Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Enhörna är en landsbygdssocken norr om Södertälje, belägen på halvön Enhörningen i Mälaren. Fornlämningar visar att området varit bebott sedan stenåldern. På medeltiden delades halvön i två socknar, den nordligare Överenhörna och den sydligare Ytterenhörna.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Överenhörna kyrka och dess kyrkplats vittnar tillsammans med Ekensbergs säteri, på medeltiden Husby, om platsens långa historiska kontinuitet och en koppling till rikets kungamakt. Kyrkogården på en kulle i det böljande landskapet har en sammanhållen 1800-talskaraktär, där en kallmurad gråstensmur och en trädkrans med hamlade lindar bildar ram. Viktiga för intrycket är även bårhuset från 1890, med sin artikulerade fasadputs, samt en grupp monumentala äldre gravvårdar med grusbäddar och järnhägnader.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans exteriör präglas idag av ombyggnader 1782-87 och 1884-85. Karakteristiska är de stora, likformiga fönsteröppningarna, spritputsade blinderingar och tornets kransgesims.
Kyrkorummets medeltida ursprung avspeglas i de båda västligare stjärnvalven, fast deras utseende ändrades vid 1884-85 års förnyelse. Östra delens rundbågiga kryssvalv och korets kupol återspeglar 1782-87 års utbyggnad. Huvuddelen av kyrkans inredning härrör från 1884-85. Tidstypiska är de öppna bänkraderna, brädgolven, altarringen och läktarbarriären. De samtida schabloneringarna, vilka prydde valv och väggar, gick dock förlorade vid renovering 1954. Från den senast gjorda renoveringen 1973 är bänkarnas gröna färg, struken över tidigare ådring.
Ytterligare skikt i kyrkans historia är den nygotiska orgelfasaden och hovmålare G E Schröders altartavla.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: Bevarade medeltida murverk är omistliga.
• Kyrkogården är ett välbevarat exempel på 1800-talets gravvårdskultur.
• Kyrkan har en fasadputs utförd med rent kalkbruk och kalkfärg beredd av Gotlandskalk. Ett originellt inslag som består sedan 1782-87 års renovering är södra och östra sidornas spritputsade blinderingar.
• Fönstersnickerierna av oljad ek, insatta 1885, är av särskilt byggnadshistoriskt värde. • Kyrkporten med dekorativt smide, från 1780-talet, är av särskilt byggnads- och hantverkshistoriskt värde.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2008)
Kyrkan med kyrkogård och omgivande, hamlade trädkronor är väl framträdande i landskapet. En kallmurad kyrkogårdsmur och jämnhöga, hamlade lindar omgärdar. På norra sidan finns en muröppning med spritputsade plåttäckta grindstolpar och dubbelgrind. En krattad grusgång leder därifrån fram till kyrkans västportal. Kyrkogårdens nuvarande omfång består sedan utvidgning på 1820-talet. Gravkvarteren ligger i raka rader på alla sidor om kyrkan, fast med störst utbredning söderut. Ytorna domineras av gräsbevuxna ytor - buskar och rabatter förekommer sparsamt. Flertalet gravstenar är låga, en del med stenramar, ett fåtal med bevarade grusbäddar. Kyrkobyggnaden omfattar ett långhus med tresidig avslutning för koret i öster, sakristia i norr och ett västtorn med spetsig lanternin/spira.
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• ”Berättelse om adeliga gravar”, handskrift från 1753
• Brev från Sigurd Curman, daterat den 28/11 1923
• Fotografier från 1941
• Redovisning av utförda reparationer 2000, av Tremans Fasad AB
Enhörna församlingsarkiv (EFA):
• Beskrivning av Enhörna kyrkor, upprättad 1826.
• N I: I (N III: 2) Inventariebok 1844-1902
• Promemoria och ritningar över reparations- och förändringsarbeten, oktober 1883 av arkitekt Carl Möller och från mars 1884 av byggmästare August Rahmquist.
• Rapport från besiktning och anvisningar för fortsatta arbeten, upprättade i juni 1885 av hovintendent A Nyström. • Tjänstememorial över utförda reparationer, upprättad i november 1885 av arkitekt Carl Möller. • Program för kyrkans restaurering, av arkitekt Ove Leijonhufvud, från den 18/6 1925 • Ritningar, skrivelser och fakturor 1967-70, avseende kyrkans dopfunt
• Program för renoverings- och förbättringsarbeten vid Överenhörna kyrka, färdigställt den 13/6 1972 av arkitekt Ragnar Jonsson.
• Kompletterande anvisningar vid pågående arbeten, från den 18/5 1973 av Lars Thunqvist, Bjerkings ingenjörsbyrå.
Tryckta källor
Lilja, Kersti: Lagning av sprickor i inre valvbågar, Överenhörna kyrka – Antikvarisk kontroll. Stockholms läns museum - Rapport 2004: 8
Nya kyrkorgeln i Överenhörna invigd med manande ord av ärkebispen/artikel införd 1955-11-13 i Stockholms läns och Södertälje tidning/
Litteratur
Bergman, Mats: Överenhörna kyrka /Sörmländska kyrkor 9, Södermanlands museum, Nyköping 1981/ Schnell, Ivar: Kyrkorna i Södermanland – Nyköping 1965
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - ENHÖRNA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 561, år 1900: 585, år 1995: -
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Sammanslagen med Ytterenhörna 1948 (Enhörna församling). Befolkningstalen avser Överenhörna.
LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger ytterst på det näs som går ut i Mälaren och som omfattar den tidigare Överenhörna och nuvarande Ytterenhörna socknar. Kyrkan ligger i bygdens utkant på en svag höjd som sluttar ned mot ängs- och odlingsmark i närheten av Horns och Ekensbergs säterier. Väster om kyrkan ligger prästgård och hembygdsmuseum. Området utgör riksintresse.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och västtorn. Enligt avbildning från 1680-talet hade den då intakta medeltidskyrkan långhus och smalare, rakslutet kor. Av denna kyrka, som sannolikt uppförts under 1100- eller tidigt 1200-tal, kvarstår ännu större delen av långhuset. Västtornets relation till långhuset är inte helt klarlagd, men det bör ha uppförts samtidigt eller kort tid därefter. Avbildningen från 1680-talet visar att västtornets klockvåning genombröts av dubbelvälvda ljudöppningar av romansk karaktär. Under senmedeltiden tillbyggdes sakristia på korets norra sida och vapenhus framför sydportalen. En länge planerad ombyggnad realiserades 1783-87. Det gamla, trånga koret ersattes med det nuvarande av långhusets bredd, samtidigt revs både sakristia och vapenhus. Det tresidigt avslutade korpartiet uppfördes för att inrymma även sakristia. Nuvarande sakristia tillbyggdes 1884-85.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är slätputsade, förutom de originella, spritputsade blinderingarna från 1787 mellan fönstren; stora, rundvälvda fönsteröppningar. Medeltidstornets klockvåning raserades 1884-85. Den i tegel åter påmurade klockvåningen kröns av kransgesims och tidstypiskt utformad, plåtslagen spira. Ingång via tornet. Kyrkorummet, som alltjämt har medeltidskyrkans bredd, präglas av de under senmedeltiden inslagna stjärnvalven i väster. I det ljusa 1700-talskoret bör framförallt altartavlan uppmärksammas, målad av Georg Engelhard Schröder 1736 och enligt uppgift skänkt av drottning Ulrika Eleonora.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Bergman, Mats. (1981). Överenhörna kyrka, Sörmländska kyrkor 9.
Waldén, Bertil. (1942). Överenhörna kyrka, Sörmländska kyrkor 9.
Schnell, Ivar. (1964). Överenhörna kyrka, Sörmländska kyrkor 9.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin