen 1970-73 fick fönstren inre bågar med blyinfattade rutor. Kyrkbänkarnas ådring övermålades med gröna och röda färger. Predikstolen sänktes och förstorades. Vid samtidig fasadrenovering frilades sockelns murverk från puts, stenarna blästrades rena och murverket fogades med grovt KC-bruk. Fasaderna avfärgades ljust rosa. År 2000 belades långhusets tak med ny plåt. Samtidigt lagades och avfärgades fasaderna med kalkfärg, beredd av Gotlandskalk, i bruten vit nyans.
År 1200-1299 Nybyggnad
En kyrka i sten byggdes i anslutning till Husby kungsgård (dagens Ekensberg). Långhuset var rektangulärt och mätte cirka 75 kvadratmeter (större än andra, närbelägna kyrkor). I öster fanns ett lägre, kvadratiskt kor.
Kyrkan hade ett ganska smalt torn med parvis ställda ljudgluggar mot söder, sannolikt även mot norr.
Klockorna hängde sannolikt i en fristående klockstapel.
Altare fanns intill korets östra vägg.
Bergman, s 5
År 1400-1499 Valvslagning
Två tegelmurade stjärnvalv slogs över kyrkorummet. Valven var så kallade gubbvalv, smyckade med modellerade ansikten.
Bergman, s 5 & 8-9
År 1400-1499 Fast inredning - bänkinredning
En bänk som stod i koret ingår idag i historiska museets samlingar
Bergman, s 5 & 8-9
År 1400-1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts troligen vid denna tid
Bergman, s 5 & 8-9
År 1515 Specifika inventarier - altarskåp
Ett svensktillverkat altarskåp anskaffades
Bergman, s 10
Konstnär - Bildhuggare: Lars Snickare -
År 1724-1738 Fast inredning - läktare
Västläktare uppfördes i tornets bottenvåning
Bergman, s 6
År 1731 Nybyggnad
År 1731 färdigställdes en ny, smal och hög tornspira, klädd med spån
Bergman, s 6
År 1736 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla skänktes av drottning Ulrika Eleonora. Tavlan föreställer Nattvarden.
Bergman, s 9
Konstnär: Georg Engelhard Schröder
År 1738 Fast inredning - orgel
Tvåstämmig orgel installerades
Bergman, s 11
Orgelbyggare: - Mäster Möller
År 1756 Fast inredning - predikstol
Dåvarande predikstol uppgavs vara ”gammal” och ”bräcklig”
Schnell, s 156
År 1777 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lilla klockan göts om
Bergman, s 11
År 1782-1787 Underhåll - exteriör
Fasaderna putsades på nytt och södra sidan fick rundbågiga, spritputsade fält. Avfärgningen skedde i rosa nyans.
EFA: Beskrivning 1826
Bergman, s
7 Schnell, s 156
Program för restaurering 1925
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1782-1787 Fast inredning - predikstol
Predikstolen fick annan placering
EFA: Beskrivning 1826
Bergman, s
7 Schnell, s 156
Program för restaurering 1925
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1824 Fast inredning - orgel
Den befintliga orgeln från 1738 såldes till Vansö kyrka. En ersättande orgel med sju stämmor förvärvades. Fasaden hade listverk målade med guldbrons och en rundel mot valvet smyckad med stjärnor.
EFA: Beskrivning 1826
Bergman, s 8
Orgelbyggare: Anders Svanström
År 1828 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lilla klockan göts om
Bergman, s 8
År 1855 Fast inredning - orgel
Sexstämmig orgel med fasad i nygotik kom på plats. Invigning skedde den 22/7 1855.
EFA: Inventariebok 1844-1902
Arkitekt: Johan Erik Söderlund
Orgelbyggare: Johan Lund
År 1857 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts om
Bergman, s 8
År 1879 Specifika inventarier - altarskåp
Kyrkans medeltida altarskåp infördes i Statens Historiska museums inventarium.
ATA: Brev från Sigurd Curman den 28/11 1923
År 1884-1885 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
På valv och väggar slogs ett tjock putslager som dekorerades med schablonmålningar
EFA: Program 1883, PM 1884, Rapport av A Nyström 1885-06-11, Räkenskaper, Program 1925
Bergman, s 8-9
Byggmästare: August Rahmquist
Arkitekt: Carl Möller
År 1884-1885 Underhåll - exteriör
Murarna förstärktes med dragjärn. Fasaderna lagades och avfärgades. Sockeln putsades med cement.
EFA: Program 1883, PM 1884, Rapport av A Nyström 1885-06-11, Räkenskaper, Program 1925
Bergman, s 8-9
Byggmästare: August Rahmquist
Arkitekt: Carl Möller
År 1884-1885 Teknisk installation - värme
På predikstolens motstående sida installerades en stor vedeldad kamin. I sakristian insattes en mindre kamin, "Gurneys ugn".
EFA: Program 1883, PM 1884, Rapport av A Nyström 1885-06-11, Räkenskaper, Program 1925
Bergman, s 8-9
Byggmästare: August Rahmquist
Arkitekt: Carl Möller
År 1884-1885 Fast inredning - läktare
Läktaren fick ny barriär med kolonnad.
EFA: Program 1883, PM 1884, Rapport av A Nyström 1885-06-11, Räkenskaper, Program 1925
Bergman, s 8-9
Byggmästare: August Rahmquist
Arkitekt: Carl Möller
År 1884-1885 Fast inredning - altarring
Ny, stor altarring kom på plats, målades i bruna färger, samt fick förgyllda detaljer.
EFA: Program 1883, PM 1884, Rapport av A Nyström 1885-06-11, Räkenskaper, Program 1925
Bergman, s 8-9
Byggmästare: August Rahmquist
Arkitekt: Carl Möller
År 1884-1885 Fast inredning - predikstol
Predikstol placerades söder om koret, uppgång murades genom väggen. Predikstolen målades i bruna färger och fick förgyllda detaljer.
EFA: Program 1883, PM 1884, Rapport av A Nyström 1885-06-11, Räkenskaper, Program 1925
Bergman, s 8-9
Byggmästare: August Rahmquist
Arkitekt: Carl Möller
År 1884-1885 Fast inredning - bänkinredning
Öppen bänkinredning byggdes, fick ådringsmålning
EFA: Program 1883, PM 1884, Rapport av A Nyström 1885-06-11, Räkenskaper, Program 1925
Bergman, s 8-9
Byggmästare: August Rahmquist
Arkitekt: Carl Möller
År 1885-1899 Underhåll - takomläggning
Långhusets tak fick ny täckning av falsad plåt, i stället för tidigare spån
År 1925 Underhåll - stomme
Dragjärnens plattor av gjutjärn ersattes med smidda järn
ATA: Foton 1941
EFA: Program för restaurering från den 18/6 1925, Fotografier 1999-06-04
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1925 Underhåll - exteriör
Fasaderna lagades och avfärgades med kalkfärg som brutits i ljust rosa nyans. Sockeln putsades med cement och avfärgades brunröd.
Takets och tornspirans plåttäckning ommålades med svart oljefärg
ATA: Foton 1941
EFA: Program för restaurering från den 18/6 1925, Fotografier 1999-06-04
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1925 Underhåll - interiör
Även en inre renovering planerades, men genomfördes inte
År 1953-1954 Teknisk installation - el
Elektrisk värmeanläggning installeraddes.
Elektrisk klockringning installerades
EFA: Brev, offerter & protokoll och ritningar
År 1954 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkorummets valv och väggar lagades och vitkalkades. Schabloneringar från 1885 avlägsnades eller överkalkades. Arbetet föregicks av en besiktning av konservator Sundbaum, för att utröna
om medeltida kalkmålning fanns kvar under befintliga ytor. Så var ej fallet.
EFA: Offert protokoll
Hantverkare - Murare: S Mattsson
År 1955 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1855 byggdes om och kompletterades så att den kom att innehålla 10 stämmor. Återinvigning skedde den 13/11 1955.
Bergman, s 11
EFA: Ämbetsberättelse 1948-55
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1970 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt tillverkades av Gotländsk sandsten, 90 cm hög, tandhuggna ytor och finhuggna kanter.
EFA: Dopfunten 1967-70
Bergman, s 11
Konstnär - Bildhuggare: Martin Åkerfeldt
År 1972 Underhåll - fönster
Korets fönster fick nya inre bågar med blyinfattat glas
ATA: Landsantikvariens utlåtande 27/4 1973
Bergman, s 9
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1972 Fast inredning - altarring
Altarring och läktarbarriär målades om
ATA: Landsantikvariens utlåtande 27/4 1973
Bergman, s 9
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1973 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Sakristian fick ny skåpinredning.
I vapenhuset byggdes ett städskåp.
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Byggmästare: Stig Andersson
År 1973 Underhåll - exteriör
Nya solbänkar av galvaniserad plåt lades.
Sockeln rensades från puts till en höjd av cirka 40 cm. Stenarna blästrades av och murverket fogströks med KC-bruk.
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Byggmästare: Stig Andersson
År 1973 Underhåll - Omputsning, exteriör
Fasaderna lagades och avfärgades i likadan ljust rosa nyans som förut
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Byggmästare: Stig Andersson
År 1973 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Fönstren fick inre bågar, med blyinfattat glas
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Byggmästare: Stig Andersson
År 1973 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen målades i grågrön ton.
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
År 1973 Fast inredning - altare
Altarbordet kläddes med spånskivor.
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
År 1973 Fast inredning - predikstol
Predikstolens korg sänktes 40 cm, två steg, och vidgades med en sidosektion
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
År 1973 Teknisk installation - el
Elsystemet förnyades.
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Byggmästare: Stig Andersson
År 1973 Ändring - tilläggsisolering
Valven isolerades.
EFA: Program 1972-06-13, anteckningar från byggmöte 1973-08-22, ritningar
Bergman, s 7
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Byggmästare: Stig Andersson
År 1992 Teknisk installation - el
Tornet utrustades med elektrisk lucköppning.
ATA: Dnr 8144
År 2000 Underhåll - exteriör
Fasaderna lagades med rent kalkbruk och avfärgades med kalkfärg beredd av Gotlandskalk
Långhusets tak ommålades.
Tornet kläddes med ny plåt i skivtäckning, galvaniserad plåt 0,6 mm, som målades svart (Pentur solo).
ATA: Redovisning av Tremans fasad AB
År 2004 Underhåll - interiör
Sprickor lagades i kyrkorummets främre och mellersta valvbågar.
Lilja, s 4-8
År 2008 Underhåll
Vård- och underhållsplan upprättades för Överenhörna kyrka.
Bergman, Mats. (1981). Överenhörna kyrka, Sörmländska kyrkor 9.
Waldén, Bertil. (1942). Överenhörna kyrka, Sörmländska kyrkor 9.
Schnell, Ivar. (1964). Överenhörna kyrka, Sörmländska kyrkor 9.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin